Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

strandskydd och regional utveckling

Interpellation 2001/02:194 av Rådhström, Jan-Evert (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-23
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 januari

Interpellation 2001/02:194

 av Jan-Evert Rådhström (m) till statsrådet Ulrica Messing om strandskydd och regional utveckling

I Sverige finns 380 000 km stränder vid sjöar, vattendrag, kust och runt öar. Strandremsorna är emellertid ojämnt fördelade per invånare inom olika delar av landet. Medan innevånarna i Stockholms län endast har några få meter strand per invånare tillgänglig från landsidan, har invånarna i Arjeplogs kommun fem kilometer strand var.

Dagens strandskydd som innebär ett generellt byggförbud 100 meter inåt land och lika långt ut i vattnet, med möjlighet för länsstyrelsen att utöka förbudet till 300 meter, är en begränsande faktor för målet att uppnå en hållbar regional utveckling. Det är inte heller rimligt att orter med lågt bebyggelsetryck och många, långa sträckor av obebyggda stränder ska ha samma restriktioner som redan tättbebyggda regioner.

Det är därför inte bra med ett generellt byggförbud för lokala verksamheter och åretruntbostäder i strandnära lägen. Boendemiljön är en viktig faktor för inflyttning till glesbygdskommunerna. En utveckling av turismen gynnas också av att strandnära lägen och vattenområden kan tas i anspråk. Strandskyddet måste därför nyanseras.

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda strandskyddsbestämmelserna och föreslå lättnader på vissa håll. Det är viktigt att eventuella förändringar i lagstiftningen inte enbart utgår från hänsyn till bevarande av orörd natur, utan även tar hänsyn till regional utveckling. Eftersom strandskyddet allmänt anses vara ett hinder för regional utveckling är det dessutom viktigt att förändringar snabbt kan genomföras.

På vilket sätt avser statsrådet arbeta för att förändrade strandskyddsbestämmelser säkerställer att de regionala utvecklingsmöjligheterna tas till vara?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:194, strandskydd och regional utveckling

Interpellationsdebatt 2001/02:194

Webb-tv: strandskydd och regional utveckling

Protokoll från debatten

Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 116 Statsråd Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jan-Evert Rådhström har frågat statsrådet Ulrica Messing på vilket sätt hon avser att arbeta för att förändrade strandskyddsbestämmelser säkerställer att de regionala utvecklingsmöjligheterna tas till vara. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den frågan. Frågan om strandskyddets utformning är av stort intresse. Både frågorna om lättnader i strandskydds- bestämmelserna och frågorna om ett stärkt strand- skydd har under senare tid aktualiserats i olika sam- manhang. Mot den bakgrunden har regeringen, som Jan-Evert Rådhström nämner, gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda strandskyddsbestämmelserna. I uppdraget ingår att kartlägga hur länsstyrelser och kommuner har tillämpat bestämmelserna och att, mot bakgrund av den kartläggningen, analysera tillämp- ningen. En bedömning ska göras av om tillämpningen leder till att strandskyddets syften nås. Om Natur- vårdsverket bedömer det lämpligt ska förslag till åtgärder lämnas. När det gäller att säkerställa de regionala utveck- lingsmöjligheterna är en viktig del i uppdraget just att utreda förutsättningarna för och bedöma konsekven- serna av vissa lättnader i strandskyddsbestämmelser- na i glesbygdsområden med lågt bebyggelsetryck i syfte att underlätta regional utveckling såsom turism och friluftsliv. Därutöver ska Naturvårdsverket också närmare utreda förutsättningarna för och bedöma konsekvenserna av ett stärkt strandskydd i tätortsnära områden med högt bebyggelsetryck. Regeringen har nyligen beslutat att medge Natur- vårdsverket förlängd redovisningstid för sitt uppdrag, vilket innebär att uppdraget ska redovisas senast den 1 april i år. Förlängningen motiveras bl.a. av behovet att samordna och förankra arbetet med andra myn- digheter. Samråd har skett bl.a. med Glesbygdsverket. När uppdraget är rapporterat kommer remissbehand- ling att ske varvid möjlighet ges att diskutera be- stämmelserna utifrån olika perspektiv, bl.a. med av- seende på regional utveckling. Först därefter kommer det att finnas underlag för att ta ställning till om åt- gärder kan behöva vidtas, och i så fall vilka, när det gäller strandskyddsbestämmelserna.
Jan-Evert Rådhström (M)
Anf. 117 Jan-Evert Rådhström (M)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet Sommestad för svaret även om det kanske inte var ett svar på min direkta fråga. Jag hade ställt frågan till statsrådet Messing. Det är väl det som föranlett att det har blivit ett något svävande svar. Jag ställde frågan just till henne trots en vetskap från min sida att strandskydds- frågan formellt ligger under Miljödepartementet. Statsrådet Ulrica Messing har ansvaret för den re- gionala utvecklingen. Jag ska därför med stor spän- ning lyssna till statsrådet Sommestads uppfattning om hur ändrade strandsskyddsregler påverkar den regio- nala utvecklingen när nu departementet anser att frågan ska besvaras av Sommestad. Det är spännande att höra att statsrådet finner att frågan om strandskyddets utformning är intressant och viktig. Att Naturvårdsverket utreder frågan för närvarande är allmänt känt. Just därför vill jag gärna höra statsrådets allmänna syn på frågan i dag. Stats- rådet säger med anledning av utredningen att det bl.a. ska göras en bedömning om tillämpningen leder till att strandskyddets syften uppnås. Herr talman! Jag vill fråga statsrådet vad statsrå- det mer konkret menar med detta. Ser statsrådet nå- gon glidning åt något håll? Med anledning av svaret undrar jag om det är för svårt att få dispens från strandskyddet eller om det glider åt att det är för lätt att få dispens från strandskyddet. Jag förutsätter att statsrådet åtminstone har en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen går. Just när det gäller den regionala utvecklingen vore det intressant att få höra statsrådets uppfattning rent generellt, även om utredningen ännu inte ligger på bordet. Tror statsrådet att lättnader för att få bygga vid sjönära lägen i glesbygd skulle kunna vara en viktig faktor för att lokala hustillverkare, snickare, målare, rörmontörer osv. skulle få se en ljusnande arbetsmarknadssituation och sist, men inte minst, att lokal skogsråvara skulle kunna förädlas till åretrunt- och fritidsbostäder? Herr talman! Slutligen vill jag fråga statsrådet om hon tror att möjligheten till ett attraktivt boende i glesbygd skulle kunna hejda den våg av utflyttning som sker från glesbygdsområden. Dessa frågor ställer jag med anledning av att de- partementet anser att interpellationen ska besvaras av statsrådet.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 118 Annelie Enochson (Kd)
Herr talman! Sverige har en fantastisk natur med en lång kustlinje och en rikedom av insjöar och vat- tendrag. Detta är något vi ska värna om och bevara för efterkommande generationer. Människans närvaro utgör både en förutsättning och ett hot mot dessa olika vattendrag. Eftersom vi inte har en utan flera skärgårdsområden med olika värden, hot och möjlig- heter, bör den framtida utvecklingen för dessa områ- den anpassas till platsen och den aktuella situationen. Flera skärgårdar är i grunden avfolkningsbygder med ett omfattande säsongsboende. Här är t.ex. beho- ven av stöd till lokalt näringsliv och permanent boen- de starkare än behovet av att reglera. När vi ser till våra insjöar och olika vattendrag är situationen likadan, dvs. att bevarandeintressena och utvecklingsintressena måste vägas mot varandra. Denna avvägning måste se olika ut i olika delar av landet. I områden med talrika sjöar och vattendrag och ringa bebyggelsetryck bör viss strandnära bygg- nation vara möjlig. I många kommuner som hotas av avflyttning kan just det natur- och strandnära boendet vara en attraktionskraft för att behålla eller locka till sig nya invånare. I denna avvägning måste de avgörande besluten överlåtas till kommunerna i nära samråd med de medborgare som berörs. Inom områden med lågt bebyggelsetryck ska kommuner med stöd av analyser i översiktsplanen kunna medge undantag från strand- skyddsbestämmelsen om inte det rörliga friluftslivet eller den biologiska mångfalden äventyras. Det generella strandskyddet enligt 7 kap. 3 § och
Anders G Högmark (M)
Anf. 119 Anders G Högmark (M)
Herr talman! Välkommen till debatten i kamma- ren. Det är kanske lite ovant, men eftersom det är en framtidsfråga som ska diskuteras känns det väl som att vara på sin mammas gata. Jag tror, lite tillspetsat herr talman, att de nuvarande bestämmelserna när det gäller strandskyddet är mycket överspelade med tan- ke på hur olika det ser ut i delar av landet. I Stock- holm är det ett övertryck, men i Arjeplog finns det fem kilometer strandremsa per innevånare. I det ljusa, vackra Småland - i mitt och herr talmannens hemlän - finns det gott om strandområden. Det gäller givetvis också i vissa kusttrakter i övrigt. Med andra ord: Det är helt nödvändigt, enligt mitt sätt att se det, att se på denna fråga på olika sätt i olika delar av landet. Den nuvarande lagstiftningen är för ensidig och slår blint. När det gäller den aspekt som Jan-Evert Rådhström tar upp i sin interpellation, dvs. hur den nuvarande lagstiftningen hämmar den regionala ut- vecklingen, finns det ett otal exempel från mina hemtrakter - Växjö, Uppvidinge, Älmhult, Tingsryd och många fler kommuner - där dessa små kommu- ner kämpar en mycket ojämn kamp mot de större orterna att locka till sig människor. De vill inget hell- re än att kunna erbjuda ett antal attraktiva tomter i sjönära lägen. Det finns människor som ingenting hellre vill än att kunna förvärva en sådan tomt och bosätta sig där i stället för att pendla tre fyra fem mil varje dag. Det vore då fantastiskt för dessa små kommuner att kunna erbjuda dessa möjligheter. I de flesta andra länder skulle man förmodligen se detta som en möjlighet. Men vi är specialister, fru statsråd, på att se problemen i Sverige. Det är vi mästare på. Vi skapar problem som i realiteten inte behöver existera. Det är nej, nej, stopp, stopp. Jag vill gärna anknyta till den fråga Jan-Evert Rådhström var inne på. Jag vet att frågan nu ses över. Det är också viktigt i vilken miljö frågan ska hanteras - om nu valet är så nådigt att det blir någon form av överlevnad efter den 15 september. Om nu statsrådet har lyckan eller olyckan - hur man nu ser det - att sitta kvar som statsråd efter den 15 september, i vil- ken mental miljö kommer frågan att hanteras? Kom- mer det att vara en problemorienterad eller möjlig- hetsorienterad miljö för de små kommunerna? Jag tar ett exempel från mina hemtrakter. Andra talare kan säkert ge andra exempel. Det har under ett antal månader skrivits i Smålandsposten om en "gammal" man - en man i sina bästa år, 50-60 år - som inget hellre vill än att återuppbygga ett hus på föräldrarnas husgrund. Nu begär jag inte att statsrådet ska kommentera ett enskilt ärende. Det är varken önskvärt eller lämpligt, och statsrådet får inte göra det. Det är jag medveten om. Men denna person kan vara ett illustrerande exempel. Olyckan är att denna grund befinner sig inom synhåll av vatten. Detta är märkligt i Sverige - i Småland med tiotusentals sjöar! Sjön heter Krokagölen. Då är frågan om detta hus stör det rörliga friluftslivet. Herr talman! Människor är, uppriktigt sagt, något konfunderade över detta. Det finns ingen samklang med rättsmedvetandet, varken i Småland, Bohuslän, Värmland eller någon annanstans. Vad har statsrådet för grundläggande värderingar när det gäller ägande- rätten? Jag kan läsa det socialdemokratiska program- met. Där står mycket som realiseras. Annat är något dolt. Men vad är statsrådets uppfattning om ägande- rätten? Om statsrådet gör något klarläggande eller gör något positivt uttalande ger hon en signal om ägande- rättens betydelse. Eller ska hon lite glidande hänvisa till en utredning? Det skulle vara utomordentligt intressant, herr talman, att få reda på dels statsrådets syn på den regionala utvecklingen, dels hur statsrådet principiellt ser på just äganderättens betydelse. Är den en restpost när allt annat har fått sitt, eller betyder den någonting viktigt som kan få dominera i hante- ringen av den typen av ärenden?
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 120 Statsråd Lena Sommestad (S)
Herr talman! Det åligger mig att besvara frågan. Vi kommer att fatta ett gemensamt beslut i regering- en. Olika sidor kommer att beaktas - även regional- politiska. Det beslutet kommer att sammanväga olika intressen. Vi beaktar de olika villkoren i olika delar av lan- det. Det är precis det vi ger uttryck för i uppdraget till Naturvårdsverket. Vi utgår tydligt från att det är olika villkor. Det är en viktig del av problembilden. Där är vi alldeles eniga. När det gäller hur jag personligen ser på detta kommer jag att fortsätta att säga att jag inväntar re- sultatet av utredningen och kommer att göra en av- vägning. Däremot är jag väl insatt i de olika argument som finns. Jag har följt den regionalpolitiska debatten kring strandskyddet och inte minst betydelsen av ett attraktivt boende, och också om intresset när det gäller turismutveckling, osv. Jag är väl insatt i de frågorna. Dem kommer vi att beakta, precis som vi kommer att beakta andra frågor. Det är en klassisk intressekonfliktfråga, där vi har flera målsättningar. Vi har den gamla målsättningen, från den gången då strandskyddet tillkom, att ge all- mänheten tillgång till stränderna. På 90-talet tillkom intresset som har att göra med den biologiska mång- falden och skyddet av naturen. Vi har naturligtvis också intresset för regional utveckling. Här måste allt vägas samman. När det gäller grundläggande värderingar och äganderätten kan jag säga att det väsentliga är att strandskyddet och den regionala utvecklingen i hu- vudsak är gemensamma intressen. Även regional utveckling är en samhällsfråga av stort intresse. I den mån detta vägs in är det framför allt möjligheterna till regional utveckling som är betydelsefulla. I detta ligger naturligtvis att enskilda medborgare kan få ett gott boende, t.ex. När det gäller strandskyddet tycker jag att det vä- sentliga, som politiken har velat uppnå ända sedan strandskyddet tillkom, är värnandet om allmänintres- set. Det förblir en viktig och central utgångspunkt för regeringens arbete. Det gäller både medborgarnas möjlighet att komma till stränderna, oavsett inkomst och möjlighet att själva bygga ett strandnära boende, och den biologiska mångfalden. När det gäller de konkreta frågorna, t.ex. att lätt- nader skulle vara en viktig faktor för regional utveck- ling, vill jag avvakta. Jag vill väga argumenten mot varandra. Jag vet hur de ser ut. De måste vägas mot andra argument, inte minst gällande de biologiska hänsynen, på ett sätt som är nytt för mig. Det kommer vi att göra. Vi kommer att återkomma. Ges det för mycket eller för lite dispenser? Jag tror inte att man kan ställa frågan så. Frågan är om den ordning vi har i dag för själva dispensförfarandet är lämplig och välfungerande. Som svar på Annelie Enochsons fråga kan jag sä- ga att jag i likhet med Kjell Larsson inte tycker att det är en framkomlig väg att föra ned hanteringen på kommunal nivå. Jag tror inte att det är den bästa vä- gen att gå. Det ligger inte uttryckligen i Naturvårds- verkets uppdrag att se på detta, men det finns ingen- ting som hindrar att vi i det fortsatta arbetet beaktar frågan om delegering och på vilken nivå beslut ska tas. Allting beror på vilket grepp vi tar på denna fråga när vi väl tar oss an den.
Jan-Evert Rådhström (M)
Anf. 121 Jan-Evert Rådhström (M)
Herr talman! Det var synd att statsrådet inte ville ge oss någon viljeyttring eller uppfattning när det gäller de generella frågeställningar som jag tyckte att jag hade förut. Inledningen på inlägget var väldigt neutral, men statsrådet drog tyvärr åt det håll jag befarade att hon skulle dra åt. Likheterna mellan statsrådets och miljöminister Kjell Larssons sätt att debattera är påfallande. Jag tror att man tyvärr måste göra en tolkning och förbise utredningen. Statsrådet säger ändå att det som överväger inte är de enskilda intressena, utan att de gemensamma intressena överväger. I det inlägget läste jag in att en förenkling av strandskyddet inte är aktuell. Jag kan inte undgå att se en trend. Det gäller inte bara denna fråga. Det gäller det grävande som rege- ringen håller på med. Man gräver ned förslag på för- slag i utredning efter utredning. Jag hoppas att jag har fel åtminstone i denna frå- ga, men jag befarar att svaret även här kommer att bli att man tar ställning någon gång efter valet. Det blir en förlängning av utredningen fram till den 1 april. Sedan ska det bli en omfattande remissbehandling. Därefter ska man ta ställning till om man behöver komma med nya förslag. Jag har inte fått svar på en enda fråga av statsrå- det, vilket jag beklagar. Men jag frågar så här: Om regeringen finner skäl att komma med förslag, när skulle det kunna ske? Är det grävmaskinen som grä- ver ned, eller finns det handlingskraft? Jag gör min tolkning innan jag får svaret. Återigen vill jag säga att jag hoppas att jag har fel. Vad jag tycker om strandnära boende i glesbygd är tydligt. Detta hade varit ett tydligt sätt att agera för en regering som hade velat värna glesbygd, ge invå- narna möjligheter till boende, hindra utflyttning, få ökat skatteunderlag osv. på sina egna meriter. Då hade detta varit en möjlighet. Men man ger tyvärr inget svar på den frågan - åtminstone inte före valet.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 122 Annelie Enochson (Kd)
Herr talman! Jag kommer från Bohuslän. Där har jag en smultronö som heter Åstol och som ligger i Marstrandsfjorden. Denna ö består i stort sett bara av hus. Skulle det generella strandskyddet gälla på den ön hade det inneburit att det hade funnits några hus längst upp på toppen av ön. Man vill att ön ska utvecklas och att de ungdomar som är uppvuxna på ön ska komma tillbaka eller bo kvar. Den som vet bäst och har bäst möjligheter att ge dispenser är kommunen. Det är Tjörns kommun som vet bäst. Det är de som vet bäst hur situationen är och vad man ska göra för att få Åstol, Klädesholmen och andra öar i Marstrandsfjorden att leva. Ett annat exempel är Bengtsfors. Vi vet att de har haft stora problem med att få befolkningen att stanna kvar de senaste åren. De gjorde ett försök att få folk att flytta till Bengtsfors. De sålde strandnära tomter för 1 kr styck. Jag tror att de sålde ett dussin. Det var inte mer. Bengtsfors kanske inte är så attraktivt, men det var ett sätt att få dit folk. Kommunen valde det medlet. Vad jag vill ha sagt med min interpellation till statsrådet är att jag tror att kommunen är den nivå som dessa ärenden ska ligga på. Det generella strand- skyddet på 100 meter är bra, men jag tycker att Na- turvårdsverket ska ut ur spelet. Jag vet att de har fått ett uppdrag och att vi måste vänta på dem, men jag skulle ändå önska att statsrådet hade med sig detta i tankarna. Man bör lyfta ned hanteringen en nivå. Rätt makt på rätt plats tror jag är viktigt även i strand- skyddsärenden.
Anders G Högmark (M)
Anf. 123 Anders G Högmark (M)
Herr talman! Låt mig först anknyta till frågan om på vilken nivå besluten ska ligga. Jag tycker att det är ganska märkligt att regeringen tilltror sin förlängda arm ute i länen - länsstyrelsen - så liten kapacitet att man inte kan klara av att fatta dessa beslut och göra dessa avvägningar i bra och nära dialog med kommu- nerna. Det är ett misstroende mot ert eget organ. Kanske planerar ni några förstärkningar för att de ska kunna klara av detta. Man kan konstatera, ungefär som har gjorts tidi- gare, att det inte var så mycket till svar. En misstanke infinner sig, herr talman, om att denna utredning som många andra är tillkommen i akt och mening att föra undan frågan över valet eller förskjuta den ett antal månader. Sedan får man kanske konstatera att det inte blir så mycket av detta. Jag håller med om att det är en avvägning av olika intressen, som ser olika ut i olika delar av landet. Tycker statsrådet att det i dag görs rimliga avväg- ningar vad gäller mindre tätbefolkade områden både i södra och norra Sverige? Är hon så rädd för vad utredningen kommer fram till att hon inte kan ha någon uppfattning? Regeringen styr ju riket, åtminstone enligt grundlagen, även om man kan tvivla på det ibland. Sedan kan man diskute- ra hur den styr. Men har statsrådet någon uppfattning om huruvida avvägningen har varit rimlig? Det finns ju mängder med kommunpolitiker även av statsrådets egen partifärg som har varit djupt förtvivlade och försökt få den här möjligheten att bygga strandnära för att kunna utveckla sina landsortskommuner och glesbygdskommuner. Jag tror att det är väldigt farligt att ställa ägande- rätten mot den biologiska mångfalden. Det antyddes ju att det var så viktigt med biologisk mångfald. Jag vill säga att privat äganderätt ofta är en förutsättning för den biologiska mångfalden. Sedan, herr talman, kan jag bara konstatera att när jag var betydligt yngre, en ung grabb, hade väldigt många människor råd att köpa en liten tomt med strandnära läge och bygga. I dag, efter 30-40 års socialdemokratiskt styre, är det förbehållet en liten exklusiv elit med en gedigen penningpung. Det är detta som de värderingar som statsrådet och hennes regering företräder har lett fram till. Det är något förvånande att konstatera.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 124 Statsråd Lena Sommestad (S)
Herr talman! Här ondgör ni er redan i förväg över långa utredningar och att man skjuter saker och ting framför sig. Ni tycker att det borde ges besked i dag. Jag tycker att det är onödigt att ta ut detta i för- skott. Vad vi nu gör är ju faktiskt att vi tar upp den här frågan. Att utredningen är försenad två månader tycker jag inte ska förhindra att vi tar en ordentlig diskussion nu. Jag tycker att det skulle glädja inter- pellanterna att frågan faktiskt tas upp och att vi nu försöker få ett grepp just om de här konflikterna, som inte minst har att göra med de olika villkoren i olika delar av landet. Jag måste vidhålla att det faktiskt är fel ögonblick för mig att ge svar nu innan t.ex. diskussionen inom regeringen och mellan Näringsdepartementet och Miljödepartementet ens har börjat kring utredningens resultat och om hur vi ska hantera frågan i det här läget. Sedan gällde det vilken nivå det här ska ligga på. Det kom en fråga om jag misstrodde länsstyrelsen och kommunerna. Varken jag eller någon annan misstror länsstyrelsen och länsstyrelsens samarbete med kommunerna, men nu finns det ju en frågeställ- ning om huruvida vi ska göra en radikal förändring. Ska vi föra ned det här på kommunal nivå och ta bort Naturvårdsverket osv.? Då svarar jag fortfarande att jag i dag inte ser att det skulle vara en fördel att föra ned det på kommunal nivå. Det är riktigt att man på kommunal nivå natur- ligtvis har en bättre möjlighet att se till sin egen kommuns intressen och förstå dem, och kommunen måste givetvis ha en viktig roll att spela när det gäller hur markutnyttjandet ska ske i den egna kommunen. Samtidigt är strandnära lägen en mycket dyrbar resurs i dag. Det beror på hur starkt strandskydd vi kommer att behålla, men regeringens grundinställning är ändå att vi också fortsättningsvis kommer att värna strandskyddet. Då kommer detta att vara en väldigt viktig resurs, och då kan det också vara viktigt att det inte är ett alltför kort avstånd mellan beslutsfattare och dem som har nytta av det här. Det är nämligen ganska viktiga värden som fördelas. Det finns skäl att fundera över detta, och vi har inte funderat färdigt. Mitt svar i dag är att jag inte nu ser detta som den bästa vägen. Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att det är onödigt att kasta yxor i sjön och att i det här läget beklaga att regeringen inte på något sätt kommer att tillvarata de synpunkter och den väldigt breda debatt som har pågått om strandskyddet i glesbygden. Det är en debatt som vi tar till oss och naturligtvis kommer att beakta.
Jan-Evert Rådhström (M)
Anf. 125 Jan-Evert Rådhström (M)
Herr talman! Det är väl inte så konstigt om stats- rådet tycker att vi kastar yxor i sjön när ni uppenbar- ligen, om vi ska fortsätta med liknelser, kör spaden i backen och gömmer utredning efter utredning. Den liknelsen tycker jag att vi kan fortsätta med när det gäller verktygshanteringen. Jag ondgör mig inte i förväg. Det talas om två månaders försening av den här utredningen, men om vi räknar från början av utredningen är den flera år försenad. Det här är frågor som Moderata samlingspartiet har drivit i många år. Att ni nu har förlängt utred- ningen med två månader betyder att ni är många år försenade. Den tolkning som jag nu tyvärr kan göra är att det inte blir någonting av detta, i alla fall inte före valet. Men jag ska fråga statsrådet en gång till: Finns det någon befogad misstanke från min sida? Kommer detta utredningsförslag, denna remissbehandling osv.? Finns det någon möjlighet att regeringen tar ställning före valet, eller ska vi i vanlig ordning ha en valrörelse där alla socialdemokrater kan hålla med om detta, och sedan vidtas det inga åtgärder? Det är det som jag är ängslig för, statsrådet. Jag ställde nu avslutningsvis en enda fråga. Den skulle jag i alla fall vilja ha svar på.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 126 Statsråd Lena Sommestad (S)
Herr talman! Låt mig då gå rakt på sak. Det finns ingenting som säger att vi inte är färdiga före valet, men så länge vi inte har sett det här mate- rialet kan jag heller inte säga att vi är det. Jag får avvakta till april, när vi ser det, och svara på den frågan då. Men det finns ingen uttrycklig plan att inte presentera någonting före valet. Det handlar också om vilket grepp man vill ta om den här frågan. Ju mindre vi ändrar i liggande regel- verk, ju mindre vi gör, desto mindre tid tar det natur- ligtvis att bereda. Det har att göra med vilken inställ- ning vi har och hur vi kommer att behandla det här. Jag är väl medveten om att detta är en fråga som har varit uppe länge, att det finns tidigare förslag osv. Om man anser att det är försinkande eller inte beror ju på hur man ser på frågan. Hittills har regeringen valt att värna strandskyddet starkt. Nu gör vi en ny prövning. Det tycker jag är helt i sin ordning. Vi får återkomma när vi har mer att säga om detta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.