Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

strukturell diskriminering

Interpellation 2003/04:327 av Osman Sherifay, Mariam (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-04
Anmäld
2004-03-04
Besvarad
2004-03-16
Sista svarsdatum
2004-03-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 mars

Interpellation 2003/04:327

 av Mariam Osman Sherifay (s) till statsrådet Mona Sahlin om strukturell diskriminering

Häromdagen fick jag ett mail från en kemist, författare till tre böcker utgivna på främmande språk om gummiteknik. Han har även arbetat i elva år i ett annat land på olika chefspositioner. "Kemisten" berättade för mig om sina svårigheter att få ett arbete. Detta trots att han har läst svenska, gjort ett svenskt examensarbete vid Trelleborg Industri AB, Helsingborg Gummifabrik AB. Han har inte haft ett "riktigt arbete" sedan han flyttade till Sverige 1991. Kemisten är gift, hans fru är psykolog och tillsammans har de två barn. Efter att ha läst kemistens e-mail, ringde jag honom. Under samtalets gång berättade han för mig om sin kamp för att få ett jobb. Det har hänt att han vid anställningsintervjuer har blivit tillfrågad om vilken religion han tillhör. Jag häpnade! Jag tycker inte att det är en relevant fråga. Han hade dessutom mycket att berätta om hur hans landsmän gör olika försök för att få en chans för att få komma till en arbetsintervju. En har färgat sitt hår, en annan tog ett svenskt namn. Men avslöjades på anställningsintervjun. Han hade en brytning som inte var svensk. Kemisten som även har utbildat sig till lärare i Malmö har aldrig haft ett riktigt jobb. Han har haft projektjobb och som alla vet, man slutar när projektpengarna tar slut. En del projekt tyckte han var värdelösa. Han tycker att vi "politiker" måste följa upp och analysera allt som vi beslutar om. Jag håller med honom. Vi måste se till så att det vi beslutar om, också genomförs. Vi måste förverkliga vår politik. Jag upplever att vi har ett problem med genomförandet i praktiken. Vårt mål med integrationspolitiken är ju "lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter".

Kemistens historia är bara en av många hundratals fall. En del är mina bekanta, vänner och släktingar. Högutbildade människor, som försöker få ett jobb, men någonstans finns det "någon" eller "några" som sätter stopp.

Frågor som jag ställer mig själv rätt ofta är: Hur tänker chefer och andra som anställer, när de medvetet rensar bland ansökningarna bara för att människorna bakom, råkar ha ett icke svenskt klingande namn, något slags brytning, har annan hårfärg, hudfärg, fel kön, fel ålder, har något slags handikapp och så vidare?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet om hon har någon plan för hur vi ska kunna undvika att strukturell diskriminering förekommer.

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:327, strukturell diskriminering

Interpellationsdebatt 2003/04:327

Webb-tv: strukturell diskriminering

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mona Sahlin (S)
Anf. 1 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Mariam Osman Sherifay har frågat mig om jag har någon plan för hur vi ska kunna undvika att strukturell diskriminering förekommer. Det är en mycket viktig fråga som Mariam Osman Sherifay tar upp, och jag har ägnat stor uppmärksamhet åt problemet med strukturell diskriminering. För att uppnå lika rättigheter och möjligheter för alla i vårt samhälle oavsett etnisk eller religiös tillhörighet är det nödvändigt att alla former av etnisk eller religiös diskriminering, både individuella och strukturella, bekämpas. Det rättsliga skyddet mot diskriminering på individnivå har stärkts så sent som förra året, och utredningar pågår också om möjligheterna att åstadkomma ytterligare förstärkningar av det skyddet genom bland annat en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Trots detta arbete finns det tecken på att strukturell diskriminering av etniska eller religiösa minoriteter kan förekomma inom flera samhällsområden. Det rör sig bland annat om regler eller normer inom olika institutioner och andra samhällsstrukturer som diskriminerar personer från dessa minoriteter. Dessa problem går det inte att komma till rätta med enbart genom ett individskydd mot diskriminering. I oktober förra året gav regeringen därför en särskild utredare i uppdrag att redovisa den kunskap som finns om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet i Sverige. Utredaren ska även föreslå åtgärder mot sådan diskriminering i Sverige samt åtgärder för att fylla luckor i kunskapen om den. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2005. Avsikten är även att under våren ge en särskild utredare i uppdrag att identifiera och analysera mekanismerna bakom strukturell diskriminering. Utredaren kommer även att analysera konsekvenserna av sådan diskriminering allmänt och särskilt beträffande makt och inflytande för de etniska och religiösa minoriteterna i Sverige i syfte att uppnå de integrationspolitiska målen. Utredaren ska föreslå åtgärder för att öka möjligheterna till inflytande och makt för alla i vårt land oavsett etnisk eller religiös tillhörighet samt för att effektivt motverka strukturell diskriminering. Jag ser fram emot att ta del av resultaten från dessa utredningar och deras förslag till hur vi mest effektivt kan motverka strukturell diskriminering.
Mariam Osman Sherifay (S)
Anf. 2 Mariam Osman Sherifay (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag har interpellerat statsrådet efter att ha fått ett mejl från en kemist som har bott i Sverige i elva år. Han beskriver i sitt mejl sina egna upplevelser av den diskriminering han har drabbats av. Trots sina goda meriter som kemist och flera projektanställningar får han inget jobb. Han har till och med omskolat sig till kemilärare, men det har inte hjälpt. Herr talman! Länge har många känt av den strukturella diskriminering som kemisten beskriver i sitt mejl. Det känns väldigt smärtsamt och förödmjukande när man förnekas jobb gång på gång, oavsett vilket. Vi behöver nämligen inte bara prata om högutbildade; också många människor som är lågutbildade lider faktiskt av precis samma sak. För mig är alla jobb bra jobb, och alla har rätt till ett jobb. Samtidigt känner jag att några tror att det kan vara problematiskt att anställa en person som på ytan är olik dem man är van att anställa. Jag vill hävda att det har varit svårt att få andra att förstå det man har upplevt själv. Det är inte lätt att beskriva den osynliga diskriminering som bedrivs i vårt samhälle. Det har varit lättare att känna sig som ett offer, men så lätt ska det inte vara. Det är ju därför jag har engagerat mig politiskt. Herr talman! Det är viktigt att motverka all sorts diskriminering, både synlig och osynlig, eftersom all diskriminering är av ondo. Människor med invandrarbakgrund uppfattas ofta som en grupp vars beteende beror på deras kultur, tradition, hudfärg, tro och brist på det som är svenskt. Arbetsgivaren tror sig veta precis hur människor med invandrarbakgrund är och ser dem inte som individer. Jag möter många människor och hör olika berättelser om vad de utsätts för när de söker jobb. En del byter i ren desperation namn eller ändrar hårfärg. För afrikaner, som enligt Integrationsverkets senaste rapport har det svårast, återstår väl att byta hudfärg, vilket är omöjligt och absurt. Det finns också de som lämnar Sverige och får jobb i något annat europeiskt land. Sedan finns alltid de som är kvar och tvingas leva på bidrag. Att byta namn eller ändra hårfärg hjälper nog inte heller, för brytningen finns alltjämt där. Som någon sade: Man måste kunna uttala svenska perfekt. Att bara kunna tala, skriva och göra sig förstådd räcker inte. De som skyller enbart på invandrarnas språkbrister har fel. Folk får inte jobb i vårt land för att de anses vara mindre värda och mindre vetande - annorlunda, helt enkelt.
Joe Frans (S)
Anf. 3 Joe Frans (S)
Herr talman! Anledningen till att jag begärde ordet är att det under senare tid har förts en diskussion om strukturell diskriminering i Sverige på ledarsidorna, och det finns en del kritiker som säger att statsrådet ägnar sig åt beställning av politiskt korrekt forskning. Frågan är snarare vad som är det politiskt korrekta. Det har hittills knappt gått att diskutera frågan om etnisk diskriminering. Det som har varit och fortfarande är politiskt korrekt, anser jag, är att förneka eller acceptera att det finns etnisk diskriminering i Sverige. Även om jag kan erkänna att läget till viss del har ändrats är det fortfarande till allra största delen så att frågan knappt diskuteras. Än mindre är viljan att få fram forskning om etnisk diskriminering. De allra flesta som diskuterar frågan vill fokusera på hur invandrarna ska inordnas och förbättras. Det är det som är det politiskt korrekta. Mycket av den forskning som länge har pågått har också anpassats just till detta ändamål. Nu riktas, helt i linje med denna skola, en kritik mot det statsråd som trots den gällande normen i det svenska samhället vågar ta sig an det egentliga problemet. Mot bakgrund av detta välkomnar jag det svar som statsrådet har gett på Mariam Sherifays interpellation.
Mona Sahlin (S)
Anf. 4 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Jag vill kommentera det Mariam Osman Sherifay beskriver. Det hon beskriver är en individ som har utsatts för diskriminering, som det finns alldeles för många exempel på och som jag tror att vi är många här som har stött på. Men det viktiga med interpellationen är att lyfta debatten om diskriminering från en diskussion om en individ som alldeles för länge har fått frågorna: Vad gör du för fel? Varför har du inte rätt utbildning? Varför talar inte du lite bättre svenska? Varför har inte du sökt dig till något annat jobb? I stället bör vi se de strukturer som faktiskt ligger bakom diskrimineringen. Det är de strukturerna som ofta i något slags desperat vilja att behålla det som vi alla tror oss behöva känna igen trycker ut den som uppfattas som annorlunda. Det är precis detta som uppstår och som Mariam Osman Sherifay beskriver som en kollektivisering. Man vill sätta en tillhörighet, en egenskap, på en hel grupp. Då blir det så mycket lättare att hitta felen, som man uppfattar det, i den gruppen. Arbetet som vi försöker bedriva nu, som inte jag heller, precis som Joe Frans beskrev, har uppfattat som speciellt politiskt korrekt men just därför så oerhört viktigt, är att i stället synliggöra de mycket allvarligare, djupgående och ofta osynliggjorda strukturer som ligger bakom begreppet strukturell diskriminering. Jag uppfattar det som att vi har ett oerhört behov av att lära oss mer om mekanismerna. Vi måste se dem för att kunna avslöja dem och för att också kunna förändra dem. Det är det som jag hoppas att de här utredningarna - en som jobbar och en som kommer att tillsättas, troligtvis under nästa månad - ska hjälpa oss med mycket kunskap om. Det är också viktigt att se att när vi pratar om strukturer som trycker ut det som uppfattas som annorlunda är vi alla en del i de strukturerna. Det är viktigt att se att det här handlar om både oss som individer och om myndigheter, organisationer, näringsliv och arbetsmarknad. Alla måste tänka igenom hur man till exempel rekryterar, hur man sätter upp de rekryteringskrav som man har. Vi har ett exempel som jag ofta använder, därför att jag tycker att det är så talande. När polishögskolan efter lång tids arbete bestämde sig för att verkligen försöka rekrytera människor med annan bakgrund formulerade man annonsen just så. Man sade: Vi söker dig som har en annan etnisk bakgrund, ett annat kön och en annan sexuell läggning. Men det var också ett exempel på att de som utformade detta uppfattade sig själva som tillhörande just någonting annat än det man sökte. Det är den formen av strukturer som det gäller att se och förstå mekanismerna bakom. Jag hoppas att det arbete som både Mariam Osman Sherifay och Joe Frans driver i riksdagen kommer att få hjälp av de här utredningarnas resultat.
Mariam Osman Sherifay (S)
Anf. 5 Mariam Osman Sherifay (S)
Herr talman! Synliggöra är precis det vi måste göra för att kunna hitta en lösning. För mig som socialdemokrat är integration en fråga om demokrati och delaktighet. Det är inte bara att vara delaktig när det gäller att öka representationen av olikheter utan också att ha ett jobb efter förmåga. Oftast diskuterar vi högutbildade människor, men jag hoppas att du förstår vad jag menar. Arbetsgivarna måste också vilja inkludera den invandrades arbetskraft, inom både offentlig och privat sektor. Att stänga ute en arbetsför människa är en mänsklig tragedi och en sorts förlust för samhället. Jag vill till och med säga att det hämmar tillväxten. Jag vet att målet med vår integrationspolitik är lika möjligheter och skyldigheter för alla. Därför är det viktigt att vi synar allt som vi beslutar om, så att vår politik genomförs. Jag är nöjd med att vi just synliggör den strukturella diskrimineringen. Det kan ge oss verktygen för att verkligen kunna få med alla ut i arbetslivet. Ingen ska nekas jobb bara för att man är den man är. Samtidigt känner jag också att organisationernas ledare och cheferna har ett stort ansvar för att motverka den strukturella diskrimineringen. Det har du nämnt själv. Jag tycker att det är viktigt att man med sitt beteende verkligen visar att man prioriterar frågan, att mångfald är viktig och inte något som man inte önskar ödsla någon energi på. Jag tycker att de har möjlighet att påverka, positivt eller negativt, personalens inställning till mångfald och hur de kan uttrycka sig. Men att ändra beteende ligger på det mentala planet, i företagskulturen liksom hos oss själva som individer, hos oss alla. Men jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag ser verkligen fram mot resultaten av de pågående utredningarna och förslag som stärker och effektiviserar arbetet mot strukturell diskriminering. Särskilt uppskattar jag ambitionen att skapa en sammanhållen diskrimineringslagstiftning.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.