Studieförbundens insatser för integration på arbetsmarknaden
Interpellation 2023/24:39 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-27
- Överlämnad
- 2023-09-28
- Anmäld
- 2023-09-29
- Svarsdatum
- 2023-10-05
- Besvarad
- 2023-10-05
- Sista svarsdatum
- 2023-10-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Studieförbunden har länge varit en hörnsten i integrationsarbetet för asylsökande och utrikes födda kvinnor i Sverige. Deras ovärderliga arbete inriktar sig på svenskundervisning och ökad samhällsförståelse, vilket har varit särskilt viktigt under de utmanande omständigheterna under coronapandemin.
Under 2016 fick närmare 80 000 asylsökande börja lära sig svenska och samhällsorientering i studieförbundens folkbildningsverksamhet. Denna undervisning blev möjlig genom betydande resurser och ett effektivt samarbete mellan staten och studieförbunden.
En rapport från Statskontoret 2020 lyfter fram studieförbundens centrala roll och visar på positiva resultat som snabbare etablering, brytande av utanförskap och förkortade vägar till arbete och vidare studier för deltagarna. Rapporten poängterar också det pågående behovet av dessa insatser och deltagarnas önskan om ökade studiemöjligheter.
Trots dessa positiva utfall och det uppenbara behovet står studieförbunden nu inför omfattande nedskärningar från regeringen. Dessa åtgärder innebär specifikt att budgeten år 2026 kommer att vara en halv miljard lägre än i dag, vilket riskerar att underminera de tidigare framstegen och hindra vidare framgång i integrationsarbetet.
En färsk undersökning utförd av Novus för ABF Stockholm visar att en stor majoritet av svenska folket – inklusive 94 procent av regeringspartiernas väljargrupp och 82 procent av Sverigedemokraternas väljargrupp – ser civilsamhällets aktörer som studieförbund och ideella organisationer som centrala inom integration, arbetsmarknad, informell utbildning och kultur för nyanlända. Regeringens beslut går således emot majoritetens önskemål.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson följande:
Hur avser ministern att säkerställa att studieförbunden fortsatt kan erbjuda stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främja kompetensutveckling samt bidra till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:39
Webb-tv: Studieförbundens insatser för integration på arbetsmarknaden
Dokument från debatten
- Torsdag den 5 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:15
- Protokoll 2023/24:15 Torsdagen den 5 oktoberProtokoll 2023/24:15 Svar på interpellation 2023/24:39 om studieförbundens insatser för integration på arbetsmarknaden
Protokoll från debatten
Anf. 116 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att studieförbunden fortsatt kan erbjuda stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främja kompetensutveckling samt bidra till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att cirka 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det statliga stödet till folkbildningen föreslås därmed även framöver vara omfattande.
Fru talman! Det är Folkbildningsrådet som beslutar om de specifika villkoren för statsbidraget till folkbildningen. Det finns inget i regeringens styrning av statsbidraget som hindrar att studieförbunden fortsatt erbjuder stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främjar kompetensutveckling och bidrar till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället.
Vid sidan av statsbidraget till folkbildning arrangerar civilsamhället och andra aktörer många andra insatser för att ge bland annat asylsökande meningsfull sysselsättning i väntan på beslut om uppehållstillstånd. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen till exempel en förstärkning av medlen för tidiga insatser som riktar sig till bland andra asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Anslaget föreslås öka med 20 miljoner kronor 2024 och beräknas öka med 10 miljoner kronor 2025. Insatserna kan exempelvis handla om språkträning, nätverk och kunskaper om det svenska samhället. Länsstyrelsen samordnar arbetet och beslutar om statsbidrag för insatserna, som vanligen utförs av civilsamhället.
Fru talman! Jag förstår att det minskade bidraget kommer att få konsekvenser och kräva omprioriteringar inom studieförbunden. Regeringen föreslår just därför en stegvis neddragning av det allmänna statsbidraget till studieförbunden för att ge dem tid att anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Men jag vill här framhålla att det statliga stödet till studieförbunden även framöver kommer att vara omfattande och möjliggöra mycket viktig verksamhet runt om i landet.
Anf. 117 Serkan Köse (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Folkbildningen är inte bara en utbildningsform. Den är ett fundament i vår nationella identitet, med rötter som sträcker sig långt tillbaka i vår historia. Ända sedan 1900-talets tidiga år, då arbetare samlades i studiecirklar för att utbilda sig och kämpa för sina rättigheter, har folkbildningen utgjort en plattform för gemenskap, debatt och kunskapssökande.
Fru talman! Det är med studieförbunden som hjärta som denna folkbildningstradition, denna identitet, har formats och bevarats. Tack vare studieförbunden har miljontals svenskar funnit både gemenskap och en röst. Under 1900-talets början växte folkbildningen och studieförbund som Arbetarnas bildningsförbund fram parallellt med den svenska välfärdsstatens uppgång.
Studieförbunden har alltid varit en bro mellan medborgare från alla samhällsskikt. Studieförbunden erbjuder möjligheter för dem som kanske saknat formell utbildning under sina tidiga år eller för dem som önskar fortsätta sin lärresa genom livet.
Fru talman! Studieförbunden är inte bara utbildningsinstitutioner. De är ställen där folkets röst ekar, engagemang tar form och folkets påverkan märks.
I dessa tider av snabb förändring, med teknologiska och samhälleliga utmaningar, har studieförbundens roll blivit än mer kritisk. Studieförbunden har anpassat sig till den digitala eran, med onlinekurser som erbjuder kvalitativ utbildning oberoende av geografisk eller socioekonomisk position.
Fru talman! Folkbildningen omfattar inte bara traditionella ämnen. Den betonar även kritiskt tänkande, medborgerligt engagemang och demokratins fortlevnad. Sådan utbildning är ovärderlig i en tid präglad av desinformation och polarisering.
Fru talman! Studieförbunden har varit en central pelare i integrationsprocessen, särskilt för asylsökande och utrikes födda kvinnor. Studieförbunden har agerat som brobyggare mellan nyanlända och det svenska samhället, särskilt under utmanande perioder som coronapandemin. Om vi ser tillbaka till 2016, då nästan 80 000 asylsökande kom till Sverige, ser vi att studieförbunden stod i första ledet och erbjöd möjligheter till utbildning och samhällsförståelse.
Fru talman! Statskontorets rapport från 2020 understryker studieförbundens betydelse. Den visar hur nyanlända tack vare studieförbundens insatser kunde integreras snabbare i det svenska samhället, övervinna utanförskap och sträva mot arbete och vidare studier. Trots denna insikt och det tydliga behovet står studieförbunden nu inför potentiella nedskärningar. Om dessa blir verklighet kan budgeten för 2026 minska med en halv miljard från nuvarande nivåer. Detta kan hota progressen i integrationsarbetet och underminera vår tradition av livslångt lärande.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsministern: Vad är det verkliga priset för dessa besparingar? Och varför riskerar vi att underminera studieförbundens ovärderliga arbete när deras betydelse är så uppenbar och erkänd?
Anf. 118 Louise Thunström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! När kulturministern i förra veckan redogjorde för budgeten på kulturutskottets sammanträde kunde man läsa i ministerns presentation att bildning är en borgerlig kärnuppgift.
Fru talman! Jag är uppväxt med den bildade borgerligheten. Jag har alltid sett upp till den. Den har varit något eftersträvansvärt för mig. Även om jag som vuxen inte alltid delat samhällsanalysen eller uppfattningen om vilka politiska reformer som behöver ske har respekten för borgerlighetens bildningsideal ändå varit stor hos mig - djupa och breda kunskaper inom språk, humaniora och kultur för att förädla människan och göra henne till en bättre samhällsvarelse, och ansvar, respekt och eftertänksamhet som kontrast till det snabba, vulgära och populistiska. Genom bildning vidgas perspektiven och förmågan att analysera.
Men var finns den bildade borgerligheten i dag? Jag kan i alla fall inte se den i Sveriges riksdag. Den här regeringen visar ingenting av det bildningsideal som dess företrädare höll så högt.
Vet den här regeringen ens vad bildning innebär? Att vara bildad är inte samma sak som att vara utbildad. Bildning står på många sätt i motsats till utbildning. Utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens medan bildning syftar till att omvandla människan och hennes inre förmåga, tankefrihet och moraliska och etiska uppfattningar.
I en tid när arbetsmarknaden många gånger kräver mer än formell kunskap, ja, till och med särskilt efterfrågar det, tar den här regeringen ytterligare steg mot en materiell syn på kunskap. I en tid då demokratin hotas på många platser i världen och i Europa, när tilliten till vårt gemensamma minskar, när sprickan mellan stad och land ökar och när sammanhållningen blir allt viktigare, då slaktar regeringen en tredjedel av det som bär bildningen i stora delar av det här landet.
Jag är fullt medveten om att politikens uppgift handlar om att prioritera och att man inte kan lova allt åt alla, som det ofta uttrycks även om ingen någonsin vare sig tror eller har hävdat det. Men detta handlar om något helt annat.
Slakten har föregåtts av flera års kritik mot studieförbunden. Det är med Sverigedemokraterna i spetsen som neddragningar har drivits fram. Kritiken sägs utgå från att fusk med anslagen har förekommit. Vi socialdemokrater är de första att säga att fusk inte får förekomma, och vi välkomnar de krav som ställs på uppföljning och kontroll.
Men detta, fru talman, handlar om någonting helt annat. Neddragningarna i stödet till studieförbunden bottnar främst i Sverigedemokraternas ideologi och politiska strategi. Det märks inte minst i min grannkommun Uddevalla, där SD-styret tar bort all kommunal finansiering till studieförbund.
Om regeringen menar allvar med att fler människor ska få ett jobb och en egen försörjning rimmar det illa med att man tar bort en stor del av det som möjliggör för dem som står längst från arbetsmarknaden att få en chans. Det behövs fler vägar, inte färre, för att gå från utanförskap till livsglädje, arbete, studier och en egen försörjning.
Därför undrar jag: Vad menar egentligen regeringen med att bildning är en borgerlig kärnuppgift?
Anf. 119 Sofia Amloh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill tacka min kollega Serkan Köse för möjligheten till den här debatten.
Det finns oändligt många berättelser om hur viktig folkbildningen har varit för otroligt många människor. Det är med stor sorg som jag och många runt om i landet, i alla 290 kommunerna, tar emot regeringens besked att man vill nedmontera folkbildningen och studieförbunden. Det kommer att bli färre människor som får möjlighet att bryta sin isolering och få befinna sig i ett nytt och viktigt sammanhang. Det blir färre människor som får möjligheten att växa och frigöra sig från ett utanförskap.
Det blir färre människor som får möjligheten att lära sig svenska. Det blir färre människor som får en ny chans att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Det blir färre människor som får möjligheten till frihet med denna nedmontering.
Fru talman! Detta ska sättas i ljuset av de andra delarna i budgeten. Det handlar om kommunernas möjligheter till brottsförebyggande arbete och att vara där man behöver vara 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Det blir svårt att hitta finansiering runt om i kommunerna för det man behöver, som att ha fritidsgårdarna öppna när det inte finns tvingande lagstiftning. Nedmontering av den aktiva arbetsmarknadspolitiken är ännu en del i den här budgeten som vi får bevittna. Man har i Tidöavtalet även kommit överens om att ändra i exempelvis bosättningslagen, som har varit otroligt viktig för att korta ned den tid det tar för människor att komma in i samhället.
Detta är bara några exempel på hur regeringen slår hårt mot de insatser som ger människor möjligheten att integrera sig. Det handlar om att ge människor de chanser som behövs. Vi har inte råd med att ta bort chanser eller möjligheter för människor att etablera sig, komma in i samhället och få ett sammanhang och komma in på arbetsmarknaden.
Nedmonteringen av folkbildningen är ett faktum i den här budgeten. Det är från den 1 januari som studieförbunden i landet får 250 miljoner mindre i anslag. Min fråga är: Skulle Mats Persson ha gjort denna nedmontering av studieförbunden om han inte hade haft Sverigedemokraterna hängande över axeln?
Anf. 120 Linus Sköld (S)
Fru talman! Målet är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Det är på detta sätt målet för folkbildningspolitiken är stipulerat och nedskrivet i regeringens egen budget. Det låter ju som en verksamhet som skulle vara ganska bra för integrationen, för personlig utveckling och för delaktighet i samhället.
Det är ingen slump att det främst var studieförbunden som under flyktingkrisen 2015 fick uppgiften att genomföra svenska från dag ett, alltså att ge nyanlända möjlighet att lära sig svenska och samhällsorientering från första dagen som asylsökande i Sverige.
I budgetpropositionen 2023 halverar regeringen stödet till verksamheten med svenska från dag ett, och planen för 2024 var att det skulle försvinna. Och döm om min förvåning när detta inte finns med i budgeten för 2024. Ändå hör jag ministern säga att det finns ett anslag som föreslås öka med 20 miljoner för 2024 och 10 miljoner 2025, men det är inte ett anslag till folkbildningen. Jag skulle vilja att ministern förtydligar vad det är han avser när han säger detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad är det då för verksamhet som studieförbunden har kunnat ordna? Studieförbunden jobbar för kunskap, bildning, personlig utveckling och delaktighet i samhället. Det är till exempel svenska och samhällskunskap i Norrköping, verksamheten Språngbrädan i Sandviken, verksamhet för ukrainska flyktingar i Uppsala, textilhantverk av och med romska kvinnor i Stockholm, mötesplatsen Starka kvinnor i Boden, verksamheten Hand i hand i Sandviken och så vidare. Det är platser där människor förkovrar sig tillsammans och lär sig färdigheter som är viktiga för etableringen i det svenska samhället, inte minst utrikesfödda kvinnor.
Med kirurgisk precision skär regeringen ned möjligheterna för dessa verksamheter att existera. Man plockar bort det riktade stödet till svenska från dag ett, och nu tar man också bort en tredjedel av studieförbundens generella stöd. Hur tänker Mats Persson att detta ska stödja integrationen?
Anf. 121 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack till mina meddebattörer för en utmärkt debatt! Jag tänkte börja med att ta upp detta med studieförbundens viktiga roll när det gäller att erbjuda verksamhet, inte minst när det kommer flyktingar till Sverige. Jag delar helt uppfattningen att studieförbunden de senaste åren och historiskt har varit väldigt viktiga för att snabbt och flexibelt kunna erbjuda olika typer av insatser.
När det politiska systemet och de offentligt drivna systemen ofta har en tendens att vara långsamma och trögrörliga och byråkratiska har det funnits en enorm förmåga brett i civilsamhället att erbjuda en rad olika insatser till dem som har kommit till Sverige. Naturligtvis är studieförbunden och folkbildningen en del i detta. Studieförbunden och folkbildningen är naturligtvis en del i civilsamhället brett.
Just nu har vi dessvärre en aktuell flyktingsituation, vilket beror på det fasansfulla kriget i Ukraina som Ryssland är ansvarigt för. Sedan kriget bröt ut i februari 2022 har regeringen via EU-systemet, inom ramen för det som heter ESF-rådet, skjutit till pengar. Fram till nu handlar det om 600 miljoner, varav 300 miljoner har gått till folkbildningen. Mycket, mycket nyligen beslutade regeringen att ge ett uppdrag till ESF-rådet som innebär att man nu har fördelat ytterligare 315 miljoner kronor, varav 146 miljoner kronor går till folkbildningen för att man ska kunna erbjuda studiecirklar och annan verksamhet just för flyktingar eller asylsökande. Detta är en väldigt viktig verksamhet, inte minst i ljuset av situationen i Ryssland och att vi har många ukrainare här.
Detta är då inte från, så att säga, statsbudgeten. Det är ingenting som riksdagen beslutar om. Men det är offentliga medel. Det är pengar som svenska skattebetalare har betalat till Bryssel som nu kommer tillbaka och används i Sverige för, tycker jag, väldigt viktiga insatser. Detta är något som kommer att ha väldigt stor betydelse framåt, tror jag.
Herr talman! Louise Thunström väljer i sitt inlägg att dra upp en skiljelinje mellan utbildning å ena sidan och bildning å andra sidan och frågar om det verkligen är så att bildning är en borgerlig kärnuppgift. Jag tycker att det är en olycklig uppdelning. För mig är det nämligen inte vattentäta skott mellan utbildning och bildning. Utbildning är en förutsättning för att människor ska kunna växa. Utbildning är en förutsättning för att man ska kunna få andra perspektiv och se på samhället med nya ögon i förhållande till vad man kunde tidigare. Och att vara en del i en gemenskap på en arbetsplats, som exempelvis en yrkesinriktad utbildning kan leda till, innebär också att man växer som människa. Man får ett annat perspektiv, och man bildas som människa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag delar alltså inte uppfattningen att det är vattentäta skott mellan utbildning och bildning. Båda delarna behövs i det svenska samhället för att vi ska kunna bygga det starka, goda samhället, och vi ska göra det tillsammans.
Anf. 122 Serkan Köse (S)
Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Låt oss konstatera att vi lever i en tid av global osäkerhet med utmaningar som sträcker sig över nationsgränser. I dessa tider blir frågan om integration, sammanhållning och förståelse för varandra alltmer central. Sverige med sin långa tradition av öppenhet och inkludering har alltid sett folkbildning som en nyckelaktör när det gäller att bygga broar mellan kulturer, traditioner och erfarenheter.
Herr talman! Sedan 2015 har studieförbunden med sitt initiativ Svenska från dag ett visat att de är redo att ta ansvar, vilket också Linus Sköld redogjorde för. Studieförbunden har stått som en bastion och ett stöd för de många som har flytt undan krig och konflikt och har erbjudit mer än bara språkundervisning. Studieförbunden har genom sitt arbete lyckats nå dem som ofta glöms bort i de större institutionernas verksamheter.
Herr talman! Med Rysslands illegala invasion av Ukraina 2022 förändrades spelplanen återigen. Återigen stod studieförbunden redo att ta emot, stödja och integrera. Men detta arbete kommer inte utan kostnad. Trots tidigare ekonomiskt stöd stod det snart klart att medlen inte räckte till. Ändå kan man konstatera att Liberalerna i sitt budgetförslag för 2024 kraftigt minskar stödet till studieförbunden.
Herr talman! Folkbildningen är inte bara en institution. Den är en del av vårt lands dna. Den spelar en avgörande roll i integrationsprocessen, erbjuder ovärderliga utbildningsmöjligheter - till exempel svenskundervisning och yrkesförberedande kurser - och fungerar som en brobyggare mellan individer och arbetsmarknaden. Det är det vi diskuterar i denna interpellationsdebatt.
Enligt forskning har deltagande i studiecirklar och andra folkbildningsaktiviteter visat sig vara effektivt. Det ökar sannolikheten att arbetslösa får arbete, särskilt bland utrikes födda.
Herr talman! Att minska stödet till denna verksamhet är inte bara ett slag mot de individer som drar nytta av dessa tjänster. Det är också ett självskadebeteende.
Med anledning av detta vill jag återigen fråga statsrådet: Hur avser statsrådet och Liberalerna att säkerställa att studieförbunden fortsätter att erbjuda detta ovärderliga stöd till asylsökande och utrikes födda, vilket också statsrådet hyllar, att främja kompetensutveckling och att bidra till en mer hållbar integration i vårt samhälle?
Anf. 123 Louise Thunström (S)
Herr talman! På många platser i vårt land är studieförbunden garanten för kultur- och fritidsutbudet. Där jag bor är det studieförbunden som står för den absolut största delen av arbetet med integration, ofta i nära samarbete med kommunen och till exempel kyrkan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är i studieförbundens regi som nyanlända på landsbygden kan träna sin svenska eller där man som ensam äldre kan finna gemenskap. Det är där man kan lära sig spela gitarr och ta skepparexamen eller lära sig hur en förening fungerar. Det är i studieförbundens regi som aktiviteterna för funktionshindrade ordnas.
Herr talman! Det urbana har blivit norm i Sverige. Det är med storstadens perspektiv mycket av det vi fattar beslut om sker. När storstaden blir den plats där människor förväntas vilja bo växer känslan av exkludering hos alla oss som bor någon annanstans. Devisen att hela landet ska leva blir en klyscha utan innehåll.
Vi måste hålla ihop i detta land. Möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och bildning måste finnas i hela vårt land. Det är så vi stärker sammanhållningen och därmed demokratin, yttrandefriheten och viljan att stå upp för och försvara vårt lands principer och värderingar.
Herr talman! Med regeringens budget försvinner en tredjedel av studieförbundens aktiviteter. Det kommer att innebära tomma lokaler och släckta skyltar på många platser i vårt land. Folkbildning är ett verktyg för människors personliga frihet och utveckling, men det är också ett redskap för samhällets utveckling och för vår gemensamma välfärd, vilket är avgörande för ett jämlikt samhälle.
Anf. 124 Sofia Amloh (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för den mycket fina beskrivningen i det senaste inlägget av vad folkbildningen och studieförbunden gör och deras betydelse. Jag ställer helt upp på den. Men därför är det ännu mer beklagligt att se att man drar bort 250 miljoner kronor från den 1 januari. Det är att säga en sak och göra en annan.
Vi socialdemokrater vill ha fler berättelser - fler historier - som beskriver hur människor har fått en andra chans, en tredje chans och till och med en fjärde chans att bryta utanförskapet, komma in i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden och vara med i den frigörelse som behövs och som människor har rätt till.
Vi socialdemokrater säger nej till denna nedskärning och nedmontering, och vi har kvar de 250 miljoner kronorna i vår budget. Vi vill nämligen ha 290 kommuner med skyltar som lyser och som skapar möjlighet för alla människor att berätta fler historier om att de haft möjlighet att stärkas och komma in i det svenska samhället.
(Applåder)
Anf. 125 Linus Sköld (S)
Herr talman! Nu har jag debatterat folkbildning med Mats Persson i flera timmar, och han återkommer till uttalandet att verksamheten är viktig. På alla möjliga olika vis är verksamheten viktig, säger Mats Persson.
Det stämmer liksom inte. Jag skulle vilja ha svar på frågan varför Mats Persson gör som han gör om han tycker att verksamheten är viktig. Om han tycker att den är bärande för demokratin och om han tycker att civilsamhället är viktigt därför att Sverige är mer än staten - varför minska de generella statsstöden? Varför skära bort Svenska från dag ett? Varför detaljstyra och gå i riktning mot politisk styrning av innehållet? Han kan inte svara en gång till att han tycker att verksamheten är viktig samtidigt som han gör dessa saker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja veta varför han gör dessa drakoniska nedskärningar på studieförbunden. Jag skulle vilja veta varför han inte återställer nedskärningen på folkhögskolorna från förra året om det nu är så att han tycker att verksamheten är viktig. Inte en gång till vill jag höra att verksamheten är viktig om han inte ger svar på frågan varför han i så fall gör dessa förändringar. Det får liksom vara slut nu.
Jag har lagt fram teorin att detta är en beställning från Sverigedemokraterna. Om Mats Persson inte accepterar den teorin tycker jag att han ska invända mot den i sitt sista inlägg. Annars kommer jag att tolka det som att han har accepterat min teori.
Anf. 126 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Linus Sköld och Socialdemokraterna är mycket upprörda och bekymrade över att regeringen inte lägger tillbaka pengar som fanns tidigare. Det är ett häpnadsväckande påstående eftersom Socialdemokraterna för ungefär en timme sedan presenterade sin skuggbudget, där det är exakt samma nivå på satsningarna på folkhögskolorna som i regeringens budget.
Linus Sköld har stått här och beklagat sig över att detta kommer att leda till att inflationen gröper ur pengarna. Jag har hävdat motsatsen och sagt att satsningen vi gör, vilket är en permanent satsning på folkhögskolan, är viktig för att ge människor en andra chans. Den är viktig för att se till att människor kan få utbilda sig mitt i livet och för att de som har haft det tufft i skolan ska kunna få en chans att exempelvis läsa upp allmän kurs. Jag har hävdat att det är en viktig satsning för att vi ska kunna ha höga ambitioner för folkhögskolornas verksamhet som en del av folkbildningen.
Jag har fått till svar att detta inte stämmer därför att inflationen kommer att gröpa ur alla pengarna. Notera att jag då blir något förvånad när jag sedan ser att det bara var ett tomt hot och tomt prat. När Socialdemokraterna lägger fram sin budget finns det nämligen ingen annan siffra än den regeringen har presenterat. Jag är förbluffad och väldigt förvånad.
Herr talman! När det gäller frågan om integration och möjligheten att använda den kraft som finns i folkbildningen och studieförbunden för att ge människor möjlighet att komma in i samhället - inte minst möjligheten att på ett snabbt och flexibelt sätt kunna erbjuda exempelvis ukrainare som nu kommer till Sverige en möjlighet att gå en studiecirkel och få en koppling till svenskan - spelar studieförbunden och folkbildningsaktörerna en väldigt stor roll. Det är därför regeringen nyligen beslutade om och gav ett uppdrag till ESF-rådet. På det sättet kommer vi att kunna hämta hem en del av de pengar som svenska skattebetalare har betalat till Bryssel.
Vi kan hämta hem en del av dessa pengar, närmare bestämt 150 miljoner kronor fram till juni 2024. På det sättet kommer vi att kunna förstärka verksamheten, och det kommer att vara ett mycket viktigt bidrag och en mycket viktig satsning på att studieförbunden ska kunna bedriva denna viktiga verksamhet. Jag tycker att detta visar på en styrka där vi använder kraften som finns i civilsamhället att erbjuda allt detta. Det är alltså totalt 300 miljoner till civilsamhället från och med nu fram till juni 2024. Och civilsamhället är ju större än studieförbunden; det finns fler aktörer än studieförbunden som är viktiga i detta. Det känns viktigt.
Anf. 127 Serkan Köse (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! I drygt tre timmar har vi diskuterat folkbildningens och studieförbundens betydelse. Vi har både analyserat det i ett historiskt perspektiv och pekat på hur det är i dag och i framtiden - hur vi ser på studieförbundens och folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen.
Man kan konstatera att statsrådet två gånger hänvisade till Socialdemokraternas budget, som presenterades för en timme sedan. Han menade att Socialdemokraterna köper regeringens budget och de neddragningar som regeringen har aviserat, men det stämmer inte riktigt. Man kan konstatera att Socialdemokraterna i sin budget för 2023 presenterade mer pengar till folkhögskolorna än vad regeringen gjorde. Samtidigt kan man konstatera att vi i Socialdemokraternas budget säger nej till regeringens nedskärning på studieförbunden. Det är alltså en skillnad mot regeringens politik.
Återigen: I tre timmar har vi diskuterat folkbildningen, och man kan väl konstatera att statsrådet flera gånger har fått chansen att svara på frågan varför han tycker att nedskärningarna är viktiga. Det vore intressant och bra om statsrådet i sitt avslutande inlägg kunde rama in diskussionen: Vad vill Liberalerna med folkbildningen? Vad vill Liberalerna med studieförbunden? Vad vill Liberalerna säga till alla de människor där ute som väntar på ett svar från regeringen? De kanske ska gå en kurs inom folkbildningen, det vill säga hos dem som väntar på att få stöd - folkbildningsorganisationerna och studieförbunden. Vad är budskapet till alla de människor som tittar på detta?
Är det så att statsrådet egentligen delar vår uppfattning men sitter i knäet på Sverigedemokraterna och är tvungen att försvara nedskärningarna? Läser man Liberalernas dokument och om Liberalernas syn på folkbildningen ser man nämligen att vi är helt överens. Därför blir det helt obegripligt för mig att statsrådet inte kan säga vad Liberalerna tycker om studieförbundens och folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen.
Jag tackar för en bra debatt.
(Applåder)
Anf. 128 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.
Jag uppfattar att debatten följer ett mönster vi känner igen, nämligen att retoriken är oerhört högt uppskruvad. Svansföringen är oerhört hög från Socialdemokraternas sida, och man använder sig av ord och tillmälen som skapar ett väldigt högt tonläge i debatten. Men när det väl kommer till kritan visar det sig att de egna förslagen inte är så värst annorlunda än de förslag regeringen har. När det exempelvis gäller de hundra miljoner kronorna till folkhögskolorna, som man under flera timmar här har ondgjort sig över, visar det sig när det väl kommer till kritan att man låg på samma nivå.
Det andra jag noterar är att Socialdemokraterna när argumenten tryter alltid landar i att följa talepunkten som Sveavägen 68 har skickat ut och som handlar om Sverigedemokraterna. Vartenda inlägg handlar därför om Sverigedemokraterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Regeringen gör en väldigt tydlig prioritering i budgeten: Vi prioriterar utbildning, utbildning och utbildning. En viktig del är folkbildningen, och där är en viktig del studieförbundens verksamhet. Men det handlar också om att göra tydliga prioriteringar, och regeringen prioriterar att 20 000 fler människor kommer att få möjligheten att gå någon form av yrkesutbildning nästa år. Utöver det ser vi till att våra skolor fylls med skolböcker. Vi ser också till att fler människor får möjlighet att gå på folkhögskola och få en andra chans att läsa upp sina betyg eller läsa en yrkesinriktad utbildning. Det är en tydlig prioritering vi gör.
Vi lovar inte allt till alla, utan vi måste göra tuffa prioriteringar. Precis som svenska folket hemma vid köksbordet behöver göra tuffa prioriteringar i sin hushållskassa gör också regeringen det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.