Svår halka på landets vägar
Interpellation 2020/21:480 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-16
- Överlämnad
- 2021-02-17
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-03-09
- Sista svarsdatum
- 2021-03-09
- Besvarad
- 2021-03-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Den 6 februari startades en grupp på Facebook under namnet Vägen är vår arbetsplats. Gruppen kom till på grund av det allt sämre underhållet av våra vintervägar. Yrkesförarna utför viktiga transporter på våra vägar och ser till att industrier, sjukhus, apotek, livsmedelsbutiker, för att nämna några, får sina transporter utförda.
Gruppen skapades när en erkänt duktig och omdömesgill förare omkom i en halkolycka. Att underhållet av vintervägarna kraftigt försämrats de senaste 10–15 åren har varit ett ständigt samtalsämne bland landets yrkesförare. I ett radioinslag från P4 Gävleborg beskriver en yrkesförare situationen på E4 som en krigszon. Ett flertal förare har också dokumenterat de isbelagda vägbanorna genom att filma när de åker kana på skorna.
Det är inte rimligt att förare riskerar sina liv när de för vårt samhälle utför viktiga transporter. Det är inte heller rimligt att stora transportleder som Europavägar, riksvägar och större länsvägar är blockerade i flera timmar på grund av bristfälligt underhåll. Statsrådet säger gång på gång att man ska stoppa transporterna när väglaget är dåligt, men hur ska då leveranser till industrierna fungera? Lika viktigt är leveranser av mediciner och medicinsk utrustning, livsmedel och kläder. Dessutom riskerar räddningstjänst, ambulans och polis att fördröjas i sina viktiga tjänsteutövningar.
Statsrådet säger också att det inte finns några budgethinder för Trafikverket. Den fråga man då ställer sig är naturligtvis: Varför ser det då ut som det gör på våra vägar? Viktigt i sammanhanget är att kritiken inte riktas mot dem som utför halkbekämpningen på vägarna, utan kritiken ska riktas mot upphandlingssystem och styrning av insatserna.
Med hänvisning till texten ovan vill jag ställa följande fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa en godtagbar standard gällande underhållet av vintervägar?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:480
Webb-tv: Svår halka på landets vägar
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:90
- Protokoll 2020/21:90 Tisdagen den 9 marsProtokoll 2020/21:90 Svar på interpellation 2020/21:480 om svår halka på landets vägar
Protokoll från debatten
Anf. 27 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att säkerställa en godtagbar standard gällande underhållet av vintervägar.
Så sent som den 26 januari möttes jag och Thomas Morell här i kammaren för att debattera vinterväghållningen. Samma sak gäller i dag: Regeringen anser att en fungerande vinterväghållning är viktig för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Regeringen har därför säkerställt att Trafikverket har ett tydligt utpekat ansvar för detta och erforderliga medel för att kunna genomföra vinterväghållning av hög kvalitet. Trafikverket har framtagna krav för vad som ska gälla för vinterväghållningen på de statliga vägarna.
Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen och har utvecklat nya, moderna metoder och arbetssätt för uppföljning. Bland annat används numera gps i fordonen, vilket gör att det utförda arbetet kan följas på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredje part som följer entreprenörernas utförda arbete och kontrollerar att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid och med rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det egna ansvaret är också något som har betydelse för framkomligheten. Är väderförhållandena dåliga, om snön vräker ned eller underkylt regn fryser fast på vägarna, ska man kanske inte ge sig ut utan ställa fordonet. Det är vid förhållandevis få tillfällen på året det råder sådana förhållanden på vägarna, men det är viktigt att alla tar sitt ansvar.
Jag kan därmed konstatera att Trafikverket har de ekonomiska resurser som krävs, framtagna krav för vinterväghållningens standard samt rutiner och metoder för att följa upp entreprenörernas arbete på ett erforderligt sätt. Det skapar förutsättningar för en fungerande vinterväghållning.
Anf. 28 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Tomas Eneroth!
När vi senast träffades i en debatt - det var förra tisdagen - hade det varit en jordfästning strax innan. Det var en yrkesförare som hade förlorat livet på en hal väg.
Det startades en Facebookgrupp strax efter den olyckan. Den 6 februari startades den. Två dygn senare hade gruppen över 700 medlemmar, och i dagsläget har den fler än 2 300 medlemmar.
Vad yrkeschaufförerna i gruppen gör är att filma och visa standarden på vägarna. Det finns åtskilliga filmer där man ser förare som åker på sina skor på vägen. Vägbanan är isbelagd. Det är skridskor som gäller.
Så dåligt som vägunderhållet på vintern är numera har det aldrig någonsin tidigare varit. Jag har ju förmånen att ha varit med sedan mitten av 70-talet. Jag har kunnat se försämringen, och den har verkligen accelererat de senaste åren.
I svaret säger statsrådet att det är moderna metoder för genomförandet av vinterväghållningen. Ja, det är de här meteorologiska stationerna som hänger i stolpar lite här och var ute på vägen som statsrådet hänvisar till. Så länge den meteorologiska stationen i stolpen inte säger att det är halka får bilarna inte åka ut. Och när man väl åker ut lägger man på en saltlake som är alldeles för dålig. Den smälter ned, och sedan återfryser det. Då har man skapat en halka som är obeskrivlig; man kan åka på skorna på vägen.
Statsrådet svarar också så här: "Det egna ansvaret är också något som har betydelse för framkomligheten. Är väderförhållandena dåliga, om snön vräker ned eller underkylt regn fryser fast på vägarna, ska man kanske inte ge sig ut utan ställa fordonet."
Men vi kan väl inte ha en sådan ordning i det här landet, som ändå ska vara ett modernt industriland, att så fort det snöar ska lastbilarna stå still? Är det meningen att industrin ska stänga ned under halva året? Ska vi hindra livsmedelstransporter? Hur ska vi göra med livsviktiga transporter till sjukvården när det snöar ute? Ska polis, ambulans och räddningstjänst ignorera larmen fram till vårsmältningen?
Svaret är oerhört märkligt. I ett modernt land, som vi ändå tror oss leva i, kan vi inte ha en sådan ordning att så fort det snöar och blir lite halka fungerar inte infrastrukturen. Då ska de förare som förser vårt land med viktiga transporter och ser till att industrin fungerar och att det finns mat i butikerna och utrustning till sjukvården stanna för att underhållet på vägarna inte är värt namnet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När förarna är ute och kör gör de det bokstavligt talat med livet som insats. Den förare som begravdes förra tisdagen var erkänt duktig. Enligt rapporten, som jag fått ta del av, såg man inga brister hos vare sig däck eller fordon eller i förarens sätt att framföra sitt fordon på vägen. Det var så halt att bilen gled av vägen, och när den for nedför slänten och landade med hytten mot marken klämdes han ihjäl.
Är det så vår infrastruktur ska fungera när det är halkigt ute? Jag vill gärna ha ett svar av ministern.
Anf. 29 Lars Beckman (M)
Fru talman! Sverige har fyra årstider: sommar, höst, vinter och vår. Det borde vara självklart för alla att förhålla sig till detta. Och, fru talman, Sverige har alltid haft fyra årstider. Det är naturligt i ett land i norra Europa att det är kallt och snöigt och att det råder blixthalka vid vissa tillfällen.
Fru talman! Det har nu gått så långt, när Miljöpartiet har kidnappat den här regeringen, att infrastrukturministern i ett svar i Sveriges riksdag 2021 ber bilisterna att ställa bilen om det är halt. Detta svar är anmärkningsvärt, ja, häpnadsväckande. "Är väderförhållandena dåliga, om snön vräker ned eller underkylt regn fryser fast på vägarna, ska man kanske inte ge sig ut utan ställa fordonet."
Fru talman! Detta är ju att ge upp. Det är att fullständigt kasta in handduken i ett vinterland som Sverige. Vad ministern säger är alltså att företaget i Ljusdal inte ska köra ned sina hytter till truckarna i Mjölby över natten. Hundratals arbetstillfällen riskeras när infrastrukturministern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet kastar in handduken i en så självklar sak som att vinterväghållningen ska fungera i ett land som Sverige - ett kallt land i norra Europa där det är fullkomligt normalt att det är vinter.
Precis som Thomas Morell säger: Ska polisen ställa bilen vid ett pågående mord någonstans? Ska ambulansen och räddningstjänsten ställa sig? Ska färdtjänsten ställa in? Eller gäller det oss vanliga bilister, som naturligtvis i ett vinterland som Sverige ska kunna transportera oss från A till B, även när det är vinter?
Fru talman! Det är inte rimligt att ett litet parti som Miljöpartiet får kidnappa en så viktig sak som vägunderhåll och vinterväghållning. Det är inte rimligt att trafikpolisen går ut i Hudiksvalls Tidning och säger: "Trafikpolisen ansluter i kritiken - för dålig vinterväghållning". I artikeln i Hudiksvalls Tidning hänvisar man till en allvarlig trafikolycka som inträffade i mitten av februari. Polisen säger att bilen hamnade på taket på grund av att det var för dålig vinterväghållning.
Detta är alltså verkligheten i Sverige 2021. Vi har en infrastrukturminister som har kastat in handduken - som har gett upp. Kanske är det så att man inser att man aldrig kommer att få med sig Miljöpartiet på att göra de nödvändiga satsningarna på infrastruktur i Sverige och på att se till att vi har farbara vägar utanför Stockholm.
Det här uttalandet borde, fru talman, få god spridning till alla som funderar på att gå och rösta i nästa val. Man kan inte vara nöjd när trafikpolisen går ut och varnar för konsekvenserna av bristande vinterväghållning. Det är inte meningen att människor ska dö i Sverige på grund av att staten inte åtar sig sin del av samhällskontraktet och ser till att vi har farbara vägar.
Rätt svar är naturligtvis inte att man ska ställa bilen. Rätt svar är naturligtvis att vägunderhållet ska förbättras så att vi har farbara vägar i ett vinterland som Sverige.
Anf. 30 Sofia Westergren (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag och Thomas Morell lärde känna varandra långt innan vi blev politiker, då vi var aktiva i Sveriges Åkeriföretag. Sedan den tiden, när jag själv var åkare och lastbilschaufför, har antalet fordon som sköter vinterväghållningen halverats i Stenungsund. Eftersom de bara är hälften så många tar det dubbelt så lång tid att snöröja och halkbekämpa. Man startar ofta när snön slutat falla, och fokus är på att vägarna ska vara körbara på morgonen. Är det för få fordon som deltar i vinterväghållningen hinns detta inte med, utan morgontrafiken packar ihop snön, vilket gör det svårare att få ordning på vägen igen.
Fru talman! Europaväg 6, E6, genom Stenungsund har haft återkommande problem med svartis, även vardagar efter klockan åtta på morgonen. Jag undrar, precis som ledamoten Beckman, om det är meningen att blåljuspersonal ska ställa sig vid vägkanten för att det är så halt att man inte kan fortsätta färden. Ska blåljuspersonal under pågående inbrott eller brand stå vid vägen och vänta på att allt blir klart? En kollega berättade att en flisbil under den pågående processen fick stå vid kanten på E6 i två timmar och vänta på saltbilen.
Arbetsmiljön för yrkeschaufförerna blir allt sämre. Förr spred man torrsalt, och sedan övergick man till att binda saltet med vätska. I dag sprider man, som ledamoten Morell säger, saltlake, där saltinnehållet ligger på ett minimum.
Entreprenörer som hållit på med vinterväghållning i många år säger att de förr skulle göra vägarna körbara med plogning och saltning. I dag används saltlake med sämre effekt för att kostnaden ska bli lägsta möjliga, men säkerheten blir lidande. Många av de entreprenörer som skötte vinterväghållningen förr om åren har slutat, för de vill inte vara delaktiga i ett arbete som inte blir bra. Jag är tacksam för att det finns personer som fortsätter i snösvängen trots kostnadsjakten.
Jag blir provocerad av ministerns svar att han verkligen är nöjd med den organisatoriska struktur som nu råder. Jag citerar ur ministerns svar: "Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen och har utvecklat nya, moderna metoder och arbetssätt för uppföljning. Bland annat används numera gps i fordonen, vilket gör att det utförda arbetet kan följas på en detaljerad nivå."
För 10-15 år sedan ringde någon från ett centralt kontor och skickade ut entreprenören för att denne skulle säkerställa att vägarna var i körbart skick. I dag ringer personen från kontoret och säger att det ska vara en sväng med 4 procent salt.
Fru talman! Min fråga till minister Eneroth är om uppföljningen av huruvida systemet fungerar eller inte ytterligare behöver utvecklas.
Anf. 31 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Låt mig först ta fram ett meddelande: Trafikverket uppmanar alla: Håll er hemma om ni kan! Det kommer att bli halt på vägarna. Det är svartis. Vid tillfällen då det inträffar svartis och besvärligt väder uppmanar Trafikverket en del att hålla sig undan från vägarna.
För säkerhets skull kanske jag ska tala om att detta är från 2014, det vill säga på den tiden då Lars Beckman stödde den moderatledda regeringen. Jag vet inte om Lars Beckman då var ute och argumenterade för att det var så förfärligt att man inte ens kunde vara ute på vägarna. Jag måste dock ärligt säga att jag tycker att argumentationsnivån är lite väl låg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att alla vet att Trafikverket varnar. Erfarna åkare låter sina fordon stå när det är svartis på vägarna. Det finns det ingen bekämpning som rår på, utan vid sådana tillfällen får man faktiskt avstå från att åka. Sedan åker väghållningsfordonen ut och gör vad de kan med salt, saltlake och andra metoder för att bearbeta vägarna, så att de ska vara framkomliga. Men det inträffar stundtals - det handlar alltså inte om ett halvår i sträck - att man måste undvika att ge sig ut på vägarna.
Ändå måste en del fordon ut på vägarna. Det handlar om ambulanser, polisbilar och andra utryckningsfordon. De får göra det. Jag beundrar de förare som tar den risken. De måste ha den skicklighet som krävs för att kunna köra när det är väldigt halt ute. De måste kunna göra detta för att kunna rädda liv eller utföra viktiga samhällsuppdrag. Detta är skälet till att vi aldrig låter detta vara en budgetfråga i Trafikverkets snöbekämpning, utan vi ser till att de alltid ska ha resurser att anropa fler åkare, som nu genomför vinterväghållningen. Där finns det ingen budgetbegränsning - det är viktigt att komma ihåg detta.
Thomas Morell återkommer ofta till frågan om det var bättre eller sämre förr. På 1970-talet, då Thomas Morell säger att det var mycket bättre, var det 1 307 döda i trafiken. År 2019 var det 221. Vi har säkrare trafik nu. Vi har säkrare vägar och säkrare fordon. Vi arbetar systematiskt med nollvisionen. Det är en dramatisk minskning av antalet döda och skadade i trafiken.
Detta får aldrig innebära att vi är nöjda. Nollvisionen innebär att vi ständigt ska förbättra och öka trafiksäkerheten, ha smartare, modernare och kanske bättre vinterväghållningsmöjligheter och så vidare. Fordonsindustrin arbetar på sitt sätt att stärka och förbättra fordonen. Vi jobbar med hastighetsregulatorer, mitträcken och annat som gör att vi räddar liv, för det gör vi med dessa insatser.
Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att politiskt ansvarstagande är en viktig del här. Det var ett av skälen till att jag, den socialdemokratiskt ledda regeringen och den socialdemokratiskt ledda regering som var före valet drev igenom vinterdäckskraven. Det fanns inga sådana krav tidigare. Under den moderatledda regeringen, som Lars Beckman hyllade, ställde man inte krav på vinterdäck för tunga fordon. Det kunde vara konkurrenshämmande, och det blir för stora kostnader.
Jag tror att det är viktigt att vi ställer krav, så att förarna får rimligt skydd, på samma sätt som vi nu ställer tydliga krav på åkarna när det gäller kör- och vilotidsregler och uppföljning av detta. Det handlar om chaufförernas arbetsvillkor och om deras trygghet på vägarna.
Missförstå mig inte: Jag tycker att mer saker behöver göras. Jag vill ha mer resurser till säkra vägar och infrastruktur och också till ökad polisbevakning för att vi ska få bättre kvalitet och bättre kontroller av yrkestrafiken. Där har regeringen processer på gång. Jag noterar dock att när Moderaterna styrde det här landet - och Sverigedemokraterna vill ju stödja en moderatledd regering - prioriterades som vanligt skattesänkningar före infrastruktur.
Anf. 32 Thomas Morell (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det finns ju en fördel med att vara gammal. Man har hunnit med en hel del genom livet och har sett utvecklingen. Att det var så många som avled i trafiken på 1970-talet kan man tillskriva att bilarna saknade ABS-bromsar, bilbälten, airbags och allt vad det nu kan vara som finns i moderna bilar. Med modern säkerhetsutrustning i bilarna är det givet att dödstalen också sjunker.
Själv gjorde jag över 300 utredningar av dödsolyckor när jag jobbade hos trafikpolisen, så jag vet vad jag talar om när det gäller säkerhet i fordon. Men det är ganska typiskt för statsrådet att försöka smita undan sakfrågan.
I det här fallet är det vinterväghållningen här och nu som är ett bekymmer. I dag är det över 2 000 förare som följer den här debatten, och de vill gärna ha ett svar på hur det ska bli framdeles.
Svartisen, som har blivit det nya normala, dyker upp då och då. Men man ska ju inte skapa halka! Emellanåt brukar jag raljera lite grann och säga att det inte finns någon som kan skapa halka så till den milda grad som just Trafikverket. Man sprider ut saltlake och smälter ned ytan. Så fryser det på igen, och då har man skapat en värre halka än det var innan.
Ingen skugga ska falla över dem som gör jobbet där ute, utan det är systemet som är problemet. Statsrådet säger att det är ett modernt sätt att sköta halkbekämpningen på. Men låt mig läsa några rader som en av utförarna skriver i gruppen: Detta system spelar rysk roulett med trafikanternas säkerhet och liv. Halkbekämpning ska utföras när så är behövligt och ersättas därefter. I slutändan borde ansvaret ligga på våra styrande politiker att se till att så också sker. Spekulation i trafiksäkerhet borde inte tillåtas.
Yrkesförarna, som ska se till att vår industri fungerar, att vi har mat att ställa på bordet och att sjukvården fungerar, gör bokstavligt talat sitt jobb med livet som insats. De kan begära att staten sköter sin del i arbetet och halkbekämpar på riktigt i stället för att sprida ut en saltlake som gör det hela etter värre.
Den där meteorologiska stationen som hänger i en stolpe är rätt värdelös i kampen. Förr hade vi vägmästare som var ute och inspekterade sitt område och såg till att det blev halkbekämpning. Man litade också till personer som hade lokalkännedom och visste att just i den där kröken eller just vid det där partiet fryser det hårdare än på andra sträckor. Men om en förare som känner till just dessa förhållanden ökar saltgivaren lite i dag kommer Trafikverket bums och anmärker på att man har lagt på en hårdare "giva" än vad som har blivit bestämt uppifrån.
Man tar bort yrkeskunskapen från de förare som är ute och halkbekämpar. I stället ska en dator och en kamera i en stolpe bestämma hur halkbekämpningen ska gå till. Då har man skapat ett system som bygger halka på vägen i stället för att ta bort den.
Här måste det ske en ändring. Eftersom statsrådet säger att det inte finns några budgettekniska hinder utgår jag från att det kommer att vara bättre väghållning nästa vinter.
Anf. 33 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I SVT Gävleborgs nyheter den 9 december 2012 är rubriken "Krav på vinterdäck för tunga fordon". I nyhetsartikeln berättar man: "Kravet gäller även för utländska fordon, vars brist på vinterdäck varit det största problemet, enligt riksdagsledamoten Lars Beckman (M) från Gävle, som jobbat länge för att få till lagen." Så utvecklar man detta. Men jag förstår att ministern och regeringsföreträdare aldrig tar del av medier norr om Dalälven.
Fru talman! Vi ser ett haveri här i kammaren i dag med en uppgiven infrastrukturminister. Jag citerar ur statsrådets interpellationssvar: "Är väder-förhållandena dåliga, om snön vräker ned ., ska man kanske inte ge sig ut utan ställa fordonet." Så säger bara den som har sin livsnerv söder om Dalälven. Så säger inte den som någonsin har satt sin fot i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg eller Dalarna. Där är det fullkomligt normalt att det är vinter, att det är halt och att det snöar. Det är nämligen mer onormalt att det inte snöar.
Jag fick kort från svärmor i Boden i helgen som visade snön på deras stuga i Vändträsk, och det är massor av snö där. Hade ministern sett nyheterna från Medelpad hade han sett att snön vräker ned.
Det måste vara en del av samhällskontraktet att Sveriges bilister och företagare, som betalar miljarder i skatt, kan förvänta sig farbara vägar. Det är det interpellationen handlar om.
Ministern pratar dock om allt annat än om det interpellationen gäller, nämligen hur vi ska få framkomlighet på Sveriges vägar.
Jag skulle därför vilja veta av ministern: Är ministern nöjd med tingens ordning, eller ska bilisterna ställa bilen?
Anf. 34 Sofia Westergren (M)
Fru talman! Jag förstår det som att ministern är nöjd med hur vinterväghållningen fungerar, och ministern lägger ansvaret på chaufförerna att ställa sina fordon i stället för att släppa till resurser för att göra vägarna körbara. En sådan resurs skulle kunna vara att man tittar på prognosen och saltar på riktigt med torrsalt så att det fungerar även om ett lätt regn skulle falla.
I Stenungssund på västkusten har vi inte alls samma snömängder som norr om Dalälven, som kollegan Beckman pratade om. Men nog borde vi ha resurser att inte ha blankis och svartis på Europavägen E6.
Jag ser en parallell i att hastigheten sänks från 90 kilometer till 80 kilometer på 121 mil i stället för att investera i att stärka vägarna, så som vi pratade om i förra debatten.
Min tolkning är att infrastrukturministern är nöjd och att en massa pengar har använts för att göra vägarna smalare och mindre framkomliga för tunga fordon.
Fru talman! Vinterväghållningen fungerar inte. Vi ska antingen sänka farten eller ställa fordonen. Med regeringens politik kommer vägnätet att fortsätta förfalla, och det är framför allt på landsbygden som det blir allt sämre.
Anf. 35 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Från och med den 1 juni 2019, ett lite lustigt datum i sammanhanget, är det krav på att samtliga hjul på tunga fordon ska ha vinterdäck. Det var en lagstiftning som den socialdemokratiskt ledda regeringen drev igenom. Före det fanns inte detta krav.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Huruvida det ska vara saltlake, torrsalt eller grus vid olika tillfällen överlåter jag med varm hand till dem som forskar, utvecklar och bedriver vinterväghållning att avgöra i dialog med Trafikverket så att den mest adekvata och bästa metoden används.
Gps-uppföljningen har varit en viktig del för att säkerställa att det faktiskt utförs vinterväghållning och säkerställa att skattebetalarnas pengar faktiskt används på bästa sätt.
Till den som följer debatten är det viktigt att säga att det här inte finns några budgetbegränsningar. Vintern ser lite olika ut år från år, men vi budgeterar för att det ska finnas resurser när det kommer mycket snö. Detta tas igen andra år när vädret är bättre. Därför blir det ingen budgetbegränsning.
Däremot sker det en stadig utveckling i att förbättra vinterväghållningen. Det är ju inte Trafikverket som utför vinterväghållningen, utan man upphandlar denna tjänst av åkare som sedan utför den. Det är givetvis viktigt att det görs på rätt sätt, och jag har haft ett par rundabordssamtal och kallat ihop Svevia och andra inom den branschen för att diskutera vad vi mer kan göra för att säkra både långsiktigheten och kvaliteten i vinterväghållningen. Trafiksäkerheten är en av regeringens viktigaste prioriteringar.
En och annan debattör tycker att det är konstigt att jag är nöjd. Men allvarligt talat, att 1 307 personer dog i trafiken 1970 och nu 221 är ändå en positiv utveckling. När vi för något år sedan kunde samla delegater från hela världen i Sverige och en konferens om trafiksäkerhet på vägarna fick Sverige pris i flera omgångar för sitt trafiksäkerhetsarbete.
Vi är världsledande på detta. Men mycket kan göras bättre, inte minst för att vägarna på landsbygden ska hålla bättre kvalitet och att yrkeschaufförerna ska känna trygghet. Men det är ett gemensamt ansvar. Det handlar till exempel om att inte omedelbart åka ut den morgon det är svartis och att vänta tills snöröjningen varit på plats.
Jag förstår att det är press i transportbranschen med just-in-time och snabba tider, och när lagren numera går på gummihjul vill man ha transporterna på plats. Förr låg de ju på lager. Men hur transporteffektivt Sverige än är, och det är det, är det viktigt att sätta transportsäkerheten främst. Jag blir glad när jag träffar åkare som säger: Vi kör inte ut vid vissa stunder. Men vi är också glada ju snabbare snöröjningen kommer och ju effektivare vinterväghållningen är.
Vad jag ville visa med bilden från 2014 är att denna diskussion inte är ny, men vi lyckas faktiskt bli bättre och bättre på att få en trafiksäkerhet som innebär färre skadade och döda i trafiken.
Jag tar gärna del av alla goda förslag som finns om huruvida det ska vara grus, saltlake eller salt och vilken blandning det ska vara, om hur man mäter halka och om vilka insatser som ska göras. Trafikverket har som ansvar att i dialog med åkare göra de allra bästa insatserna. Det är också regeringens mål.
Anf. 36 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Om det har varit en utveckling när det gäller halkbekämpning kan vi nog stå här och tvista om i timmatal, tror jag. Jag och de 2 000 förare som följer denna debatt har en annan uppfattning. Det har blivit sämre med åren. Precis som Lars Beckman tog upp säger trafikpolisen samma sak. Jag har pratat med en trafikpolis, och det är urusel vinterväghållning på vägarna. Vägarna är i grunden så dåliga att plogen och skären inte kommer åt. Räddningsresurser blir stående för att trafiken är stillastående, vilket riskerar människors liv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har haft en god utveckling vad gäller dödsolyckor på vägarna, och det ska vi vara mycket tacksamma för. Men det dör fortfarande människor i den svenska trafiken, och varje liv som går till spillo är ett förlorat liv.
Låt mig läsa vad en familjemedlem i gruppen skrev: "Att behöva berätta för mina barn att deras Nanna inte finns, att han varit med om en lastbilsolycka var något av det svåraste jag någonsin gjort." Hon berättar om sonen: "Han ställer sig framför fotot med tänt ljus framför och gråter ut hur mycket han saknar sin Nanna, att han inte vill att Nanna skulle dö och vara död. Det gör fruktansvärt ont i mammahjärtat att behöva se detta."
Detta är vardag - en fullständigt onödig olycka som med stor säkerhet aldrig hade behövt hända om man inte hade förlitat sig så mycket på den där meteorologiska stationen som hänger i en stolpe utan i stället nyttjat den kunskap som finns bland dem som har att sköta vägunderhållet. Men i stället sitter trafikledningen och säger att man inte får åka ut. Och åker man ut sprider man ut ett blask som bara gör saken etter värre.
Jag hoppas att det blir bättre nästa år.
Anf. 37 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det är alldeles rätt att varje person som skadas eller dör i trafiken är en person för mycket. Det är därför jag är så stolt över att vi har gått från 1 307 på 70-talet till 221. Regeringen arbetar oförtrutet med trafiksäkerhet, och en av mina första insatser som minister var mobiltelefonförbudet. Tidigare var det tillåtet att prata i mobilen samtidigt som man körde; det var ju inte klokt. Men nu är det förbjudet, och det blir dryga böter om man pratar i mobilen.
Vi drev igenom vinterdäckskrav på tunga fordons alla hjul för att säkra trafiksäkerheten. Vi lägger extraresurser om åtskilliga miljarder på att medfinansiera och samfinansiera mitträcken för att undvika kollisioner. Det innebär att det ibland blir 100 kilometer i timmen på en 90-väg i stället för 80 kilometer i timmen.
Allt detta gör vi i syfte att minska antalet skadade och döda i trafiken. Låt oss arbeta för det gemensamt.
Låt oss också slippa raljerande över hastighetspopulism, lite högre hastigheter ibland eller Trafikverkets insatser och inse att det finns många människor inom Trafikverket, NTF, MHF, civilsamhället och Sveriges riksdag som är djupt engagerade i att vi ska minska antalet döda och skadade i trafiken.
Jag själv, som kommer från fordonsindustrin, är stolt över hur vi i Sverige, med Volvo och Scania, och för den delen med tidigare Saab, arbetar systematiskt med trafiksäkerhet, även när det gäller fordonskonstruktionen. Det är ett arv vi har att förvalta. Detta tar jag med mig vare sig vi pratar vägunderhåll eller vinterväghållning och när det gäller hur vi utformar och vilka resurser vi lägger på infrastrukturen. Detta är avgörande och för mig viktigare än skattesänkningar. Jag noterar att så inte är fallet för Moderaterna och Sverigedemokraterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.