Svenska soldaters bevittnande av tortyr
Interpellation 2007/08:574 av Wahlén, Gunilla (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-09
- Anmäld
- 2008-04-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2008-04-23
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-23
- Besvarad
- 2008-04-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 april
Interpellation
2007/08:574 Svenska soldaters bevittnande av tortyr
av Gunilla Wahlén (v)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Genom SVT:s Uppdrag gransknings reportage har vi fått veta att svenska soldater bevittnade hur franska soldater utsatte en man för tortyr vid ett förhör under Operation Artemis i Kongo 2003. De svenska soldaterna berättar i programmet om rasism, fysisk förnedring, tortyr med dränkning och elstötar samt en skenavrättning. De våldsamma övergreppen ska ha pågått i över sex timmar och ska ha letts av den högsta chefen på plats, den franske översten Christoph Rastouil.
En svensk soldat skrev efter händelsen en detaljerad rapport om hela händelseförloppet och lämnade till sin svenska chef på plats, Hans Alm. Alm vidarebefordrade inte rapporten utan skrev i stället en egen rapport där övergreppen mot fången inte nämndes.
Flera ledande personer i svenska försvaret har dock känt till händelsen i flera år utan att agera. Svenskt deltagande i internationella militära insatser har bland annat som syfte att skydda och öka säkerheten för befolkningen mot olika typer av angrepp från stridande parter. Jag ser det som ytterst allvarligt att svenska soldater har bevittnat eller befunnit sig i en internationell trupp där övergrepp, tortyr och andra inhumana metoder förekommer. Det är även ytterst allvarligt att då soldater helt riktigt rapporterat händelser till överordnad detta negligeras och inga åtgärder vidtas. Det är en kränkning av soldaten och av hela vår svenska insatsstyrka.
Man kan även fråga sig om liknade övergrepp sker från FN‑, Nato- och EU-styrkor utan att just svenska soldater ingår i styrkorna. Det är självklart helt oacceptabelt att övergrepp och tortyr förekommer. Sverige måste ha garantier för att det inte sker i någon av våra missioner vare sig de är ledda av FN, Nato eller EU.
Vänsterpartiet kräver att riksdagen får en heltäckande redovisning av fallet och jag vill dessutom fråga försvarsministern:
Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att kunna garantera att liknande situationer absolut inte inträffar igen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:574
Webb-tv: Svenska soldaters bevittnande av tortyr
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:103 Fredagen den 25 aprilProtokoll 2007/08:103 12 § Svar på interpellation 2007/08:574 om svenska soldaters bevittnande av tortyr
Protokoll från debatten
Anf. 57 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Gunilla Wahlén har, mot bakgrund av vad som har rapporterats om händelser under EU-operationen Artemis i Kongo 2003, frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kunna garantera att liknande situationer inte inträffar igen.
Sverige ska ha en ledande ställning när det gäller värdegrundsfrågor. Det handlar bland annat om skydd av och respekt för folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och den humanitära rätten. Detta har även en viktig operativ betydelse. En god relation till civilbefolkningen hindrar upptrappning av konflikter och ger oss bättre förutsättningar att lösa uppgiften. Det bidrar också till vår säkerhet på plats.
Det får inte råda några tveksamheter om vilka värderingar som Försvarsmakten står för, varken här hemma eller utomlands. Personalen i fredsfrämjande insatser ska agera i enlighet med de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Folkrättsbrott ska inte förekomma och kan aldrig tolereras.
Försvarsmakten har ett tydligt ansvar för att förbereda personalen inför insatser och lämna det stöd som krävs till personalen under insatser. I detta ligger inte minst att ge den utbildning som krävs för att personalen ska kunna agera på ett riktigt sätt även i sådana situationer som kan upplevas som svåra för den enskilde.
Den 4 april informerades jag av Försvarsmaktens chefsjurist om den utredning som han har genomfört om den aktuella händelsen.
Samma dag anmodade Försvarsdepartementet Försvarsmakten att redovisa vilka rutiner som finns i dag på området och om myndigheten ser något behov av förändringar eller förtydliganden som behövs för att stödja personalens agerande vid misstanke om folkrättsbrott.
Jag inväntar nu den redovisning som Försvarsmakten kommer att lämna till departementet senast den 9 maj 2008. Därefter kommer jag att ta ställning till om några ytterligare åtgärder är nödvändiga.
Anf. 58 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! Jag är liksom många med mig djupt berörd och upprörd över det lidande som en ung man utsattes för i Kongo för fem år sedan. Det är fullständigt oacceptabelt och obegripligt att kränkningar av folkrätten med tortyr och andra grova övergrepp över huvud taget förekommer i internationella operationer, oavsett vilket land som sänder trupper.
Uppgiften är entydig; det är civilbefolkningen som ska skyddas från krig, terror, våldtäkter och svält.
Det är även oacceptabelt att soldater som deltar i fredsstyrkor tvingas bevittna och uppleva fruktansvärda övergrepp och kränkningar från sina kollegor i internationella missioner.
Det är också oacceptabelt att vi inte har försäkrat oss om att den unge mannen har fått hjälp och upprättelse. Ingen verkar veta någonting om hans öde.
Försvarsministern har genom sitt svar på min fråga om vilka åtgärder han har vidtagit för att försäkra sig och hela svenska folket att liknande situationer absolut inte inträffar igen helt avstått från att besvara den frågan i dag. Försvarsministern ska tydligen invänta den pågående utredningen om händelsen i Kongo som ska redovisas i maj.
Har inte försvarsministern redan nu försäkrat sig om att en liknande händelse inte kan inträffa i dag eller i morgon? Vi har en mängd soldater ute i fredsbevarande svåra insatser i flera länder just nu.
Herr talman! Jag välkomnar initiativet till att utreda ledarskap, konflikthantering, sekretessfrågor, kultur och lydnadsförhållanden inom specialstyrkan.
Jag välkomnar även Försvarsmaktens beslut att ta hem Hans Alm från hans pågående uppdrag i Tchad. Det sänder tydliga signaler till de svenska soldaterna att Försvarsmakten tar anklagelserna mot Alm på allvar.
Självfallet delar jag försvarsminister Sten Tolgfors mening då ministern svarar att det inte får råda några tveksamheter om vilka värderingar Försvarsmakten står för vare sig här hemma eller utomlands.
Personalen i fredsfrämjande insatser ska agera i enlighet med de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Folkrättsbrott ska inte förekomma och aldrig tolereras.
Är försvarsministern övertygad om att våra soldater har tillräcklig, heltäckande utbildning om folkrätt och att alla regler dagligen följs minutiöst hela tiden redan nu?
Anf. 59 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Nej, det är jag inte. Det är precis därför som jag redan har vidtagit ett antal åtgärder. Jag har begärt av Försvarsmakten att redovisa behovet av ändrade och förtydligade rutiner som behövs för att stödja personalens agerande vid misstänkta folkrättsbrott. Jag har begärt en redovisning med följande innehåll.
Hur rapporteringen bör ske av misstänkta folkrättsbrott som svensk personal bevittnar eller får kännedom om, inklusive att säkerställa att sådan information når Högkvarteret. Hur enskilda soldater och befäl bör agera i fall där högre befäl i internationell styrka anses vara delaktiga eller avstår från att agera vid misstanke om folkrättsbrott. Hur juridisk kompetens kan användas för att stödja enskilda soldaters agerande i internationella insatser. Hur utbildningen inför internationella insatser kan utvecklas ytterligare för att förstärka kunskapen om folkrätt och hanteringen av situationer där misstanke om folkrättsbrott förekommer. Den enskilde soldaten som deltar i internationella insatser ska inte behöva känna sig eller sitt arbete ifrågasatt, utan ska med hjälp av rutiner och regler ha fullt stöd för att agera. Det finns anledning att se över rutiner och regler för rapportering vid internationella insatser där flera länder är inblandade.
Försvarsmakten har pekat ut att just bristen på en formell rapport från vittnena i Kongo hindrade, bromsade, en formell utredning av händelsen. Det är precis därför som vi nu stärker såväl rapporteringsskyldigheten som rapporteringsmöjligheten. Allt detta är saker vidtagna i relation till Försvarsmakten.
Försvarsmakten har också satt i gång ett eget arbete. Försvarsmakten lade fram en rapport i december om den påstådda händelsen. Efter denna utredning har det framkommit att det berörda landet Frankrike gör en fördjupad utredning av händelsen. Den svenska Försvarsmakten har på många sätt lämnat stöd till Frankrikes egen utredning. Försvarsmakten har också meddelat att myndigheten gör en egen granskning av bland annat ledarskap och kultur inom specialförbanden. Under tiden utredningen pågår genomförs förändringar i specialförbandsledningen. Det är en lång rad åtgärder som har vidtagits före denna interpellationsdebatt.
Det finns ändå anledning att understryka att vi har, och vi ska ha, en demokratiskt styrd försvarsmakt med medvetet arbete för moderna värderingar och attityder. Det är en självklarhet i vårt land, men som jag sade förut har det en viktig operativ betydelse. Hur vi uppträder på plats gentemot civilbefolkningen har stor betydelse för hur vår insats uppfattas på plats och därmed för vilket resultat vi når. Den svenska Försvarsmakten är, och ska vara, ledande i att upprätthålla en god värdegrund. Det är en trovärdighetsfråga. Här vill jag säga att det finns ingen som helst skillnad i inställning mellan departementet och Försvarsmakten. Man är precis lika angelägen som någon annan att sortera ut vad som har hänt i den berörda händelsen och också se till att värderingsarbetet cementeras för framtiden. Försvarsmakten är precis lika inriktad på det som någon i denna kammare.
Det är viktigt att våra soldater är rätt utbildade och att det finns tydliga regler för rapportering om man ändå ser, bevittnar, misstänkta brott. Det är också här värt att understryka att ingen svensk soldat har påståtts vara inblandad i den allvarliga händelsen med Artemis i Kongo 2003.
Anf. 60 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! Jag har full respekt för och vet att det pågår en utredning. Vi fick information om det i försvarsutskottet i förra veckan. Därför har jag avsiktligt ställt frågan så att vi inte ska diskutera det som har hänt. Vi kommer att få en utredning. Det är bra att försvarsministern har tagit med att dessa frågor ska utredas.
Jag ser i huvudsak fyra områden som bör ses över inom de svenska utlandsstyrkorna. Det första området är de regler och rutiner som handlar om återrapportering till Sverige. Vi kunde höra här att de frågorna kommer att ses över. Den största kritiken som tas upp i programmet
Uppdrag granskning
gäller att Hans Alm inte rapporterade om tortyren, men i programmet framkom det också uppgifter om att det medvetet rapporterades om färre dödade än i verkligheten i samband med en eldstrid i byn Miala.
Det andra området är den machokultur och våldsglorifiering som fortfarande verkar råda i specialstyrkorna - våra allra mest välutbildade, vältränade och erfarna soldater. Jag anser att det finns ett allvarligt problem med ledarskapet när den högsta chefen på plats för svensk del låter sig fotograferas poserande med sitt vapen framför en brinnande by i Kongo.
Jag kan också se att det var brister i hur och på vilket sätt man annonserade förra sommaren efter ungdomar som skulle delta i Nordic Battlegroup. Bilden i annonserna var en beväpnad man med solglasögon som ser macho ut. Det blev ett totalt misslyckande att få med kvinnor i NBG-styrkan. Inte ens 4 procent är kvinnor. Vi lever inte upp till resolution 1325. Det finns mycket att göra.
Det tredje området är rasismen. Jag anser att det finns problem med att Sverige deltar i militära insatser med länder som är gamla kolonialherrar. Flera länder i Europa har fortfarande stora politiska intressen i de gamla afrikanska kolonierna. Det finns även en utbredd rasistisk tradition i flera länder gentemot Afrika. I
Uppdrag granskning
vittnar en svensk soldat om en händelse när en fransk soldat skulle ha kommenterat paraderandet med strypsnaran runt halsen med att säga att det var "en gammal tradition som belgarna använde sig av under förra seklet för att stävja negrerna i Kongo". Sådant får absolut inte förekomma från något land.
Det fjärde området är mörkläggning, nedtystande och brist på information till oss i riksdagen som faktiskt är de som formellt beslutar att sända militära styrkor till andra länder. Flera ledande personer i svenska försvaret har känt till händelsen i flera år utan att ha agerat. ÖB blev informerad om händelsen i juni 2006 och tillsatte en utredning.
Kunskap fanns hela tiden i den militära ledningen i december, samtidigt som det sammansatta utskottet arbetade med frågan om att sända svensk trupp till Sudan och Tchad - samtidigt som NBG-styrkan sattes ihop och det var debatt om utbildning, utrustning och säkerhet för våra svenska soldater. Vi hörde inte ett ord om den ytterst allvarliga händelsen i Kongo.
Jag fick personligen höra talas om detta för några veckor sedan när en journalist ringde till mig och ställde frågor. Vi borde ha fått information om att något var på gång.
Amnesty International har ett 15-punktsprogram om hur mänskliga rättigheter ska implementeras, verkställas och garanteras i fredsbevarande styrkor. Får våra soldater rätt utbildning och träning om detta? Vet de i dag hur de ska agera i ett hårt och spänt läge?
Anf. 61 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag har här i dag, och tidigare externt, redovisat en lång rad åtgärder som vidtas på både Försvarsdepartementets initiativ och Försvarsmaktens eget initiativ. Jag har här i dag berättat om åtgärder för stärkt rapportering. Man har pekat ut att detta var en nyckelfråga som inte hanterades. Man fick inte en rapport, och därför inledde man inte en utredning. Nu adresserar vi just detta.
Vi har pratat om utbildning i folkrätt för dem som deltar. Man ska veta hur reglerna ser ut och vad man gör om man ser brott mot reglerna. Vi har pratat om juriststöd till internationella insatser för att hantera sådana saker, inte minst om man ingår i en befälskedja, i det här fallet en EU-befälskedja. Man kan rapportera där eller man kan också rapportera hem om deltagande befäl från ett annat land inte vill kännas vid att det har varit ett problem.
Vi har pratat om att Försvarsmakten tittar på kulturfrågor och ledarskap i specialstyrkorna. Det är fråga om en lång rad redovisade åtgärder.
Det vi talar om i dag är en utpekad händelse som är oacceptabel. Jag vill varna för att göra den sortens svepande och generella anklagelser om rasism i andra länders agerande som Gunilla Wahlén här gjorde. Det behövs inte för att beskriva allvaret i just den här utpekade händelsen. Jag tror inte att det leder frågan framåt.
Sedan var det kommentarerna om vem som fick veta vad och när. Jag kan konstatera att departementet fick veta i december 2007 och jag själv ännu senare än detta. Direkt när vi fick veta begärde jag att chefsjuristen skulle komma till departementet och redovisa den utredning han hade genomfört. När vi hade hört den vidtog vi samma dag och dagarna därefter en lång rad åtgärder.
Poängen här är att Sveriges engagemang i internationella fredsfrämjande insatser syftar till att bidra till att exportera fred och säkerhet samt underlätta för en rättvis och hållbar global utveckling. Det handlar i förlängningen också om att värna vår säkerhet och svenska intressen genom att sprida fred och säkerhet i världen. I grunden för det ligger att värna universella normer och värden som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling.
Därtill bidrar vårt deltagande till att värna och främja en bra världsordning med sin grund i folkrätten för att uppnå fred och frihet för fler.
Därför är det väldigt viktigt att personalen i internationella insatser efterlever tillämpliga regler och följer mänskliga rättigheter, den humanitära rätten samt de etiska riktlinjer som finns och har utarbetats för fredsfrämjande insatser. Det gäller såväl de globala konventionerna om mänskliga rättigheter som konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, barnets och kvinnans mänskliga rättigheter och tilläggsprotokoll om barn i väpnade konflikter.
EU har också under 2005 antagit gemensamma regler för hur EU:s styrkor ska uppträda i samband med insatser,
standards of behaviour
. Det är intressant att notera att man här haft två rapporteringskedjor att följa. Den ena var inom EU-systemet och uppåt, och den andra var på hemmaplan i Sverige och uppåt.
Det krävs alldeles avgjort att de här frågorna uppmärksammas på ett tidigt stadium i planeringen av fredsfrämjande insatser och självklart att den deltagande personalen ges relevant utbildning, att man är laddad med kunskap när man går ut i internationella insatser.
Försvarsmakten ansvarar för det här, och man gör det också väl. Man utbildar regelmässigt personalen i de här frågorna under förberedelserna för internationella insatser. Härutöver finns utrymme för fler saker, och det har här i dag redovisats ett antal exempel på åtgärder som vidtas av oss och av myndigheten.
Anf. 62 Gunilla Wahlén (V)
Herr talman! De förberedelser som vi hade under senhösten när det gällde Nordic Battle Group, Tchad och Sudan med ett sammansatt utskott vittnar om att alla parter tar ett stort ansvar i det här. Vi fick en proposition som alla partier diskuterade, och vi förbättrade och förstärkte den och tog in alla aspekter när det gällde säkerhet och utbildning. Det var en lång diskussion om hur soldaterna skulle uppleva det och om de hade fått rätt utbildning.
Det är därför vi blir tagna på sängen när sådant här inträffar.
Att skicka soldater till ett annat land kräver ett mycket stort ansvarstagande. Vi är där för att hjälpa och skydda, och vi ska bara vara där om hjälp och skydd verkligen behövs. Det krävs kunskap om konflikten och lyhördhet mot landets civilbefolkning. Vi har fått ett stort förtroende, och det förtroendet ska värnas och tas på allvar. Om Sverige inte klarar av den uppgiften, att värna om folkrätten och de mänskliga rättigheterna, ska vi inte gå in i ett land militärt.
Därför vill jag uppmana försvarsministern att verkligen följa upp de utredningar som pågår och komma med nya, klara regler som gör att man kan försäkra sig om att vi har den utbildning, det regelverk och det rapporteringssystem som vi behöver.
Vi behöver åtgärder för att stävja den machokultur som verkar finnas i de här styrkorna.
Vi måste visa att vi inte alls kan misstänkliggöras för att delta i en rasistisk diskussion utan att vi verkligen upprätthåller människovärdet och mänskliga rättigheter.
Jag är helt övertygad om att vi med gemensamma krafter även fortsättningsvis kommer att kunna skicka styrkor internationellt. Men vi måste vara mycket noga och ta ett mycket stort ansvar för det uppdrag vi har som politiker.
Anf. 63 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag tror att det här i slutet på debatten finns anledning att sätta den enskilde svenske soldaten i centrum. Vi kan konstatera att det inte får vara så att den debatt som nu pågår om regler, förutsättningar och andra länders agerande uppfattas som kritik mot den enskilde svenske soldaten.
De utgör ett oerhört viktigt bidrag i internationella insatser för att sprida fred och säkerhet i världen. De är inte skurkar. De är hjältar. De gör ett enormt självuppoffrande arbete. Då handlar det om att vi måste finnas där till stöd för dem, med rätt utbildning, med väl fungerande regelverk och med juriststöd i internationella insatser.
Man ska känna en förankring i och ett stöd från politiken. Om man hamnar i en situation där man upplever saker som man vet, känner eller förstår inte borde förekomma ska man ha politikens stöd att rapportera det. Man ska också ha tillräcklig utbildning och tillräcklig kunskap för att kunna göra det på ett bra sätt. Vi bör visa betydande uppskattning för det bidrag som enskilda svenskar, män och kvinnor, utgör i de internationella insatserna för att sprida fred och säkerhet.
Mot bakgrund av den specifika händelse vi här diskuterar, Artemis i Kongo 2003, har vi pekat på ett antal punkter där det finns anledning att se över rutiner och regler. Det fanns otydligheter i regelverket, och därför har jag bett Försvarsmakten att se över det. De tar också själva ett antal egna initiativ, där man tittar på ledarskap och kulturfrågor, därför att man själv tycker att det är viktigt att bevara och stärka bilden av kvaliteten i det arbete Sverige gör internationellt.
Den generella bilden är att det vi gör är oerhört uppskattat, fyllt av kvalitet och präglat av den värdegrund som vi står för. Här handlar det om att vi måste stärka den enskilda individen med bättre rutiner, regler och utbildning för rapportering, att man känner stöd för att hantera det på ett bra sätt. Men den generella bilden av våra insatser är oerhört positiv, och det får vi inte glömma bort.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.