Svenska språkets vikt och ställning i riksdagen och i EU
Interpellation 2009/10:248 av Axelsson, Christina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-15
- Anmäld
- 2010-02-16
- Besvarad
- 2010-02-19
- Sista svarsdatum
- 2010-03-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 februari
Interpellation
2009/10:248 Svenska språkets vikt och ställning i riksdagen och i EU
av Christina Axelsson (s)
till statsrådet Birgitta Ohlsson (fp)
Tempot ökar alltmer i politiken och kopplingen till EU blir större och detta skapar utmaningar för användandet av det svenska språket. Det är förståeligt, men oacceptabelt att det ökade tempot leder till sämre kommunikativa underlag till riksdagens ledamöter.
Inför EU-nämndens möte med statsministern i samband med det informella mötet i Europeiska rådet den 11 februari erhöll nämnden de svenska positionerna i ett femsidigt dokument, på engelska. Dokumentet var daterat den 15 januari och mötet hölls den 9 februari. Trots denna tidsram hade ingen översättning gjorts till svenska.
Det är viktigt att vi folkvalda ledamöter av Sveriges riksdag får adekvata underlag och en förutsättning är att de är på svenska. Det är både en tillgänglighets- och en kvalitetsaspekt. Med ett ökat tempo är det viktigt att den svenska förvaltningen tillgodoser dessa aspekter i allt sitt arbete.
Svenska är ett av EU:s officiella språk. Det var en viktig förutsättning vid förhandlingarna inför vårt ordförandeskap. Att beslutshandlingar är på svenska är också en viktig förutsättning för att ledamöterna ska kunna fatta rätt beslut.
Jag har inte för avsikt att lasta ministern för det som regeringen tidigare gjort. Dock finner jag språkfrågan angelägen såväl inom riksdagens arbete som inom EU-arbetet.
Med anledning av detta vill jag fråga hur statsrådet ser på språkfrågan.
- Är det statsrådets avsikt att EU-dokument som behandlas i riksdagen ska vara översatta till svenska?
- Är det statsrådets avsikt att svenska även fortsättningsvis är ett av EU:s officiella språk?
- Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att vi ska få snabb översättning av viktiga dokument till riksdagen?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:248
Webb-tv: Svenska språkets vikt och ställning i riksdagen och i EU
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:78 Fredagen den 19 februariProtokoll 2009/10:78 4 § Svar på interpellation 2009/10:248 om svenska språkets vikt och ställning i riksdagen och i EU
Protokoll från debatten
Anf. 8 Birgitta Ohlsson (Fp)
Fru talman! Christina Axelsson har frågat mig om det är min avsikt att EU-dokument som behandlas i riksdagen ska vara översatta till svenska, om det är min avsikt att svenska även fortsättningsvis ska vara ett av EU:s officiella språk och vilka åtgärder jag ämnar vidta för att vi ska få en snabb översättning av viktiga dokument till riksdagen.
Christina Axelsson hänvisar till ett dokument som EU-nämndens ledamöter erhöll på engelska inför det informella mötet i Europeiska rådet den 11 februari. Huvudregeln i Regeringskansliet är att all korrespondens med EU:s institutioner ska skrivas på svenska men att undantag kan göras för att snabbare nå adressat i institutionerna. I det aktuella fallet gjordes bedömningen att dokumentet kunde göras tillgängligt snabbare om det författades på det engelska språket. Därefter översattes dokumentet till svenska, och den svenska översättningen publicerades på regeringens hemsida den 11 februari.
Det framgår av Lissabonfördraget att svenska är ett av EU:s officiella språk. Regeringen fäster stor vikt vid det svenska språkets ställning i EU-samarbetet och att relevanta EU-dokument i regel finns tillgängliga i svensk översättning.
Anf. 9 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att gratulera Birgitta Ohlsson till utnämningen till EU-minister. Det är roligt att vi har ministrar med erfarenhet från riksdagen. Det är en demokratifråga.
Men det är också viktigt att vi kan prata det svenska språket i riksdagen i alla utskott och naturligtvis även i EU-nämnden. Jag vill tacka ministern för svaret som vi har fått. Som jag tidigare sade är det oerhört viktigt att vi kan prata svenska. Vår riksdag och vår parlamentarism bygger på ett lekmannastyre. Det får inte bli så att vi har språktester för att komma in i riksdagen eller för att bli vald att sitta i EU-nämnden.
Men även om jag tackar för svaret undrar jag vad man har svarat på. Jag ska inte klandra ministern för det dokument som EU-nämnden erhöll inför det informella ministerrådsmötet den 11 februari. Det var före ministerns tid, så att säga. Men det är ett exempel på hur man nonchalerar demokratin och svenska språket från regeringens sida. Det var det som gjorde mig upprörd.
Jag har tidigare också tagit upp i EU-nämnden vikten av att vi har översatta dokument för att alla ska kunna förstå och kunna vara med och verkligen ta hänsyn. Men när man säger att huvudregeln från Regeringskansliet är att all korrespondens med EU:s institutioner ska skrivas på svenska är det ganska märkligt att vi får ett dokument från vår egen regering som är daterat den 15 januari och som vi ska diskutera i EU-nämnden den 9 februari inför det informella ministerrådsmötet den 11 februari som inte är på svenska. Det tycker jag är konstigt, som barnen säger.
Jag tror nog att EU-ministern också kan tycka att det är ett underligt beteende. Det finns andra dokument som det har tagit väldigt lång tid innan vi har fått översatta. Här behövs en skärpning från regeringens sida.
Det står i svaret att det framgår av Lissabonfördraget att svenska är ett av EU:s officiella språk. Det är väl jättebra! Men hur tänker man hantera det i Sverige? Är det statsrådets avsikt att arbeta för att vi också i Sverige ska ha svenska som officiellt språk, det vill säga att de handlingar som vi levererar är på svenska?
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att vi ska få snabba översättningar? Det ska inte vara översatt via något Googleprogram, utan det ska vara en officiell översättning. Jag vill gärna ha svar på mina frågor.
Anf. 10 Börje Vestlund (S)
Fru talman! När man har suttit i ett par av riksdagens utskott inser man att det trots att vi är i samma hus finns förskräckligt olika rutiner i de olika utskotten. Det är också förskräckligt olika rutiner när det gäller hur man hanterar EU-dokument. I vissa departement översätter man praktiskt taget aldrig någonting. I andra departement är det ganska tillfredsställande.
Det här tycker jag är ganska intressant. Låt mig ta några exempel.
Östersjöstrategin, som vi allihop är så stolta över att vi fick ihop under det svenska ordförandeskapet, och Stockholmsprogrammet, som vi också är stolta över att vi fick ihop under det svenska ordförandeskapet, fanns aldrig på svenska under hela processen. Jag måste säga att jag aldrig har varit med om att vi inte har fått fram den typen av dokument. Det var först när det kom till EU-nämnden och vi sade att vi måste få det på svenska som det kom på svenska.
Detta tycker jag är lite symtomatiskt för hur man har hanterat de här frågorna. På något sätt är det ett sluttande plan. Jag ska inte säga att detta är den nuvarande regeringens fel, för det var ett sluttande plan redan tidigare. Vissa departement struntar helt enkelt i att översätta saker och ting. Det är det som kanske är det mest irriterande: Börjar man på det här sättet brukar det bara bli värre och värre.
Låt mig ta det sista exemplet, som kommer från mitt utskott, näringsutskottet. Där fick vi förra gången en föredragningslista på engelska. Det kan man möjligen överleva. Men i den kommenterade dagordningen var texten på svenska men rubrikerna på engelska.
Borde det inte finnas en gemensam strategi i alla departement, så att all information på något sätt har samma status och det inte är lite si här och lite så där. Jag tycker att det är konstigt att man inte har haft den rutinen. Jag är lika förvånad över att inte riksdagen har samma hantering när det gäller till exempel EU-frågorna och hur de hanteras i respektive utskott. Men det får vi ta i en annan debatt vid ett annat tillfälle, kanske inte i riksdagens kammare, utan snarare i Riksdagsstyrelsen. Där sitter kanske fru talmannen, men inte jag.
Anf. 11 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Det är naturligtvis viktigt att vi ständigt upprätthåller svenska språkets ställning när vi är ute i Europa och när vi pratar med andra. Då är det väl lite grann av "bikteri" när tre ledamöter från EU-nämnden är uppe i debatten.
Samtidigt måste vi vara praktiska. Det är klart att det är oppositionens roll att ägna sig åt felsökeri. Men ibland passerar det gränsen. När debattåhörarna får höra att det hänvisas till ett dokument som inte är översatt har det kanske passerat gränsen. Vi hade stora bekymmer under det franska ordförandeskapet. Dokumenten kom uteslutande på franska och inte på engelska, och det tog tid att få översättningar.
Detta är hela tiden en avvägning. Hur snabbt vill vi få den information vi vill ha innan översättningen är klar? Det är självklart att dokumenten så långt som möjligt bör vara översatta till svenska. Samtidigt vill jag som ledamot av nämnden ha möjlighet att hinna läsa in mig på saker. Då är jag kanske ibland tvungen att även ta till mig engelska dokument.
Det är precis samma avvägning som vi måste göra ibland när vi åker utomlands och för en diskussion och en debatt. Vi har nog alla varit med om situationen att vi låter någon kamrat lyssna på översättningen från svenska till engelska. Sedan simultantolkas det vidare till något annat språk. Ibland upplever man tyvärr situationen att det man sade inte var det som kom ut i andra ändan. Det är klart att man i de situationerna frestas att ta till ett annat språk, så att man inte missförstås.
Det är hela tiden en avvägning, och det är självklart att det ska vara vettiga och bra översättningar - inget Googleprogram och inga genvägar. Men i det stora hela tycker nog jag att det fungerar något bättre än vad som har redovisats av de två tidigare ledamöterna, vilket nu inte innebär att vi inte ska vara på alerten om det är onödigt sent.
Anf. 12 Birgitta Ohlsson (Fp)
Fru talman! Som interpellanten Christina Axelsson betonar är svenska språkets ställning oerhört central. Det tror jag att vi alla kan skriva under på. Jag ska bevaka och återkomma om de nämnda dokument som lyftes upp under debatten.
Jag vill upprepa att det svar som regeringen skickade till EU-kommissionen och som delgavs riksdagen omedelbart var på engelska. Det var för att göra det tillgängligt så snabbt som möjligt i detta fall. Svaret skickades sedan till översättning, och den svenska versionen publicerades på regeringens webbplats den 11 februari.
Enligt Regeringskansliets riktlinjer för att främja svenska språkets ställning i EU-samarbetet är huvudregeln att all korrespondens som sänds till institutionerna ska skrivas på svenska. Det sker också i de allra flesta fall. Men i undantagsfall kan det skrivas på engelska för att nå snabbare ut.
Det är också en avvägningsfråga. Vill man ha ett dokument snabbare och få det på engelska för att man ska kunna sätta sig in i frågan eller vänta lite för att få det på svenska? Det är en fråga som också handlar om tidsaspekten.
Kommissionens policy för översättning ändrades år 2004 i samband med den stora utvidgningen. Översättningen av vissa dokument begränsades då till tre huvudspråk med sammanfattningar på övriga språk.
Från svensk sida har vi en önskan om ökad produktivitet och lägre kostnader för EU-institutionernas administration. Här har det funnits och finns en bred enighet i riksdagen bland annat i form av riksdagens beslut med anledning av proposition 1994/95:40.
Kravet ska därför ställas på en kostnadseffektiv och rationell hantering av kommissionens översättningar. Om svensk översättning skulle saknas för ett relevant EU-dokument kommer regeringen att ta upp det med EU-kommissionen och begära en översättning. Det är en fråga som vi hela tiden bevakar.
Något som är centralt för Sverige är att vi eftersträvar öppenhet och en djupare demokratisk förankring av EU-samarbetet. I detta sammanhang är språkfrågan väldigt central så att alla medborgare ska kunna ta till sig den information som finns.
Av Lissabonfördraget framgår att svenska är ett av EU:s officiella språk. Grundprincipen är också att samtliga fördragsfästa språk har likvärdig status. I den svenska språklagen, proposition 2008/09:153, finns också en skrivning om att svenskans ställning som officiellt språk i EU ska värnas. Det är något som regeringen lägger stor vikt vid.
Anf. 13 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Jag frågar kanske inte för det som har varit, EU-ministern, utan för det som komma ska. Jag förstår att det ibland behövs snabba saker. Det har jag full förståelse för. Det har vi också i EU-nämnden liksom i andra utskott. Men från den 15 januari till den 9 februari har det gått ganska många dagar. Att man sedan får en översättning på en hemsida först efter det att rådet har ägt rum tycker jag inte är någonting att skryta om från regeringens sida.
Jag hoppas nu med en ny EU-minister att vi får en annan hantering av de frågorna. Det är därför jag ställer interpellationen. Jag vill uppmärksamma ministern på vikten av att vi får handlingar på svenska inför de samråd vi har.
Både Grundlagsberedningen och Författningsutredningen på 60-talet var eniga när man sade att handlingar skulle författas på ett sådant språk att de kan användas i gymnasieundervisningen. Det var inte bara gymnasieundervisningen i engelska som åberopades utan gymnasieundervisningen för alla.
Jag vill upprepa att det inte ska vara något språktest för att sitta vare sig i EU-nämnden eller i Sveriges riksdag. Det är viktigt att vi får handlingar som är relevanta på vårt eget språk. Sedan kan det behövas att det går fort, och då kan man självklart få en muntlig översättning.
Jag hoppas att ministern tar detta till sig och bevakar frågan i framtiden så att vi slipper sitta på EU-nämnden och anmärka på att det inte finns handlingar på det svenska språket.
Anf. 14 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Visst är det så ibland att i synnerhet de handlingar som kommer till EU-nämndens ledamöter sent under veckan och kanske inte minst inför Coreperförhandlingar måste komma på engelska. Annars är det omöjligt att leverera det över huvud taget till ledamöterna med följden att de inte kan få den informationen. Det är helt klart.
Det är inte riktigt det vare sig Christina Axelsson eller jag diskuterar. Detta handlar om dokument som har varit väl kända under kanske lite längre tid. För att ta något under senare tid kom den svenska ståndpunkten när det gäller EU 2020 till EU-nämnden i engelsk version. Varför, kan vän av ordning fråga sig? Vad var det för vits med det? Varför kunde inte den vara översatt? Det är fullständigt obegripligt.
Jag skulle snarare vilja säga att det finns delar av regeringen som ägnar sig lite grann åt maktens nonchalans och ingenting annat. Det är också det man blir irriterad på. Man kan ha stor förståelse för att sena dokument som behöver komma till EU-nämnden eller för all del till något utskott väldigt sent kommer på engelska. Men det gäller inte när regeringen arbetar fram en svensk ståndpunkt på engelska och lämnar ut den till ledamöterna i EU-nämnden eller något utskott.
Anf. 15 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Återigen är vi nog alla tämligen överens om huvudfrågan att upprätthålla svenska språkets ställning och att dokument ska levereras så fort det är möjligt. Sedan kan det missas en och annan gång. Det är också svårt att hålla en minister ansvarig för att inte en översättning har skett inom en viss stipulerad tidsram.
Jag är lite orolig över att medborgare som lyssnar på den här debatten får en konstig bild av riksdagen om vi diskuterar om översättningen av ett papper har skett i tid eller inte. Jag tror att vi kan ägna oss åt väsentligare saker, även om grundfrågan är väsentlig.
Vi är ett folk med osedvanligt goda engelskakunskaper. Jag vill inte heller att medborgarna ska uppfatta det som att riksdagen skulle vara ett av de ställen som är ett undantag från svenska folket i övrigt.
Det är självklart inte så att man ska behöva ha några språktester för att ikläda sig offentliga uppdrag. Samtidigt bör det finnas ett intresse från ledamöter att kunna kommunicera även i internationella sammanhang.
Där håller riksdagen både språkutbildningar på hemmaplan och väl omskrivna intensivkurser i engelska och andra språk.
Anf. 16 Birgitta Ohlsson (Fp)
Fru talman! Jag vill tacka för denna diskussion. Jag kommer självklart att fortsätta att bevaka frågan, eftersom det är viktigt att vårda svenska språkets ställning.
Denna fråga är intimt sammanknippad med tolkning och översättning. I olika sammanhang i Europa använder vi olika språk på olika nivåer. För mig är det naturligt nu på alla möten jag deltar i att engelska är det officiella arbetsspråket och också franska i en del situationer.
Med anledning av EU-utvidgningen 2004 då antalet officiella språk nästan fördubblades blev det nödvändigt att begränsa tolkningen på tjänstemannanivå och också sprida kostnaderna för den. Det är intimt kopplat till den diskussion vi haft.
Kostnaderna delas numera mellan EU och de länder som vill att deras språk ska användas genom det så kallade request and pay-systemet. Det innebär att varje medlemsstat tilldelas en viss pott per år inom ramen för den gemensamma budgeten. Om en stats begäran överstiger den tilldelade potten får staten själv betala. Tolkbudgeten för 2009 uppgick till 90 miljoner euro. Det är en ökning i förhållande till 2008.
Här kan man också nämna att en löpande översyn av tolksystemet i rådet sker. Man har konstaterat att systemet i regel fungerar väl. Men eventuellt kan det på sikt bli aktuellt att utvidga request and pay-systemet till möten som i dag inte omfattas av systemet. Detta bör också vägas in i vikten av att värna vårt svenska språk.
Anf. 17 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Det handlar inte bara om tolkning, utan det handlar också om hur regeringen kommunicerar. Det finns papper som kommer till oss i EU-nämnden eller utskotten från andra sidan vattnet, som vi säger här, det vill säga att de kommer från Regeringskansliet. Det är viktigt att dessa papper, som faktiskt är skrivna av en svensk regering till en svensk riksdag, också är på svenska. Annars tycker jag att det är konstigt, som barnen säger.
Det är en grundläggande demokratifråga att vi får våra handlingar så att vi kan förstå dem. Jag är fullt medveten om att vi i olika internationella sammanhang också använder oss av engelska språket, men just i lagstiftningsfrågor och andra frågor av viktig karaktär är det viktigt att vi får handlingarna översatta.
Det är också viktigt för de medborgare som följer frågor i riksdagen att de har möjligheter att ta del av de handlingar som föreligger.
Jag vill göra ett medskick till ministern inför framtiden: Låt oss se till att vi värnar det svenska språket i de sammanhang där vi har chansen att göra det, också inom vårt eget regeringskansli!
Anf. 18 Birgitta Ohlsson (Fp)
Fru talman! Jag tackar interpellanten Christina Axelsson för att hon har lyft fram en viktig fråga om det svenska språkets vikt och ställning i riksdagen och EU.
Vi får säkert anledning till att återkomma och debattera denna fråga vid fler tillfällen. Det är också viktigt att riksdagens ledamöter bevakar intresset på samma sätt som jag bör göra det från mitt ministerhåll.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.