Svenskt kustfiske
Interpellation 2020/21:804 av Runar Filper (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-06-03
- Överlämnad
- 2021-06-03
- Anmäld
- 2021-06-04
- Sista svarsdatum
- 2021-06-18
- Svarsdatum
- 2021-09-02
- Besvarad
- 2021-09-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Ett aktivt fiske med livskraftiga fiskeentreprenörer skapar levande kustsamhällen längs våra svenska kuster. Östersjön lider dock av att industrifisket åderlåter havet på sill och strömming i stor omfattning. Industritrålare tar ut hela fiskekvoten av sill och strömming i ett mindre område, något som slår hårt mot de småskaliga yrkesfiskarna och skärgårdslivet.
Om vi flyttar ut trålgränsen för dessa fartyg skulle den småskaliga fiskenäringen få större möjlighet att kunna fortleva och utveckla fisket som den anrika näringsgren den är och vars yrkeskunskap i många fall förts vidare från en generation till en annan.
Sverige har rätt att vidta åtgärder för bevarande av och förvaltning av fiskebestånden inom en gräns av tolv sjömil utanför den så kallade baslinjen. Detta efter samråd med EU-kommissionen. Att göra så skulle minska de delar av skärgårdshavet som drabbas av industrifisket, samtidigt som konkurrensen med kustfisket skulle minskas. För att detta ska kunna ske måste riksdag och regering kräva det.
Det finns ett egenvärde i att hålla det småskaliga fisket levande, liksom de hamnar och rökerier de sysselsätter längst med Sveriges kuster. Det är olyckligt att några få industritrålare tillåts få fri tillgång till våra fiskevatten, på bekostnad av det småskaliga fisket och de svenska kustsamhällena.
Fisket har kulturhistoriska värden och är viktigt för kust-, hamn- och skärgårdssamhällens identitet. Det är också viktigt för jobb, företagande och besöksnäring i de ofta små lokalsamhällena, och därmed viktigt för ambitionen om livskraftiga lokalsamhällen på landsbygd och i skärgården
Att låta de största trålarna fånga all fisk skapar små ekonomiska värden och ytterst få arbetstillfällen. Marin turism längs den svenska Östersjökusten har ett förädlingsvärde på 15 miljarder kronor och sysselsätter 32 000 människor, medan det svenska yrkesfiskets förädlingsvärde i Östersjön är knappt 0,3 miljarder kronor och berör 380 årsverk. Detta enligt HaV, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018–2013 (2018:27).
Att förbjuda allt industrifiske i Östersjön är troligen mycket svårt att få igenom, men att skapa ett förbud mot monstertrålare i Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken borde vara möjligt om Sverige och Finland driver den frågan gemensamt mot EU-kommissionen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Hur ser statsrådet på möjligheten att föreslå ett förbud mot trålning med fartyg större än tolv meter långa inom svensk ekonomisk zon (tolv nautiska mil) för att på så sätt gynna det småskaliga traditionella kustfisket
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:804
Webb-tv: Svenskt kustfiske
Dokument från debatten
- Torsdag den 2 september 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:155
- Protokoll 2020/21:155 Torsdagen den 2 septemberProtokoll 2020/21:155 Svar på interpellation 2020/21:804 om svenskt kustfiske
Protokoll från debatten
Anf. 19 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Runar Filper har frågat tidigare landsbygdsministern hur hon ser på möjligheten att föreslå ett förbud mot trålning med fartyg större än tolv meter långa inom svensk ekonomisk zon, det vill säga tolv nautiska mil, för att på så sätt gynna det småskaliga traditionella kustfisket. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringens övergripande inställning är att arbeta för ett hållbart fiske och för mer hållbara fiskemetoder och redskap samtidigt som vi genomför åtgärder för att förbättra havsmiljön. Likt tidigare landsbygdsministern informerat om vill jag understryka att en rad åtgärder har vidtagits och pågår då det småskaliga och kustnära fiskets konkurrenskraft är en viktig fråga för mig och regeringen.
Fru talman! Det är Havs- och vattenmyndigheten som har regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskresurserna. Sverige, genom Havs- och vattenmyndigheten, genomför kontinuerligt datainsamling avseende fiskbestånden genom årliga övervakningsprogram. Tyvärr, fru talman, finns nedåtgående trender för strömmingen i centrala Östersjön. Orsakerna till de nedåtgående trenderna är dock inte entydiga eftersom det är många faktorer utöver fisket som kan påverka sillen eller strömmingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tillräckliga vetenskapliga underlag som tydliggör orsakssamband är en förutsättning för att bedöma vilka åtgärder som är rätt att vidta för bevarande och förvaltning av fiskbestånden. Regeringen har uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas för att skydda kustlekande bestånd av sill i norra Egentliga Östersjön. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.
Jag följer arbetet med att förbättra miljösituationen och kunskapen om fiskbestånden i Östersjön kontinuerligt. För mig och regeringen är det viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för ett småskaligt kustnära fiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring som levererar och bereder fiskeriprodukter i hela vårt land.
Anf. 20 Runar Filper (SD)
Fru talman! Tack för svaret på frågorna, Ibrahim Baylan!
Det svenska kustfisket står i dag inför stora bekymmer. Det mesta av fisken fiskas storskaligt av internationella fartyg som sedan mal ned fisken till fiskmjöl till boskaps- och fiskfoder. Samtidigt betas det kvarvarande fiskbestånden hårt av växande bestånd av säl och skarv.
Om det småskaliga kustnära yrkes- och fritidsfisket ska kunna bestå och om näringarna i våra kustnära orter ska kunna blomstra krävs åtgärder som begränsar såväl det storskaliga fisket som bestånd av säl och skarv i våra vatten. Därför behöver åtgärder vidtas för att komma till rätta med dagens hot mot det småskaliga och kustnära fisket samt levnadsvillkoren för företag och människor längs hela våra kuster. Om ingenting görs riskerar det småskaliga fisket att slås ut av industrifisket och det ökande beståndet av säl och skarv. De sistnämnda åsamkar samtidigt skada på fiskeredskap och den lokala naturen och bebyggelsen.
I Aftonbladet den 27 juni kunde vi läsa om att skandinaviska fiskares framfart i brittiska vatten hotar att utrota lunnefågeln. Det larmar Storbritanniens största miljöorganisation om. I många år har det pågått ett enormt industriellt fiske i Nordsjön. Mestadels är båtarna från Danmark. Några är från Sverige.
Lunnefågeln lever i Nordatlanten med fisken kungstobis som primär föda. Nu larmar Storbritanniens största miljöorganisation och ministeriet om att systematiskt fiske redan hotar den utrotningshotade lunnefågeln. Årligen tas hundratusentals ton av kungstobis ur Nordsjön, vilket har en påverkan på havsfåglar och annat djurliv. Det är likartat industriellt fiske som vi ser i svenska vatten. Båtarna kommer framför allt från skandinaviska länder. Danmark sticker ut, men även överfiske från Sverige hotar just lunnefågeln.
Fisket är ett så kallat industriellt fiske, vilket betyder att det inte är för mänsklig konsumtion utan för att utvinna fiskmjöl och fiskolja för jordbruksfoder och gödselmedel. Överenskommelser i EU, som bevarats efter brexit, ger utländska båtar näst intill exklusiv tillgång till kungstobisfiske utanför den brittiska kusten.
Vid och utanför Sveriges kust är det liknande bekymmer. Sill- och strömmingsbestånden i centrala Östersjön har minskat drastiskt sedan 70 och 80-talen. Industritrålare tar ut hela fiskekvoten av sill och strömming i ett mindre område, något som slår hårt mot de småskaliga yrkesfiskarna och skärgårdslivet. Det här har blivit ett stort och uppmärksammat problem inte minst utanför och i anslutning till Stockholms skärgård. Det har inneburit stora förändringar av Östersjöns ekosystem, vars kultur och funktion nu förändrats drastiskt. Småspigg har tagit över i ytterskärgården beroende på de låga strömmingsförekomsterna längs kusten. I innerskärgården, där strömmingen finns kvar, är spiggen inte lika talrik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om vi flyttar ut trålgränsen till tolv nautiska mil för alla trålare slår vi ut de småskaliga trålarna. Är regeringen beredd att på allvar se på konsekvenserna av utflyttning av trålgränsen och hur det skulle påverka de småskaliga kustfiskarna som trålar med mindre båtar? Hur många är de, och vilka båtar storleksmässigt skulle fortfarande kunna idka småskalig trålning innanför denna utdragna gräns? Hur kommer vi till rätta med detta? Det vill jag fråga statsrådet.
Anf. 21 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Det här är en interpellation som väcker stort engagemang, och jag har anmält mig till debatten för just det småskaliga fiskets skull.
Jag tänker hålla mig till Öresund med anledning av en debatt som jag i våras hade med dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson om det småskaliga fisket och husbehovsfisket. I slutet av den debatten sa statsrådet följande: "Jag vet att detta är en näring som är viktig inte bara för dem som fiskar. Den är mycket viktigare för människor som bor i dessa orter än vad man kanske inser tills den dagen den är hotad. Jag är väldigt tacksam för att vi har den här typen av diskussioner. Så fort pandemin är över hoppas jag kunna resa igen. Ett av de mål jag har är att exempelvis kunna besöka den här delen av Sverige."
Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är om han avser att ta upp den kastade handsken från partikollegan Jennie Nilsson och ta sig tid att komma ned till västra Skåne och titta på de kulturhistoriska värdena och hur husbehovsfisket fungerar i vardagen. Det är en fråga som i mångt och mycket liknar den debatt vi haft om ålfisket tidigare i dag.
Min andra fråga är om statsrådet och regeringen har för avsikt att ta till sig den information som förra statsrådet Jennie Nilsson i samband med den debatten omnämnde som ny fakta för henne, något som jag kommer in på.
Frågan rör Öresund och det pärlband av fiskehamnar som funnits där sedan stenåldern. Det finns en tradition som kopplar till dagens samhälle. Det småskaliga kustfisket har varit en naturlig och viktig del av västra Skåne. Yrken och företag har uppkommit kring fisket, till exempel båtbyggande. I dagens samhälle kopplar detta självklart till besöksnäring och turism, restauranger, kaféer, glassförsäljning och annan verksamhet som hör ihop med livet i hamnen med fiskarna som sköter båtarna och livligt diskuterar fångsterna kring bryggorna.
Fiskarna är en viktig del av att hamnarna hålls levande. Men ingenstans i Havs- och vattenmyndighetens underlag vill man ta upp husbehovsfisket, utan man vill totalförbjuda det. Man hänvisar till tumlarna, som sägs vara anledningen till förbudet. Med detta fokus ställer jag och många andra oss frågan: Hur har myndigheten resonerat? Tumlarbeståndet har ju ökat från 2015 till 2020 och gått från hotat till livskraftigt bestånd. Det innebär, fru talman, att beståndet av tumlare har ökat samtidigt som fiske har bedrivits. Källan till detta är Artdatabankens rödlista.
Tumlarbeståndet minskar alltså inte utan ökar i symbios med fisket som pågår. Det anser jag vara en väsentlig del att redovisa från myndigheten till regeringen när man föreslår förbud.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också lyfta fram att uppdraget från regeringen till myndigheter och länsstyrelser borde vara att kombinera olika intressen med varandra på bästa sätt, inte att lägga en död hand över det som fungerar.
När det gäller just Öresund finns det under stora delar av året en väldigt hög koncentration av tumlare norr om Kullen, som sticker ut från Skånes västra hörn. Det gäller det område som enligt sjökortet ligger utanför 20meterskurvan, som det heter. Man skulle kunna helt enkelt kunna freda det området.
Det finns alltså lösningar på tumlar- och fiskefrågan. Därför återkommer jag till den fråga som jag tog upp med Jennie Nilsson i våras när vi diskuterade och debatterade detta. Det gällde alltså ny kunskap som regeringen då inte hade och som hon tog med sig. Jag vill också veta om statsrådet är villig att komma och titta på detta i Skåne.
Anf. 22 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Själva grundfrågan för denna interpellation är hur vi ser på möjligheten att föreslå ett förbud mot trålning med fartyg längre än tolv meter inom svensk ekonomisk zon och på det sättet gynna det småskaliga traditionella kustfisket. Vi fick ju höra lite grann från Runar Filper om det som pågår i Nordsjön och de möjligheter som finns. Bara för att understryka fakta är det ju så, fru talman, att en medlemsstat får vidta så kallade icke-diskriminerande åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskbestånden och för att bibehålla eller förbättra bevarandestatusen för de marina ekosystemen inom en gräns på 12 nautiska mil från baslinjen. Det framgår av artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning från december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.
Det förutsätter dock att det finns tillräckliga vetenskapliga underlag som visar att det finns orsakssamband för att kunna vidta åtgärder. Det var mot den bakgrunden, fru talman, som jag i mitt inledande anförande sa att det i dag inte finns den typen av vetenskapliga underlag. Betyder det att det inte finns ett sådant orsakssamband? Nej, det behöver det inte betyda, utan det betyder att man kanske inte har tittat på det i tillräcklig grad. Men ska man vidta den typen av åtgärder måste man också ha vetenskapliga fakta för att det ska hålla. Det är nämligen en sak vad man själv vill och vad man kan misstänka, men man måste också visa att det är så.
Sedan är frågan komplicerad; precis som när det gäller ålen är det så att det inte finns bara en orsak. Vi pratade tidigare om skarven, och vi har diskussionen om sälar. Vi har även en diskussion om hur vi tidigare har behandlat vår vatten- och havsmiljö, vilket tyvärr också påverkar fiskbestånden. Sedan har vi själva fisket.
Själva grunden för fisket - oavsett om det gäller kustnära fiske eller fisket över huvud taget - är naturligtvis att vi kommer till rätta med bestånden och att de kan säkras och vara livskraftiga. Mitt svar är egentligen att jag självklart inte utesluter åtgärder men att det först måste finnas fakta på bordet att utgå ifrån. Det handlar om att kunna åtgärda rätt problem och om att den typen av åtgärder sedermera ska hålla även juridiskt.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson hade ett antal frågor, men låt mig bara kort säga att det är klart att vi ständigt tar emot ny information. Det är klart att det i sig påverkar såväl myndighetsuppdrag som regeringsbeslut, eller för den delen de förslag som vi lägger fram till riksdagen när det handlar om budgetbeslut och - naturligtvis - lagändringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I detta ska jag också säga att det, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, nästan alltid finns motstridiga intressen som man måste försöka balansera och hitta en väg framåt med. I det här fallet ska vi alltså se till att vi har starka populationer av tumlare, strömming och så vidare, men det ställs också mot andra intressen. Ta till exempel den diskussion vi just nu har om havsbaserad vindkraft, som ju ofta ställs mot tumlare, möjligheten att fiska och så vidare.
För oss handlar det alltid om att med ny information se till att göra nya bedömningar och lägga fram förslag som är balanserade.
Anf. 23 Runar Filper (SD)
Fru talman! Tack för svaren, Ibrahim Baylan!
Som vi hörde i den tidigare debatten om ålfisket berör skarvbeståndet även denna debatt. Beståndet behöver minskas kraftigt. Skarvens population i Sverige är ansenligt stor och innehåller många häckande par, och den påverkar fiskbestånden negativt, skapar en sanitär olägenhet för friluftslivet och reducerar skog och natur där fåglarna häckar. Därför vore en allmän jakttid på skarv bra såväl från förvaltningssynpunkt som ur ett naturvårdande perspektiv.
Vi vill se åtgärder mot allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och växtlighet. Skarvens hot mot fiskbestånd som är rödlistade eller extra betydelsefulla för ekosystemet måste hållas efter. Skarvkolonier som bildas ska reduceras inom och i närheten av fredningsområden för fisk samt i närheten av bostadshus. Om kolonierna levde på de platser där de orsakar minst skada och olägenhet skulle det minska konflikterna.
Vi vill underlätta för fleråriga tillstånd gällande skyddsjakt samt för användande av andra jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt med skjutvapen som bedrivs. Här vill vi förorda prickning och oljering av ägg, vilket är effektiva metoder som skulle kunna reducera skarvförekomsten.
De senaste åren har även antalet sälar utmed kustlinjen ökat, vilket innebär allvarliga problem för kustfisket. Regeringen har nu beslutat om att möjliggöra licensjakt på gråsäl, vilket är bra. En sådan jakt bör också omfatta knubbsäl och vikare, som åsamkar liknande skador på fångster och fångstredskap i andra delar av kustbandet.
Licensjakt som utförs på liknande sätt som dagens regionala skyddsjakt skulle inte hota sälbestånden. Däremot skulle licensjakt på säl kunna vara ett sätt att minska konflikterna mellan sälarna och fiskenäringen, som känner av ökade skador på fiskeredskap och fångster.
I dag är det enbart tillåtet att skjuta säl vid skyddsjakt vad gäller knubbsäl och vikare. Det krävs ett tillstånd som kostar pengar och kännedom om var den får skjutas, för det är ett ganska komplicerat regelverk. Därtill är båtinnehav ett måste, och det tunga djuret - vars kött och skinn inte får säljas - måste omhändertas.
För att öka incitamenten och för att över huvud taget kunna nå upp till de kvoter som tilldelats vid skyddsjakt behöver en ersättning införas till säljägare. Då skulle fler kunna tänka sig att göra en insats för att fylla den tilldelade kvoten för skyddsjakt. På liknande sätt skulle ersättning kunna utgå vid den licensjakt på gråsäl som nu möjliggörs av regeringen. Därmed skulle också risken för tjuvjakt och skadeskjutna djur minska.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sälforskaren S-G Lunneryd på SLU:s anläggning vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, som jag tidigare har hänvisat till, föreslog för fyra år sedan skottpengar på säl som den enda lösningen på sälarnas stora tillväxt. I en artikel i GT uttalade sig samme forskare om att behovet av licensjakt är ännu större i Skagerrak, då den stora ökningen av knubbsäl är ett allvarligt hot mot torskbeståndet där.
Vad tänker statsrådet när det gäller debatten om att införa licensjakt på de två andra sälarterna, knubbsäl på västkusten och vikare i Bottenhavet och Bottniska viken?
Anf. 24 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Angående svenskt kustfiske, kustnära fiske och husbehovsfiske är det angeläget för fiskelägena i Öresund att de kan finnas kvar och ha en livlig aktivitet.
Det är olyckligt att det framkommit att det i svaren från Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen inte har rapporterats till regeringen att tumlarbeståndet har ökat samtidigt som man fiskar. I våras talade tidigare statsrådet Jennie Nilsson om transparens från länsstyrelsen och samråd. Det ska sägas att något sådant inte hade skett då, innan sommaren. Jag skulle vilja veta vad som har hänt med den frågan sedan dess.
Såväl Båstads kommun som Höganäs kommun har skrivit i frågan, och det har även Mölles hamnförening, Kullens Fiskareförening, Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation, Höganäs Båtsällskap, Nyhamnsläge hamn, Arilds hamn, Bökebäcks hamn, Svanshalls hamn, Torekovs hamn, Kattviks hamn, Båstads hamn, Norrebro hamn, Burensviks hamnförening, Rammsjöstrands hamn, Gamlebro hamn Öllöv, Magnarps hamn, Nyhamns Såg & Båtbyggeri, Pensionat Strandgården & Byakrogen, Café Mölle, ett antal byalag och ett femtontal husbehovsfiskare. De har engagerat sig som man ska - och behöver - i den här frågan, utifrån den oro de besitter kring vart beslutet från Havsmyndigheten tar vägen.
Det är en angelägen fråga att man ska kunna fortsätta fiska. Statsrådet talar om att det måste finnas en balans - ja, men det finns svar på detta och exempel som är lämnade på hur uppgiften kan lösas. Det är ju så att tumlarna ökar. Det måste med i den här diskussionen så att man kan behålla husbehovsfisket. Jag hoppas att regeringen tar det med sig.
Anf. 25 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Låt mig börja i den sista änden. Det är klart att regeringen gör det, både utifrån den information som kommer och inte minst utifrån det engagemang som framkom nu när Ann-Charlotte Hammar Johnsson läste upp hur många som står bakom detta. Men som jag sa tidigare är det ofta så att man med ny information måste titta över frågorna ordentligt och se till att det blir en bra balans.
Fru talman! I sitt tidigare inlägg frågade Ann-Charlotte Hammar Johnsson mig något som jag inte hann svara på, nämligen om min ambition. Vi har väl alla stort hopp om att vi med hjälp av vaccineringskampanjen håller på att komma till ett nytt stadium när det gäller möjligheterna att röra sig i landet och resa - också vi i våra roller som förtroendevalda och statsråd. Det är klart att vi vill göra det så fort det är praktiskt möjligt. Det kanske kan låta konstigt om jag som innovationsansvarig minister säger att jag börjar bli aningen less på skärmen. Det är en fantastisk teknik, men det finns ju inget som slår den typen av besök och att träffa människor live. Det är klart att jag ser fram emot att detta som har varit så svårt under pandemin nu förhoppningsvis kan vara möjligt: att resa ut i landet och ta del av engagemang, berättelser och förslag från människor som jobbar med detta till vardags eller har det som en del av sin fritid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Runar Filper ställde en fråga om ytterligare åtgärder. Regeringen har ju redan vidtagit åtgärder, exempelvis när det gäller skarven som vi pratade om tidigare i samband med ålfisket. Det finns nu en möjlighet till skyddsjakt som också en hel del länsstyrelser använder sig av. I maj i år införde vi dessutom möjligheten för enskilda att jaga skarv under vissa förutsättningar, just i akt och mening att komma åt en del av de problem som Runar Filper pekar på. Vi har också den skyddsjakt på säl som ledamoten pekar på. Allt detta visar att vi har en pragmatisk inställning för att hitta just den balans som jag pratade om tidigare.
Det är klart att jag inte utesluter ytterligare åtgärder. Om det visar sig att en del av de åtgärder man vidtagit för att uppnå ett visst syfte inte fungerar måste man rimligtvis också titta över andra åtgärder och addera på med dessa så att man kommer i mål med det man vill åstadkomma. I det här fallet handlar det om det kustnära fisket; tidigare handlade det om ålfisket. Här tror jag att vi i grund och botten är helt överens om att vi ska vidta åtgärder, både för att kunna komma tillbaka till den goda traditionen med ålfisket och i det här fallet för att stärka fiskbestånden så att vi kan ha denna typ av fiske oavsett om det är professionellt eller för husbehov, som det talades om tidigare.
Anf. 26 Runar Filper (SD)
Fru talman! Tack för det, Ibrahim Baylan!
Det här är ett viktigt ämne, vilket också ministern belyser. Ska vi kunna rädda det svenska traditionella, småskaliga kustfisket behöver en rad olika initiativ utredas och sjösättas av regeringen, precis som vi har pratat om här.
Utred konsekvenserna för det kustnära fisket av att flytta ut trålgränsen till tolv nautiska mil för större fartyg! Det är jätteviktigt.
Inled en dialog med Finland respektive Danmark om att flytta ut trålgränsen till tolv nautiska mil för större fartyg!
Underlätta för fleråriga tillstånd gällande skyddsjakt på skarv!
Underlätta användandet av andra jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt med skjutvapen som bedrivs, som oljering och prickning av ägg! Det här med skjutvapen är inte tillräckligt. Skjuter man in i kolonin flyr flocken fältet. Det är ganska svårt att jaga skarv på det viset.
Inför licensjakt på knubbsäl och vikare! Forskare har bett att så måste ske.
Inför ersättning för sälavskjutning, det som förr i tiden kallades skottpengar! Det är också någonting som har förordats av forskare. Det är nämligen det enda sättet att komma till rätta med den kraftiga tillväxt som ändå sker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas att ministern är beredd att på allvar se på eller verkställa dessa nödvändiga åtgärder för att stärka det svenska kustfisket.
Därmed tackar jag för debatten. Det var trevligt.
Anf. 27 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Låt mig börja med att också tacka både interpellanten och Ann-Charlotte Hammar Johnsson för de inlägg som har gjorts i en viktig fråga. Här tror jag inte att det finns något partiskiljande. Målet måste vara att få tillbaka starka fiskbestånd så att vi både av kulturella skäl, av näringspolitiska skäl och av besöksnäringsskäl kan ha en livskraftig fiskeverksamhet.
Här är det ett antal åtgärder som behöver göras. En del av dessa har vi redan vidtagit; i andra fall måste vi ha vetenskapliga bevis för att kunna komma vidare. Jag är som sagt inte den som brukar börja med att utesluta åtgärder. Jag brukar dessutom vara försiktig med att säga att det bara finns en enda väg framåt. Så kan det ibland vara, men det är sällan. Ofta finns det ett antal samverkande faktorer som kan hjälpa till att hitta den balans i en fråga som jag pratade om tidigare.
Vi jobbar med detta och kommer att fortsätta göra det. Jag räknar med att också ledamöternas engagemang i frågan kommer att fortsätta, så vi lär väl både ses och höras i denna fråga, antingen i utskott eller i denna kammare.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.