Sverige och ungdomsarbetslösheten i Norden

Interpellation 2010/11:3 av Green, Monica (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-10-07
Anmäld
2010-10-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2010-10-21
Svar fördröjt anmält
2010-10-21
Besvarad
2010-10-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 7 oktober

Interpellation

2010/11:3 Sverige och ungdomsarbetslösheten i Norden

av Monica Green (S)

till statsrådet Ulf Kristersson (M)

Nordiska rådet har uppmärksammat att Sverige är sämst på ungdomsarbetslösheten i Norden. För att råda bot på den höga ungdomsarbetslösheten har även de nordiska sysselsättningsministrarna beslutat sig för att utbyta erfarenheter av åtgärderna för att nå ett bättre resultat. Många av de ungdomar som är arbetslösa har inte fullgjort sina studier och behöver få fler chanser att läsa såväl de grundläggande ämnena och ämnen som gör att ungdomar står rustade inför de nya jobb som kommer, eftersom det inom en snar framtid kommer att bli brist på arbetskraft och en generationsväxling är på gång.

Tidiga insatser på avhopp från utbildningar, en ökad individuell anpassning av utbildningar och bättre samordning mellan sektorerna för att skapa en smidigare övergång från skola till arbetsliv är exempel på vad som behöver göras.

Det finns stora fördelar med samordning inom Norden men det finns en stor risk att fina planer och bra program stannar vid nationsgränserna. Gränshinder, avgifter på studier, olika regler för studiemedel och olika ersättningar gör att planerna riskerar att stanna i byråkratiska regelverk.

Vad avser statsrådet att göra för att underlätta samordningen av åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Norden?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:3, Sverige och ungdomsarbetslösheten i Norden

Interpellationsdebatt 2010/11:3

Webb-tv: Sverige och ungdomsarbetslösheten i Norden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 37 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Monica Green har ställt en interpellation till statsrådet Ulf Kristersson om vad han avser att göra för att underlätta samordningen av åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Som arbetet är organiserat i regeringen är det jag som svarar på denna interpellation. Jag vill inleda med att säga att regeringen har vidtagit och kommer att vidta flera åtgärder i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten, bland annat genom att överbrygga övergången från skolan till arbetslivet, men också för att hjälpa de unga som har ofullständiga betyg att fullfölja sin utbildning. Ungdomars situation på arbetsmarknaden är ett prioriterat område för Nordiska ministerrådet för arbetsliv. På initiativ av de nordiska arbetsmarknadsministrarna vid det årliga mötet som hölls i Reykjavik förra året beslutades att genomföra en kartläggning och en analys av de insatser som genomförs mot ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna. Resultatet av denna kartläggning, som presenterades den 8 oktober i år, kommer att vara underlag för en temadiskussion om ungdomsarbetslösheten som de nordiska arbetsmarknadsministrarna ska ha när vi träffas i november i Köpenhamn. Till denna diskussion kommer även arbetsmarknadens parter och Ungdomens nordiska råd att inbjudas. I rapporten konstateras att de nordiska länderna på flera sätt står inför stora och samma utmaningar när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten och att det därför är viktigt med samarbete och ett erfarenhetsutbyte länderna emellan. För att undvika risken att goda erfarenheter och bra program stannar vid nationsgränserna, som Monica Green befarar, är det särskilt viktigt med erfarenhetsutbyte - med att sprida goda exempel mellan de nordiska länderna. Mot bakgrund av detta ser jag fram emot att få ta del av de erfarenheter som mina nordiska kolleger har av att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Förhoppningen är att vi alla kan lära av varandra. Den nordiska arenan är ett väldigt viktigt forum för erfarenhetsutbyte. Även på tjänstemannanivå sker löpande diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna bland annat om hur ungdomsarbetslösheten kan bekämpas inom ramen för Ämbetsmannakommittén för arbetslivs verksamhet.

Anf. 38 Monica Green (S)
Herr talman! Det stämmer att jag ställt två interpellationer om ungdomsarbetslösheten i Norden - den ena till arbetsmarknadsministern och den andra till den jag trodde var nordisk samordningsminister. Jag fick uppgifter härifrån att det skulle vara Ulf Kristersson. Det rådde antagligen lite osäkerhet om det precis vid regeringsombildningen. Efteråt har det stått klart att Ewa Björling är nordisk samordningsminister så jag trodde att interpellationen skulle lämnas över till henne. Men så blev det inte. Det spelar dock ingen roll. Vi kan prata om hur man samordnar åtgärderna i Norden även med arbetsmarknadsministern. Lite grann tangerar detta den förra interpellationen. När Nordiska rådet träffades förra året stod det klart att ungdomsarbetslösheten var väldigt hög. Under en lång tid har jag varit aktiv i Nordiska rådet. Vi har sett hur ungdomsarbetslösheten dragit isär länderna. Det behövdes en kartläggning. Det är utifrån den kartläggningen som jag har hämtat de här uppgifterna och ställt interpellationen. Nu ska arbetet gå vidare. Jag hoppas att det leder till att man ser till att det inte blir sådana gränshinder som de som faktiskt fortfarande finns. Om vi river ett gränshinder uppstår tyvärr något nytt. På det sättet är det ganska segt att komma någon vart. Men jag har gott hopp om att man nu vill hjälpas åt i de nordiska länderna för att utbyta erfarenheter och låta det hela gå från ord till handling. Risken finns att man åker i väg och talar om hur man gör i Sverige, Danmark respektive Norge och att var och en sedan åker hem till sitt och fortsätter i samma spår som tidigare - detta i stället för att utbyta erfarenheter och försöka pröva det som varit bra i andra länder och också öka ungdomars möjligheter att både studera och arbeta på annat håll. Eftersom ungdomsarbetslösheten är så hög här i Sverige och arbetslösheten i Norge är betydligt lägre reser många av våra ungdomar i dag till Norge för att arbeta där. Liknande exempel kan vi se när det gäller Malmö och Köpenhamn. Många svenska ungdomar åker över till Danmark för att arbeta där. Då handlar det om att se till att de inte hindras, till exempel genom de sociala försäkringarna. Det kanske är olika försäkringsregler när man är sjuk eller föräldraledig. Det finns många samordningsvinster att göra på att samarbeta i Norden. Problemet kvarstår: Sverige är tyvärr det svarta fåret i det här sammanhanget och har den högsta ungdomsarbetslösheten. Hillevi Engström sade i den förra interpellationsdebatten att det är många av dessa 29 procent som faktiskt studerar. Vi övergick ju till den jämförelseform som Eurostat använder. Det var för fyra år sedan ett starkt krav från den dåvarande borgerliga oppositionen om att vi skulle göra likvärdiga jämförelser i hela EU och att Sverige skulle gå över till det sättet att räkna ungdomsarbetslöshet på. Nu gör vi det, och nu försöker Hillevi Engström sopa fakta under mattan genom att säga att några av dessa ungdomar studerar och kanske inte vill ha jobb. Jag tycker att vi ska våga se problemen. Vi har ett problem, och vi behöver lösa det.

Anf. 39 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Eftersom det kanske inte har framgått riktigt vill jag förtydliga att regeringen tar ungdomsarbetslösheten på väldigt stort allvar, och jag menar verkligen allvar med det. Vi vill förändra skolan så att inget enda barn lämnar skolan utan en bra grund att stå på. Det råder inget tvivel om det. Det är också viktigt att säga att för en 15-åring ska skolan vara så bra att 15-åringen inte slutar skolan i förtid. Jag tycker att alla ungdomar ska ha chansen att förebygga arbetslöshet och få en grund att stå på. Arbetslösheten är för stor i hela Norden, och den är väldigt hög bland ungdomar. Jag tycker att det som Monica Green lyfter fram är väldigt bra. Jag har själv ingen erfarenhet av nordiskt samarbete. Jag träffade vid Epscorådet häromveckan min finländske kollega, och vi började diskutera om vi kunde lära av varandra. Jag tycker att det är viktigt att vi faktiskt lär, utvecklar och förbättrar. Det som inte funkade i Finland är det onödigt att vi börjar pröva i Sverige och så vidare. De gränshinder som finns ska vi försöka undanröja. De ambitionerna finns verkligen. Jag välkomnar Monica Green, som faktiskt har stor erfarenhet av nordiskt samarbete, att komma med inspel om hon tycker att det är något i den här rapporten som man bör fästa särskild vikt vid eller som det till exempel finns invändningar mot. Jag har själv inte läst hela rapporten. Vi kommer att träffas i november i Köpenhamn och diskutera vilka frågor som vi behöver få en lösning på. Nu är Sverige ett exportland, kan man säga, av ungdomar som pendlar ut från Sverige, men när konjunkturerna vänder ska fler kunna pendla in. Sedan har vi det som är kommissionens flaggskeppsinitiativ: Inom alla utbildningar i Sverige ska det finnas möjlighet att vid något tillfälle göra praktik eller studera i ett annat EU-land. Det kan vara i Norden eller i något annat EU-land. Det är sådana frågor som vi ska diskutera. Jag välkomnar verkligen inspel i den diskussionen. Jag kommer att göra det jag kan för att underlätta för alla ungdomar i Norden att se Norden som en gemensam arbetsmarknad och kunna få erfarenhet, som också är viktig i andra avseenden, av att arbeta och studera i ett annat land.

Anf. 40 Monica Green (S)
Herr talman! Jag väljer att ta detta som mitt sista anförande i denna debatt. Vi har ju diskuterat detta vid flera tillfällen, och vi diskuterade faktiskt denna fråga även i den förra interpellationen. Hillevi Engström säger att jag kan komma med inspel. Det gör jag gärna, både nu och framgent. Det finns jättemånga bra exempel, bland annat i Norge, på hur man har fått in ungdomar i ett tidigt stadium, både när det gäller att ge dem utbildning och att matcha ungdomar på rätt ställe på arbetsmarknaden. Det är kanske därför som ungdomsarbetslösheten är så mycket lägre där än i Sverige. Jag tror att Hillevi Engström har mycket att lära av den rödgröna regeringen i Norge. Individuellt anpassade utbildningar är ett annat förslag. Nu säger Hillevi Engström att skolan och utbildningen i Sverige ska vara så bra att ingen hoppar av. Det håller jag fullständigt med om. Men det borde också vara så att ingen redan i elva- eller tolvårsåldern har råkat välja fel ämne och av det skälet inte kan gå på högskolan i Sverige. Det kan vara bara för att man är trött eller för att det har hänt någonting just i det skedet i livet. Det vore synd att stämpla bort en stor del av ungdomarna i Sverige bara för att de vid en viss ålder har valt bort vissa ämnen. Jag beklagar att den borgerliga regeringen just nu håller på att införa ett sådant system. Det är ett medskick som jag kan ge Hillevi Engström nu direkt. I övrigt tycker jag att vi ska fortsätta att försöka riva gränshindren och se till att vi har liknande sociala system, så att man om man jobbar i Norge och blir sjuk får en ersättning. Det är likadant för föräldralediga. Man måste kunna ha gemensamma regler oavsett om den man får barn med är från Sverige eller Norge. Det finns mycket att göra i det nordiska samarbetet för att se till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Tyvärr har det visat sig att gränshindren är mycket svåra att få bort, och när man får bort ett uppstår det återigen ett nytt. Vi får fortsätta arbetet med att sänka ungdomsarbetslösheten. Det har ni hittills inte lyckats med. Jag önskar Hillevi Engström som ny minister allt gott och att hon faktiskt ska lyckas i sina ambitioner. Jag hör tyvärr att Hillevi Engström inte har de recept som behövs, utan hon tänker fortsätta med det som har använts hittills. Men jag önskar ändå att Hillevi Engström lyckas i sitt uppdrag att sänka ungdomsarbetslösheten, för vi ska inte lämna en hel ungdomsgeneration med framtiden att vara långtidsarbetslös. Det önskar jag ingen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.