Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges agerande för energieffektivisering i EU

Interpellation 2010/11:44 av Persson, Kent (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-11-09
Anmäld
2010-11-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2010-11-23
Svar fördröjt anmält
2010-11-23
Besvarad
2010-11-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 november

Interpellation

2010/11:44 Sveriges agerande för energieffektivisering i EU

av Kent Persson (V)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Tidningen Miljöaktuellt rapporterade den 28 oktober att nyhetsbyrån Euractiv har kommit över ett dokument i EU:s ännu opublicerade energisparplan. Här framgår att chansen att minska energiförbrukningen med 20 procent till år 2020 är så gott som obefintlig. Europa når bara halvägs, ska det stå i materialet. EU-länderna behöver tredubbla sina ansträngningar för att nå målet, enligt en rapport från European Climate Foundation (ECF). De åtgärder som sjösatts efter 2006 beräknas spara in ca 115 miljoner ton per år, medan målet är att spara in en energimängd som motsvarar ca 400 miljoner ton koldioxid. Orsaken till den dåliga prognosen är enligt ECF att dagens direktiv saknar politisk uppbackning och inte är tillförlitliga. Författarna rekommenderar därför en skärpning av bland annat EU:s byggdirektiv.

Nu gäller det att intensifiera arbetet för att energieffektivisera och klimatanpassa Europa och Sverige. EU-kommissionens direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD2) är en viktig metod i detta arbete. Det innebär skärpta energikrav vid nyproduktion. Alla nya byggnader ska vara very low energy buildings, det vill säga använda mycket lite energi för uppvärmning från och med den 31 december 2020. Vänsterpartiet har ställt sig väldigt positivt till EU:s direktiv. Vi har i flera års tid föreslagit här i riksdagen att Boverkets byggregler, BBR, ska skärpas så att klimatsmarta hus, motsvarande passivhus eller lågenergihus, ska införas som norm för nybyggande av flerbostadshus under kommande mandatperiod. I den rödgröna överenskommelsen om bostadspolitiken föreslår De rödgröna att Boverket ska få i uppdrag att skärpa energikraven med inriktningen att kraven vid nybyggnation senast 2011 ska vara 70 kilowattimmar per kvadratmeter respektive 90 kilowattimmar per kvadratmeter beroende på geografisk zon. Vi vill även rikta ROT-stöd för att skynda på energieffektiviseringen inom bostadssektorn.

Den borgerliga alliansen brukar tala om att EU ska användas för att förbättra miljön. Men den 15 oktober rapporterade TT att Sverige vill pruta på de skärpta EU-krav som säger att nya hus knappt ska behöva någon energi alls år 2021, så kallade nära noll energi-hus. I tidningen Byggindustrin kan man läsa att när EU-direktivet om byggnaders energiprestanda skrivs in i Sveriges lagstiftning blir kraven sannolikt betydligt lägre. De två viktigaste myndigheterna, Boverket och Energimyndigheten, är nämligen överens om att det räcker med att endast halvera energikraven i dagens byggregler, BBR. Hur den svenska regeringen ser på detta framgår inte.

Om uppgifterna stämmer vore det väldigt anmärkningsvärt. Sverige bör inte vara en bromskloss när det kommer till energieffektivisering. De globala klimatförändringarna kräver att även bostadssektorn miljöanpassas. Bostads- och servicesektorn står för nästan 40 procent av Sveriges energianvändning. Det finns redan i dag teknik som möjliggör en lägre energiförbrukning vid nybyggnation.

Mina frågor till närings- och energiministern är:

1. Hur avser närings- och energiministern att agera för att skärpa de svenska byggreglerna så att alla nybyggda hus ska vara klimatsmarta senast 2020 i enlighet med EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda?

2. Hur avser närings- och energiministern att agera i övrigt för att skärpa energieffektiviseringen inom bostadssektorn?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:44, Sveriges agerande för energieffektivisering i EU

Interpellationsdebatt 2010/11:44

Webb-tv: Sveriges agerande för energieffektivisering i EU

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 26 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Kent Persson har frågat mig hur jag avser att agera för att skärpa de svenska byggreglerna så att alla nybyggda hus ska vara klimatsmarta senast 2020 i enlighet med EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda och vad jag avser att göra i övrigt för att skärpa energieffektiviseringen inom bostadssektorn. Låt mig först nämna att regeringen delar Kent Perssons uppfattning att energieffektivisering, bland annat i byggnader, är en mycket viktig fråga. Det var en framgång för det svenska EU-ordförandeskapet 2009 att förslaget till reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda kunde bli färdigförhandlat i sak förra hösten och träda i kraft i år. För att Sverige ska genomföra det omarbetade direktivet kommer det att krävas skärpta krav på energihushållning i byggreglerna. Exakt på vilken nivå dessa krav ska ligga kommer precis som i dag att variera beroende på var i Sverige byggnaden ska uppföras. Det är också viktigt att övriga tekniska egenskapskrav på byggnader uppfylls i nya, mycket energieffektiva byggnader inte minst vad gäller god inomhusmiljö. Vidare måste frågor om kostnadskonsekvenser analyseras. Direktivet kräver att vi i svensk lagstiftning senast i juli 2012 har formulerat vilka krav som ska gälla för att alla nya byggnader ska vara lågenergibyggnader 2020. Hur de reglerna ska vara formulerade och vilka krav som ska ställas är något som vi just nu analyserar inom Regeringskansliet. Kent Persson hänvisar i sin interpellation till förslag om lågenergibyggnader som Energimyndigheten har lämnat i en rapport till regeringen. Både Energimyndigheten och Boverket har på regeringens uppdrag analyserat hur det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda skulle kunna genomföras i Sverige, inklusive frågan om lågenergibyggnader, och deras rapporter är viktiga underlag. Men för att formulera kraven på lågenergibyggnader kommer vi att behöva beakta en mängd aspekter för att se till att vi får regler som uppfyller direktivet och utgår ifrån svenska förutsättningar. Revideringen av direktivet innehåller också en del förtydliganden och förbättringar när det gäller energideklarationerna. Regeringen genomför även andra åtgärder för att främja energieffektivisering i byggnader, till exempel upphandling av energieffektiv teknik, spridning av information, ROT-avdrag med mera. Energieffektivisering är en av flera prioriterade frågor i den klimat- och energipolitik som regeringen bedriver.
Kent Persson (V)
Anf. 27 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Denna fråga om energieffektivisering diskuterade vi för ett par år sedan. Dessa dagar fram till lucia träffas världens toppolitiker i Cancún för att diskutera och försöka komma fram till en ny överenskommelse vad gäller klimatpolitiken. EU:s medlemsstater har som ett underlag i dessa diskussioner med sig några punkter som vi är överens om. Det gäller bland annat energianvändningen som ska minska, energieffektivisering och andelen förnybar energi som är inspel i dessa diskussioner. Denna interpellation handlar om en del av energieffektiviseringen. Det handlar inte om den vida delen utan om det som gäller byggnader, fastigheter och servicehus. Energianvändningen i svenska fastigheter och servicebyggnader står för ungefär 40 procent av den totala energianvändningen. Det finns givetvis en potential att göra detta betydligt mer effektivt. Det har regeringen bidragit med i förhandlingarna med EU, och det ska man ha en eloge för. Men när det gäller tolkningen har EU-kommissionen tittat närmare på detta och konstaterar att det är en dyster läsning. Vi kommer inte att nå fram till en energieffektivisering på 20 procent därför att det går lite sakta och man har svårt att bestämma sig för vad man ska göra och hur man ska beräkna energieffektivisering. Ska beräkningen vara absolut, som EU säger att den ska vara, eller ska måttstocken vara intensiteten i energianvändningen, som Energimyndigheten säger sig vilja använda? Beroende på hur man tolkar detta får man olika resultat. Eftersom detta är ett direktiv om energieffektivisering ska det alltså genomföras i svensk lagstiftning. Därför blev jag lite förvånad när jag tittade närmare på vad Boverket och Energimyndigheten säger, nämligen att det räcker med att vi halverar energianvändningen när det gäller nuvarande byggregler, alltså långt ifrån vad direktivet går ut på där det talas om att energianvändningen ska vara nära noll, alltså så nära benämningen passivhus som vi kan komma. Jag fick inget riktigt svar på min fråga, utan ministern hänvisade till de utredningar som föreligger. Hur ser ni egentligen på Boverkets och Energimyndighetens utredning? Är det den som ska gälla, eller är det direktivet som sådant och andemeningen i direktivet om att det i svensk lagstiftning senast i juli 2012 ska vara formulerat att alla nybyggnader ska vara lågenergibyggnader 2020 som ska gälla? Det är det som det handlar om, alltså passivhus. Energimyndigheten och Boverket har fått kritik för sin uppfattning, alltså att detta är passivt. Bland andra Lunds tekniska högskola och Lunds universitet har varit mycket kritiska. De menar att regeringen borde gå fram med ett direktiv som har en ambition om passivhus senast 2020. Det är den uppfattning som också de rödgröna lade fram i en gemensam motion under våren. Vad är regeringens uppfattning när det gäller direktivet? Ska det genomföras såsom det tolkas - alltså som ett absolut krav?
Maud Olofsson (C)
Anf. 28 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig först säga att Sverige verkligen har varit pådrivande när det gäller energieffektiviseringen. När jag tillträdde som minister för fyra år sedan var energieffektivisering inte någon viktig fråga på till exempel EU-nivå. Den var inte det när världens energiministrar träffades. När vi träffade IEA talade vi om oljelagring. Det var den viktigaste och stora frågan. När vi träffade energiministrarna pratade vi om hur vi skulle få mer produktion. Det var de viktigaste frågorna som diskuterades. Jag förde in just energieffektivisering som det bästa sättet att minska klimatutsläppen men också få ökad tillgång på energi därför att den sparade kilowattimmen är både den mest miljövänliga och den mest ekonomiska kilowattimmen, vilket jag alltid tjatar om. När jag tittar hur det är fyra år senare kan jag se att det är en helt annan inställning till energieffektivisering. IEA sätter energieffektivisering högst upp på sin lista över åtgärder för att klara energitillgången. EU lyfter också fram energieffektivisering. Som jag säger i mitt interpellationssvar var det under vårt ordförandeskap som vi förhandlade fram energiprestandadirektivet för byggnader. Det var en ganska tuff förhandling för att vi var angelägna om att detta skulle komma fram. Det är naturligtvis direktivet som är grunden. Jag håller inte med om att Sverige skulle ha en låg ambition när det gäller energieffektivisering - tvärtom. Jag tror dessutom att vi kommer att nå högre än det mål som har satts upp, och det är inte förbjudet. Det är faktiskt tillåtet i Sverige att vara ännu bättre. Vi gör det på en rad områden när det gäller industrin, transporter och byggnader. Vi har fått underlag från ett antal myndigheter som vi kommer att studera när vi själva ska implementera direktivet. Men det råder ingen tvekan om att det direktiv som vi har fattat beslut om på EU-nivå måste gälla. Jag för diskussioner med byggbolag, hustillverkare och andra om byggnaders energiprestanda, och jag tror att de kommer att göra detta fort därför att de vet i vilken riktning vi är på väg. Jag tror snarare att det kommer att bli en tävlan om att vilja presentera hållbara lösningar tidigare som innebär passivhus eller till och med hus som levererar energi. Jag tycker att det är bra när politiker är modiga och sätter upp ambitiösa mål. Då tvingar man eller stimulerar också näringslivet att tänka nytt. De vet i vilken riktning vi ska gå. Sedan blir det också en drivkraft för industrin att göra detta bättre. Sedan vill jag säga något om energideklarationerna. De har varit ett instrument för att få ned energiförbrukningen i befintliga byggnader. Ska vi vara ärliga är de befintliga byggnaderna väl så viktiga i fråga om detta. Det går att förbättra och göra detta enklare. Men å andra sidan kan man konstatera att dessa verktyg och instrument nu börjar fungera ganska väl, som en upplysning exempelvis till husköpare och andra för att de ska se vilken el- och energiförbrukning som de har. Det finns många saker på plats nu för att detta ska gå i rätt riktning. ROT-avdraget har varit en bra sak för enskilda fastighetsägare eller husägare för att förbättra sin egen situation.
Kent Persson (V)
Anf. 29 Kent Persson (V)
Fru talman! Klimp:en var också alldeles utmärkt när det gäller energieffektivisering. När det gäller frågan om energieffektivisering berömde jag ministerns insatser i dessa förhandlingar. Det räcker. Jag tänker inte göra något mer. Jag ville bara påpeka det. Om vi ska vara riktigt ärliga behöver vi inte anstränga oss speciellt mycket i Sverige för att vi ska uppnå dessa energieffektiviseringsmål. Vi kan fortsätta som vi har gjort tidigare. Vi behöver inte anstränga oss. Det är Energimyndighetens analys av det hela. Jag tror också att om byggindustrin vill överleva på en internationell marknad måste den ligga i framkant här. Det är en överlevnadsfråga. Därför blev jag väldigt förvånad när jag läste senaste numret av tidningen Byggindustrin. Där förfasar man sig över kommissionens direktiv om tuffare krav när det gäller energiprestanda. Det är den bakgrunden och byggindustrins lobbyverksamhet för att tona ned kraven som gör att jag blir lite orolig för att det ska bli det som sätter agendan för kommande direktiv när det gäller Boverkets byggkrav, som det heter. Jag tror att det i så fall slår tillbaka mot svensk exportindustri inom sektorn. Dessutom kommer vi då inte att uppnå den potential vi har när det gäller energieffektivisering. Vi kan betydligt mer än vi tidigare sagt. Jag tror att det är viktigt att också se de möjligheter och den forskning som finns vid våra universitet och högskolor och att ta till vara den kunskap som finns bland annat i Lund på universitetet och på Tekniska högskolan där. De är kritiska till att det inte ställs tillräckligt tuffa krav. För att göra en liten utvikning här kan jag säga att jag väldigt ofta träffar en företagare som är ute på exportmarknaden, på Japan. Han har berättat för mig att han varit väldigt förtvivlad varje gång han gjort en affär därför att kraven är så tufft ställda inom branschen att han har mycket svårt att leva upp till dem. Han ställde frågan: Varför ställer ni så tuffa krav att det nästan är omöjligt att leva upp till dem? Han fick följande svar: Skulle det ha ställts lägre krav hade du inte ansträngt dig tillräckligt mycket. Det är vad det handlar om. Vi måste ställa tuffa krav för att nå de mål som vi säger att vi ska nå. Det här gör vi inte bara för oss, utan vi gör det också för våra barn och barnbarn. Det är ju inte så att vi har ärvt den här jorden, utan vi har lånat den av kommande generationer. Således måste vi ställa krav på industrin vars konkurrenskraft jag tror kommer att öka.
Maud Olofsson (C)
Anf. 30 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tror att Kent Persson och jag länge till skulle kunna stå här och hålla med varandra. Vi är verkligen på samma linje. Energieffektivisering är ett mycket bra sätt att också förbättra konkurrenskraften. När vi diskuterade energi- och klimatuppgörelsen hade vi överläggningar bland annat med en del fastighetsbolag. Sabo minns jag att jag hade en diskussion om. De hade satt upp egna energieffektiviseringsmål. Jag förutsätter att byggindustrin är alert på det här området. Jag tror att en av förklaringarna till att vi ändå har den här diskussionen just är att man diskuterar exempelvis konkurrenskraft. Jag instämmer med Kent Persson om uppgiften att bolag och företag som visar på energieffektiva lösningar kommer att ha en stark konkurrenskraft. Det framgår på många andra områden. Att det vi här diskuterar skulle vara ett hinder för industrin tror inte jag. När vi diskuterade direktivet hade vi en diskussion om huruvida direktivet skulle omfatta befintliga byggnader och om hur det skulle se ut kontra nybyggnation. Det som jag var orolig för när det gäller befintliga byggnader var att det man diskuterade var så otroligt komplicerade regler att varenda fastighetsägare och byggmästare exempelvis skulle ha haft fullt sjå att klara av dem. Det vi lyckades balansera var detta med att försöka få skarpa och tydliga regler för nyproduktion för att därmed ha ett sikte och en riktning för åt vilket håll vi skulle gå. Vi har också använt andra instrument för att stimulera omställningen. Några som vi inte talat om i den här debatten är konsumenterna. Jag tror att också konsumenterna, inte minst med tanke på elpriser och annat, kommer att ställa krav på våra producenter. Precis som görs med energideklarationen och annat kommer man att kolla hur hög energiförbrukningen är. Politiken har sin roll och byggindustrin sin roll, men också konsumenterna har sin roll. Vi har nu energirådgivning ute i alla kommuner och hjälper till med att öka kunskapen hos våra medborgare. Den kunskapen är viktig också för att öka efterfrågan på den här typen av ny och spännande teknik. Ingen skulle vara gladare än jag om Sverige låg längst fram och var duktigast på det här området, i synnerhet som vi har drivit och driver frågan så hårt i alla internationella sammanhang.
Kent Persson (V)
Anf. 31 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag tror inte att det finns anledning att fortsätta den här debatten. Vi kommer bara att prata förbi varandra. Vad vi nu har att vänta in är diskussionen om kommande förslag. Jag tar till mig att det är direktivets andemening som också fortsättningsvis gäller för den svenska lagstiftningen. Så tolkar jag denna debatt.
Maud Olofsson (C)
Anf. 32 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag kan hålla med om att Kent Persson och jag i det här läget kan fortsätta att diskutera och hålla med varandra. Vi är helt överens om målet, och vi är helt överens om direktivets betydelse. Jag återkommer senare med konkreta förslag. Nu analyserar vi de förslag som har kommit från olika myndigheter. Det är klart att Sverige ska ligga i framkant på det här området - det tillhör framtiden - precis som vi jobbar med annan miljöteknik och framåtsyftande teknik på miljöområdet. Vi får således också fortsättningsvis hjälpas åt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.