Sveriges nationella klimatmål
Interpellation 2023/24:44 av Joakim Järrebring (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-28
- Överlämnad
- 2023-09-29
- Anmäld
- 2023-10-03
- Svarsdatum
- 2023-10-17
- Sista svarsdatum
- 2023-10-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Regeringens politik på klimat- och miljöområdet möter skarp kritik och stor oro från alla håll i samhället. Svenska folkets förväntningar på att regeringen ska verka för att uppnå de nationella klimatmålen sviks, och försvarandet av målen saknar trovärdighet.
De senaste rapporterna i medierna tyder på att regeringen förbereder sig för att slopa de svenska klimatmålen, ett agerande som är i direkt motsats till det som Sverige länge har kämpat för på såväl nationell som internationell nivå. Det står också i direkt motsättning till att Romina Pourmokhtari vid upprepade tillfällen sedan hon utsågs till statsråd sagt att hon inte avser att sänka Sveriges klimatambitioner.
Detta inte bara underminerar tidigare ansträngningar för att uppnå dessa mål, utan det bidrar även till att fördjupa allmänhetens oro över Sveriges förmåga att bidra till globala ansträngningar för att bekämpa klimatförändringen.
Regeringens tillkännagivande riskerar att skada Sveriges anseende som ledare inom klimatpolitiken och underminera allmänhetens förtroende för regeringens förmåga att hantera denna viktiga fråga. Dessutom skickar det fel signaler till näringslivet och riskerar att dra undan mattan för dem som satsat på grön teknik och klimatvänliga lösningar.
Det är oerhört viktigt att Sverige fortsätter att ta ledningen i frågor om klimatförändringar och upprätthålla våra ambitiösa klimatmål. Dessa åtaganden är inte bara viktiga för vår egen framtid utan också för att visa världen att det är möjligt att genomföra en framgångsrik klimatomställning samtidigt som man upprätthåller hög levnadsstandard och ekonomisk tillväxt.
I ljuset av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari:
Avser statsrådet att avskaffa de nationella klimatmålen, och om så är fallet, hur motiverar statsrådet detta beslut givet Sveriges tidigare ledarskap, ansvar och internationella åtaganden i frågan om klimatförändringar?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:44
Webb-tv: Sveriges nationella klimatmål
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:17
Protokoll från debatten
Anf. 82 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig om jag står fast vid de nationella klimatmålen. Joakim Järrebring har frågat mig om jag avser att avskaffa de nationella klimatmålen och, om så är fallet, hur jag skulle motivera detta givet Sveriges tidigare ledarskap, ansvar och internationella åtaganden i frågan om klimatförändringar.
Precis som statsministern sa i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Regeringens roll och ansvar i klimatomställningen handlar först och främst om att undanröja hinder som bromsar det fantastiska omställningsarbete som pågår i hela vårt avlånga rike samt att skapa förutsättningar för att hela samhället ska kunna ställa om. Det handlar om att undanröja hinder som bromsar arbetet och om att skapa förutsättningar. Det är så regeringen avser att tackla klimatpolitiken framöver.
Det är viktigt att komma ihåg att vi ska nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045 och ha negativa utsläpp därefter. Det ingår i Sveriges klimatmål, och det är ett mål vi tidigare har varit på väg att missa. Vi behöver se till att vi kan uppnå detta.
Regeringen anser att det är genom en stor strukturomvandling man kan lyckas med detta. Man behöver göra en stor strukturomvandling för att skapa ett samhälle där utsläppen av fossil koldioxid inte bara minskar utan elimineras helt och hållet, så att vi når vårt klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 och nettominus därefter.
Anf. 83 Elin Söderberg (MP)
Fru talman! Sedan jag ställde min fråga till statsrådet verkar det om möjligt ha blivit ännu mer rörigt och osäkert om vad som egentligen gäller för de svenska klimatmålen. Regeringens snabbutredning har läckt till medierna. Ministerns departement menar att det som läckt är felaktigt. Vi får se vad som presenteras i morgon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Eftersom klimat- och miljöministern inte ger något svar på frågan jag skickat in - om regeringen står fast vid de nationella klimatmålen eller avser att avskaffa dem - läser jag mellan raderna att svaret är att regeringen med mycket hög sannolikhet kan komma att besluta om att riva upp delar av de nationella klimatmålen.
Detta skapar en stor oro och osäkerhet bland investerare, företag, kommuner, regioner och organisationer. Det är den oron som har lett till att först över 200 och senare närmare 400 företag under de senaste dagarna har skrivit under olika upprop med ett mycket tydligt gemensamt budskap: Riv inte upp blocköverskridande överenskommelser och, framför allt, behåll 2030-målet!
Vad är ministerns svar till alla dessa företag och organisationer som kräver att det svenska 2030-målet ska ligga kvar?
Anf. 84 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Vi står nu vid en skiljeväg. De beslut vi fattar kommer inte bara att forma vår nations framtid utan även lämna ett avtryck på den globala klimatkampen. Klimatförändringarna är inte en avlägsen hotbild utan en pågående kris som redan påverkar oss och som kommer att fortsätta göra så om vi inte agerar kraftfullt och meningsfullt.
Sverige har länge varit ett banbrytande land i klimatpolitiken. Vårt engagemang har visat sig genom ambitiösa mål, som målet att minska utsläppen från inhemska transporter med minst 70 procent jämfört med 2010, vilket är ett konkret steg mot att uppnå vårt bredare mål om att minska koldioxidutsläppen med 63 procent fram till 2030.
De nyligen framkomna uppgifterna om att regeringen överväger att ändra detta mål är inte bara oroande utan utmanar också själva kärnan i våra klimatpolitiska principer. Det är en sak att sätta mål, en annan att stå fast vid dem, särskilt när utmaningarna blir svåra och när det krävs verklig handling snarare än retorik.
Men låt oss inte glömma, fru talman, att vårt mål om en 63-procentig minskning av koldioxidutsläppen inte bara är en intern målsättning utan också en del av ett större globalt åtagande. Världen ser på oss som ett föredöme. Vår förmåga att hålla fast vid våra mål och gå före som ett gott exempel har en avsevärd inverkan på den globala klimatpolitiken.
Det är viktigt att inte bara fokusera på de omedelbara kostnaderna eller politiska komplikationerna utan att även se de långsiktiga vinsterna för vår nation och för världen. Varje steg som vi tar mot att minska våra utsläpp är ett steg mot en säkrare, mer hållbar och mer rättvis framtid för alla.
Vi måste också överväga de teknologiska och ekonomiska möjligheter som en ambitiös klimatpolitik kan erbjuda. Genom att investera i grön teknik och främja hållbar praxis kan vi stimulera innovation, skapa jobb och främja en grön ekonomisk tillväxt i hela landet.
Men denna debatt handlar inte bara om siffror eller procent utan också om de värderingar och principer som styr vårt samhälle. Det handlar om att vara ansvariga, framsynta och modiga nog att agera för det gemensamma bästa även när det är svårt och utmanande.
Jag ser fram emot att fortsätta diskutera dessa frågor mer djupgående med ministern under denna debatt. Jag hoppas också på att få ett konkret svar på den fråga som jag har ställt till ministern. Avser regeringen att avskaffa de nationella klimatmålen, och kanske specifikt 2030-målen?
Anf. 85 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I mitt svar sa jag: Precis som statsministern nämnde i sin regeringsförklaring ska Sverige föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det är svaret på frågan. Det finns inga förslag från denna regering om att avskaffa klimatmål. Det finns inga förslag från denna regering om att riva upp klimatlagar. Och mycket av det som ledamöterna själva redogör för i talarstolen delar regeringen. Sverige ska vara ett föredöme. Sverige ska gå före. Sverige ska nå nettonoll 2045, fem år före resten av EU.
Men det finns en aspekt där vi inte verkar dela bilden. Det handlar just om hur vi ser till att bedriva detta arbete effektivt, så att vi inte bara talar om att vi har mål och att vi ska nå dem och stoppa klimatkrisen. Det handlar om hur vi faktiskt ska se till att göra detta på ett effektivt sätt.
Det är därför regeringen väljer att plocka bort vissa av de åtgärder som tidigare regeringar har gjort för att nå de kortsiktiga målen. Exempelvis hade man en kraftig åtgärd, reduktionsplikten. Man nådde då ett kortsiktigt mål genom att minska utsläppen från transportsektorn.
Det låter utmärkt om man endast fokuserar på det faktum att regeringen nådde ett av målen - man nådde inga av de andra, men man nådde ett. Om man endast fokuserar på det faktumet är det självklart att det ser utmärkt ut. Men om man fokuserar på det ledamoten själv tar upp - Sveriges ansvar och internationella åtaganden, inte endast nationella - märker man tydligt vilka effekter som följer av den nationella politik som har bedrivits.
Det är något som blir sorgligt i detta, fru talman. Vi hade en väldigt livlig debatt kring det här i valrörelsen. Vi märkte att det inte fanns något regeringsalternativ som ville stå fast vid denna metod - att endast genom bränslepriser reglera Sveriges klimatomställning. Alla, det vill säga alla regeringsalternativ, talade om vikten av att se över våra bränslepriser. Det fanns ett parti som fortsatt höll fast vid det andra, och det var Miljöpartiet. Därför blir jag lite konfunderad, fru talman.
Vi kan självklart fortsätta tala om påstådda hot mot Sveriges klimatlag och påstådda hot mot Sveriges klimatmål. Eller så kan vi tala om hur oppositionen tycker att vi ska bedriva klimatpolitiken framöver. Jag får nämligen inte riktigt svar på vad exempelvis Socialdemokraterna, som gick till val på att växla ned reduktionsplikten, tycker kring reduktionsplikten. Vad är det vi ska göra för att lyckas ställa om i Sverige om vi plockar undan reduktionsplikten?
Vi kommer säkert att få en livlig debatt om detta när vi i regeringen har presenterat mycket av politiken i vår klimathandlingsplan. Men jag noterar att vi nu från regeringens sida har påpekat vad vi ämnar göra för att hantera den verklighet som hushållen möter, med en 60-procentig ökning av dieselpriset på två år. Och jag noterar att svaret från Sveriges största parti, Socialdemokraterna, uteblir kring detta. Man talar hellre om de breda penslarna och de stora hoten mot Sveriges tidigare ledarskap.
Sverige har fortsatt ett ledarskap. Internationellt har vi ett ledarskap. Jag satt i går och förhandlade i EU:s ministerråd för att vi ska ha en skarp ingång från EU när vi möter de andra länderna internationellt. Jag vill även arbeta för att vi ska lyckas med de högt uppsatta mål som vi nu har på EU-nivå. Det gör man inte genom att endast ha enstaka åtgärder som exempelvis kraftigt driver upp priserna för andra länders omställning. Det handlar om att faktiskt ta internationellt ansvar. Det handlar om att se till att inte bara vara ett föredöme utan också att andra följer efter. Det är ett perspektiv där oppositionen och regeringen står långt ifrån varandra när det kommer till våra klimatmål.
Anf. 86 Elin Söderberg (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är glädjande att höra klimat- och miljöministern säga att det inte finns några förslag från regeringen om att avskaffa klimatmål. Jag kommer givetvis fortsatt att följa detta. Det handlar om vad regeringens snabbutredning, som kommer att presenteras i morgon, säger och om hur regeringen kommer att agera och om vad regeringen kommer att säga även efter denna.
Ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap med riktning och sektorsmål är oerhört viktigt för Sveriges klimatarbete framåt. Nu när utsläppen inom transportsektorn ökar så att vi i Sverige inte längre väntas nå vårt klimatmål inom transportsektorn, vårt etappmål, till 2030 och därmed inte heller vårt EU-åtagande för den icke-handlande sektorn till 2030 noterar vi att det leder till stora osäkerheter om vad som händer.
Kommer regeringen att se till att det blir höga kostnader för svenska skattebetalare genom att köpa utsläppsandelar från andra länder? Är det skogssektorn som ska överkompensera för ökad kolinbindning, för att använda flexibiliteter mellan sektorn för skog och mark och den icke-handlande sektorn av territoriella utsläpp? Eller är det jordbrukssektorn? Ska vi kraftigt minska animalieproduktionen i Sverige, detta i och med att utsläppen i jordbrukssektorn huvudsakligen består av djurs matsmältning och det är det alternativ vi har att jobba med när det gäller den icke-handlande sektorn om vi inte klarar av att minska utsläppen från transportsektorn och samtidigt ska nå vårt EU-åtagande?
Inför detta står vi som stora frågetecken i och med att regeringen bedriver en politik som ökar utsläppen inom transportsektorn och beställer en snabbutredning om hur EU:s politik ska påverka de svenska klimatmålen. Sedan kommer det läckor från Regeringskansliet huruvida utredningen kan leda till att regeringen avser att riva upp klimatmål.
Det behövs tydliga besked, ett tydligt politiskt ledarskap och därmed också utvecklade mål där vi tydliggör transportsektorns åtagande, jordbrukssektorns åtagande och att det faktiskt är summan av utsläpp över tid som avgör klimatpåverkan.
Från Miljöpartiets sida skulle vi vilja se en nationell koldioxidbudget, och det har vi varit tydliga med sedan valrörelsen. Det är viktigt att vi får besked om vad som gäller kring klimatmålen. Det vi har sett de senaste dagarna är ju olika åtgärder som regeringen lägger fram för att bädda för ett klimatmisslyckande. I höständringsbudgeten aviserar man att man vill använda utsläppsrätter från ETS-sektorn, alltså den handlande sektorn, för att täcka upp för ett klimatmisslyckande inom den icke-handlande sektorn, till exempel transporter och jordbruk. Det skulle potentiellt kunna kosta staten uppemot 6 miljarder kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi behöver tydlighet, och alla de företag som har skrivit under debattartiklar och klimatupprop behöver tydlighet. Vad gäller? Står regeringen bakom de nationella klimatmålen? Är regeringen beredd att presentera en klimatpolitik som faktiskt leder till att vi når klimatmålen, minskar utsläppen och skyddar oss från klimatrelaterade risker?
Anf. 87 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Jag förstår att det finns ett stort intresse av vad Socialdemokraterna, det största partiet i Sveriges riksdag, bedriver för politik, men det är inte därför vi har den här debatten. Den här debatten har vi därför att regeringen är här i Sveriges riksdag och svarar på frågor från riksdagen.
Med det sagt är det här en viktig debatt. Det är vår skyldighet som folkvalda att värna om och försvara vår planet och våra medborgares framtid. Det är vi alla överens om, och jag tycker därför att det är centralt att ministern kan redogöra för vad regeringen avser att göra med de svenska klimatmålen och framför allt delmålet för 2030.
Under dagen har vi i medierna kunnat ta del av förslagen i den snabbutredning som regeringen har tillsatt, och det var med stor oro som jag tog del av uppgifterna för några veckor sedan om att regeringen överväger att skrota delmålen för 2030. Detta är själva bakgrunden till den här interpellationen.
Nu hör vi att förslaget från utredaren är att samtliga nationella klimatmål ska skrotas. Några timmar efter att vi kunde läsa det i medierna dementerade regeringen: Samtliga nationella klimatmål ska inte skrotas. Det lämnar dock en öppning för att något kanske ska skrotas, och här tycker jag fortfarande att ministern är svaret skyldig.
Fru talman! Sverige har länge varit ett föredöme på den globala scenen när det gäller klimatpolitik. Men nu, vid en tidpunkt då världen behöver enad, beslutsam och vetenskapligt grundad handling mer än någonsin, riskerar vi med regeringens politik att tappa fotfästet och göra avkall på våra ambitiösa mål.
Klimatkrisen är inte en fråga om politisk överlägsenhet eller ideologisk vinst utan handlar om att säkra en hållbar och livskraftig framtid för alla. Det handlar om att agera med integritet, ansvar och framför allt mod - mod att stå fast vid våra överenskomna mål och mod att med öppna ögon och en fast beslutsamhet att agera i våra medborgares bästa intresse möta de utmaningar som ligger framför oss.
Fru talman! I tidningen Aktuell Hållbarhet i dag framhåller tunga miljöprofiler som Tomas Kåberg, Johan Rockström, Anders Wijkman och Eva Svedling att regeringens klimatpolitik är en katastrof för klimatet, de gröna teknikföretagen och elkonsumenterna. När regeringen och klimat- och miljöministern svarar på liknande kritik hänvisas det ofta till det övergripande ekonomiska läget. Men när vi överväger de ekonomiska aspekterna av klimatpolitiken, låt oss då inte glömma de långsiktiga kostnaderna av inaktivitet. De skador som orsakas av extremväder, ökad havsnivå och förlust av biologisk mångfald kan ha en djupgående påverkan på vår ekonomi. Varje krona vi investerar i att minska utsläppen och stödja hållbar utveckling i dag kan spara oss många fler kronor i framtida skadekontroll och återuppbyggnad.
Angående de teknologiska möjligheter som vi står inför har Sverige alltid varit en pionjär inom innovation och teknologisk utveckling. Det finns en rikedom av möjligheter som väntar på oss i övergången till en grön ekonomi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avslutningsvis vill jag återigen låta ministern svara på min grundläggande fråga om klimatmålen ska bevaras. Jag ställer frågan kopplat till delmålen för 2030, för det är där jag tycker att regeringen och ministern svävar.
Anf. 88 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Låt mig återigen redogöra för att Sverige har klimatmål som är antagna av riksdagen. Regeringen har inte föreslagit att plocka bort Sveriges klimatmål. Det finns inga sådana förslag på att ändra i Sveriges uppsatta klimatmål, och det finns heller inga förslag på att avskaffa dessa även om man läser sådana rubriker i tidningen.
Jag noterar även att ledamoten Söderberg refererar till läckor från Regeringskansliet, och jag undrar om ledamoten Söderberg vet att det är det som skulle vara källan till de påståenden i medierna som jag har dementerat. Finns det någon information som har framgått för ledamoten men som har undgått mig, nämligen att det skulle vara läckor från Regeringskansliet som ligger till grund för dessa påståenden i medierna?
Jag kan endast konstatera det som jag har konstaterat i mitt svar, nämligen att Sverige står fast vid en ambitiös och effektiv klimatpolitik som ska leda till att vi når de satta klimatmålen - i plural, inte endast det mål som jag väljer att lyfta. Anledningen till att jag så ofta väljer att lyfta Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp 2045 är att det inte är ett etappmål. Det är Sveriges klimatmål, ett mål som den tidigare regeringen såg ut att missa och ett mål som den här regeringen med vår förda politik nu är närmare att nå än vad den tidigare regeringen någonsin var.
Anf. 89 Elin Söderberg (MP)
Fru talman! Det jag hänvisar till är de uppgifter som har funnits i medierna om att statsministern skulle verka inom Regeringskansliet för att se över och kanske ändra eller avveckla klimatmål. Den typen av uppgifter i medierna skapar givetvis oro och gör att jag nu har möjlighet att fråga klimat- och miljöministern rakt ut vad regeringen avser att göra när det gäller de nationella klimatmålen.
Jag fortsätter att ha fokus på just 2030-målen. Som klimat- och miljöministern själv säger fokuserar hon ideligen på just det långsiktiga målet till 2045, och det är väldigt viktigt. Men vägen till 2045 är också central, för det är summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. När vi kan ställa om snabbt här i Sverige är vi pådrivande i EU och kan då driva på Kina, USA och andra länder, vilket gör att vi får bättre förutsättningar att globalt klara Parisavtalet och undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringen.
Inför regeringens nationella klimatmöte i våras ordnades ett förmöte inom ramen för företagens klimatupprop där 100 svenska företag deltog. Företagsledare fick då svara på frågan vilket av de svenska klimatdelmålen de ansåg ha störst betydelse för deras fortsatta konkurrenskraft: 2030, 2040 eller 2045. Samtliga deltagare svarade 2030. Inte en enda företagsledare föredrog ett senare årtal, och i Dagens industri skriver 200 företag om vikten av 2030-målet. Tar klimat- och miljöministern in företagens resonemang? Kan klimat- och miljöministern öka sitt fokus på målen i närtid?
Anf. 90 Joakim Järrebring (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den gemensamma överenskommelsen om en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är fastslagen i vår klimatlag är inte bara en text på ett papper utan en överenskommelse med vårt framtida samhälle och med våra barn och barnbarn. Jag är därför glad att ministern slår fast att regeringen inte har några ambitioner att göra förändringar av vår klimatlag.
Klimat- och miljöministern upprepar ofta och gärna att Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Men ambition och effektivitet inom klimatpolitiken mäts trots allt inte i vackra ord utan i konkreta åtgärder och mätbara resultat. Det är tydligt för alla och envar att en politik som resulterar i ökade utsläpp snarare än minskade inte kan kallas vare sig ambitiös eller effektiv. Den kan snarare beskrivas som kortsynt eller ett svek mot det ansvar vi gemensamt har för kommande generationer.
Jag vill tacka ministern för debatten och avsluta med att uppmana ministern att, om vi ändå hamnar i en situation där regeringen vill revidera de nationella klimatmålen, trots allt stå fast vid den höga ambitionsnivån i våra nationella klimatmål. Annars skulle jag vilja veta hur ministern kan försvara en omsvängning av politiken när vetenskapen talar ett tydligt språk om nödvändigheten av att minska utsläppen drastiskt här och nu.
Anf. 91 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Tack till ledamöterna för frågorna och en spännande diskussion om Sveriges nationella klimatmål!
När jag talar om målet 2045 vill jag även lyfta fram vikten av att vi nu för politik som tar oss närmare Sveriges klimatmål 2045 än vad den tidigare regeringen gjorde. Det stämmer som ledamöterna tillhörande oppositionspartier gärna vill nämna att det finns ett kortsiktigt mål som den förra regeringen var på väg att nå, men vi hörde också hur svaren uteblev från ledamoten på hur man hade tänkt hantera den verklighet som råder med höga bränslepriser, som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gick till val på att sänka.
Det är lite som att stå och debattera med en halmdocka. Man påstår här att vi skulle avskaffa klimatlagar och mål. Det är väldigt stora ord. Jag kan verkligen förstå att det blir väldigt oroande för Sveriges fantastiska näringsliv, som i hög takt ställer om, när man debatterar på det sätt man gör. Trots att jag snabbt och med all kraft har dementerat rykten om att vi avskaffar Sveriges klimatlag och klimatmål väljer man att i talarstolen referera till dessa artiklar.
Jag kan endast beklaga bilden man vill måla upp av att Sverige inte skulle inneha ett ledarskap i klimatomställningen. Sverige är ledande. Sverige är ett fantastiskt land som lyckas ställa om i snabb takt och som ska fortsätta göra det, men det räcker inte att vara ett föredöme om andra inte följer efter. Vi måste ta ansvar för hela EU:s omställning - inte bara för våra egna halter av reduktionsplikt och uppnådda, kortsiktiga mål utan för hur vi ser till att hela EU och hela världen på allvar kan ställa om. Då behövs en annan politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.