Sveriges nedlagda röst i FN:s generalförsamling
Interpellation 2023/24:147 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-07
- Överlämnad
- 2023-11-08
- Anmäld
- 2023-11-09
- Svarsdatum
- 2023-11-16
- Besvarad
- 2023-11-16
- Sista svarsdatum
- 2023-11-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Den 27 oktober valde Sverige att lägga ned sin röst i FN:s generalförsamling när församlingen röstade om en resolution som uppmanade till skydd av civila och respekt för internationell humanitär rätt. Den 31 december 2022 lade Sverige ned sin röst när samma församling röstade om en resolution om att säkerställa respekt för internationell humanitär rätt och internationell MR-rätt i de ockuperade palestinska områdena och pekade ut detta utredningsansvar till Internationella domstolen.
I debatten i kammaren den 29 oktober ställde jag en fråga till utrikesministern angående den folkrättsliga principen Responsibility to Protect och vikten av att världssamfundet agerar. Då svarade utrikesministern att världssamfundet har ett gemensamt ansvar att agera när brutala brott sker mot civila.
Men självklart måste också den legitima responsen från Israel ske i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Därför arbetar Sverige tillsammans med såväl FN som EU och i de diplomatiska kontakter vi har med partner i arabvärlden för att åstadkomma precis det. Det kräver mycket diplomatiskt hantverk. Det är mycket svåra frågor och flera olika intressen vi står inför.
Liksom vid tidigare större attacker från Hamas eller den andra terrorgruppen, Islamiska jihad, förstod vi att Israels svar inte skulle låta vänta på sig. Israel har en rätt att försvara sig. Men det försvaret måste ske i enlighet med folkrätten och på ett sätt som minimerar antalet civila offer, och vi har sett genom de fyra större krig som har utkämpats i Gaza sedan 2007 att så sällan är fallet. Bland annat Amnesty International säger sig ha hittat starka bevis för krigsbrott från Israels sida i de senaste stridigheterna.
Den 7 oktober har gått till historien som den dödligaste dagen för israeler sedan staten Israel bildades, med runt 1 400 dödade och drygt 5 000 skadade. Sedan Israel inledde sin motattack mot Hamas har minst 10 000 palestinier i Gaza dödats, varav 66 procent är kvinnor och barn. Drygt 25 000 är skadade, och 2 200 personer saknas och förmodas ligga begravda under rasmassor. Omkring 1 300 av dessa är barn.
Israel agerar nu på ett oproportionerligt sätt och utsätter civila för stort lidande och nöd. Israel har effektivt skurit av elektricitet, tillgång till vatten och drivmedel samt införsel av mat och mediciner. Sedan den 21 oktober, när gränsen mot Egypten öppnades, har sammanlagt 526 lastbilar kunnat ta sig in med förnödenheter. Det kan jämföras med de runt 500 lastbilar som passerade in och ut dagligen före den 7 oktober. FN har sagt att minst 100 lastbilar per dag behövs enbart för att klara de mest basala humanitära behoven.
Världssamfundet har även en skyldighet att skydda civila genom den folkrättsliga principen Responsibility to Protect , R2P, väl grundad i folkrätten och en princip som Sverige länge stått bakom. I detta fall är det ett ockuperat territorium, utan självständig stat, erkänd regering eller armé, det som vanligtvis fastställs som första linjen för civilt skydd enligt R2P. När ockupationsmakten är den som begår grymheterna, i strid med internationell rätt, är det vårt ansvar som medlemmar i ett världssamfund att agera.
Vi måste göra allt för att få Israel att stoppa bombningarna och upphöra med blockaden så att riktiga humanitära korridorer till Gaza kan upprättas. Det krävs att Hamas och andra grupper omedelbart upphör med raketbeskjutningar och släpper alla i gisslan. Det krävs att samtal på riktigt inleds för en permanent vapenvila. Det krävs också att regionala och globala aktörer agerar kraftfullt för en nedtrappning av våldet och för återupptagna fredssamtal. Och slutligen: Det krävs att ockupationen upphör.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
- Varför lade Sverige ned sin röst i FN-omröstningen förra helgen?
- Hur ser ministern på Israels roll som ockupationsmakt och dess ansvar för att skydda de civila i de ockuperade områdena, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?
- Hur avser ministern att agera för att Sverige ska leva upp till principen Responsibility to Protect?
Debatt
(26 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:147
Webb-tv: Sveriges nedlagda röst i FN:s generalförsamling
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 november 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:31
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Azra Muranovic har ställt flera frågor till mig om Sveriges arbete för att skydda barn i Israel-Gaza-konflikten, bland annat om jag anser att det sker brott mot internationell humanitär rätt på Gazaremsan då 40 procent av de dödade civila offren är barn, och hur jag i så fall tänker agera i frågan och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att säkerställa att barns rättigheter, som fastställs i konventionen om barnets rättigheter, respekteras och skyddas i den här väpnade konflikten, som också sprids till Västbanken och andra områden i Israel. Jacob Risberg har frågat mig varför Sverige lade ned sin röst i FN-omröstningen, hur jag ser på Israels roll som ockupationsmakt och dess ansvar för att skydda de civila i de ockuperade områdena, samt om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt och agera för att Sverige ska leva upp till principen responsibility to protect.
Jag vill börja med att uttrycka mitt djupaste medlidande för de civila, inklusive många barn, som fallit offer i konflikten mellan Israel och terroristorganisationen Hamas.
Den svenska regeringen, tillsammans med ett enat EU, har konsekvent uppmanat båda sidor att respektera den internationella humanitära rätten och skydda den civila befolkningen. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas. Barn ska enligt den internationella humanitära rätten särskilt skyddas givet sin sårbarhet. Sjukhus, sjukvårdspersonal och humanitär personal åtnjuter också ett särskilt skydd.
Regeringen har reservationslöst fördömt terroristorganisationen Hamas attacker mot Israel. Vi har även krävt att gisslan, bland dem barn, friges omedelbart och villkorslöst. Hamas och andra terroristgrupper i Gaza får inte gömma sig bakom oskyldiga och använda dessa som mänskliga sköldar. Regeringen har tydligt hävdat Israels rätt att försvara sig mot Hamas fruktansvärda attacker, men även att Israels legitima respons måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten, vilket bland annat innebär att civila så långt som möjligt ska skyddas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den humanitära situationen i Gaza är alarmerande. Civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Ansvaret vilar tungt på Hamas. Regeringen är också djupt oroad över de humanitära konsekvenserna av den israeliska blockaden. Det är av yttersta vikt att fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att vatten, förnödenheter, bränsle och mediciner släpps igenom.
Mot bakgrund av den mycket svåra humanitära situationen beslutade regeringen nyligen om ytterligare 150 miljoner kronor i humanitärt stöd till civilbefolkningen i Gaza. Därtill har Sida beslutat om ytterligare 60 miljoner kronor i humanitärt stöd. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Sveriges humanitära bistånd till Palestina har sedan tidigare särskilt fokus på utsatta barn.
Den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober saknade både ett tydligt fördömande av Hamas terroristattacker mot Israel och en hänvisning till Israels rätt att försvara sig. Detta bidrog till att Sverige valde att avstå från att stödja resolutionen, tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater. Sverige och samtliga medlemsstater i EU, samt även USA, Storbritannien, Norge och Island, röstade däremot för ett tilläggsförslag från Kanada till resolutionen. Tilläggsförslaget, som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, antogs dock inte.
Sverige, EU och det internationella samfundet kommer att fortsätta att bedriva intensiva diplomatiska ansträngningar för att säkerställa efterlevnad av internationell humanitär rätt, fullt och obehindrat humanitärt tillträde och frigivning av gisslan samt för att undvika en regional eskalering. Sverige och EU har även innan den 7 oktober tydligt stått upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt har vi också varit tydliga med att Israel har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll. Bosättarvåldet på Västbanken har ökat sedan den 7 oktober, vilket är mycket allvarligt. Det behövs förnyade insatser för en hållbar fred, som även omfattar Gaza. EU och Sverige ser, på sikt, ingen annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.
Anf. 2 Azra Muranovic (S)
Herr talman! Som vi kan se är det flera ledamöter som har samlats här i dag för att delta i interpellationsdebatten. Den gäller det krig som rasar i Gaza och som vi alla följer i realtid på tv, i radio och i våra sociala medier. Det är en bra och viktig debatt som äger rum. Den engagerar och väcker starka känslor. Det är otroligt ledsamt och bedrövligt att den här situationen har lett till debatten.
Jag vill uttrycka min djupa sorg och mitt deltagande för de civila vars liv gått förlorat och alla anhöriga som befinner sig i djup sorg och chock. Jag vill särskilt uttrycka min oerhörda sorg och medkänsla för alla de barn som drabbas i konflikten. Jag har själv varit ett barn i krig. Jag vet hur det känns att leva i ständig, sekundvis, skräck under en konflikt. Jag vet också vilka sår som skapas och som man får leva med och brottas med hela sitt liv. Detta är förskräckligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utrikesministern har varit tydlig med att regeringen reservationslöst har fördömt terrororganisationen Hamas, precis som vi socialdemokrater också har gjort. Attackerna ska fördömas. Det finns inget men, om eller hur kring frågan. Att på ett så brutalt och urskillningslöst sätt attackera civila och sedan sända Reels på sociala medier är inte bara skräckinjagande. Det är också hänsynslöst och saknar respekt för människovärdigheten.
Jag välkomnar att Sverige använder alla sina diplomatiska kanaler för att se till att få ut dem som tagits som gisslan med betoning på barn som befinner sig i Gaza. Men det är beklagligt att samma engagerade språk och förebråelse inte reflekteras i interpellationssvaret när det gäller Gazaremsan.
I interpellationssvaret säger utrikesministern: "Regeringen har tydligt hävdat Israels rätt att försvara sig mot Hamas fruktansvärda attacker, men även att Israels legitima respons måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten, vilket bland annat innebär att civila så långt som möjligt ska skyddas."
För inte alltför länge sedan figurerade utrikesministern dessutom i medier där han uttryckte att Israels militära respons var proportionerlig, alltså i enlighet med den humanitära rätten. Ändå kan vi alla se med blotta ögat att det är civilbefolkningen som betalar det högsta priset i konflikten.
Den israeliska blockaden där vatten, medicin, bränsle och andra förnödenheter stoppats har enligt utrikesministern varit ett orosmoment för den svenska regeringen. Men för de drabbade på plats har det varit en svindlande snabb katastrofutveckling som med all säkerhet försatt Gaza i en helt ny dimension av humanitär kris.
De här metoderna har kritiserats starkt av humanitära organisationer för att vara en kollektiv bestraffning som påverkat främst kvinnor, barn, äldre, sjuka och funktionsnedsatta.
Fram till förra veckan hade fler än 10 000 palestinier omkommit. 25 000 personer rapporterades vara skadade. Och många är fortfarande fast under rasmassorna efter bombningen. 1 ½ miljon människor har förlorat sina hem.
Sedan den 7 oktober har flera människo- och kvinnorättsorganisationer på plats vittnat om hur grupper som kvinnor, flickor, små barn, personer med funktionsnedsättningar och äldre är de som drabbats hårdast i detta krig. I den här konflikten har mer än 6 000 kvinnor och flickor i Gaza förlorat sina liv. UNFPA uppskattar att det finns 50 000 gravida kvinnor som behöver reproduktiva hälsoinsatser. 5 500 kvinnor förväntas föda inom de närmaste 30 dagarna. Och det sker i genomsnitt 180 förlossningar dagligen.
Jag kan inte utläsa svar på vilka åtgärder som regeringen driver för att faktiskt fastställa barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Jag skulle jättegärna vilja ha konkreta svar. Vilka verktyg har utrikesministern använt i sina diplomatiska kanaler?
(Applåder)
Anf. 3 Jacob Risberg (MP)
Herr talman! Dagens interpellation handlar om ansvar. Jag vill inleda med att säga att det vilar ett tungt ansvar på både Hamas och Israel att inte eskalera situationen så att ännu fler civila drabbas. Men ett ansvar vilar även på Sverige och världssamfundet. Vi måste göra gemensamma ansträngningar för att sätta stopp för den våldsspiral som vi nu bevittnar. Hur detta ser ut och vad vi väljer att göra är avgörande för hur utvecklingen kommer att se ut i Palestina och Israel. Även det vi väljer att inte göra har betydelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Den 27 oktober valde Sverige att lägga ned sin röst i FN:s generalförsamling när församlingen röstade om en resolution som uppmanade till skydd av civila och respekt för internationell humanitär rätt. Utrikesministern pekar i sitt svar på att bland annat Norge tillsammans med Sverige röstade för Kanadas tillägg till den resolutionen. När det tillägget föll valde Norge att rösta för resolutionen i sin helhet, men Sverige valde att lägga ned sin röst.
Den 31 december 2022 lade Sverige ned sin röst när samma församling röstade om en resolution om att säkerställa respekt för internationell humanitär rätt och internationell MR-rätt i de ockuperade palestinska områdena och pekade ut detta utredningsansvar till Internationella domstolen.
Herr talman! Sedan Israel inledde sin motattack mot Hamas har minst 15 000 palestinier i Gaza dödats. Drygt 30 000 är skadade, och närmare 4 000 personer saknas och förmodas ligga begravda under rasmassor. Hälften av dessa är barn.
Israel agerar nu på ett oproportionerligt sätt och sätter civila i stort lidande och nöd. Israel har effektivt skurit av elektricitet, tillgång till vatten och drivmedel samt införsel av mat och mediciner. De eftergifter som Israel gjort i form av humanitära pauser och att de släppte igenom lastbilar när gränsen mot Egypten öppnades är långt ifrån tillräckliga.
Det är Miljöpartiets mening att vi måste göra allt för att få Israel att stoppa bombningarna och upphöra med blockaden så att riktiga humanitära korridorer till Gaza kan upprättas. Israel har en rätt att försvara sig mot terror. Men det försvaret måste ske i enlighet med folkrätten och på ett sätt som minimerar antalet civila offer. Vi har sett genom de fyra större krig som har utkämpats i Gaza de senaste decennierna att så sällan har varit fallet.
Herr talman! Hur bör världssamfundet agera när en stat använder sig av en folkrättsligt skyddad rätt, det vill säga Israels rätt att försvara sig, för att samtidigt agera på ett sätt som är i strid med folkrätten? Det är det vi ser i dag när Israel tvångsförflyttar civila och bombar sjukhus och andra civila mål. Hur många civila ska behöva dö innan världssamfundet säger stopp?
Det är bekymmersamt att så få världsledare nu kritiserar Israel. Det är ett svek mot det palestinska folket och alla de civila som just nu genomlever ett helvete på jorden.
Herr talman! Hur ser utrikesministern på Israels roll som ockupationsmakt och dess ansvar för att skydda de civila i de ockuperade områdena?
(Applåder)
Anf. 4 Nadja Awad (V)
Herr talman! Enligt FN mördas ett barn i Gaza var tionde minut. Sedan utrikesministern inledde denna interpellationsdebatt klockan 12 har alltså ett barn mördats i Gaza av Israels krigsmakt. Och upprepade gånger har utrikesministern mage att säga att Israel agerar proportionerligt. Men, herr talman, är det någonsin proportionerligt att mörda barn, göra barn föräldralösa, lemlästa barn, belägra barn och fördriva barn från deras hem?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fem år är den vanligaste åldern som ockupationsmakten och apartheidstaten Israel hittills har mördat. Det är tusentals palestinier. 40 procent är barn. Sju av tio är kvinnor och barn. Israel tvångsevakuerar palestinierna från deras hem. Man attackerar sjukhus, flyktingläger och skolor i Gaza. Israel har belägrat hela Gaza. Medicin, mat och vatten kan inte komma in. Och bland de människor som mördats i Israels luftanfall i Gaza finns över 100 anställda på FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar.
Herr talman! Låter detta fortfarande proportionerligt för statsrådet?
Det blir bara tydligare och tydligare att Israel begår krigsbrott mot palestinierna och tydligare och tydligare att denna regering försvarar detta. Man gör nämligen inget åt att staten Israel just nu agerar som den mest våldsamma brottslingen i hela världen. Man försvarar Israels så kallade proportionalitet genom att lägga ned sin röst om förslaget i FN:s generalförsamling om ett eldupphör i Gaza medan 120 FN-länder röstade för, såsom Norge och Frankrike.
Denna regerings katastrofala utrikespolitik tar inte slut, för mitt under det pågående kriget mot palestinierna - den 25 oktober, för att vara exakt - ingick den svenska Försvarsmakten ett miljardavtal med det israeliska vapenföretaget Elbit Systems.
Herr talman! Regeringen agerar och uttrycker sig så brutalt, så förfärligt, så empatilöst och så maktfullkomligt att jag tappar hakan. Det handlar om hur mycket de har antagit avhumaniseringen av palestinierna och också bidrar till den. De ser uppenbarligen inte palestinier som människor med självklara rättigheter. När man inte ser en folkgrupp som människor kan det hemska ske, och förövaren kan komma undan. Det har historien lärt oss. Det har gått sex veckor och 75 år.
Man kan fråga sig om regeringen och utrikesministern vill att man historiskt ska minnas dem som krigsbrottsförnekare. Regeringen har ju aldrig erkänt att man ens misstänker att krigsbrott begås av Israel trots att det är tydligt att deras handlingar inte sker i enlighet med den internationella rätten.
Om statsrådet Billström säger att direkta attacker mot civila och civil egendom inte är tillåtna kan statsrådet säkerligen erkänna att det i rådande läge sker krigsbrott mot palestinierna i form av mördande, blockad och etnisk resning. Det är nämligen det vi bevittnar just nu. Det har inte undgått någon. Vi har sett bilderna. Vi har sett videorna. Därför är min fråga till statsrådet: Håller regeringen med FN, Amnesty och Human Rights Watch om att Israel begår krigsbrott mot palestinierna i Gaza? Jag vill ha ett tydligt svar - ja eller nej.
(Applåder)
Anf. 5 Stefan Olsson (M)
Herr talman! När jag läser interpellationerna och lyssnar till debattinläggen får jag den bestämda uppfattningen att vad interpellanterna vill är att Sveriges regering ska ta ställning mot Israels krigföring i Gaza. Inte mot Israels rätt att försvara sig, för den rätten har de intygat att de står bakom, men väl de krigshandlingar som Israel använder sig av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ledamoten Risberg skriver i sin interpellation att Israel agerar oproportionerligt, det vill säga utsätter civilbefolkningen för onödigt lidande och därmed bryter mot krigets lagar.
Ledamoten Muranovic menar i sin tur att regeringen är otydlig när den fördömer Hamas terrorattentat men inte säger något om vad hon menar skulle kunna vara israeliska krigsbrott.
Bör då Sverige ta ställning i denna fråga? Bör Sverige säga att Israel begår krigsbrott? Mitt svar på den frågan är ett tydligt nej. I stället vill jag ge regeringen beröm för att den har agerat försiktigt. För att kunna uttala sig om huruvida någon har begått ett krigsbrott krävs det ju långt mer än att otäcka bilder dyker upp i ens mobiltelefon.
Här uppvisar de interpellationer som ställts till regeringen uppenbara brister. Exempelvis har interpellanterna av någon anledning glömt, eller helt förtigit, vad som är den primära orsaken till att så många civila har behövt sätta livet till. Interpellanterna talar om Israels agerande, men den primära orsaken, krigets själva drivkraft, är Hamas stridstaktik som går ut på att använda sig av civilbefolkningen som en mänsklig sköld.
Vid det här laget går det inte längre att förneka att Hamas har förlagt ett av sina militära högkvarter i ett tunnelsystem direkt under Gazas största sjukhus, al-Shifa-sjukhuset. Amerikansk underrättelsetjänst har med egna oberoende källor bekräftat detta.
Har denna taktik kommit till som en slump? Självklart inte. Den är avsiktlig. Den mänskliga skölden är till för att många civila ska dö. Därefter ska otäcka bilder kablas ut över världen för att man ska kunna säga att Israel mördar barn. Den egna befolkningen offras som ammunition i ett cyniskt medialt krig. Det bör även inflikas att det är ett krigsbrott i sig att använda civilbefolkningen som en mänsklig sköld. Inte heller detta uppmärksammar interpellanterna.
Herr talman! Det får även sägas vara klokt av regeringen att inte ha gått in i debatten om vilka krigshandlingar som ska anses vara oproportionerliga. Interpellanterna är själva redan övertygade om att Israels krigshandlingar är det. Men hur vet de det?
Den internationella humanitära rätten, eller krigets lagar som vi också brukar säga, säger att ett land som har blivit attackerat har rätt att försvara sig. Krigshandlingar ska vara riktade mot militära mål, och man ska göra vad man kan för att undvika civila förluster.
För att få en aning om hur krig verkligen ser ut kan man jämföra med ett annat fall. Jag tänker här på slaget om Mosul som utkämpades under 2016 och 2017. Det stod också i tät bebyggelse. Irakiska armén slog sig fram hus för hus med hjälp av amerikanskt flygunderstöd. Att krossa Islamiska staten var nödvändigt, men kom till ett högt pris. Man bedömer att 11 000 civila dog i striderna - en fruktansvärd siffra.
Herr talman! Som jag ser det kommer vi först i efterhand att kunna fastställa vad som varit olagliga krigshandlingar. Regeringen agerar klokt och försiktigt.
Anf. 6 Johan Büser (S)
Herr talman! Dagens debatt sker under mycket allvarliga omständigheter. Jag delar mycket av det som flera föregående talare har framfört. Det gäller inte minst min socialdemokratiska kollega Azra Muranovic, som har tagit initiativ till den här interpellationsdebatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också passa på att framföra mitt djupa deltagande till alla dem som nu drabbas av detta fruktansvärda krig, oavsett varifrån man kommer. Jag har själv träffat personer hemma i Göteborg som har drabbats. De har släkt och vänner i området och har mist nära och kära.
Situationen på Gaza är fruktansvärd ur ett humanitärt perspektiv. Vi ser också hur Västbanken drabbas. Bosättningarna ökar. Över 1 000 människor har sedan den 7 oktober drabbats och fördrivits. Fortfarande har vi också gisslan som tagits av den fruktansvärda terrorrörelsen Hamas. Det finns för närvarande få tecken på ljus i denna fruktansvärda konflikt.
Världssamfundet har därför ett stort ansvar att agera och ta vara på alla människors rätt till mänskliga rättigheter, demokrati och en möjlighet att leva sitt liv i fred och frihet.
Herr talman! Det gläder mig att utrikesministern i sitt interpellationssvar är tydlig med att Sverige kommer att fortsätta att bedriva intensiva diplomatiska förhandlingar och ansträngningar för att säkerställa efterlevnaden av den internationella humanitära rätten. Jag tycker också att det är bra att utrikesministern är tydlig med att det inte finns någon annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.
Detta är viktigt att få sagt i den här kammaren, för vi ser att Israels Netanyahu förkastar tanken om en tvåstatslösning. Vi har också enskilda riksdagsledamöter som inte längre står upp för tvåstatslösningen. Det tycker jag är allvarligt, och därför vill jag tacka utrikesministern för att linjen är tydlig och klar gällande detta.
Problemet, och det har vi som har följt Israel sett under lång tid, är att ord sällan får konsekvenser. Det blir sällan så att det vi säger och det vi kräver av Israel följs upp: att den internationella humanitära rätten ska följas, att ockupation måste upphöra och att vi nu måste få till en tvåstatslösning. För detta har vi jobbat i många år. Båda parter måste vara ansvariga för en tvåstatslösning. Både Israel och palestinska företrädare måste ta detta ansvar.
Jag såg ett uttalande häromdagen av Ronald S Lauder, ordförande för den judiska världskongressen, där han säger: "En sådan process bör inledas omedelbart genom att Israel sträcker ut sin hand till Mahmoud Abbas, ledare för den palestinska myndigheten, och erbjuda sig att återuppta förhandlingarna om ett interimsavtal, eller till och med ett slutligt avtal för en tvåstatslösning [- - -] Historien kommer inte att förlåta oss om vi vid denna kritiska tidpunkt inte erbjuder fred trots krigets tragedi."
Därför är min fråga till utrikesministern dels om han delar denna uppfattning från Ronald S Lauder, som är ordförande för den judiska världskongressen, dels vilka ansträngningar som Sverige i konkret handling, utöver uttalanden, kommer att vidta. Kommer utrikesministern att kontakta israeliska företrädare med det här perspektivet, som också har framförts i interpellationssvaret? Hur ser utrikesministern vägen fram till en tvåstatslösning så att vi med tiden kan uppnå en långsiktigt hållbar fred?
(Applåder)
Anf. 7 Lorena Delgado Varas (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det har nu gått 40 dagar av bombningar nonstop, avstängning av el, ingen mat och inget vatten. Över 12 000 har mördats. Egentligen har vi ingen riktig siffra. Det är antagligen många fler, och många, många av dem är barn.
Herr Billströms svar är inte direkt något komplett svar. Vi från Vänsterpartiet frågade ministern om Israels agerande var proportionerligt. Svaret som ministern gav i Nordiska rådet ledde till en KU-anmälan.
Jag hade hoppats att det skulle leda till en revidering av ställningstagandet. Men hittills har vi inte sett det. Man menar fortfarande att Israel har rätt att försvara sig och att försvaret är proportionerligt.
Många länder kräver nu eldupphör, och de blir bara fler och fler. Jag undrar lite vad som krävs för att regeringen ska fördöma Israels krigsbrott och kräva eldupphör. Det är nu över 6 000 barn som har mördats, bland dem även svenska barn. Men det har vi inte hört någonting om från regeringens håll.
Kommer regeringen att stödja Internationella brottmålsdomstolens, ICC:s, utredning angående Israels krigsbrott? Kommer regeringen även att bistå svenska soldater och befälhavare som har valt att delta som en del av ockupationsstyrkan IDF och som kanske har deltagit i morden på de över 6 000 barnen?
(Applåder)
Anf. 8 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Azra Muranovic och Jacob Risberg för att ha tagit initiativet till denna debatt. Vi följer utvecklingen dag för dag, och det här berör miljontals människor i Mellanöstern och även tiotusentals människor i Sverige med band till Palestina och Israel.
Israel har rätt att försvara sig mot terrororganisationen Hamas, och organisationen måste släppa den gisslan de tog den 7 oktober. Terrorhandlingarna den 7 oktober måste villkorslöst fördömas. Det har vi socialdemokrater sagt från första dagen, och det tror jag att de allra flesta är överens om.
Men jag hoppas också att vi kan vara överens om att man i krigföringen inte får angripa civila mål, att civila måste skyddas och att sjukhus inte är legitima mål för krigföring. Vi kan också konstatera att uppemot 10 000 civila hittills har omkommit i striderna, att flera FN-anställda har dödats på kortare tid än någonsin tidigare och att ett stort antal journalister också har avlidit. Det pekar på att krigsbrott har begåtts, men ett krigsbrott rättfärdigar inte ett annat krigsbrott. Så fungerar inte internationell rätt.
Internationella brottmålsdomstolen är nu på plats och har den viktiga uppgiften att bedöma denna fråga. Och för att man ska kunna göra det måste det till någon form av vapenvila. Det krävs också någon form av vapenvila för att få in de förnödenheter som nu behövs, det vill säga bränsle, mat, läkemedel, så att befolkningen kan överleva. Därför var det fel av Sverige att inte stödja ett sådant förslag i FN, utan man lade ned sin röst. Man borde ha gjort som Norge och Frankrike gjorde, nämligen stödja förslaget. Nu kanske det ändå blir en vapenvila. Det gick igenom en resolution i natt i FN:s säkerhetsråd i den riktningen. Men det är inte Sveriges förtjänst att det blir så - tyvärr.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är djupt oroad över situationen på Västbanken. Det är ett palestinskt område, men det har under decennier hackats sönder av israeliska illegala bosättningar. Det var till och med så att Netanyahus regering hade planer på att i strid med internationell rätt bygga ut ytterligare och flytta in hundratusentals på de palestinska områdena. Det hade också syftat till att totalt omöjliggöra en tvåstatslösning framöver.
Dessutom ser vi nu hur militanta bosättare har beväpnats med automatvapen, och det verkar som att de uppfattar att de har fria händer att trakassera och döda palestinier på Västbanken. Det är helt oacceptabelt, och det saboterar alla möjligheter till en fredlig utveckling.
Israel måste ta kontroll över de militanta bosättarna. Man måste se till att deras trakasserier av palestinierna upphör, och det är Israels ansvar som ockupationsmakt att göra det. Om de extrema bosättarna får hållas kommer våldet att eskalera ytterligare, och då kan vi vänta en storskalig våldsutveckling även där.
Är utrikesministern beredd att fördöma det bosättarvåld som vi nu ser och driva frågan i internationella forum tillsammans med andra länder så att våldet kan få ett slut?
(Applåder)
Anf. 9 Alexandra Völker (S)
Herr talman! Jag vill också börja med att tacka interpellanterna för två otroligt viktiga interpellationer.
Befolkningen i Gaza har sedan tidigare levt under oerhört svåra levnadsvillkor med kraftigt begränsade rättigheter, i stor fattigdom och i utsatthet. En återkommande beskrivning av Gaza har varit att det är som ett fängelse under bar himmel.
Efter det fruktansvärda terrordådet som Hamas genomförde den 7 oktober i år har situationen för människorna i Gaza eskalerat. Över 10 000 människor har dödats, och varje dag rapporteras 400 barn dödade eller skadade. Det är nu 4 324 dödade barn, och den siffran är dessutom några dagar gammal och lär nu vara ännu högre.
Så som situationen just nu fortskrider är det med fasa man ställer sig frågan hur många människoliv som ska gå förlorade. Hur många barn ska sätta livet till? Sedan finns också frågan vad som över huvud taget kommer att finnas kvar för dem som överlever. Det handlar om barn som har förlorat såväl sina föräldrar som sina hem. Familjer som knappt hade något innan har nu absolut ingenting - inte ens varandra.
I det här svåra läget måste vi hålla extra hårt i de verktyg vi har. Vi måste stå upp för folkrätten och att minimera antalet civila offer, och vi måste stötta FN:s ansträngningar i högkvarteret i New York och på plats på marken. Under de senaste veckorna har närmare 100 FN-medarbetare förlorat livet när de har arbetat för att ge stöd till de absolut mest utsatta. Trots det fortsätter såväl FN-organisationer som andra organisationer sitt arbete på marken.
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, är en av de organisationer där medarbetare med livet som insats stöttar de mest utsatta på plats i Gaza. Just nu gömmer sig tusentals människor i UNRWA:s skolor för bomber och stridigheter.
En och en halv miljon palestinier lever just nu på flykt i Gaza. Av dem är hälften barn. I det här helt desperata läget får vi absolut inte minska stödet till UNRWA. Trots det får vi nu uppgifter om att 80 miljoner av de 150 miljoner som utrikesministern talade om tidigare är pengar som har omfördelats från UNRWA. Det innebär att mer än hälften av pengarna kommer från dem, att man tar pengar från UNRWA och ger till andra organisationer. Varför väljer regeringen att i det läget omfördela medel från FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt som FN-medarbetare varje dag riskerar sina liv på marken genomförs också förhandlingar på högkvarteret i New York. Som Jacob Risberg redogjorde för tidigare, och även i interpellationen, röstade FN:s generalförsamling den 27 oktober om just en resolution som uppmanar till skydd för civila och respekt för internationell rätt. Det var en omröstning där Sverige valde att lägga ned sin röst. Vi socialdemokrater vill ha en förklaring till varför Sverige valde att avstå i stället för att rösta för, i likhet med Norge och Frankrike.
(Applåder)
Anf. 10 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Herr talman! Jag tackar interpellanterna för att de tagit initiativet till dessa viktiga interpellationer.
Det är svårt att finna ord för det nu som pågår i Gaza. Tusentals och åter tusentals människor har dödats, och ännu fler har skadats. Över 1 miljon befinner sig på flykt utan att ha någon säker plats att fly till. En majoritet är kvinnor och barn. Jag berörs särskilt djupt av det stora antalet barn som nu får betala med sina liv och sin framtid på grund av Israels bomber och angrepp.
Jag är den första att fördöma Hamas fruktansvärda angrepp på den israeliska civilbefolkningen och tagandet av gisslan, men det är fel att hela den palestinska befolkningen nu straffas för detta. Det var ju inte de palestinska barnen som utförde angreppen i Israel, men det är de som får betala det högsta priset.
Att kollektivt bestraffa hela den palestinska befolkningen är ett tydligt krigsbrott, och självklart måste samtliga ansvariga för krigsbrott ställas till svars. Det gäller både de krigsbrott som begås av Hamas och dem som begås av Israel.
Att angripa civila i den omfattning som nu sker i Gaza är inte försvarbart. Israels angrepp är inte på något sätt proportionerligt. Regeringen måste på ett tydligt sätt ta ställning mot detta och kräva ett snabbt eldupphör.
Hur många oskyldiga palestinska barn ska behöva dö innan regeringen säger ifrån? Barn gömmer sig i FN-skolor och hoppas klara sig undan bomberna och beskjutningarna. Barn ser sina föräldrar och nära och kära dödas. Små bebisar som behöver kuvös dör på sjukhusen i brist på tillgång till el. Det är helt enkelt fruktansvärt och helt omänskligt. Jag förväntar mig att den svenska regeringen nu står upp för de palestinska barnen och kräver ett snabbt eldupphör. Regeringen måste försvara barnkonventionen och skydda barnen.
Att frysa utvecklingsbiståndet till Palestina var ett misstag som bara gynnar Hamas. Det svenska biståndet går ju främst till att främja demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Det går till utbildning och fredsbevarande krafter, alltså verksamheter och organisationer som står i direkt motsättning till Hamas. I stället borde biståndet till Palestina öka kraftigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag blev väldigt glad när regeringen beslutade att stödja Gaza med ytterligare 150 miljoner. Men glädjen blev kortvarig, då jag upptäckte att det handlar om att i första hand ta pengar från andra utsatta palestinier och omfördela dem till Gaza.
Regeringen tar 80 miljoner från UNRWA och skickar till Gaza. Det är ett oerhört stort slag mot en grupp människor som är helt beroende av stöd för sin överlevnad. UNRWA har sedan 1949 stött palestinska flyktingar som förlorat sina hem och sin försörjning som ett resultat av kriget 1948. Stödet går främst till skolor och utbildning, hälsovård och infrastruktur. Nu skär alltså regeringen ned stödet till UNRWA med 80 miljoner och använder dessa pengar till katastrofstöd till Gaza.
Det är bra att stödet till Gaza ökar, men det får inte ske på bekostnad av de mest utsatta palestinierna i flyktingläger. De som drabbas hårdast är återigen framför allt barnen, som kan förlora sitt sista hopp om en annan framtid med skola och utbildning. Det behövs i stället ett utökat stöd både till UNRWA och till Gaza.
(Applåder)
Anf. 11 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Den här konflikten har pågått länge, sedan delningsplanen 1948. Vi har sett otaliga FN-resolutioner genom åren.
Vi såg sexdagarskriget 1967, som ledde till ockupationen av Västbanken. Redan då, direkt efter det kriget, fanns det krafter i Israel som varnade för utvecklingen. De såg att Israel skulle bli en permanent och långsiktig ockupant och att det skulle vara djupt destruktivt. Det som skapades var ett långsiktigt och permanent förtryck av den palestinska befolkningen.
Tvåstatslösningen har diskuterats i olika omgångar från tid till annan. Osloavtalet mellan Rabin och Arafat kom den 13 september 1993. Sedan sköt man Rabin. Han dödades av en israelisk högerextremist och terrorist.
Sedan dess har vi i praktiken inte sett någon fredsprocess. Det hela har gått utför. Det har på något vis känts som att det bara är ord när man har talat om tvåstatslösningen.
Grunden är att Israel inte vill. Israels nuvarande regering vill absolut inte. Man har i stället rivit fler hus och skapat fler bosättningar. Bosättare har tillåtits förfölja palestinsk befolkning. Man demolerar hus och bygger bosättningar. Tidigare byggde man också muren, som delvis är på ockuperat område. Man saboterar och underminerar därmed tvåstatslösningen. Och vi ser som sagt ingen fredsprocess.
Varför accepteras i praktiken Israels kontinuerliga brott mot folkrätten när det gäller situationen på Västbanken? Ska det bli någon tvåstatslösning, som ministern talar om i sitt svar, måste någon driva det hårt, effektivt och långsiktigt. Men vem gör det i praktiken? Är Billström beredd att göra något, och hur ser det i så fall ut? Är världssamfundet berett att göra något, och hur ser det i så fall ut? Och frågan kvarstår: Varför har man tillåtit sig att acceptera Israels kontinuerliga brott mot folkrätten på Västbanken under så lång tid?
Hamas har begått folkrättsbrott. Det är ett helt oacceptabelt agerande, och vi tar fullständigt avstånd från detta. Men vi ser utvecklingen och hör lite av debatten. Det kan inte heller vara så att den rätta linjen är försiktig, försiktigare, försiktigast när det gäller att analysera hur det ser ut på Gazaremsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller den humanitära rätten ska stridande parter alltid skilja mellan civila och militära mål. Varje attack måste utformas på ett sätt som begränsar civila skador så mycket som möjligt. Dessutom måste attackens militära fördelar stå i proportion till risken att civila skadas eller dör. De stridande parterna måste vidta alla rimliga försiktighetsåtgärder för att inte av misstag skada civila och civila mål, och det internationella samfundet har ett ansvar. Ansvaret för att se till att internationell humanitär rätt följs ligger på staterna som ratificerat överenskommelserna.
Vi har 12 000 döda nu. Det krävs ingen större allmänbildning för att se den fullständiga demoleringen av fastigheter av de mest skilda slag på Gazaområdet och effekterna av urskillningslösa bombningar. Man kan naturligtvis säga att man inte ska ha någon uppfattning om allt det här. Men hade det gällt Ukraina hade vi haft en tydlig uppfattning - att det går utöver alla proportioner.
Tycker Billström att Israel lever upp till de principer i den humanitära rätten som jag nu har hänvisat till? Jag tycker inte det.
(Applåder)
Anf. 12 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Det är utan tvivel ett katastrofalt humanitärt nödläge som råder i Gaza. Civilbefolkningen i Gaza lever under svåra förhållanden, men det gjorde den redan före den 7 oktober under Hamas totalitära styre och med utbredd fattigdom och arbetslöshet. Hälften av befolkningen, över 1 miljon människor, var redan då beroende av humanitärt stöd för att få mat för dagen.
Förhållandena har dock förvärrats drastiskt de senaste veckorna. Enligt FN har 1,5 miljoner personer tvingats lämna sina hem. Det råder akut brist på vatten, mat, medicin och bränsle, och sjukvården är under mycket hård press. Risken för spridning av infektionssjukdomar bedöms dessutom vara överhängande. Allt detta samtidigt som intensiva strider förs som lett till hundratals dödade och sårade civila varje dag.
Regeringen har varit tydlig i sin uppmaning till båda sidor att respektera den internationella humanitära rätten i syfte att minska lidandet för den civila befolkningen. Regeringen står bakom EU-uttalandet den 12 november som bland annat uppmanar till omedelbara pauser i striderna och upprättandet av humanitära korridorer.
Uttalandet fördömer Hamas användning av sjukhus och civila som mänskliga sköldar. Det slår vidare fast att sjukhus måste skyddas i enlighet med internationell humanitär rätt, och Israel uppmanas att agera återhållsamt för att säkerställa skydd av civila.
Diskussionen vid EU:s utrikesministermöte i måndags visade en bred samsyn om att fortsätta verka för ökat humanitärt tillträde till Gaza, regional nedtrappning och en bredare politisk lösning på den israelisk-palestinska konflikten. Det är centralt att EU står enat.
Herr talman! Behovet av humanitärt stöd i Gaza är enormt. Det är välkommet att många givare, inklusive Sverige, tillför extra stöd.
För Sveriges del handlar det om totalt 210 miljoner kronor, som tar sikte på de mest akuta behoven med kvinnor och barn i fokus. Det här stödet förmedlas bland annat via FN:s barnfond Unicef, FN:s livsmedelsprogram WFP och andra ledande humanitära organisationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige är sedan tidigare en stor kärnstödsgivare till flera organisationer som verkar på plats, och svenskt kärnstöd möjliggör för flera humanitära aktörer att snabbt skala upp verksamheten när en humanitär kris som den vi nu ser i Gaza plötsligt uppkommer.
Jag vill dock understryka att det är centralt att säkra fullt och obehindrat humanitärt tillträde för det utökade stödet för att det ska kunna komma in i Gaza. Det internationella samfundet behöver agera skyndsamt och med full kraft för detta. Sedan den 21 oktober har viss införsel av humanitärt bistånd till Gaza varit möjlig via Rafahövergången vid gränsen till Egypten. FN uppskattar att minst 100 lastbilar om dagen behövs för att möta de allra mest akuta behoven. Hittills har man varit långt ifrån att uppnå detta.
I detta sammanhang vill jag, herr talman, lyfta fram det beundransvärda och modiga arbete som de humanitära organisationerna utför inne i Gaza, med betydande risk för den egna personalen. Det är djupt tragiskt att över 100 FN-anställda har betalat med sina liv. Humanitär personal måste respekteras och skyddas, och för deras insatser är vi skyldiga dem ett stort erkännande.
Anf. 13 Azra Muranovic (S)
Herr talman! I sitt interpellationssvar pekade utrikesministern ut barn som en särskilt utsatt grupp. Det gör också Unicef, Rädda Barnen, Amnesty International och många fler. Alla betonar att barn är barn. De får inte komma under attack. De ska skyddas överallt, hela tiden.
Ändå befinner sig dessa barn mitt i ett krig, i en totalt ohållbar humanitär situation som snarare börjar likna en humanitär kollaps. Barnen har bevittnat brutala övergrepp och utsatts för allvarliga känslomässiga trauman. Alla möjliga insatser måste sättas in för att skydda barnen.
I går antogs, som flera har nämnt, en resolution med stark betoning på att alla parter måste förhålla sig till den humanitära rätten och särskilt skydda barnen i denna konflikt, för barnen bär ju inget ansvar för den. Men de betalar för den med sina liv - både de kidnappade barnen och de tusentals barn som är under ständig attack i Gaza. Resolutionen uppmanar också till en hållbar vapenvila, som inte kommer att kasta oss tillbaka till den 7 oktober utan kommer att fokusera på långsiktighet och hållbarhet och på att hjälpa och rädda barnen, utan att de tvångsförflyttas från Gaza.
Hur arbetar utrikesministern för att se till att de mest utsatta och sårbara, barnen, inte bara får mat och vatten utan också får stöd via projekt och program som syftar till att rehabilitera och återintegrera dem? Kommer man att fortsätta skära ned på biståndet på andra platser, till exempel på Västbanken, och hoppas på det bästa? Eller kommer utrikesministern att utmärka sig genom att vara den pådrivande globala kraften för en humanitär vapenvila som säkerställer att humanitär hjälp når barn i nöd i detta konfliktdrabbade område? Kommer utrikesministern att anstränga sig för att dessa barn ska få tillgång till utbildning, hälsovård och särskilt psykosocialt stöd?
Mer än 41 000 hem har utplånats, och mer än 222 000 hem har skadats. Det är 285 utbildningslokaler som är skadade och 135 vårdenheter som har attackerats; 22 sjukhus och 49 vårdcentraler är oanvändbara. Det är 3 kyrkor och 72 moskéer som är skadade.
Över 11 000 civila har mist sina liv, 1 200 israeler och över 10 000 palestinier. Detta är siffror som vi fick för fyra dagar sedan - vi har inte de senaste siffrorna. Av dessa är 3 027 kvinnor. Det är 1 755 barn som är saknade och 4 506 barn som aldrig någonsin kommer att växa upp; de är döda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi välkomnar FN-resolutionen som betonar barnens utsatthet och kräver vapenvila från alla krigande och stridande parter. Vi välkomnar att Internationella brottmålsdomstolen utreder om det har skett krigsbrott i Gaza och Israel den senaste månaden. Ledamoten Olsson påpekade att Socialdemokraterna är bestämda när det gäller att Israel har begått krigsbrott, och han är lika bestämd när det gäller att Israel inte har begått krigsbrott. Vi välkomnar att ICC, Internationella brottmålsdomstolen, kommer in och får möjlighet att grundligt och objektivt skilja på anklagelser och fakta.
Jag hoppas att vi kan enas om detta, utrikesministern. Eller kommer Sverige att fortsätta att ha en passiv roll där Sverige brukade vara framträdande?
(Applåder)
Anf. 14 Jacob Risberg (MP)
Herr talman! Jag delar utrikesministerns syn att det är diplomatiska lösningar som nu behövs samt att FN och EU är viktiga aktörer som kan och bör sätta press på de krigförande parterna. Dock tror jag att min och utrikesministerns syn går isär när det gäller i vilken utsträckning press ska utövas gentemot Israel. De diplomatiska ansträngningar som just nu görs stoppar inte våldet.
Principen om skyldighet att försvara, responsibility to protect eller R2P, kom till efter att världssamfundet varit för långsamt med att agera i tidigare konflikter där krigsförbrytelser begåtts. Det finns nu en överhängande risk för att man inte förrän den akuta konflikten på Gazaremsan eventuellt tar slut kommer att kunna bestämma sig för huruvida krigsbrott har begåtts av den ena eller den andra parten. Frågan är hur vi kan göra denna bedömning snabbare så att världssamfundet kan agera kraftfullt och verkligen se till att redan i dag skydda alla civila som utsätts för attacker.
I detta fall handlar det om ett ockuperat territorium utan självständig stat, erkänd regering eller armé - det som vanligtvis fastställs som första linjen för civilt skydd, enligt R2P. När ockupationsmakten är den som begår grymheterna, i strid med internationell rätt, är det vårt ansvar som medlemmar i ett världssamfund att agera.
Herr talman! Israels respons sker inte i ett vakuum. Vi ser nu att Israel beväpnar bosättare på Västbanken. Vi hör uttalanden från israeliska ministrar som talar om palestinska civila på ett avhumaniserande sätt. Israel bär ansvar för denna utveckling. Som ockupationsmakt är Israel skyldigt att skydda civila och se till att barnen har tillgång till undervisning och hälsovård. I stället utsätter Israel civila för ett hänsynslöst våld.
Bland annat Amnesty International säger sig ha hittat starka bevis för krigsbrott från Israels sida under de senaste stridigheterna. Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter finns det bevis för att både Hamas och Israel har begått krigsförbrytelser.
Sverige måste verka för att folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser utreds och agera utifrån folkrättsprincipen responsibility to protect. Detta är vår skyldighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag undrar fortfarande hur utrikesministern anser att Sverige nu bör agera för att leva upp till principen responsibility to protect.
(Applåder)
Anf. 15 Nadja Awad (V)
Herr talman! Kan utrikesministern svara på min fråga? Håller utrikesministern med om att Israel begår krigsbrott, ja eller nej? Om ministern inte tänker svara på någons fråga kan vi alla åka hem. Antingen sker det krigsbrott eller så sker det inte. Antingen sker det etnisk rensning eller inte. Antingen sker det mördande eller inte.
Det är tydligt vad som sker - internationellt säger man som det är. Man fördömer ockupationsmakten och apartheidstaten Israels brott mot mänskligheten. Man vill ha ett eldupphör i Gaza, och man vill att Israels extremistiska regim ska ställas inför brottmålsdomstol. Alla ställer sig bakom detta utom Sveriges regering. Det är så skämmigt, herr talman.
Palestinier fördrivs från sina hem. De mördas, och av dem som mördas är minst 40 procent barn; den vanligaste åldern är fem år. Civila byggnader som sjukhus attackeras. Allt detta orsakar Israels krigsmakt.
Det är förödande, herr talman, att regeringen inte kan stå upp för internationell rätt, för alla människor och människoliv, utan sorterar människor på det här sättet. Regeringen kan inte ens klargöra om krigsbrott begås av Israel, utan man tjatar om att de agerar proportionerligt. När är det någonsin inte ett krigsbrott att mörda barn, göra barn föräldralösa, lemlästa barn, belägra barn och fördriva barn från deras hem?
Utrikesministern måste nu bevisa att den här regeringen är de mänskliga rättigheternas vakthund och därmed försvarare av dem, inte Israels knähund som lyder allt Israel säger och som är tyst eller till och med hejar på när de utför sina brott.
Regeringen ska inte få komma undan med detta. Det har gått 75 år av Israels ockupation, blockad och apartheid. Det har gått över gränsen för länge sedan. Svara ja eller nej på min fråga, statsrådet: Håller regeringen med FN, Amnesty, Human Rights Watch och en massa andra om att Israel begår krigsbrott mot palestinierna i Gaza?
(Applåder)
Anf. 16 Stefan Olsson (M)
Herr talman! Ledamoten Muranovic menar att jag hävdar att Israel inte begår krigsbrott. Så är det inte alls - jag säger att jag inte vet. Därför säger jag att Sveriges regering inte i detta läge bör gå in i den internationella debatten och fastslå att Israel begår krigsbrott.
Jag menar att Israel bör bedömas ungefär som Ukraina. Jag vet inte vad Ukraina utför för krigshandlingar om dagarna. Jag vet inte, för jag kan inte följa dem på marken tillräckligt detaljerat. Det kan ha begåtts fel även där. Men jag har förtroende för den ukrainska armén, och jag räknar med att det kommer att komma en rättsprocess i efterhand som reder ut vad som har varit och rätt och fel.
Jag har dock förstått att Muranovic och andra som har deltagit i den här debatten vill att Sverige ska föregripa en sådan rättsprocess. Då undrar man vad Muranovic och övriga menar att Sverige ska ha för uppfattning om vad för typ av krig som är legitimt att föra? Vilken typ av krigshandlingar bör då Israel utföra i dag, och vad ska Sverige tycka om det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man menar att det som nu sker är fel och krigsbrott bör man också rimligen ha en uppfattning om vilka krigshandlingar som inte är ett krigsbrott. Men det har inte presenterats i den här debatten i dag.
Jag vill också påpeka att jag är den enda som i debatten har uppmärksammat det som vi faktiskt vet är ett ganska tydligt krigsbrott: att Hamas använder den egna befolkningen som en mänsklig sköld. De använder den egna befolkningen som ammunition i ett medialt krig.
Anf. 17 Johan Büser (S)
Herr talman! Det finns ett starkt engagemang för det som händer i Israel och Palestina i denna kammare men också bland det svenska folket som nu med fasa ser vart detta fruktansvärda krig är på väg. Jag tror att det svenska folket förväntar sig att vi har en regering som agerar, står upp för internationell rätt, pekar på en möjlig lösning på detta och kräver en humanitär vapenvila i enlighet med FN:s krav.
Jag frågade utrikesministern vad utrikesministern har tagit för kontakt med exempelvis Israel för att framföra detta, inte bara skriftligt utan om man också aktivt driver frågan om Israels ansvar för att åstadkomma en tvåstatslösning och för att få stopp på det urskillningslösa våldet mot civila. Jag har inte fått något svar. Ändå har jag passat på att berömma utrikesministern för svaret att vi ska stå upp för internationell rätt och att tvåstatslösningen är den enda vägen framåt.
Där är vi eniga. Men det krävs att man utöver skriftliga produkter bedriver en aktiv utrikespolitik, att man inte gömmer sig bakom EU eller andra stater utan också visar vad man själv vill. Detta skulle jag vilja se att utrikesministern gör, i enlighet med vår svenska tradition att föra en aktiv svensk utrikespolitik där rösten för demokrati, mänskliga rättigheter, fred och frihet är stark.
Jag vill gärna ha ett konkret svar. Vad har utrikesministern tagit för diplomatiska kontakter för att framföra det som sades i interpellationssvaret?
(Applåder)
Anf. 18 Lorena Delgado Varas (V)
Herr talman! Jag hör att ministern insisterar på att inte ta ett steg mot eldupphör. Han menar att humanitärt stöd ska in samtidigt som mördandet fortsätter eller pausas.
Ministern lyfter den humanitära personalen som finns på plats. Men morden på dem och alla läkare och sjuksköterskor från till exempel Läkare utan gränser eller de lokalt anställda är inte tillräckligt allvarliga för att kräva eldupphör. Det är en skam.
Det är också riktigt tråkigt att ministern inte svarade på frågan om att stödja Internationella brottmålsdomstolens utredning om Israels krigsbrott och inte heller på frågan om de svenskar som deltar i Israels ockupationsstyrkor och då också i Israels krigsbrott. Det är oroväckande.
Jag önskar att Sverige hade mer mod att stå upp för internationell rätt och andra konventioner som vi har skrivit på, såsom barnkonventionen och om mänskliga rättigheter och så vidare.
Jag önskar också att ministern var i kontakt med folket som går ut på gatorna här i Sverige. Varje söndag arrangerar vi demonstrationer, och de blir bara större och större och sker i fler och fler städer. Denna vecka äger de rum i över 16 städer i Sverige. Representera dem, ministern! Representera oss på ett värdigt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 19 Morgan Johansson (S)
Herr talman! På kort sikt behövs för det första en humanitär vapenvila för att få in de förnödenheter som behövs, men också för att kunna utreda om det har begåtts några krigsbrott. Om man tvekar om den frågan och inte riktigt vet vad som har hänt är väl det enda rimliga att man verkar för att släppa in ICC för att utreda den saken. Det är det första.
För det andra behöver frågan om de militanta bosättarna på Västbanken adresseras, för den är ett mycket stort problem. Jag hoppas att Sverige kan driva på så att vi kan få slut på morden och trakasserierna. Israel måste ta kontroll över sina bosättare. Det är extremt viktigt.
Vi har hittills i den här debatten inte fått några besked om hur regeringen tänker jobba vidare med dessa frågor som måste lösas på kort sikt. Tvärtom är det samma passivitet och samma nedlagda röster som vi har lärt oss är regeringens signum i utrikespolitiken.
På längre sikt måste vi hitta tillbaka till förhandlingsbordet. Den enda realistiska lösningen är en tvåstatslösning, även om en sådan kan kännas väldigt långt borta just nu. Men just därför behöver den palestinska myndigheten stärkas och inte försvagas, som somliga vill. Då är det oerhört viktigt att det finns en stark palestinsk aktör som en motvikt till terrororganisationen Hamas.
Herr talman! Problemet är att den svenska regeringen nu har gått i den andra riktningen. Man har stoppat utvecklingsbiståndet, och man har skurit ned på UNRWA. När det väl efter fyra veckor kom besked om att man skulle utöka det humanitära biståndet visade det sig att också det var en bluff, åtminstone till hälften, eftersom man tog hälften av pengarna från UNRWA.
Min fråga till utrikesministern är: Kommer det att fortsätta att vara på det här sättet? Kommer man att fortsätta att försöka att öppet och dolt försvaga den palestinska myndigheten? Det vore i så fall ett väldigt negativt besked.
Jag uppmanar regeringen att göra tvärtom och stärka den palestinska myndigheten. Det är extremt viktigt för att vi ska kunna få en fredlig utveckling på sikt på plats.
(Applåder)
Anf. 20 Alexandra Völker (S)
Herr talman! När 1 ½ miljon palestinier, varav hälften barn, nu har tvingats på flykt på den krigshärjade Gazaremsan väljer regeringen att ta pengar från FN:s organisation för palestinska flyktingar, UNRWA - en av de FN-organisationer som redan innan var bland de mest underfinansierade och som verkar i ett område där behoven är oändliga, en organisation som vi under de senaste veckorna har hört ifrågasättas rejält av flera partier i regeringssamarbetet.
Påståenden utan tydliga bevis har gjorts vilket riskerar att urholka förtroendet för en FN-organisation som verkar mitt i stridens hetta, vars medarbetare riskerar livet för att hjälpa de mest utsatta i Gaza och som har förlorat ett stort antal medarbetare de senaste veckorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
USA:s FN-ambassadör har förklarat att UNRWA är en av de viktigaste organisationerna att stötta i detta läge. Hon har varit tydlig med att det inte finns något som kan ersätta den kritiska roll som FN och särskilt UNRWA spelar i Gaza just nu, att UNRWA:s personal modigt tillhandahåller essentiellt stöd och skydd till hundratusentals civila, att de arbetar i absolut fara och att de redan har förlorat över 70 av sina medarbetare. Så uttryckte sig USA:s FN-ambassadör.
I Sverige blir dock UNRWA snarare ifrågasatt av det nuvarande regeringsunderlaget. Och nu kan vi alltså konstatera att man tar pengar från UNRWA i ett läge när de behövs som absolut mest.
(Applåder)
Anf. 21 Lotta Johnsson Fornarve (V)
Herr talman! Jag måste säga att jag tycker att det är märkligt att man inte ser de allvarliga krigsbrott som Israel begår i detta nu i Gaza. Att tvångsförflytta människor, att utsätta en hel befolkning för kollektiv bestraffning och att angripa civila i den omfattning som nu sker är krigsbrott.
Den långsiktiga lösningen på denna långa konflikt är att Israels ockupation av det palestinska territoriet upphör, att de illegala bosättningarna avvecklas, att blockaden av Gaza upphör, att apartheidmuren rivs och att respekten för folkrätten gäller, med en tvåstatslösning.
Först behövs dock ett snabbt eldupphör för att rädda liv. Det måste bli ett slut på dödandet. Inga fler barn ska behöva dö, för krig är ingen lösning.
Jag förväntar mig att regeringen tar ställning för ett tydligt eldupphör, jag förväntar mig att regeringen tar ställning mot samtliga krigsbrott som har begåtts både av Hamas och av Israel, jag förväntar mig såklart att regeringen står upp för folkrätten och jag förväntar mig att biståndet till Palestina utökas i den svåra situation som vi nu befinner oss i.
(Applåder)
Anf. 22 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! FN:s generalsekreterare António Guterres har tydligt fördömt Hamas terrorattack, som har drabbat oskyldiga civila. Han har också uttalat FN:s ståndpunkt att parterna måste skydda civila, släppa gisslan och ge humanitärt tillträde. Han har agerat i enlighet med FN-stadgan, folkrätten och FN:s humanitära uppdrag. Han berörde 56 år av ockupation.
FN har antagit en lång rad resolutioner om en tvåstatslösning inom säkra, erkända gränser för både Israel och Palestina. Trots detta har, som jag beskrev i ett tidigare inlägg, Israel brutit mot folkrätten när det gäller nya bosättningar och situationen på Västbanken.
Israel kräver att Guterres ska avgå. Det är inte ett särskilt konstruktivt agerande i detta läge. Man kräver avgång för en person som behövs för att klara ut situationen och balansera olika krafter. Mitt i denna situation kräver man hans avgång, vilket skulle leda till en kaotisk situation i FN, som är en central aktör.
Billström säger sig vara för en tvåstatslösning. På vilket sätt är Billström beredd att driva tvåstatslösningen? Vad tänker han göra i praktiken så att det händer något?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har också en kommentar till diskussionen om Ukraina och att man inte visste om folkrättsbrott hade begåtts eller inte. I Ukrainas försvarsmakt uppmanas soldaterna och förbanden att inte bryta mot krigets lagar av den orsaken att man vill ha en högre moral än fienden. Detta är en inriktning som jag tycker är värd respekt.
Att Ryssland begår ständiga krigsbrott är ingen nyhet, men vad är det som sker i Gaza nu?
(Applåder)
Anf. 23 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Ett stort ansvar för situationen i Gaza vilar på Hamas, som har styrt Gaza sedan 2007 och som återkommande har riktat urskillningslös raketbeskjutning mot Israel. Den brutala attacken den 7 oktober utgjorde kulmen på det hot som Hamas under åren har utgjort mot Israel.
Regeringen har med kraft fördömt Hamas terroristhandlingar. Vi kräver att Hamas villkorslöst friger gisslan och slutar att använda sjukhus som tillhåll och civila som mänskliga sköldar. Genom sitt cyniska och besinningslösa agerande håller Hamas inte bara 200 israeler och utländska medborgare i gisslan utan indirekt även 2 miljoner palestinier. Detta är oacceptabelt och ohållbart och måste få ett slut.
Azra Muranovic och Johan Büser har ställt frågor om vad jag gör från regeringens sida. Vi står naturligtvis i nära kontakt med EU. EU:s utrikesministrar diskuterade läget vid sitt möte den 13 oktober, och ett nytt informellt möte med EU:s utrikesministerministrar äger rum på måndag den 20 november efter den resa som EU:s höga representant för utrikesfrågor, Josep Borrell, nu företar i regionen.
Jag har själv de senaste veckorna samtalat med mina ministerkollegor från bland annat Israel, Egypten, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Tunisien, Marocko och Algeriet, och genomgående finns det en samsyn om vikten av att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza samt att undvika regional upptrappning.
Sverige och EU uppmanar till fortsatt skyndsamt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde.
(TALMANNEN: Det är inte tillåtet att störa ordningen. Jag får be vakterna att genast utvisa dem som stör ordningen vid det här sammanträdet.)
Regeringen står bakom EU:s uppmaning till omedelbara pauser i krigföringen och upprättandet av humanitära korridorer för att humanitärt stöd under säkra förhållanden ska kunna nå civilbefolkningen.
Det har också ställts frågor om vikten av att arbeta med frågan om hur man respekterar regler. Hur reglerna om internationell humanitär rätt respekteras och huruvida krigsförbrytelser har begåtts måste bedömas från fall till fall utifrån den internationella humanitära rätten. Det är en fråga som kan prövas av rättsliga instanser, inklusive den internationella brottmålsdomstolen, ICC, som har en pågående undersökning rörande situationen i Palestina.
Jag beklagar att den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober saknade en hänvisning till Israels legitima rätt att försvara sig, vilket bidrog till att Sverige tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater valde att avstå vid omröstningen om resolutionen. Sverige och samtliga EU-medlemsstater röstade för ett kanadensiskt tilläggsförslag som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, vilket dock inte antogs i församlingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har varit tydlig om Israels rätt att försvara sig mot Hamas, och vi förblir lika tydliga: Denna rätt måste utövas i enlighet med den internationella humanitära rätten, precis som jag sa nyss.
Båda sidor har ett ansvar för att skydda den civila befolkningen. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna, och den internationella humanitära rätten gäller i krig för alla parter och alltid, oavsett geografisk kontext. Det är fundamentalt att denna rätt efterlevs.
Jag beklagar djupt de civila dödsfall som har inträffat på såväl palestinsk som israelisk sida sedan den 7 oktober. Varje civilt dödsfall är en tragedi, och särskilt att så många barn har fallit offer för striderna. Den internationella humanitära rätten föreskriver, som jag har sagt tidigare, att barn ska skyddas särskilt.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Ottoson och Magnus Resare (båda M).
Anf. 24 Azra Muranovic (S)
Herr talman! Det gläder mig att höra speciellt det sista som sades om barnen men också det som sades om ICC:s roll att faktiskt utreda vad som har hänt.
Ledamoten Olsson försöker att få detta att framstå som att man står på den ena eller den andra sidan. Men den interpellation som jag har skrivit handlar inte om huruvida man är för eller mot Israel, utan den handlar om barnen och hur man skyddar barnen i denna fruktansvärda humanitära katastrof.
Jag vill med min interpellation framföra att Sverige med all kraft ska agera för att förhindra massgravar. Det kan inte sluta med att vi skickar svarta säckar till Gaza.
Jag vill också att en humanitär vapenvila - inte en paus - som är hållbar kommer till så att förnödenheter, medicin, vatten och mat kommer in men också så att ICC får möjlighet att i fred arbeta och skilja på fakta och anklagelser. Jag vill också betona för ledamoten Olsson och alla andra att Socialdemokraterna står upp för den internationella humanitära rätten. Det kommer vi alltid att göra.
Men ska man bygga fredliga samhällen är barnen vägen att gå. Ska man bygga en tvåstatslösning är det otroligt viktigt att barnen som har genomlidit denna kris kommer att rehabiliteras, utbildas och återintegreras och inte bara bli vaccinerade och få mat i sig. Och det är särskilt viktigt att de får det psykosociala stöd som de behöver för att kunna klara sig som vuxna.
Detta är grunden för en tvåstatslösning. Och jag ber utrikesministern att utmärka sig i fråga om detta och låta Sverige slippa skämmas och i stället låta Sverige vara den som leder vägen framåt.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I detta anförande instämde Johan Büser, Morgan Johansson, Alexandra Völker och Linnéa Wickman (alla S) samt Jacob Risberg (MP).
Anf. 25 Jacob Risberg (MP)
Herr talman! Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidorna av denna konflikt. Det är civila i Palestina och i Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel. Och det är det som vi nu bevittnar med sorg och ilska. Attacker mot civila kan aldrig rättfärdigas och kommer enbart att leda till ytterligare våld och ytterligare lidande.
Herr talman! Miljöpartiet kräver att regeringen agerar i alla tillgängliga diplomatiska och inofficiella kanaler för ett omedelbart eldupphör och inte bara pauser, att gisslan återförs till sina familjer, att en humanitär korridor upprättas så att humanitärt bistånd når fram till de drabbade, att svenskt humanitärt bistånd stärks, att folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser utreds och att Sverige verkar för att få till stånd fredsförhandlingar för en hållbar tvåstatslösning.
Herr talman! Till slut en blinkning till våra grannar i söder, eftersom vi fortfarande har yttrandefrihet här i Sverige:
Vom Fluss bis zum Meer werden Palästina und Israel frei sein.
Med detta vill jag tacka utrikesministern och alla övriga meddebattörer i denna interpellationsdebatt.
(Applåder)
I detta anförande instämde Lorena Delgado Varas (V).
Anf. 27 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Jag tackar alla som har deltagit i denna viktiga debatt.
Sverige och EU verkar för att utökade humanitära insatser ska kunna nå in i Gaza och hjälpa civilbefolkningen i det humanitära nödläge som förvärras dag för dag. Det är avgörande att det humanitära tillträdet ökar och att det sker skyndsamt. Hälften av Gazas befolkning är minderårig, och det är självklart att de humanitära insatserna behöver ta hänsyn till deras behov. Och det ökade humanitära stöd som Sverige har beslutat om har en sådan inriktning.
Hamas bär ett stort ansvar för den humanitära situationen i Gaza, men även Israel har ett ansvar. Och som ockupationsmakt har Israel ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll. Det innebär bland annat att Israel har ett ansvar för att skydda den palestinska civilbefolkningen men också långtgående skyldigheter att säkerställa befolkningens humanitära försörjning av bland annat livsmedel och medicin.
Det är centralt att undvika en regional eskalering, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser för regional stabilitet och leda till ett än större mänskligt lidande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen ser med oro på den ökade konfliktnivån på Västbanken. Israel behöver agera mot det ökade bosättarvåldet och tillse att bosättare som begår våldshandlingar ställs till svars. Detta är för övrigt en position som Sverige har intagit under många år, och det har varit en position även i tidigare regeringar som jag har ingått i.
Israel och palestinska myndigheten måste arbeta tillsammans för att upprätthålla lugn och säkerhet på Västbanken.
Nu har Johan Büser gått härifrån, men Sverige och EU kommer att fortsätta att arbeta för återhållsamhet, nedtrappning, dialog och inte minst för att främja förutsättningarna för en långsiktigt hållbar fred, vilket inte kan vara någonting annat en framförhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida. Det är klart att Sverige kommer att verka för framväxten av detta projekt som är så viktigt för freden i regionen och för de människor som nu lider.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Ottoson och Magnus Resare (båda M).
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.