Till innehåll på sidan

Sveriges reaktion på Turkiets brott mot mänskliga rättigheter

Interpellation 2016/17:546 av Markus Wiechel (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-05-26
Överlämnad
2017-05-31
Anmäld
2017-06-01
Svarsdatum
2017-06-16
Sista svarsdatum
2017-06-16
Besvarad
2017-06-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Efter en nyligen avslutad utskottsresa har tidigare uppfattning om omvärldens flathet gentemot Turkiets återkommande övertramp blivit allt starkare. Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt tycks knappt vara ett ämne man över huvud taget berör i säkerhetsrådet (eller i Europarådets parlamentariska församling). Samtidigt som regeringen och det internationella samfundet föredömligt agerat mot Rysslands kränkning av ukrainskt territorium är det knäpptyst om att Turkiet kränkt irakiskt territorium. Detta trots att vi sett ett agerande tidigare, inte minst gällande Cypern, men även då de gått in i Syrien och bombat sekulära grupper som slåss för demokrati och för det sekulära samhället.

Om Turkiets övertramp stannade där vore det nog, men så är tyvärr inte fallet. Under Islamiska statens tillväxt var det främst från turkisk mark som europeiska terrorister färdades när de skulle ansluta sig till terrorsekten. Det var dels turkiska sjukhus som i många fall vårdade skadade terrorister, dels turkiska affärsmän som köpte olja från terrorgruppen. Oppositionella, inte minst kurder, har på olika sätt förföljts, fängslats och misshandlats (ibland med dödlig utgång), och det lilla vänsterpartiet HDP har fått se sina partilokaler brinna samtidigt som dess företrädare på olika sätt stoppats såväl fysiskt som psykiskt. I samband med det misslyckade kuppförsöket blottades ännu en oroväckande sanning om den turkiska regimen, som redan dagen efter svarade med att fängsla och avskeda tusentals människor (poliser, domare, militärer, journalister med flera) som ansågs vara motståndare till regimen.

Listan kan göras betydligt längre, och Sverige har nu en unik möjlighet att lyfta viktiga frågor inom FN.

Det är obegripligt varför inte utrikesministern och regeringen hittills har prioriterat frågor som rör Turkiet inom ramen för vårt internationella arbete för mänskliga rättigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. Vilka överväganden ligger till grund för Sveriges agerande hittills med anledning av Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt?
  2. Avser ministern och regeringen att lyfta Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt framöver, och vad kan regeringen i sådana fall tänkas göra i exempelvis FN:s säkerhetsråd?
  3. Vad har ministern och regeringen gjort hittills för att förhindra ytterligare turkiska brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på interpellationer

Herr talman och ärade ledamöter! Markus Wiechel har frågat mig vilka överväganden som ligger till grund för Sveriges agerande hittills med anledning av Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt, om jag och regeringen avser att lyfta Turkiets frekventa brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell rätt framöver och vad regeringen i sådana fall kan tänkas göra i exempelvis FN:s säkerhetsråd. Han har också frågat vad jag och regeringen gjort hittills för att förhindra turkiska brott mot internationell rätt, inklusive de mänskliga rättigheterna.

Jag delar interpellantens stora oro över den försämrade situationen i Turkiet, inte minst beträffande massavskedanden och arresteringar samt kränkningar av mänskliga rättigheter. Fria medier, yttrandefrihet, politisk opposition samt en välfungerande rättsstat är förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Detta har vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara.

Turkiet är en strategiskt viktig partner, och regeringen menar att dialog och samarbete på områden av gemensamt intresse ökar våra möjligheter att ställa krav på reformer vad gäller mänskliga rättigheter och rättsstat. Vi fortsätter även att inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd stötta insatser för att öka kapaciteten hos det civila samhället, medierna och andra förändringsaktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är också pådrivande när det gäller att lyfta Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom ramen för de internationella forum som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås. Därför är regeringen aktiv inom främst EU och Europarådet för att på så vis långsiktigt söka påverka utvecklingen i Turkiet. Vi uppmärksammar situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker och civilsamhällesaktörer och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet förbättras.

Regeringen välkomnade därmed möjligheten för EU:s utrikesministrar att kort efter folkomröstningen i Turkiet diskutera utvecklingen i landet och den framtida relationen mellan EU och Turkiet. Då uttrycktes även tydliga förväntningar på den turkiska regeringens agerande.

Interpellanten nämner Turkiets agerande i Irak och Syrien. Om Turkiet attackeras från ett annat lands territorium kan Turkiet ha rätt att vidta begränsade och proportionerliga åtgärder, i enlighet med folkrätten inklusive FN-stadgan. All internationell våldsanvändning - även sådan som är tillåten enligt folkrätten - regleras dock samtidigt av staters skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.

Under vår tid i FN:s säkerhetsråd kommer Sverige att fortsätta att arbeta för efterlevnad av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter och för humanitärt tillträde samt stödja initiativ och beslut som kan bidra till att stridigheterna i såväl Irak som Syrien upphör. De politiska processerna, som måste inkludera kvinnor, för långsiktig stabilitet och demokratisk utveckling måste i stället ta vid. Inom ramen för dessa diskussioner kan Turkiets agerande fortsatt komma att hanteras.

Sverige fortsätter att nära följa utvecklingen i Turkiet, och i fokus för vårt engagemang står stärkt respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vidare avser vi att driva på för att situationen även fortsättningsvis uppmärksammas inom EU och andra relevanta internationella forum.


Anf. 2 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag börjar med att säga att jag gläds åt ministerns uttalade oro över situationen i Turkiet och att hon tycks ha ett genuint engagemang i detta.

Däremot är jag inte ett dugg nöjd med svaret på interpellationen, som jag tycker är något intetsägande för att komma från en minister som delar min oro för situationen i Turkiet och för Turkiets återkommande övertramp.

Turkiet är, som vi alla vet, ett speciellt land som länge har utmärkt sig i Mellanöstern, inte minst för att vara förhållandevis sekulärt trots landets geografiska position, historia, religion och så vidare. Det är likaså ett land vars relationer har varit viktiga just för att det har haft en bättre relation till västvärlden. Turkiet har i många avseenden varit ett föredöme i sin del av världen.

På senare år har det dock skett vissa förändringar som gör att förhållningssättet till och synen på Turkiet, inte minst landets regering, bör förändras. Till att börja med styrs landet i dag av en hänsynslös auktoritär ledare som gång på gång har visat sitt stöd för gamla imperialistiska tankesätt. Detta tror jag att vi båda är oroade över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har sett detta i och med toleransen för extremt radikala grupper, inte minst i grannländerna. Vi ser IS, vi ser al-Nusra och andra grupper, inte minst i Syrien, som Turkiet har gett stöd. Vi har sett hur IS-olja har köpts i Turkiet och hur krigare mer eller mindre fritt under en längre period har kunnat färdas mellan länderna.

Kort och gott ser vi en islamistisk diktatur som är en betydande del av Europarådet. Turkiet är ett land som var med från starten av Europarådet, och jag tycker att det här är oroväckande.

Jag anser som sagt tyvärr att man inte gör så mycket från svensk sida. Man har uttalat att man samtalar med turkiska företrädare om situationen i landet, och det tycker jag är positivt. Men samtidigt märks det inte särskilt mycket på den internationella arenan. För inte alls så länge sedan var jag själv och andra i New York på en resa till FN. Min syn bekräftades; man lyfter inte alls upp diskussionen om vad som händer i Turkiet i FN-sammanhang. Man fokuserar i stället på andra saker.

Samma sak har jag själv märkt som en del av den svenska delegationen till Europarådet. Turkietfrågan är någonting som man lite grann sopar under mattan, till och med efter statskuppen och Turkiets övergrepp. Då blev det tydligt att man nästan i vissa avseenden försvarade landets agerande. Detta är såklart problematiskt.

Att Sverige inte gör så jättemycket framgår ganska tydligt också i ministerns svar när hon lite svepande om internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter säger: "Inom ramen för dessa diskussioner kan Turkiets agerande fortsatt komma att hanteras."

Herr talman! Det finns mycket jag skulle vilja ta upp i den här debatten, och jag vet att jag inte kommer att hinna med allting. Men som ministern säkert vet har jag varit drivande i de här frågorna både här i riksdagen där jag har lämnat in totalt sju olika skriftliga frågor till ministern - den första i början av 2015 - och i Europarådet och andra forum. Jag ser fram emot en vidare diskussion med ministern och kanske lite tydligare svar om vad regeringen faktiskt gör.


Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag uppskattar att det finns ett stort engagemang hos riksdagens ledamöter för utvecklingen i Turkiet. Jag tror också att det finns en bred samsyn om hur oroande situationen är. Vi har en betydelsefull bilateral relation med Turkiet sedan lång tid tillbaka, inte minst därför att vi har drivit frågan om EU-närmande. Det känner man väl till i Turkiet, och landet är dessutom en strategisk samarbetspartner för EU.

Vår främsta utrikespolitiska plattform är alltså EU-samarbetet, och det är också där mycket av politiken vad gäller Turkiet drivs. Sedan är det förstås också viktigt med Turkiets roll som en mycket central aktör i en region som blir alltmer instabil och vars utveckling också påverkar oss i hög grad. Vi har redan konstaterat hur utvecklingen har gått i en mycket negativ riktning under de senaste åren. Efter kuppförsöket stärktes den här utvecklingen dessvärre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar förstås den syn som interpellanten har när det gäller situationen för till exempel delar av den demokratiskt valda oppositionen. Det gäller inte minst det kurddominerade partiet. Nu har man många av sina representanter fängslade, Demirtas och Yüksekdag till exempel.

Jag kan ge tio exempel på vad vi gör. Jag har inte hört exempel på vad interpellanten menar att vi skulle kunna göra mer.

Utrikespolitiken är förstås i hög grad beroende av de uttalanden man gör. Man manifesterar tydligt vad man tycker, och det gör man genom uttalanden. Det har vi gjort upprepade gånger. Vi har varit mycket aktiva i rådet för gemensamma uttalanden, till exempel vid utrikesministersammanträden. Vi har verkat för att EU:s medlemsländer ska följa MR- och rättsstatsfrågorna. Vi har också publicerat en MR-rapport om 135 länder, och vi är ett av de två länder i världen som gör det och väldigt tydligt belyser situationen i Turkiet vad gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

I alla samtal som vi har med Turkiets företrädare har vi tydliggjort svenska positioner i alla kategorier. Vi har träffats på olika nivåer genomgående och gjort klart precis vad vi tycker - det är också ett sätt att utöva påtryckningar. Vi har ett reformstöd som stöttar och ger hjälp till exempelvis civilsamhällesorganisationer, hotade journalister och alla som arbetar i opposition. Vi har bidragit med valobservatörer. Vi har kallat Turkiets ambassadör till UD, till exempel när HDP-ledarna greps. Vi följer rättegångar. Vi arbetar aktivt både i FN och i EU för att den här frågan ständigt ska vara aktuell.

Det är så man bedriver utrikespolitik - om nu inte interpellanten menar att det skulle finnas några andra metoder som man skulle kunna ta till. Vi skulle inte kunna vara tydligare med vad vi tycker, och vi driver frågan och är aktiva i alla diskussioner som handlar om Turkiet. Det kommer att ske igen redan nästa vecka när utrikesministermötet äger rum.

Den här frågan förblir på dagordningen. Vi har verkligen ingenting att skämmas för, och det finns fler exempel på vad som har gjorts för att faktiskt trycka på och försöka vrida utvecklingen i rätt riktning i Turkiet.


Anf. 4 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Det finns faktiskt flera saker som regeringen gör som är positiva i det är avseendet. Ministern nämnde några av dem. Det som jag saknar är att man lyfter upp det här till ytan och faktiskt tar upp frågan internationellt i större utsträckning. Efter den senaste resan till FN i New York var det ganska tydligt för mig att frågan om Turkiets övertramp mot de mänskliga rättigheterna nästan inte finns. Den diskussionen existerar nästan inte där.

Visst, det finns många andra länder där det är en värre situation och det finns många andra länder där det kanske är en liknande situation, men Turkiet är trots allt ett land som är engagerat i Europarådet och, precis som Sverige, har varit med från det år det bildades. Det är också ett land som har ganska nära relationer till hela Europa och till och med har aspirerat på att bli en del av Europeiska unionen. Det är alltså lite annorlunda förutsättningar.

Man kan också ta ett jämförande exempel. Det handlar om Turkiets övertramp av internationell rätt, vilket jag lyfte fram i interpellationen, då Turkiet har gått in i Cypern tidigare och i Irak och Syrien på senare tid. När det gäller Irak är det extra allvarligt med tanke på att det där finns en demokratiskt vald regering som har motsatt sig de turkiska trupper som har gått in där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I interpellationssvaret nämnde ministern att man i vissa avseenden har rätt att gå in i ett främmande land om man ska försvara sig själv. I det här fallet finns det ingenting som de behöver försvara sig mot. De har gått in med hänvisning till att de attackerar terrorister i PKK, men det stämmer inte; de har imperialistiska motiv. Det har framgått i diverse uttalanden av Turkiets president. Bland annat har han tidigare hänvisat till såväl Aleppo i Syrien som Mosul i Irak som turkiska städer som bör bebos av sunniter. Det är en tydligt imperialistisk syn att det här är städer som tillhör Turkiet. Vi har sett samma sak i Syrien, där Turkiet har gått in och attackerat den främsta sekulära kraften mot Islamiska statens härjningar. De har gått in och attackerat en annan Natoallierad. De har gått in och förstört stabiliteten i norra Syrien.

När det gäller Ryssland, som också har brutit mot internationell rätt genom annekteringen av Krim, har man varit tydlig och gått ut och fördömt detta i hårda ordalag. Men när det gäller Turkiet är det förhållandevis tyst, och det är det som jag tycker är beklagligt.

Jag tror att för att få någon form av trovärdighet är det nog bra om det sker en likabehandling av de här två skurkstaterna.


Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag vill säga till interpellanten att vi i den här frågan måste använda alla våra politiska och diplomatiska verktyg och vara aktiva på alla de olika internationella plan som vi kan komma åt för att se till att vi gör vår röst hörd och agerar aktivt.

I FN kommer det upp framför allt när det gäller Syrien, därför att Turkiet som sådant inte är en landssituation som säkerhetsrådet regelbundet följer. Säkerhetsrådet är ju bundet av de situationer som man har via FN-resolutioner och annat. Framför allt har Turkiet alltså behandlats i samband med att man diskuterar situationen i till exempel Syrien. Men att frågan skulle vara bortträngd eller inte skulle diskuteras håller jag helt enkelt inte med om. Jag har här i riksdagen vid upprepade tillfällen också fått beskriva hur vi ser på situationen i Turkiet. Den här debatten är alltså mycket aktiv, och det välkomnar jag.

Framför allt agerar vi via EU, och vi har från regeringens sida arbetat aktivt för att också se till att bevara Turkiets EU-perspektiv så långt det över huvud taget är möjligt. Vi menar att det har varit och borde vara ett av de mest effektiva sätten att påverka Turkiet på lång sikt. Det var detta som drev på för reformansträngningar under ett stort antal år, och nu har vi tyvärr sett en riktningsförändring åt alldeles fel håll i Turkiet. Men stats- och regeringscheferna i EU har haft och har Turkiet på sin dagordning. Jag har diskuterat Turkiet med utrikesminsterkollegorna många gånger. Det var också uppe på vårt möte i april.

Än så länge är det inget medlemsland som argumenterar för att Turkiets EU-förhandlingar ska avbrytas. Men vi vet var de röda linjerna dras, till exempel vid införande av dödsstraff. Och vi är alla bekymrade över utvecklingen när det gäller demokratin och rättsstatens principer.

I det här läget menar vi att det är Turkiet som måste definiera sin relation till EU och visa genom handling att man är seriös när det gäller EU-närmandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har intresse av att samarbeta i en rad frågor, till exempel utrikes och säkerhetspolitiken och antiterrorismsamarbetet. Turkiet har också en viktig roll att spela i kampen mot Daish. Samtidigt får det inte leda till att man använder det för att krossa kurderna och den kurdiska oppositionen.

Vårt samarbete med Turkiet när det gäller migration har också ökat de senaste åren. Det är viktigt för att komma åt dem som smugglar flyktingar och när det gäller asylprocessen och annat.

Turkiet har ett omfattande flyktingmottagande, drygt 3 miljoner flyktingar. Det ekonomiska samarbetet är också omfattande.

Det innebär att vi, som jag sa, måste använda alla våra politiska och diplomatiska verktyg på rätt sätt och på alla de här olika plattformarna och i forum som vi har tillgång till. Vi måste fortsätta insistera på att vi vill se en demokratisk utveckling i Turkiet och respekt för mänskliga rättigheter. Vi fortsätter att använda de tio exempel som jag räknade upp på hur vi kan driva de här frågorna.

Jag anser absolut inte att vi är osynliga eller tystade när det gäller debatten om utvecklingen i Turkiet.


Anf. 6 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Kanske tänkte Margot Wallström själv på att det låter lite märkligt att inget land har propsat på att avbryta förhandlingarna om Turkiets eventuella inträde i EU, trots att de har aviserat införandet av dödsstraff. Jag kan räkna upp en massa siffror. Efter kuppförsöket har mer än 2 500 journalister blivit av med sina arbeten. 800 har förlorat statliga presskort, 169 medier har stängts ned och cirka en halv miljon kurder har fått lämna sina hem efter ganska brutala tillslag från turkiska myndigheter.

Det finns återkommande exempel på att Turkiet är så långt ifrån EU det bara går. Trots det har regeringen inte drivit på för att till exempel avbryta förhandlingarna. Det är ganska mycket begärt att tro att Turkiet ska ändra sitt beteende och helt plötsligt bli ett EU-land.

Efter kuppförsöket tog det bara någon eller några dagar tills man började massarrestera människor. Det vittnar inte minst om en ganska långtgående åsiktsregistrering. Jag har själv kontakt med flera exilturkar som har berättat att de inte hade något med kuppförsöket att göra men att de har flytt på grund av rädsla för regimen.

När det gäller kurdernas situation, avser regeringen att vidta åtgärder för att på något sätt stärka kurdernas roll i Turkiet men även i exempelvis Syrien?


Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag håller helt med om beskrivningen av vad som är problematiskt och av den mycket allvarliga och oroande utvecklingen i fel riktning när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Jag har ingen annan syn.

Hittills har det ändå varit EU-närmandet som har gett oss ramen, kravlistorna och villkoren. Det har gjort så att vi kunnat driva på och säga: "Om ni vill gå i den här riktningen måste det här uppfyllas. Då måste ni upphöra med det här och det här. Ni måste göra de här reformerna för att komma vidare." Det drev också utvecklingen i rätt riktning under ett antal år, fram till i början av 2000-talet. Det är också viktigt för oppositionen. Kom ihåg det! Vilket hopp ska vi ge oppositionen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Än så länge finns en etablerad process. Än så länge finns gemensamma och återkommande möten med Turkiet. Där kan vi i EU vara tydliga. Det är vi också. Vi bjuder förstås in utrikesministern eller andra företrädare och säger tydligt: "Ni vet att om ni går vidare med det här och med införande av dödsstraff har ni passerat en röd linje som innebär att allt det här måste avbrytas." Vi menar att EU-förhandlingarna har varit och bör vara ett verksamt politiskt, diplomatiskt verktyg.

Vi ger stöd till kurderna och har i våra uttalanden insisterat på att en fredsprocess behöver komma till stånd i stället. Man behöver få en utveckling som inkluderar kurderna.

När det gäller till exempel kampen mot Daish i Irak är det faktiskt peshmerga som vi har gett framför allt ett militärt stöd, vilket Markus Wiechel säkert vet.

Den här frågan kommer att fortsätta vara högt upp på dagordningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.