Sveriges Turkietstrategi
Interpellation 2012/13:318 av Johnson, Jacob (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-07
- Anmäld
- 2013-03-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2013-03-20
- Sista svarsdatum
- 2013-03-21
- Besvarad
- 2013-04-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 mars
Interpellation
2012/13:318 Sveriges Turkietstrategi
av Jacob Johnson (V)
till statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Sverige har en strategi för bistånd till Turkiet vars övergripande mål är att stärka demokratin i Turkiet så att förutsättningarna för medlemskap i Europeiska unionen förbättras. Samarbetet är inriktat på området demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Strategin gäller för perioden 2010–2013 och löper alltså ut i år.
Det är uppenbart att det fortfarande råder stora brister i Turkiet när det gäller de krav på respekt för mänskliga rättigheter som måste ställas på Turkiet som ansökarland till EU. Köpenhamnskriterierna omfattar krav på stabila institutioner, som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättsstat och skydd för nationella minoriteter. Den fungerande praktiken när det gäller dessa frågor i Turkiet som till exempel behandling av valda politiker, journalister med mera gör att man kan ifrågasätta om Turkiet lever upp till kravet enligt Köpenhamnskriterierna.
Ett av många exempel är de razzior som den turkiska polisen i mitten av februari riktade mot medlemmar och ledare i de offentliganställdas fackliga organisation Kesk med massarresteringar som följd. Vi vet också att ett rekordstort antal journalister är fängslade samt att tusentals folkvalda politiker fängslats i de så kallade KCK-rättegångarna. De flesta av dessa arresteringar görs utifrån den av omvärlden hårt kritiserade godtyckliga antiterrorlagstiftningen där kritik av den turkiska staten är tillräcklig grund för arresteringar.
När det gäller kurdfrågan är utvecklingen motsägelsefull och innehåller såväl fortsatta militära stridigheter mellan den turkiska militären och PKK-gerillan som kontakter och någon sorts förhandlingar mellan den turkiska säkerhetstjänsten och den fängslade PKK-ledaren Öcalan. I samtalen med Öcalan är även representanter för det prokurdiska partiet BDP i Turkiet involverade.
Man måste i det svåra läget för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Turkiet fråga sig hur Sverige med sina goda kontakter med breda delar av det turkiska samhället kan stödja en utveckling mot fred, demokrati, yttrande- och organisationsfrihet, jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter.
Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att det svenska utvecklingsbiståndet till Turkiet när det gäller respekt för och efterlevnad av mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ökad samhällsdebatt om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet kan fortsätta kommande år?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:318
Webb-tv: Sveriges Turkietstrategi
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:90 Fredagen den 12 aprilProtokoll 2012/13:90 14 § Svar på interpellation 2012/13:318 om Sveriges Turkietstrategi
Protokoll från debatten
Anf. 48 Statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Herr talman! Jacob Johnson har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder så att det svenska utvecklingssamarbetet med Turkiet när det gäller respekt för och efterlevnad av mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ökad samhällsdebatt om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet kan fortsätta kommande år.
Trots förbättringar finns det precis som interpellanten noterar fortfarande brister när det gäller bland annat mänskliga rättigheter och jämställdhet i Turkiet. Det är viktigt att ställa krav på de länder som har ambitionen att bli EU-medlemmar. Bristerna gör att landet inte uppfyller kraven i Köpenhamnskriterierna. Därför är det viktigt att Turkiet vidtar ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de brister som i dag finns och som försvårar landets EU-närmande. Från EU:s sida är det samtidigt nödvändigt att upprätthålla EU-medlemskapsperspektivet.
Som en av de starkaste förespråkarna för EU:s utvidgning stöder Sverige Turkiets arbete för ett framtida medlemskap i EU. Konkret sker detta bland annat genom att stödja turkiska universitets arbete med att införa en modern kursplan för mänskliga rättigheter på juristutbildningar samt genom att stärka kvinnors möjligheter på den turkiska arbetsmarknaden.
Det svenska samarbetet med Turkiet, som för åren 2005-2013 uppgår till totalt 400 miljoner kronor, har en stor fördel i de goda diplomatiska förbindelser som råder mellan länderna, samtidigt som Sverige upplevs som en engagerad, kunnig och objektiv samarbetspartner. Sverige stöder även Turkiets EU-närmande genom EU, vars stöd 2012 uppgick till omkring 850 miljoner euro.
Regeringen avser att även fortsättningsvis stödja Turkiets utveckling mot ökad demokrati och stärkt respekt för mänskliga rättigheter samt jämställdhet, med målet om ett framtida EU-medlemskap.
Anf. 49 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Låt mig först tacka statsrådet för svaret på min interpellation om Sveriges Turkietstrategi.
Turkiet är ett ansökarland till EU och har genom sin storlek och sitt geografiska läge en stor betydelse som eventuell medlem i EU, liksom som en regional stormakt i Medelhavs- och Svartahavsområdet och Mellanöstern. Vänsterpartiet välkomnar liksom regeringen Turkiet i EU den dag man uppfyller kraven för medlemskap, men som Gunilla Carlsson själv påpekar återstår det mycket vad gäller kraven på demokrati och mänskliga rättigheter eftersom Turkiet i dag inte uppfyller kraven i Köpenhamnskriterierna. Det är i sig anmärkningsvärt eftersom dessa egentligen är krav för att kunna påbörja förhandlingar om ett medlemskap och inte minst eftersom förhandlingarna nu redan har pågått i mer än sju år.
Det verkar till och med som att situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet har försämrats sedan 2005, då Turkiet antogs som ansökarland. Enligt statistik som jag har fått från MR-organisationen HRFT, Human Rights Foundation of Turkey, har till exempel antalet fängslade och häktade ökat kraftigt sedan 2005. Många fängslade politiker och MR-aktivister får dessutom sitta i fängelse i åratal innan deras fall prövas rättsligt.
Ett exempel är advokaten och medlemmen av Internationella PEN, Muharrem Erbey, som fängslades i december 2009 bland annat med motiveringen att han deltagit på ett seminarium om förhållandena i Turkiet här i Sveriges riksdag några månader tidigare. Han sitter fortfarande fängslad i Diyarbakir. Erbey är kurd och ett av tusentals exempel på kurder som fängslats i de pågående så kallade KCK-rättegångarna. Kurdfrågan är ett av de största problemen för Turkiet när det gäller uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna och respekten för demokrati och mänskliga rättigheter.
Nyligen besökte Turkiets president Gül Sveriges riksdag. Jag fick i samband med en mottagning möjlighet att fråga Gül om den turkiska regeringen var beredd att vidta några åtgärder som vapenvila och frigivning av politiska fångar för att stödja den pågående så kallade processen mellan Turkiet och företrädare för den kurdiska befolkningen.
Gül svarade i allmänna ordalag och undvikande. Men det är trots allt glädjande att kunna konstatera att flera frigivanden av politiska fångar har skett och att också den kurdiska sidan tagit steg för att underlätta en fredlig politisk lösning av den kurdiska frågan.
Hur kan då Sverige stödja en positiv utveckling vad gäller respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet? Min fråga är egentligen om regeringen avser att förlänga den så kallade Turkietstrategin som löper ut i år. Statsrådet svarar inte riktigt på frågan utan svarar allmänt att regeringen avser att fortsättningsvis stödja Turkiets utveckling mot ökad demokrati och stärkt respekt för mänskliga rättigheter.
Jag vill gärna upprepa frågan: Kan statsrådet vara mer specifik? Blir det en fortsättning på den Turkietstrategi som Sida arbetat med under perioden 2010-2013?
Anf. 50 Statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Herr talman! Tack, Jacob Johnson, för interpellationen men också för det starka engagemanget för Turkiet och inte minst för mänskliga rättigheter!
Det är en styrka, tycker jag, att vi i Sverige så tydligt kunde välkomna president Gül hit och att vi kunde hålla enad front om att som goda vänner tydligt påtala de brister som vi ser i Turkiet.
Jag har också tagit del av HTRF:s siffror och även noterat hur situationen är för journalister och bloggare. Pressfriheten är ett annat statistikområde som bakom siffrorna rymmer ett hårdnande klimat, vilket vi har påtalat för de turkiska företrädarna.
Det är naturligtvis glädjande, som interpellanten påtalar, det som har hänt sedan president Gül var här. Förhoppningsvis kan vi långsiktigt se en förändring med samtal och möjligheter att lösa grundläggande problem i Turkiet, inte minst vad gäller kurdernas situation.
Jag fick den direkta frågan vad Sverige nu avser att göra inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet. Turkiet är ett på egen hand rikt land, och vi har ett gott samarbete med Turkiets egen biståndsorganisation. Det är fortfarande ett land där vi skulle kunna fortsätta att bedriva bilateralt utvecklingssamarbete, just för att bistå i ansträngningarna för att kunna uppfylla Köpenhamnskriterierna, och fortsätta att ge stöd till det civila samhällets organisationer och stötta kapaciteten för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet.
När den nuvarande strategin löper ut kommer vi i Regeringskansliet att påbörja ett arbete där vi överväger goda erfarenheter och andra noteringar. Som ansvarigt statsråd tycker jag att detta arbete har tjänat oss väl och skulle gärna vilja se att vi kunde fortsätta med detta. Därför är det intressant att vi i riksdagen i dag kan ha en interpellationsdebatt om detta. Jag vill dock inte föregå den beredning som bör ske i Regeringskansliet.
Jag tackar för interpellationen. Den är tidsmässigt mycket lägligt ställd.
Anf. 51 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Vi är kanske överens, Gunilla Carlsson och jag, om att situationen för demokrati och mänskliga rättigheter är långt ifrån acceptabel i Turkiet i dag och att situationen som helhet försämrats sedan förhandlingarna påbörjades 2005, men att vi kanske anar en positiv utveckling eller åtminstone en möjlighet när det gäller till exempel den avgörande kurdfrågan.
Jag ska återgå lite mer till Turkietstrategin. Jag har tagit del av Sidas senaste strategirapport för Turkiet som avser perioden september 2011 till september 2012. Sida skriver där bland annat att det övergripande målet med strategin, nämligen att förbättra förutsättningarna för ett turkiskt EU-medlemskap, är för ambitiöst och ligger långt utanför Sidas möjligheter. Jag tycker att man kan ha viss förståelse för dessa synpunkter från Sida.
Däremot är de andra målen, som handlar om ökad respekt för mänskliga rättigheter respektive ökad samhällsdebatt om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, väl så viktiga om inte viktigare än själva EU-medlemskapet, kan jag tycka, och ju samtidigt förutsättningar för att Turkiet i en framtid ska klara Köpenhamnskriterierna.
Jag vill för egen del understryka vikten av att nå framsteg när det gäller kvinnors rättigheter och deltagande i demokratin. Det är i Turkiet, precis som i Sverige, en förutsättning för full demokrati och fullständiga mänskliga rättigheter.
Det är också glädjande att se hur det prokurdiska partiet BDP leds av en kvinna och en man som är jämbördiga och att andelen kvinnor av deras valda representanter ska vara minst 40 procent. Men här krävs fortsatt arbete, och jag hoppas att Sverige även efter 2013 i en kommande fortsättning av Turkietstrategin fortsätter detta prioriterade arbete.
Det finns fortfarande mycket stora behov av insatser inom jämställdhetsområdet i Turkiet. Sida påpekar självt i sin rapport att den dialog som ambassaden bedrivit inom jämställdhetsområdet inte varit samlad och strategisk nog för att bidra till en förändring på systemnivå.
En sak som jag saknar i den nuvarande strategin är yttrande- och pressfrihetsfrågorna mot bakgrund av det stora antalet fängslade journalister i Turkiet i dag. Exemplet Erbey, som jag nämnde tidigare, är ett annat. En stat, till exempel Turkiet, måste kunna tillåta sina medborgare att även utomlands kritisera förhållandena i sitt eget land utan att därefter riskera att fängslas. Det är självklart. Visserligen är det ett av målen gällande strategin i ökad samhällsdebatt om demokrati, mänskliga rättigheter och demokrati, men det är nog på sin plats att också explicit stödja respekten och verka för press- och yttrandefrihet.
Om jag tolkar statsrådet rätt pågår beredning av frågan om hur Sverige ska fortsätta att stödja Turkiets utveckling mot demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jag kan förstå att Gunilla Carlsson i dag inte kan gå in på detaljer om hur detta ska göras. Jag har lämnat några synpunkter på vad jag anser bör finnas med, som jämställdhet och press- och yttrandefrihet.
Jag tror också att det är klokt att använda sig av det civila samhället både i Turkiet och i Sverige i detta arbete. Det finns ett stort intresse bland fackföreningar, politiska partier, invandrarorganisationer, journalister, advokater etcetera i vårt land som jag tror är en viktig resurs att använda i det fortsatta arbetet.
Anf. 52 Statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Herr talman! Beredning kommer att ske. Den har ännu inte påbörjats.
Jag är tacksam för de synpunkter och inspel som jag har fått. Jag tror att vi i stora delar gör samma analys av situationen. Det som har sagts här visar på en insikt som inte bara finns här i kammaren utan också hos myndigheten Sida. Sida som biståndsorganisation kan ju inte hållas ansvarig för huruvida Turkiet klarar att uppnå Köpenhamnskriterierna. Däremot kan biståndet katalytiskt spela roll för att komma till rätta med vissa brister och hjälpa till med vissa kapacitetshöjningar som man anser behöver ske.
Därför är jag glad att vi har ett nära och bra samarbete med Turkiet och att vi till exempel med familjeministern jobbar väldigt hårt för att identifiera möjligheter att göra ytterligare för att stärka kvinnors politiska deltagande. Det är ett land som också ekonomiskt har utvecklats enormt. Där kan det kanske också finnas en del för oss att lära om kvinnors ekonomiska deltagande. Vi har ett ömsesidigt utbyte där vi tillsammans behöver erkänna både brister och framgångar. En sådan framgång är, och där har Sverige varit mycket aktivt, att det turkiska parlamentet nu antagit det fjärde juridiska reformpaketet. Det är ett steg av många som behöver tas.
Det finns anledning att välkomna alla positiva steg som tas och att fortsätta använda våra gemensamma och riktade insatser för att ytterligare bygga kapacitet med den bredd och det engagemang som finns i Sverige för de svensk-turkiska relationerna, som jag bedömer vara mycket bra.
Det är just därför, herr talman, som vi kan ha ett bra bilateralt utbyte, inte bara politiskt utan också genom ett utvecklingssamarbete.
Jag tackar så mycket för interpellationen.
Anf. 53 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Avslutningsvis: Turkiet är ett viktigt land, som vi har sagt här flera gånger, med mer än 70 miljoner människor. Det kommer att få stor betydelse om det väl blir medlem i EU en gång. Sverige har en process för att försöka stödja detta och att Turkiet ska leva upp till de fullständiga kraven enligt Köpenhamnskriterierna.
Det finns många frågor här att diskutera, men vi har naturligtvis inte kommit in på alla. En sådan fråga så här avslutningsvis är Turkiets så kallade antiterrorlagstiftning som måste reformeras, eftersom den har en så väldigt vid tolkning och tillämpning och är så godtycklig. Väldigt många sitter fängslade för åsikter och inte för handlingar.
Jag noterade att Fredrik Reinfeldt tog upp denna problematik när president Gül var här, även om Reinfeldt uttryckte sig diplomatiskt. Men det kanske man gör när man har gäster.
Det är också värt att notera att det pågår en process med den terrorstämplade PKK-ledaren Öcalan, trots att PKK står på EU:s terrorlista. Jag tror att omvärlden ser mycket positivt på den fredliga process som kanske har påbörjats. Till slut kan vi kanske få se en demokratisk öppning i kurdfrågan. Det talade premiärminister Erdogan ganska mycket om, åtminstone tidigare.
Därför är det viktigt att Sverige kan fortsätta med sitt stöd för att stärka demokrati, yttrandefrihet och jämställdhet. Jag har kommit med några synpunkter, och jag ser fram emot en kommande beredning i regeringen. Jag hoppas att Sverige kan lyfta upp frågor om jämställdhet och press- och yttrandefrihet lite särskilt.
Anf. 54 Statsrådet Gunilla Carlsson (M)
Herr talman! Jag tackar ånyo för interpellationen och även ta tillfället i akt och tacka riksdagen. De samtal som fördes när president Gül var här var inte bara uppriktiga och tydliga mellan honom och statsministern, utan det var också ett väldigt bra utbyte här i riksdagen som visade på öppenhet och förmåga att möta både positiv och negativ kritik. Det blev ett bra möte här i Stockholm, som visar på bredden i vårt engagemang.
Sedan dess har vi sett att det fjärde juridiska reformpaketet är antaget. Det syftar till att komma till rätta med många av de problem som vi ser i terrorlagstiftningen. Nu handlar det om hur det kommer att implementeras.
Kvinnans roll i Turkiet, mänskliga fri- och rättigheter i allmänhet och pressfrihet, som vi har täckt i denna interpellation, är frågor som vi i det närmaste dagligdags avhandlar i kontakten med våra turkiska kolleger och vänner. Därför är det bra att det finns en bred uppslutning i det svenska parlamentet kring den svenska samlade Turkietpolitiken och behovet av ett EU-närmande som i sig kanske ytterligare kan hjälpa till att stärka respekten för mänskliga fri- och rättigheter, som vi gemensamt delar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.