Teracom

Interpellation 2001/02:281 av Axén, Gunnar (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-28
Anmäld: 2002-03-05
Besvarad: 2002-03-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 februari
Interpellation 2001/02:281
av Gunnar Axén (m) till kulturminister Marita Ulvskog om Teracom

Riksdagen gav i förra veckan klartecken till en statlig kreditgaranti på två miljarder kronor till Teracom. Det innebär att det ekonomiskt hårt pressade bolaget räddas tillfälligt och att regeringen skjuter upp det oundvikliga konstaterandet att satsning på marksänd digital-TV varit ett fiasko.

Teracom har omfattande verksamhet inom tele- och bredbandsområdet och planerar eventuellt att öka satsningarna inom dessa områden. Det innebär att delar av den statliga kreditgarantin kommer att omfatta lån som används till investeringar på en konkurrensutsatt, fri marknad. Det här har fått aktörer som t.ex. Utfors att reagera eftersom detta innebär att regeringen snedvrider konkurrensen.

Det är orimligt att staten indirekt ska subventionera en viss aktör på telekommarknaden genom att låta denne slippa söka sin finansiering på samma villkor som alla andra. Att Teracoms kreditvärdighet på en privat marknad knappast är något vidare, på grund av företagets djupa ekonomiska kris, är ingen ursäkt @ snarare tvärtom. Regeringen får inte utöka det kostsamma och principiellt tveksamma experimentet med digital marksänd TV till att även omfatta fler branscher. Det vore ett allvarligt ingrepp i konkurrensneutraliteten och ytterligare slöseri med skattebetalarnas pengar.

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att tillse att den statliga kreditgarantin om två miljarder kronor till Teracom inte kommer att omfatta lån till investeringar i konkurrensutsatt verksamhet?

Debatt

(8 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:281

Webb-tv: Teracom

Protokoll från debatten

Kulturminister Marita Ul (S)

Anf. 1 Kulturminister Marita Ul (S)

Fru talman! Gunnar Axén har frågat mig vilka åt- gärder jag avser att vidta för att tillse att den statliga kreditgarantin till Teracom AB inte kommer att om- fatta lån till investeringar i konkurrensutsatt verksam- het. Riksdagen beslutade den 20 februari 2002 att be- myndiga regeringen att utfärda en kreditgaranti till Teracom AB. Bakgrunden för beslutet är att bolaget behöver en tillfällig ekonomisk förstärkning samt att regeringen bedömer att Teracom AB behöver genom- föra en omstrukturering som innebär att företaget koncentrerar sig på kärnverksamheten och minskar risktagandet (prop. 2001/02:76). Gunnar Axéns oro för att garantin skulle leda till otillbörlig konkurrensverkan är knappast motiverad med hänsyn till att Teracom AB i enlighet med riks- dagens beslut förutsätts erhålla en garanti som ska utgå mot en riskavspeglande premie och dessutom i övrigt ta hänsyn till EG:s statsstödsregler. Som be- kant är syftet med dessa regler just att undvika stör- ningar i konkurrensneutraliteten. Regeringen arbetar aktivt med förvaltningen av de statligt ägda bolagen, och jag kan upplysningsvis nämna att Teracom AB bl.a. ska belysa förhållandet mellan den icke konkurrensutsatta verksamheten och den konkurrensutsatta enligt de ägardirektiv som regeringen har ställt på bolaget. I detta arbete bör bolaget följa direktivet om insyn i de finansiella för- bindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag, det s.k. transparensdirektivet (80/723/EG, ändrat genom 2000/52/EG). I samband med att Teracom AB höll en extra bo- lagsstämma den 29 november 2001 beslutade rege- ringen att göra ett tillägg till de tidigare givna ägardi- rektiven. Bolaget fick då uppdraget att omstrukturera verksamheten så att kärnverksamheten prioriteras och den kompletterande verksamheten genomförs med lägre risk och mindre behov av egna investeringar. Regeringen förtydligade samtidigt att kärnverksam- heten och den övriga verksamheten ska redovisas klart åtskilda genom särredovisning. Omstruktureringsarbetet av koncernen pågår som bäst, och den 15 februari 2002 lämnade Teracom AB en redogörelse för hur detta arbete fortskrider. Om- struktureringsarbetet ska vidare bedrivas med sikte på att eventuella nödvändiga beslut kan fattas vid den ordinarie bolagsstämman, dvs. i maj 2002. När det således gäller den kreditgaranti som riks- dagen har bemyndigat regeringen att utfärda till Tera- com AB är det självklart att villkoren kommer att utformas i enlighet med gällande regler.

Gunnar Axén (M)

Anf. 2 Gunnar Axén (M)

Fru talman! Jag ber att få tacka kulturministern för svaret. Bakgrunden till min fråga är att Teracom befinner sig i en akut ekonomisk kris och, som kulturministern säger, har varit i behov av "en tillfällig ekonomisk förstärkning". Å ena sidan säger alltså ministern att företaget be- höver en tillfällig ekonomisk förstärkning. Å andra sidan säger ministern att den här kreditgarantin, den borgensförbindelse som staten iklär sig, skulle vara konkurrensneutral. Men det är den faktiskt inte därför att någon liknande tillfällig ekonomisk förstärkning kan ett annat företag inte påräkna som sysslar med den typ av konkurrensutsatt telekomverksamhet som Teracom sysslar med. Det finns heller inte några andra exempel på att offentliga eller statligt ägda företag som bedriver konkurrensutsatt verksamhet kan få, eller har fått, statlig borgen för de lån som avser finansieringar i just konkurrensutsatt verksam- het. För att förtydliga den konkurrensfördel som den här borgensförbindelsen till Teracom ger ska jag citera vad Riksgäldskontoret självt skriver om vad en statlig kreditgaranti innebär: "En statlig kreditgaranti kan t.ex. ges till ett före- tag som befinner sig i akut kris. Den statliga garantin medför då att en bank kan bevilja företaget nya lån. Ur bankens synvinkel är utlåningen lika säker som en utlåning till staten skulle vara, eftersom staten träder in om företaget inte skulle kunna betala. När garantin utfärdas har den ett värde för företaget som utgör ett åtagande för staten - oberoende av om den senare kommer att infrias eller ej. En statlig garanti kan vara mycket värdefull för mottagaren, men kan då också innebära en hög kost- nad för staten. Det gäller helt enkelt att ju högre san- nolikheten är för ett infriande, desto värdefullare är garantin." Nu är det så att Teracom ägnar sig åt monopol- verksamhet - bl.a. den statliga satsningen på digital marksänd TV. Där har man ingen konkurrens. Det är också den verksamheten som har förorsakat Teracom mycket kraftiga förluster, och kommer att göra det även i framtiden. Teracom ägnar sig också åt telekomverksamhet och ska uppenbarligen utveckla den verksamheten i framtiden - om jag har tolkat ministerns planer rätt. Den verksamheten är konkurrensutsatt. Nu får alltså Teracom ett statligt borgensåtagande - "en tillfällig ekonomisk förstärkning", som ministern uttrycker det hela. Den omfattar inte bara monopolverksamheten och det statliga digitala mark-TV-nätet utan också lån som har tagits för investeringar i telekominfrastruktur och framtida investeringar i telekominfrastruktur. Detta gör faktiskt att konkurrensen på telekommark- naden snedvrids - det går inte att komma undan det. Ministern har ju själv erkänt att det här stödet, den här kreditgarantin, innebär en tillfällig ekonomisk förstärkning för företaget. En liknande tillfällig eko- nomisk förstärkning finns inte för de andra konkurre- rande företagen på marknaden att få. Som kulturministern framhåller i sitt svar ska konkurrensutsatt verksamhet inom Teracom särredo- visas. Jag undrar om det är för mycket begärt att också särskilja de lån som är tagna för investeringar i konkurrensutsatt verksamhet så att de inte kommer att omfattas av kreditgarantin.

Annika Nilsson (S)

Anf. 3 Annika Nilsson (S)

Fru talman! Jag delar kulturministerns uppfattning i svaret och tycker att det är ett bra svar när det gäller den konkurrensutsatta verksamheten och garantin. Som jag sade när ärendet behandlades ser jag garantin som ett steg i arbetet med att säkra företaget i framti- den. Jag tycker också att garantin är ett bra sätt att ge företaget det andrum som behövs i det omstrukture- ringsarbete som just nu pågår. Företaget lämnade en redovisning i februari månad. I beredningen av ärendet diskuterades garantins utformning mycket. De genomgångar som vi hade ingav inte mig någon oro för att garantin inte skulle kunna utformas i enlighet med de regler som gäller i dag. Men jag har en fråga till kulturministern. Skulle kulturministern kunna redogöra för hur vanligt det är och har varit att statliga garantier utfärdas till statliga företag på det här viset?

Kulturminister Marita Ul (S)

Anf. 4 Kulturminister Marita Ul (S)

Fru talman! Jag börjar med Annika Nilssons frå- ga. Det är rätt vanligt förekommande att staten utfär- dar olika typer av kreditgarantier. Den nu sittande regeringen gör det ibland. Den borgerliga regering som leddes av den förre moderate partiordföranden Carl Bildt utfärdade också ett antal sådana. Några exempel på den typen av statliga kreditgarantier gäl- ler Venatius AB. Där bedömdes garantin motsvara minst 22 miljarder kronor - inte 1,2 miljarder som i fallet Teracom. SOS Alarm, Assi Domän, Telia och en rad andra typer av statliga garantier utfärdades av den borgerliga moderatledda regeringen i början av 80-talet. Vi utfärdar också den typen av garantier i dagens regering, men systemet är helt annorlunda i dag. Ti- digare var det så att den utgiftsrisk som de då utfär- dade garantierna innebar för statsbudgeten inte syn- liggjordes. Numera är de finansiella riskerna helt synliga antingen genom att den enskilda garantin beläggs med en riskbaserad avgift som till fullo speglar statens kostnader för garantin eller genom att anslagsmedel anvisas för att täcka skillnaden mellan den avgift som debiteras och statens totala kostnader för garantin. Vad gäller konkurrensfrågorna, som interpellanten återkommer till, är det helt enkelt så att gällande regler självfallet ska följas. Vi är väldigt tydliga i propositionen, i alla andra sammanhang och i vårt agerande. Jag vill naturligtvis invända mot den beskrivning som interpellanten gör av digital-TV. Digital-TV- projektet handlar ju helt om att det inte ska finnas monopol när det gäller distribution av radio och tele- vision, utan det ska finnas konkurrens. Det är ett konkurrensprojekt i sig. När regeringen Bildt besluta- de om skapandet av Teracom var det också tydligt att konkurrensfrågorna var viktiga. Det nya bolaget, skrev regeringen Bildt i sin proposition, ska ha hu- vudmannaskapet för rundradionätet, vilket enligt propositionen bör behållas i helstatlig ägo bl.a. av hänsyn till beredskapen och som en garanti för kon- kurrensneutralitet.

Gunnar Axén (M)

Anf. 5 Gunnar Axén (M)

Fru talman! Jag undrar om jag ska tolka kulturmi- nistern på det sättet att hon anser att det digitala marknätet är konkurrensutsatt. Så är ju faktiskt inte fallet. Det är enbart staten - Teracom - som får sända etermedia i marknätet. Det är en monopolverksamhet. Sedan finns det konkurrerande distributionsformer, men det finns inte konkurrens i det digitala marknä- tet. Det tror jag att vi är överens om. Det var nog en liten felsägning från kulturministerns sida. Men när det gäller telekomverksamheten och in- vesteringar i informationsteknik finns ju en fullt fun- gerande - om man får använda det uttrycket - kon- kurrerande marknad, om än kanske tillfälligtvis på kraftig nedgång. Jag kan inte se det rimliga i att vi ska ikläda skattebetalarna ganska så omfattande förplik- telser för investeringar i verksamhet som vi inte har en aning om hur den kommer att slå i framtiden. Det vore väl rimligt att den typen av telekomverksamhet - om den nu ska bedrivas i statlig regi - får fungera enligt samma spelregler som gäller för alla andra? När kulturministern tar upp exempel på andra former av statliga kreditgarantier så gör hon det lite grann för att förvilla och blanda bort korten i det här sammanhanget. Om det är någonting som staten har gett kreditgarantier till så är det ju den typ av omfat- tande infrastrukturprojekt som Öresundsbron, Arlan- dabanan och bankerna när de höll på att krisa som ett resultat av finansbubblan i början på 90-talet. Att jämföra den typen av statliga kreditåtaganden med en borgensförbindelse för investeringar i telekom- och IT-verksamhet är inte riktigt rimligt. Jag frågar igen om inte kulturministern helt enkelt kan lova - när nu den konkurrensutsatta verksamhe- ten inom Teracom ska särredovisas - att denna typ av verksamhet, som ska drivas affärsmässigt, får fungera med samma spelregler som alla andra företag på telekommarknaden. Kan kulturministern också se till så att kreditgarantin, borgensförbindelsen, inte om- fattar lån till och investeringar i konkurrensutsatt verksamhet?

Kulturminister Marita Ul (S)

Anf. 6 Kulturminister Marita Ul (S)

Fru talman! Distributionen av radio och television är en mycket viktig infrastrukturfråga, som dessutom ligger väldigt nära det som är grundläggande i en demokrati, nämligen att vi ska ha en mångfald i vårt medieutbud. Vad gäller konkurrensfrågorna så kan jag bara upprepa det som jag har sagt i interpellationssvaret, dvs. att det är en mycket osannolik utveckling att garantin skulle leda till otillbörlig konkurrensverkan med hänsyn till att Teracom i enlighet med riksda- gens eget beslut förutsätts erhålla en garanti som ska utgå mot en riskavspeglande premie och dessutom i övrigt utgå från och ta hänsyn till EG:s statsstödsreg- ler. Dessa regler finns ju just för att undvika störning- ar i konkurrensneutraliteten. Jag kan bara återigen försäkra Gunnar Axén att villkoren kommer att ut- formas i enlighet med gällande regler.

Gunnar Axén (M)

Anf. 7 Gunnar Axén (M)

Fru talman! Kulturministern talar emot sig själv. Hon sade inledningsvis att kreditgarantin var en till- fällig ekonomisk förstärkning till Teracom, som även kommer att omfatta den konkurrensutsatta telekom- verksamheten inom företaget. Denna tillfälliga eko- nomiska förstärkning finns det inget annat konkurre- rande företag som kan komma i åtnjutande av. Eller är det på det sättet att kulturministern avser att återkomma med förslag om att även konkurrenter till Teracom på telekommarknaden ska få statliga kreditgarantier för investeringar i infrastruktur?

Kulturminister Marita Ul (S)

Anf. 8 Kulturminister Marita Ul (S)

Fru talman! Jag tvingas konstatera att Gunnar Axén och jag har kommunikationsproblem. Jag kan bara återigen tala om att det faktum att man tar ut en riskavspeglande avgift om man utnyttjar en sådan här garanti innebär att man betalar för garantin och att det finns en marknadsmässighet i det hela. Alla regler som finns på detta område kommer självfallet att följas i det ögonblick det blir nödvändigt att utnyttja garantin.

Intressenter

Frågeställare

Axén, Gunnar (m) Moderaterna

Besvarad av

kulturminister Marita Ulvskog Socialdemokraterna