Tillämpning av utvidgat strandskydd
Interpellation 2016/17:90 av Roland Gustbée (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-27
- Överlämnad
- 2016-10-28
- Anmäld
- 2016-11-08
- Svarsdatum
- 2016-11-17
- Besvarad
- 2016-11-17
- Sista svarsdatum
- 2016-11-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde).
Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften (7 kap. 14 § miljöbalken).
I praktiken beslutar länsstyrelserna om utvidgat strandskyddsområde på ett ofta mycket schablonmässigt sätt. Hela sjöar beläggs med utvidgat strandskydd trots att endast en mindre del av det skyddade området består av särskilt skyddsvärd natur. Inte heller allmänhetens krav på att allemansrättsligt få tillgång till strandlinjen kan motivera det utbredda användandet av utvidgat strandskydd.
Det är ytterst sällan som det inte räcker med 100 meter för att kunna ströva i den strandnära miljön.
Den frikostiga användningen av utvidgat strandskydd innebär att tusentals hektar av attraktiv mark inte kan användas för att bygga bostäder, i ett läge när bostadsbristen är akut.
Bara i Växjö kommun omfattar det utvidgade strandskyddet ca 3 000 hektar. Av den ytan är enligt kommunens beräkningar mindre än 12 procent särskilt skyddsvärd.
Mina frågor till miljöministern är därför:
- Instämmer ministern i att det kan finnas ett överutnyttjande av möjligheten att besluta om utvidgat strandskyddsområde?
- Vilka åtgärder avser ministern i så fall att vidta för att komma till rätta med problemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:90
Webb-tv: Tillämpning av utvidgat strandskydd
Dokument från debatten
- Torsdag den 17 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:30
- Protokoll 2016/17:30 Torsdagen den 17 novemberProtokoll 2016/17:30 Svar på interpellation 2016/17:90 om tillämpning av utvidgat strandskydd
Protokoll från debatten
Anf. 1 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svar på interpellationer
Herr talman! Roland Gustbée har frågat mig om jag instämmer i att det kan finnas ett överutnyttjande av möjligheten att besluta om utvidgat strandskyddsområde. Han har även frågat mig vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta för att komma till rätta med problemet.
Jag deltog för bara några veckor sedan i en interpellationsdebatt om det utvidgade strandskyddet med Roland Gustbées partikollegor Lars-Arne Staxäng och Lotta Finstorp. Frågan har den senaste tiden även varit aktuell i ett antal skriftliga frågor, bland annat en från Lotta Finstorp.
Som jag anfört i mina tidigare svar innebar 2009 års reform av strandskyddsreglerna bland annat att kravet för att en länsstyrelse ska få utvidga ett strandskyddsområde skärptes. Utvidgning får sedan dess endast ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften.
I samband med reformen gav den dåvarande regeringen länsstyrelserna i uppdrag att se över och fatta nya beslut om utvidgade strandskyddsområden. Ett syfte med översynen var att bättre anpassa länens utvidgade strandskyddsområden till strandskyddets syfte att långsiktigt skydda både strandområdenas naturvärden och deras friluftsvärden. Bakgrunden var bland annat att flera äldre beslut om utvidgat strandskydd hade fattats innan syftet att skydda naturmiljön infördes i strandskyddsreglerna.
Enligt Naturvårdsverkets analys av resultatet av länsstyrelsernas översyn innebar översynen att den totala arealen utvidgat strandskydd minskade för landet som helhet. Detsamma gällde de enskilda arealerna i de allra flesta län. Kronobergs län hade enligt analysen precis samma areal före och efter översynen, och enbart i några få län kunde man se att arealen utvidgat strandskydd hade ökat.
Vad kan vi då läsa ut av det jag just har beskrivit? Jo, vi kan börja med att konstatera att både de bestämmelser om utvidgat strandskydd som vi har i dag och länsstyrelsernas översyn genomfördes på initiativ av den tidigare borgerliga regeringen. Vi kan även konstatera att översynen ledde till att det utvidgade strandskyddet minskade, både i landet som helhet och i merparten av de enskilda länen. För Roland Gustbées hemlän Kronobergs län innebar länsstyrelsens översyn ingen förändring av det utvidgade strandskyddet i länet, vilket enligt länsstyrelsen har haft samma omfattning sedan 1970-talet.
Jag blir mot denna bakgrund ganska förvånad över Roland Gustbées frågor i interpellationen. Mitt första inlägg i denna interpellationsdebatt får därför avslutas med samma besked som jag har gett i tidigare svar: Regeringen har för närvarande inte för avsikt att se över länsstyrelsernas möjligheter att besluta om utvidgade strandskyddsområden. Däremot avser regeringen att se över reglerna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, de så kallade LIS-reglerna. Vi vill se en levande landsbygd som kan utvecklas samtidigt som ett attraktivt landskap kan bevaras och värdefulla naturmiljöer skyddas, och vi bedömer att det finns potential att utveckla LIS-instrumentet i det syftet. Syftet med översynen är att ytterligare främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder utan att de värden som strandskyddet långsiktigt syftar till att skydda riskerar att skadas.
Anf. 2 Roland Gustbée (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka miljöministern för svaret.
Som statsrådet mycket riktigt påpekar innebär 2009 års reform av strandskyddet att kraven för att en länsstyrelse ska få utvidga ett strandskyddsområde skärptes. Därför är det mycket märkligt att arealen inte minskat i till exempel mitt hemlän Kronoberg. Faktum är att man sjö för sjö för sammanlagt 24 sjöar har fattat beslut om exakt samma gränser som man beslutade om med stöd av den gamla lagstiftningen. Med en reviderad lagstiftning hade man förväntat sig någon förändring. Själva syftet med reformen var ju bland annat att underlätta för byggande i strandnära lägen. Det ska naturligtvis inte ske okontrollerat utan med hänsyn såväl till behov av naturskydd som till allmänhetens behov av ett aktivt friluftsliv.
Sverige har 424 000 kilometer strand, enligt Statistiska centralbyrån. I de mer glesbebyggda delarna av landet handlar det om flera kilometer per invånare. Att den skyddade arealen i landet totalt sett har minskat är väntat, men många kommunpolitiker vittnar om att i deras kommun har det minsann inte blivit någon lättnad. Statsrådet själv beskriver ju att den totala arealen i några län till och med har ökat.
Det är bra att regeringen har för avsikt att se över reglerna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men det är inte riktigt det interpellationen handlar om. Interpellationen handlar om hur länsstyrelserna fattar beslut med stöd av den nya lagstiftningen.
När länsstyrelser runt om i landet fattar förnyade beslut som leder till oförändrade eller till och med utökade arealer har man helt tydligt inte valt att följa lagstiftarens intentioner. Därför måste lagstiftningen ses över så att det blir bättre samstämmighet mellan tillämpningen och intentionerna.
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att strandskyddet behöver ses över så att förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet blir bättre. Min fråga är därför: När får vi se ett förslag från regeringen avseende strandskyddet?
Anf. 3 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! För att reda lite ordning i detta: Det fanns tidigare riktigt gamla beslut om strandskydd som hade fattats enligt den förrförra lagstiftningen, som var smalare. Sedan utvidgades lagstiftningen till att inkludera fler värden.
När lagstiftningen gjordes om igen beställdes en översyn av alla beslut. Då måste man rimligen ha förstått att det fanns ett antal beslut som var fattade enligt en gammal lagstiftning som var betydligt smalare. När översynen gjordes var det självklart att det skulle innebära vissa utvidgningar eftersom omprövningen görs enligt gällande lag, som i förhållande till vissa av besluten är mer omfattande. Det kan inte ha varit en överraskning för den regering som beställde översynen. Det är en mycket väntad effekt.
Sedan har, precis som intentionen var, den areal av marken i landet som helhet som är skyddad med 300 meters strandskydd minskat. Men att det skulle bli olika effekter i olika delar av landet måste ha varit väntat. Annars måste jag undra vad den förra regeringen tänkte när den gjorde beställningen.
Det är också tydligt att den omfattande förändring som gjorts av strandskyddet har lett till stora och omfattande juridiska prövningar. Det har bland annat inneburit ett hundratal överklagandeärenden, som ligger på regeringens bord. Vi måste ha respekt, tycker jag, för den typen av juridiska processer och låta dem ha sin gång. Man tar en fråga i taget och angriper där det är viktigast.
Jag uppfattar att det finns en bred uppfattning att LIS-reformen inte har uppfyllt sitt syfte. Jag tycker att det är en god ordning att vi börjar med att se över den delen och gör det i syfte att nå ökat bostadsbyggande och god landsbygdsutveckling - med respekt för de naturvärden som ska skyddas. Jag vill verkligen framhålla att det är en god ordning att vi börjar i den delen och inte ser över 300-metersregeln innan den rättsliga prövningen av omprövningsbesluten är färdig. Det vore en förhastad styrning.
Anf. 4 Roland Gustbée (M)
Herr talman! Under alliansregeringens tid genomfördes inte mindre än tre ändringar av strandskyddet. Det är riktigt att det tillkom kriterier som kunde motivera ett utökat strandskydd, samtidigt som kraven skärptes. Detta är en förklaring till att det har ökat på vissa ställen och minskat på andra.
Därför blir det väldigt märkligt när Länsstyrelsen i Kronobergs län fattar beslut om exakt samma: inte en ny sjö, inte en ny sträcka och inte heller några där man har minskat på strandskyddet. Det tycker jag är väldigt märkligt. Man kunde ha förväntat sig både nya områden och områden där det dras in.
Jag tror helt enkelt att man - vad det nu beror på, bemanning eller något annat - inte har orkat lägga ned den tid som behövs för att göra detta enligt lagstiftarens intentioner.
Det beslutas slentrianmässigt om 200 eller 300 meter utmed hela sjöars strandlinjer. Det är ganska uppenbart. Naturen har som bekant inga raka linjer, och det är inte heller så att skyddsvärd natur eller friluftslivets intressen sträcker sig precis 200 eller 300 meter runt en sjö. Det borde finnas variationer utmed den sträckningen.
Behovet av utveckling, bostäder och verksamhet är också viktigt. Utan utveckling blir det avveckling och avfolkning. Om landsbygden avfolkas finns det ju ingen som vill utnyttja de skyddade områdena för friluftsliv.
Statsrådet säger att regeringen har för avsikt att se över de så kallade LIS-områdena. Jag undrar än en gång: När får vi se något resultat av den översynen? Jag undrar också om statsrådet är beredd att ta något annat initiativ för att få en mer utvecklingsvänlig tillämpning av lagstiftningen i dess nuvarande skick.
Anf. 5 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Ledamoten ägnar tid i riksdagens kammare åt att recensera statliga myndigheters myndighetsutövning. Jag kommer inte att instämma i den kören. Vi har en mycket omfattande ordning för att pröva besluten. Just nu pågår ett hundratal ärenden om överklagande av enskilda beslut. Det arbetas väldigt hårt, och det ska ske i laga ordning.
Inom Regeringskansliet arbetar vi också som bäst med innehållet i uppdraget kring LIS-reglerna. Det är ju viktigt att vi verkligen lär av det som inte har fungerat i tidigare uppdrag och landar rätt denna gång så att vi når de syften vi är överens om: en levande landsbygd, möjlighet att bygga bostäder över hela landet, säkrad tillgång till relevanta områden för friluftsliv och säkrade naturmiljöer. Det är en svår fråga, och därför är det viktigt att landa rätt och inte upprepa tidigare misstag.
Strandskyddet var - det tycker jag också är värt att notera - en av de frågor som diskuterades inom ramen för de blocköverskridande bostadspolitiska samtalen. Moderaterna och övriga allianspartier valde att lämna samtalen och lämnade därmed också möjligheten till en bred överenskommelse om bland annat strandskyddet. Jag beklagar verkligen detta.
Men från regeringens sida har vi ändå valt att gå fram och lova en översyn av LIS-reglerna, som inte fungerar till fullo; det ger vi prioritet.
Anf. 6 Roland Gustbée (M)
Herr talman! Landsbygden måste få möjlighet att utvecklas för att hela Sverige ska leva. Ett sätt att möjliggöra för landsbygden att växa av egen kraft är att öka möjligheten att bygga i strandnära lägen. Fler bostäder och fler jobb behövs i hela landet. Vi är på rätt väg sett till den totala utvidgade strandskyddsarealen, men det går för långsamt. Den positiva utvecklingen saknas dessutom helt på sina håll i landet.
Med 424 000 kilometer strand och en befolkning på strax under 10 miljoner invånare måste stränderna ses inte bara som en resurs för friluftsliv utan också för ett attraktivt boende och för verksamheter som kan dra nytta av ett strandnära läge.
Sverige har Europas högsta urbaniseringstakt. Det har mycket positivt med sig, men en levande landsbygd behövs för råvaruproduktion och biologisk mångfald och för alla de människor som föredrar timmar i skogen framför timmar på krogen. Vi måste också dra fördel av landsbygdens konkurrensfördelar och attraktivitet genom att tillgängliggöra och utveckla de bästa lägena, som ofta är strandnära.
Anf. 7 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Jag vill passa på att gå tillbaka och kolla varför vi har ett strandskydd. Det har sin bakgrund i 1950-talets bestämmelser om möjlighet att förbjuda bebyggelse i strandområden. På 90-talet tillkom syftet att skydda den biologiska mångfalden.
För min del skänker jag ofta, när jag reser i andra länder, en tacksam tanke till strandskyddet, när man kan bevittna hur människor exkluderas från värdefulla strandområden och hur naturvärden exploateras på ett kortsiktigt sätt. Samtidigt har vi, precis som ledamoten konstaterar, generöst med stränder i detta land, och det ska vi skatta oss lyckliga för.
Att landsbygden kan fortsätta utvecklas och att det innebär nya bostäder på landsbygden är vi brett politiskt överens om. Vi är också brett politiskt överens om att LIS-reformen inte har nått sitt syfte och närmast kan kallas ett misslyckande. Jag beklagar att vi inte kunnat gå fram brett med ett gemensamt uppdrag att se över detta, men regeringen prioriterar att göra en översyn för att verka för god utveckling i hela landet - med nya bostäder och skydd för både friluftslivet och naturvärden.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.