tjälsäkringen av vägarna i Norrland

Interpellation 2001/02:346 av Lundberg, Carin (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-02
Anmäld: 2002-04-09
Besvarad: 2002-04-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 2 april
Interpellation 2001/02:346
av Carin Lundberg (s) till näringsminister Björn Rosengren om tjälsäkringen av vägarna i Norrland

Varje år stängs ca 15 % av det statliga vägnätet av för tung trafik under tjällossningen. Avstängningarna sker i nästan hela Sverige, men är störst i skogslänen från Dalsland upp till Norrbotten, vilket orsakar stora problem.

I Västerbottens inland har många enskilda människor och företag fått allt sämre förutsättningar för sin dagliga verksamhet på grund av brister i vägunderhåll. Problemen kulminerade under våren 2001 då stora delar av grusvägnätet var mycket svårframkomligt inte bara för tung trafik utan också för vanlig personbilstrafik. Flera avsnitt fick stängas helt för all trafik, vilket är mycket ovanligt. Konsekvenserna för de som drabbades när deras enda vägförbindelse med omvärlden stängdes blev stora. För skogsindustrin, turismen och för de många glesbygdsboende är detta ett mycket stort problem.

I proposition 2001/02:20 föreslog regeringen och riksdagen beslutade att 17 miljarder kronor ska avsättas för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägnätet under perioden 2004@2015. Med den beskrivning av åtgärderna som finns i proposition eller riksdagsbeslut kan man inte med önskvärd tydlighet konstatera att vägnätet i Norrlands inland särskilt ska prioriteras.

Jag vill därför ställa följande fråga till ministern:

När och hur avser regeringen att tydligare uttala att tjälsäkringsåtgärder i Västerbotten och i övriga Norrlands inland i första hand ska prioriteras inom den avsatta 17-miljardersramen?

Debatt

(12 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:346

Webb-tv: tjälsäkringen av vägarna i Norrland

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 75 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Carin Lundberg har frågat mig när och hur regeringen avser att tydligare uttala att tjäl- säkringsåtgärder i Västerbotten och i övriga Norr- lands inland i första hand ska prioriteras inom den avsatta 17-miljardersramen. Jag är medveten om situationen med dåliga vägar i Norrland under tjällossningsperioden och då kanske speciellt under fjolåret då det var svårare än normalt i bl.a. Västerbottens län. Då tvingades Vägverket stänga ett tiotal vägar för all trafik, vilket är något relativt ovanligt. Jag erfar att det under den senaste tioårsperioden bara i något enstaka fall har hänt att en väg stängs av helt under tjällossningen. Under fjolåret var 2 957 km väg avstängd för tung trafik på grund av tjällossning i Västerbottens län. I hela landet var sammanlagt 17 062 km väg avstängd på grund av tjällossning. Längdsummorna är oroande och pekar på att åtgärder krävs, något som nu regeringen tagit tag i. I mars detta år tog nämligen regeringen beslut om att uppdra åt Vägverket, Banverket och länen att upprätta långsiktiga planer för nationell respektive regional transportinfrastruktur för perioden 2004- 2015. Där avsattes 17 miljarder kronor till åtgärder för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av landets vägar. I år sker en satsning i närtid på 1,6 miljarder kronor för samma sorts åtgärder. Genom detta kom- mer ett betydande antal åtgärder att kunna genomfö- ras i Västerbotten redan i år. Ansvaret för att fördela de 17 miljarder kronorna till tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion ligger nu hos Vägverket. Vägverket ska tillsammans med bl.a. det lokala näringslivet och länen peka ut ett vägnät som är betydelsefullt för näringslivet och de boende på landsbygden. I den geografiska fördelningen av ramen för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion ska Vägverket beakta bristerna i systemet, dvs. längden avstängd väg, antalet dagar avstängningen varar samt storleken på det trafikflöde som berörs. Dessutom ska Vägverket också ta hänsyn till hur svårt den tunga trafiken under tjällossningsperioden har att nå sina målpunkter. Det innebär att regioner med glest vägnät ska ges större tyngd i fördelningen. Med detta som utgångspunkt ska sedan Vägverket planera in sina åtgärder och fördela de 17 miljarder kronorna. Po- ängteras bör att det är ett förslag till åtgärder av tjäl- säkring, bärighet och rekonstruktion som Vägverket kommer att lägga fram för regeringen den 4 augusti 2003. Det är regeringen som därefter fastställer pla- nen för perioden 2004-2015. Jag är övertygad om att den satsning på tjälsäk- ring, bärighet och rekonstruktion som regeringen nu gör på ett betydande sätt kommer att minska proble- men med avstängda vägar på grund av tjällossning i Västerbotten och Norrlands inland i såväl nutid som framtid. Då Carin Lundberg, som framställt interpellatio- nen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Ma- rie-Louise Rönnmark i stället fick delta i överlägg- ningen.

Marie-Louise Rönnmark (S)

Anf. 76 Marie-Louise Rönnmark (S)

Fru talman! Jag tackar å Carin Lundbergs vägnar för svaret. Regeringen konstaterar att ett väl utbyggt och väl fungerande transportsystem är en grundläggande del av landets baskapital som måste utvecklas och för- valtas. Det är bra och helt riktigt. Det är utmärkt att 17 miljarder avsätts till rekonstruktion, tjälsäkring och bärighet av våra vägar. Man behöver inte åka till EU för att få beröm, det kan man få här också. Nu räcker det inte enbart med att avsätta pengar. Jag hoppas att näringsministern förtydligar sig ytter- ligare genom att prioritera just tjälsäkring av våra vägar. En av parametrarna som Vägverket har att ta hänsyn till är storleken av trafikflödet. Jag kan själv snabbt konstatera att de glesare regionerna får stå tillbaka för bl.a. rekonstruktion som naturligtvis sker i andra delar av landet. Att tjälsäkra vägar är ingen ny fråga. Den togs upp vid vissa tillfällen i fjol, men frågan har varit aktuell under många år. Om hela Sverige ska få en chans till utveckling är det nödvändigt att prioritera just tjälsäkringen. Är ministern beredd att särskilt uttala att tjälsäkring ska prioriteras?

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 77 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! När jag läste interpellationen tyckte jag att det skulle vara intressant att få vara med i diskussionen. Det här är naturligtvis inte ett problem bara för vägarna i Norrland, utan det här gäller i stor utsträckning hela vårt land. Jag ska försöka att inte nämna Värmland särskilt, men det känner näringsmi- nistern till sedan tidigare i dag. Det är tacknämligt att det avsätts särskilda medel för bärighetshöjande satsningar. Det som bekymrar mig särskilt, men som inte heller är särskilt förvånan- de eftersom det är Carin Lundberg som har framställt interpellationen, är att de vägar som går fram till det statliga vägnätet, det enskilda vägnätet, glöms bort. Det kan vara svårt för en socialdemokrat att väcka en interpellation om detta eftersom det inte finns några satsningar där. Hur ser näringsministern på det pro- blemet så att det i sin helhet ska överensstämma med målet ett bra vägnät? Jag har läst i Vägverkets budgetunderlag för 2003-2005 att Vägverket har gjort en analys av re- sursbehovet för drift och underhåll, inklusive rekon- struktion, för den kommande tioårsperioden. Enligt denna uppgår behovet för att upprätthålla nuvarande standard till 7,3 miljarder kronor per år. Någon åter- hämtning av eftersläpande underhåll kommer emel- lertid inte att kunna ske. Anslagsbehovet borde vara 9 miljarder kronor för att kunna få en återhämtning. Det fattas således närmare 2 miljarder kronor. Då blir jag lite bekymrad. Tidigare i debatten i dag har det talats om osanningar, och det har varit huggsexor om olika ords betydelser. I avslutningen på ministerns svar till interpellanten framgår det att den satsning som kommer att göras kommer på ett bety- dande sätt att minska problemen med avstängda vägar på grund av tjällossning i Västerbotten och Norrlands inland. Jag hade i går en träff med skogsnäringen i Värmland. 97 % av det statliga grusvägnätet i Värm- land är avstängt. 98 % av Värmlands enskilda vägnät är avstängt. Detta gör mig ytterligt bekymrad för den basindustri vi har. Jag vill ställa en fråga till näringsministern i den- na debatt. Vi kan se att Vägverket säger att vi under en tioårsperiod inte kommer att kunna få en åter- hämtning av vägnätet. Hur kommer det då att gå för det enskilda vägnätet om regeringen inte behagar att ge en enda krona i ytterligare investeringspengar? Det är inga höjda ramar mer än vad inflationen har gett sedan tidigare. Det är väldigt bekymmersamt, när- ingsministern.

Åke Sandström (C)

Anf. 78 Åke Sandström (C)

Fru talman! Jag vill först och främst beröra att svaret på interpellationen gäller förutsättningar två år in i framtiden, dvs. från 2004 och framåt. Tjälskador- na består. De är kontinuerliga. Vi kan även detta år och nästa år garantera alla trafikanter på dessa vägar ett fortsatt puckelpiståkande. Det är helt klart. De nu tilldelade medlen som nämns i svaret kan möjligen innebära en högre måluppfyllelse för den plan som beslutades 1997 för vårt län, dock inte för hela planen. Fru talman! Jag vill, i likhet med tidigare talare, beröra frågan om enskilda vägar. Jag har under många år följt frågan noga. Jag hade 1995 förmånen att arbeta i en undergrupp som förberedde den uppgö- relse som vi i Centerpartiet var med i tillsammans med Socialdemokraterna, nämligen att återställa den under ett år halverade bidragsnivån. Låt mig ta Västerbottens län som exempel. Tjäl- säkringen gäller självklart även enskilda vägar. Vi har 450 mil sådana vägar. Där finns det för i år 2 miljoner kronor för upprustning och investeringar. Det är 2 miljoner kronor för 450 mil. Det är enligt Vägverket inte möjligt att bevilja medel till något enskilt projekt. Det måste finnas kvar en buffert om något skulle hända med t.ex. en bro. Är det rimligt med 45 öre per meter till upprustning? Anslaget för våra 450 mil enskilda vägar i Väster- botten räcker till att bygga två meter väg i Södra Länken. Jag har tagit reda på kostnaderna per kilo- meter. 450 mil i Västerbotten har exakt samma be- lopp som två meter av Södra Länken. Tycker när- ingsministern att det är rimligt? Jag säger inte att dessa vägar ska ställas mot varandra. När kommer enskilda vägar in i infrastrukturpla- nerna? Jag vet vad det berodde på att de inte behand- lades i infrastrukturpropositionen. Det berodde på en tidigare utredning. Men de måste komma med i en behandling. Vägarna betyder faktiskt mycket. Vi har låtit göra en stor utredning i mitt hemlän där det har dokumenterats vad vägarna betyder för näringslivet. När kommer enskilda vägar att behandlas i ordinarie planering?

Sven Bergström (C)

Anf. 79 Sven Bergström (C)

Fru talman! Jag dristar mig också till att delta i debatten eftersom det här är en fråga som ligger många av oss som bor i dessa områden varmt om hjärtat. Vi vill naturligtvis på alla sätt säkra att de utpekade 17 miljarder kronorna verkligen kommer till användning såsom avsetts. Jag har tidigare i ett annat sammanhang frågat om näringsministern hos Väg- verket har försäkrat sig om att det verkligen blir en tydlig öronmärkning av dessa pengar till de områden som har dessa problem. Jag är inte alldeles säker på hur svaret ska tolkas, men jag är tacksam om när- ingsministern kan tydliggöra om han har försäkrat sig om att det blir så. Rekonstruktionsbehov finns i hög grad i södra Sverige också, men jag uppfattar att det här gäller i hög grad tjälsäkring och bärighet på de vägar som har de största framkomlighetsproblemen året runt. Med hänvisning till den tidigare debatten kan vi fundera över om vi kan vara säkra på att det blir så. Jag försökte illustrera hur på två år bilden av IT- utbyggnaden har förändrats. Risken är stor att det blir förändringar här också. Om man ska leva upp till 364-miljardersprogrammet ska regering och riksdag förmå sig att anslå 5 ½ miljarder mer per år under en tolvårsperiod. Hade det funnits en stark strävan att påbörja det här arbetet tidigt hade man kunnat anslå någon krona ytterligare redan för 2002, 2003 och 2004. Nu har vi en situation där Vägverket självt i ett pressmeddelan- de skriver följande: Tyvärr ligger anslagen i regeringens budgetförslag för åren 2002-2004 på nivån 6 miljarder kronor - drift och underhåll, handlar det alltså om. Detta inne- bär att någon återhämtning av det eftersatta under- hållet inte kan förväntas under denna period. Vi får alltså leva i tre år till med en erbarmligt då- lig drifts- och underhållssituation i de här länen. Vi får några kronor till att påbörja de bärighetshöjande åtgärderna. Men det vore välkommet om näringsmi- nistern här kunde vara ännu tydligare på den punkten, att detta ska inte smetas ut över hela landet. Det som gör mig lite orolig är när jag läser de pla- neringsdirektiv som näringsministern också hänvisar till som är daterade den 14 mars. Där talar regeringen om för trafikverken vad som beslutades i riksdagen den 14 december. Här plussar man på ett antal pro- jekt, huvudsakligen i Stockholmregionen. Jag vill gärna att näringsministern också kort berör detta. Hur kan det komma sig att regeringen, efter det att riksdagen har fattat sitt beslut, kastar in ytterligare projekt i diskussionen? Det är bl.a. Södertörnsleden och Norrortsleden, som över huvud taget inte har diskuterats. Det är en beredning i Stockholm som har suttit och filosoferat kring de här projekten. Det finns över huvud taget inga miljökonsekvensanalyser, inga samhällsekonomiska analyser och inga analyser av vad det betyder för den regionala utvecklingen. Där- för blir jag lite orolig när regeringen så snabbt kastar om kursen. Också på den punkt som gäller tjälsäkring, bärig- het och rekonstruktion vill jag ha så tydliga och star- ka försäkringar som möjligt om att dessa pengar verkligen ska gå till de områden där de bäst behövs.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 80 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Får jag redogöra för vad Vägverket i region Västerbotten-Norrbotten säger. Jag talar nu om 2002. Innan jag går in på detta vill jag också säga, efter- som frågan kom upp, att Vägverket och Banverket har fått 12 miljarder mer än vad man har planerat för 2002, 2003 och 2004, just därför att man ska komma i gång med en hel del projekt och just därför att de har de problem de har, som ni nu har beskrivit. Jag citerar nu: "Aldrig tidigare har så mycket pengar satsats på de mindre vägarna i . Västerbot- tens län." Vägverket redovisar i ett pressmeddelande från den 4 april i år 107 åtgärder på vägnätet i länet under hela år 2002. Sammanlagt satsar Vägverket drygt 369 miljoner kronor på ombyggnad och underhåll av mindre, lågtrafikerade vägar i Västerbottens län med en totallängd på 105 mil. Pengarna som satsas är mer än en fördubbling av anslagen jämfört med i fjol, och åtgärder på vägnätet genomförs i länets samtliga kommuner. I t.ex. Skellefteå kommun genomförs underhålls- åtgärder på 12 mil grusvägar och ombyggnad av drygt 4,5 mil väg, samt 3,5 mil väg får i huvudsak ett nytt slitlager. I Lycksele kommun genomförs åtgärder på vissa av de vägar som i fjol fick stängas av på vissa avsnitt som en följd av den svåra tjällossningen. Länets statliga vägar består till 40 % av grusvägar, och dessa vägar är vanligtvis inte byggda för dagens belastningar, och stängs ofta av för tung trafik vid tjällossningen. Därför är det viktigt att många av Vägverkets åtgärder gäller just underhållet av grusvä- gar. Det övergripande resultatet blir en betydligt höjd vägstandard i länet, vågar jag lova. För år 2003 är det samma typ av satsningar på de mindre vägarna som görs, men i en något mindre omfattning. År 2004 beslutas Vägverkets åtgärder i länet av hur anslagen i länsplanen för regional transportinfra- struktur ser ut. En länsram på 738 miljoner kronor innebär att Västerbottens län får nästan dubbelt så mycket pengar som regionala väginvesteringar och kollektivtrafik, jämfört med det som gäller i nuvarande plan. Väster- bottens län får alltså, förutom en rejäl upprustning av det befintliga vägnätet, även möjligheter att göra nödvändiga nyinvesteringar. Länsramen på 738 miljoner kronor är en prelimi- när ram, och länen ska även planera för nivåer som är 50 % högre och 50 % lägre. Regeringen kommer sedan att granska planförslagen, bl.a. utifrån hur pass väl de bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen. Visar det sig då att Västerbotten har åtgärder som är mer angelägna än vad andra län har finns alltså möjlighet för regeringen att omfördela pengar mellan länen. Sammanfattningsvis vill jag säga att Vägverket nu har satt i gång en stor verksamhet både i Norrbotten och i Västerbotten - det är samma region - för 2002, 2003 och 2004. Och Vägverket, de ansvariga i denna region, uttrycker detta med stor glädje och drar i gång, som jag sade, bara i Västerbotten 107 projekt. Det tycker jag inte är dåligt.

Marie-Louise Rönnmark (S)

Anf. 81 Marie-Louise Rönnmark (S)

Fru talman! Eftersom jag i dag fick veta att jag på min första dag i riksdagen skulle debattera denna fråga, har jag färska citat från i dag. När man går in och tittar på hur det är skrivet kan man konstatera att de 17 miljarder - som jag berömde och sade var jät- tebra - som ska gå till tjälsäkring, bärighet och rekon- struktion finns på samma konto. Det är det som jag vill försöka informera om på ett fint sätt. De ligger på samma konto, och det går mer till rekonstruktion där fler bilar finns. De går definitivt inte till de norra delarna. Det är det som jag försöker förklara på ett så pedagogiskt sätt som möjligt. Precis som jag har läst i tidigare citat av närings- ministern, att näringsministern vill säkra att pengar går till tjälsäkring, ska det också uppmärksammas att alla de här tre områdena ligger på samma konto. Det finns ett begrepp i folkmun som jag har hört det senaste året, speciellt efter problemen i fjol höst: Vi har nått en skamgräns för våra vägar. Därför kän- ner jag att när det nu läggs så mycket pengar ska vi inte behöva ha den debatten, utan vi kan konstatera att vi ska prioritera tjälsäkringen - punkt slut.

Jan-Evert Rådhström (M)

Anf. 82 Jan-Evert Rådhström (M)

Fru talman! Det är trevligt och kul att höra att näringsministern får tag i pressmeddelanden som är positiva när det gäller vägar. Men det är ju precis så som han avslutade med: Det är ju vad de tänker sig att de eventuellt skulle kunna få. Det var synd - men det var väl också otänkbart - att han inte läste ett pressmeddelande från Vägverket i Värmland, där man hittills har fått en minskad ram med 24 %. Jag tänkte att jag skulle undvika att an- vända den siffran, i och med att det är preliminärt, men kontentan är ändock att det är stor osäkerhet vad som kommer och vilken den slutliga siffran sedan blir. Jag ska försöka lägga det på minnet och höra om vår näringsminister vill läsa pressmeddelanden när ramarna är fördelade. Då ska vi nog ta den diskussio- nen återigen. Jag befarar vad som då kommer i största utsträckning. Jag vill, bara för att neutralisera lite grann när näringsministern slår sig för bröstet här, referera vad Vägverket självt skriver. Vägverket har ju fått sina ramar från regeringen. Man säger så här: Någon åter- hämtning av eftersläpande underhåll kommer inte att ske under den här tioårsperioden. Detta skriver Väg- verket i Borlänge som budgetunderlag till regeringen. Fru talman! Det blir anledning att återkomma. Några ord om enskilda vägar vill inte näringsminis- tern säga, och det bekymrar mig ytterligare.

Åke Sandström (C)

Anf. 83 Åke Sandström (C)

Fru talman! Det här är en fascinerande debatt. Man blandar inte små och stora vägar utan äpplen och päron. Ja, det är klart att jag också fick det här press- meddelandet. Det gällde de pengar som har fördelats under detta år. Det är mycket enkelt att klara en för- dubbling mot i fjol om beloppet var väldigt lågt då. Det är korrekt att det som satsas här ryms i den plan som beslutades 1997. Då gjorde man ett stort nummer av de enorma beloppen, och det är det som beslutades 1997 som man ska uppfylla. Det säger Vägverket. I de medier som finns uppe hos oss säger man också att det faktiskt tar 20 år att hinna bygga i kapp hela det eftersläpande underhållet. Slutligen vill jag återkomma till min fråga om en- skilda vägar och den helt orimliga situation som råder inom det området. Jag menar att 30 miljoner ton i totala näringslivstransporter på ett år i ett län med en sådan ytvidd faktiskt är ganska mycket. Det finns alltså 2 miljoner kronor till upprustning av 450 mil. Jag hoppas att ministern lyssnar på detta. Jag vill ha besked. Ska enskilda vägar i Västerbotten på 450 mil fortsättningsvis leva med 2 miljoner kronor per år till upprustning och investeringar? Det är fullständigt orimligt. Jag vill gärna ha svar på om näringsminis- tern tycker att det är rimligt.

Sven Bergström (C)

Anf. 84 Sven Bergström (C)

Fru talman! Det är gott och väl att näringsminis- tern får beröm och uppmuntrande ord ömsom från EU och ömsom från Vägverket i Västerbotten. Men han får väl ändå respektera att vi vill ha rätt tydliga och bindande besked på sådana här väsentliga punkter. I slutet av pressmeddelandet kom näringsministern in på att det här är en länsplanering som bygger på spann på ± 50 %. Trafikutskottets kansli upprättade en PM den 9 april förra året och granskade då hur mycket av an- slagen till länsplanerna som har betalats ut i verklig- heten. Då visade det sig att bara 70 % av anslagna 100 % har betalats ut under en följd av år. Efter två tre år är man ett år efter. Jag träffade i går kväll vägingenjören Hans-Olov Åström på ett vägmöte i Gävleborg. Han bekräftade att i Gävleborg har man bara fått 70 % under en följd av år. Plötsligt ligger man alltså ett år efter i plane- ringen. Nu ska man ha ett spann på ± 50 % i plane- ringen. Det blir ju väldigt rörigt för dem som sitter med ansvaret för detta. Precis som tidigare talare var inne på här är det ju så när man lyssnar på Vägverket centralt. Alla leda- möter får en tidning från Vägverket som heter Våra vägar. I februarinumret skriver Vägverkets högste ansvarige Ingemar Skogö: Problemet med ett otill- räckligt underhåll på vägarna kvarstår. Anslagen de närmaste åren kommer endast att medge åtgärder av typen lappa och laga på vägytan. För att få en optimal livslängd bör underhållsbehovet i vägkroppen åtgär- das samtidigt med vägytan. Därför kan man ju förstå att vi känner en viss oro. Hur går det nu med de här 17 miljarderna. Kommer de verkligen fram ordentligt? Låt mig sluta med att ställa en fråga till näringsministern. Man säger att dessa 17 miljarder ska till Vägverket. Men i plane- ringsdirektiven på s. 6 skriver man att Vägverket och Banverket, båda två alltså, ska identifiera dessa ob- jekt, och de ska prioritera högt i planerna. Gäller de 17 miljarderna bara Vägverket eller gäller de både Banverket och Vägverket?

Näringsminister Björn (S)

Anf. 85 Näringsminister Björn (S)

Fru talman! Först vill jag klargöra att dessa 17 miljarder självfallet ska gå till skogslänen. Det är därför vi gjorde en budget på 17 miljarder. Det hand- lar om tjälsäkring, rekonstruktion och bärighet på de vägarna. Det var därför vi avsatte 17 miljarder. Det är för mig obegripligt hur man kan få fram att Banverket skulle vara med och dela på dessa 17 miljarder. Jag förstår det inte. Men eftersom det nu har uppstått en sådan otydlighet vill jag säga att dessa 17 miljarder är till vägar. De är till tjälsäkring, bärighet och rekon- struktion, och de ska gå till skogslänen där vi har dessa problem. Sedan kan det ju finnas tjälsäkrings- problem någonstans i Småland, och då ska de också gå dit och även till Värmland - det är ju ett skogslän. Låt mig sedan kommentera de enskilda vägarna. Som har sagts här har vi haft en utredning som stude- rat frågan kring enskilda vägar. Utredningen föreslog bl.a. att vissa vägar skulle föras över från statlig till enskild väghållning. Någon överföring i den storlek som utredningen föreslog är inte aktuell. Jag har, som jag sade tidigare, lagt den här i papperskorgen. Ett annat förslag som vi funderar på just nu är att lyfta in de enskilda vägarna i infrastrukturplanering- en. Hörde ni vad jag sade nu? Jag sade något viktigt. Jag ska be att få återkomma till det. Det är ett förslag som vi diskuterar. Låt mig sedan gå över till drift och underhåll. Jan- Evert Rådhström tar upp den eftersläpning i drift och underhåll som Vägverket rapporterat. Låt mig då påminna om att vi från 2004 höjer nivån på drift och underhåll från nuvarande 6 miljarder kronor till 7,2 miljarder kronor. Det är faktiskt en ökningen med 20 %. Det är inte dåligt. Det är det faktiskt inte. Som jag sagt tidigare höjer vi med 12 miljarder för 2002, 2003 och 2004 för att kunna tidigarelägga sådant som vi har senarelagt av ekonomiska skäl.

Marie-Louise Rönnmark (S)

Anf. 86 Marie-Louise Rönnmark (S)

Fru talman! Då kan jag bara konstatera att jag är nöjd med svaret. Jag förutsätter att de direktiven tydliggörs inåt i organisationen. Där är det inte tyd- ligt.

Intressenter

Frågeställare

Lundberg, Carin (s) Socialdemokraterna

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna