Tolkning av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandling
Interpellation 2006/07:364 av Messing, Ulrica (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-01
- Anmäld
- 2007-03-01
- Besvarad
- 2007-03-19
- Sista svarsdatum
- 2007-03-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 mars
Interpellation
2006/07:364 Tolkning av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandling
av Ulrica Messing (s)
till försvarsminister Mikael Odenberg (m)
Kommissionen har nyligen skickat ut ett tolkningsmeddelande om tillämpning av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandling. Syftet är att förhindra eventuella felaktiga tolkningar och missbruk av artikeln och ge upphandlande myndigheter viss vägledning vid bedömning av om undantaget är berättigat.
Kommissionen menar: När det gäller försvarsupphandlingar är det endast möjligt för medlemsstaterna att förena sina befogenheter på säkerhetsområdet med sina skyldigheter enligt fördraget genom att – för varje upphandlingskontrakt – mycket ingående analysera om ett undantag från gemenskapsbestämmelserna är berättigat eller inte. Tolkningsmeddelandet visar på att tolkningen och tillämpningen av artikel 296 skiljer sig åt mellan EU:s medlemsstater.
Jag menar att det är viktigt att försvarsupphandlingen tjänar sitt syfte. Den får inte leda till kortsiktigt ekonomiskt och miljömässigt tänkande som missgynnar svensk säkerhet på lång sikt. En strikt läsning och tillämpning av artikel 296 och lagen om offentlig upphandling får inte leda till att utvecklingsprojekt i offentlig och privat samverkan missgynnas eller försvåras. Jag menar att det är en felaktig tolkning att åberopa lagen om offentlig upphandling och direktivet 2004/18EG (som är det rättsinstrument som syftar till att säkerställa iakttagandet av de grundläggande bestämmelserna i fördraget som rör fri rörlighet för varor och tjänster samt etableringsfrihet på området för offentlig upphandling) för att inte ingå eller utveckla offentlig och privat samverkan och därmed nå högsta effekt ur ekonomisk, miljö- och säkerhetshänsyn. Det finns inget motsatsförhållande dem emellan.
Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsministern:
Hur ser försvarsministern på försvarsupphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling och dess påverkan på privat och offentlig samverkan?
Hur avser försvarsministern att agera för att tillämpningen av lagen om offentlig upphandling och tolkningen av artikel 296, på svenska myndigheter med uppdrag att upphandla försvarsmateriel och tjänster, inte ska leda till kortsiktigt agerande med ekonomiska, miljö- och säkerhetsmässiga implikationer som följd?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:364
Webb-tv: Tolkning av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandling
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:77 Måndagen den 19 marsProtokoll 2006/07:77 9 § Svar på interpellation 2006/07:364 om tolkning av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandling
Protokoll från debatten
Anf. 46 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! Ulrica Messing har frågat mig hur jag ser på försvarsupphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling och dess påverkan på privat och offentlig samverkan. Ulrica Messing har vidare frågat hur jag avser att agera för att tillämpningen av lagen om offentlig upphandling på svenska myndigheter med uppdrag att upphandla försvarsmateriel och tjänster, och tolkningen av artikel 296, inte ska ledda till kortsiktigt agerande med ekonomiska, miljö- och säkerhetsmässiga implikationer som följd.
Huvudregeln är att försvarsupphandling, i likhet med annan offentlig upphandling, ska ske i enlighet med de EG-rättsliga upphandlingsreglerna och lagstiftning som genomför dessa regler på nationell nivå.
I Sverige gäller lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Lagen genomför tidigare gällande EG-direktiv inom upphandlingsområdet i svensk rätt. Sedan den 30 april 2004 gäller två nya EG-direktiv inom upphandlingsområdet - direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster och direktiv 2004/17/EG om upphandling inom de så kallade försörjningssektorerna, bland annat vatten, energi och transporter. En proposition med förslag till lagstiftning som genomför de nya direktivens bestämmelser i svensk rätt är aviserad att lämnas till riksdagen i juni. När den nya lagstiftningen träder i kraft upphävs LOU.
Artikel 296 i EG-fördraget ger medlemsstaten möjlighet att under vissa förutsättningar låta bli att tillämpa regelverket för offentlig upphandling vid anskaffning av försvarsprodukter.
För försvarsupphandling som med stöd av artikel 296 kan undantas från det EG-styrda regelverket gäller särskilda, mindre detaljerade, nationella regler i 6 kap. LOU. Enligt dessa regler finns vidare en möjlighet för regeringen att föreskriva eller i enskilda fall besluta om de undantag från bestämmelserna i 6 kap. LOU som är nödvändiga med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Regeringen får också i föreskrifter eller i enskilda fall överlåta till en upphandlande enhet att själv besluta om sådana undantag.
Till bilden hör att det nya EG-direktivet för offentlig upphandling (2004/18) innehåller bestämmelser som ger medlemsstaten möjlighet att tillämpa ett nytt upphandlingsförfarande, så kallad konkurrenspräglad dialog. Förfarandet är avsett för särskilt komplicerade kontrakt och innefattar en möjlighet för den upphandlande myndigheten att föra en dialog med utvalda leverantörer i syfte att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna tillgodoses. Det kan vara fråga om att hitta tekniska, finansiella eller rättsliga lösningar.
Upphandlingsutredningen 2004 har i slutbetänkandet
Nya upphandlingsregler 2
(SOU 2006:28) föreslagit att bestämmelser om konkurrenspräglad dialog ska föras in i den nya lagstiftning som är avsedd att ersätta LOU. Betänkandet har remissbehandlats inför beredningen inom Regeringskansliet.
Regeringen anser att Försvarsmakten och Försvarets materielverk bör söka lösningar med inslag av offentlig och privat samverkan i syfte att minska statens kostnader och långsiktiga ekonomiska bindningar. Jag vet att det inom myndigheterna pågår arbete med att starta vissa projekt inom detta område. Även internationellt finns det erfarenheter, både positiva och negativa, att hämta inom området.
Fru talman! I begreppet offentlig och privat samverkan ryms flera olika affärsmodeller och upplägg, vilka kan leda till komplexa förhandlingar mellan staten och privata aktörer. Eftersom vi i Sverige fortfarande är i början på offentlig och privat samverkan inom försvarssektorn finns det i dagsläget inte några egna erfarenheter att dra lärdom av. Det står dock klart att en av de frågor som måste beaktas vid inledandet av offentlig och privat samverkan är de rättsliga aspekterna, vilka kan vara av varierande art beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det har i dagsläget inte framkommit till regeringen eller Regeringskansliet att LOU eller de EG-rättsliga reglerna leder till kortsiktigt agerande eller annan suboptimering vid förhandlingar om offentlig och privat samverkan.
Då Ulrica Messing (s), som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Michael Hagberg i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 47 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret. Ulrica Messing har begärt den här debatten med anledning av att kommissionen har skickat ut ett tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandling. Syftet är att förhindra eventuella felaktiga tolkningar av artikeln och att ge upphandlande myndigheter vägledning vid bedömning om undantag är berättigat. Ulrica har fått förhinder, därför är det jag som tar emot svaret och tar debatten med försvarsministern.
Jag menar att det är viktigt att försvarsupphandlingen tjänar sitt syfte. Den får inte leda till kortsiktigt ekonomiskt och miljömässigt tänkande, som då missgynnar svensk säkerhet på lång sikt. En strikt tillämpning av artikel 296 och lagen om offentlig upphandling får inte leda till att utvecklingsprojekt i offentlig och privat samverkan försvåras.
Den 1 januari 2002 bildades Försvarsmaktens logistik, FM Log. Därvid knöts stora delar av Försvarsmaktens logistik samman i en organisationsenhet, och ett nytt system för styrning och finansiering skapades. Syftet var att få en effektivare och billigare logistik för försvaret. Enligt Riksrevisionens rapport är logistiken ännu inte anpassad till det nya försvarets behov av snabba, flexibla logistiklösningar. Mycket finns att göra. I rapporten från Riksrevisionen finns hela sju punkter som rekommenderas för åtgärd.
En upphandling av tjänster kräver förtroende mellan parter, som måste diskutera och arbeta fram upphandlingen gemensamt. En tjänst är inte en vara som man kan skriva en specifikation för. Det jag förklarar tycks vara självklart, men det betyder att man vid en upphandling riktar sig till företag som Försvarsmakten i detta läge anser lämpliga. Det kräver sekretess för att båda parterna ska kunna diskutera sina kvaliteter och brister, nutida och framtida förmågor.
Riktade upphandlingar och sekretess är inte förenligt med lagen om offentlig upphandling. Man sätter därmed käppar i hjulet för en miljömässig säkerhet och gott ekonomiskt tänkande vid upphandlingen. Jag menar att det är fel att åberopa lagen om offentlig upphandling och direktivet 2004/18/EG för att inte ingå eller utveckla offentlig och privat samverkan för att nå högsta ekonomiska, miljö- och säkerhetshänsyn. Det finns inget motsatsförhållande här.
Hur ser försvarsministern på försvarsupphandlingen enligt lagen om offentlig upphandling och på dess påverkan på privat och offentlig samverkan? Hur avser försvarsministern att agera vid tillämpningen av lagen om offentlig upphandling och tolkningen av artikel 296, så att svenska myndigheters uppdrag att upphandla tjänster och materiel inte ska leda till kortsiktigt agerande när det gäller ekonomi-, miljö- och säkerhetsfrågor, med förluster som följd?
Anf. 48 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! När jag tog till orda här ska jag erkänna att jag kastade en blick upp mot åhörarläktaren och tacksamt konstaterade att det bara var en stackars vaktmästare som behövde lyssna till mitt svar och till Michael Hagbergs inlägg. Båda var nämligen rätt obegripliga. Det beror kanske inte på vår pedagogik, men det säger något om detta områdes komplexitet. Jag kände mig nästan lite road när jag läste upp mitt eget omsorgsfullt beredda svar, för den här materien är verkligen inte alldeles lätt.
Jag ska försöka uttrycka mig på svenska och säga att jag tror att jag och interpellanten har samma uppfattning i de här frågorna. Försvarsmaterielssamarbete och försvarsupphandling är över huvud taget mycket krångligt. Det ser vi i det internationella upphandlingsarbetet, där det sällan är fråga om rena affärer. Det är statsintressen involverade. Det finns olika typer av säkerhetspolitiska hänsynstaganden, allehanda mystiska motköpsaffärer och offsetkonstruktioner och liknande.
Detta är en marknad som skiljer sig från andra. Det finns starka statliga egenintressen på området. Det kan också finnas starka säkerhetspolitiska intressen i varje enskilt fall. Det här har lett till att kommissionen har tyckt att medlemsstaterna har varit alldeles för frikostiga med att utnyttja den undantagsbestämmelse som finns i artikel 296.
Vi har till och med blivit instämda inför EG-domstolen för att vi med åberopande av artikel 296 har tillämpat tullfrihet för en del inköp som vi har gjort utifrån. Tillsammans med andra stater har vi blivit instämda för att kommissionen inte anser att detta, som gjordes under den tidigare regeringen, omfattas av artikel 296.
Jag delar interpellantens och Michael Hagbergs farhågor: Vi måste naturligtvis vara mycket noggranna med att kommissionens i och för sig vällovliga ambition att få en mer transparent och konkurrensneutral upphandling inte i slutändan går ut över svenska nationella intressen.
Vi har ett starkt nationellt intresse, också givet vår svenska försvarsindustri, att bevaka i det här sammanhanget. Det gör att vi också har all anledning att fortlöpande följa den process som pågår inom EU. Det gäller det tolkningsmeddelande som har kommit från kommissionen. Men det gäller också det direktivarbete som pågår inom EU och i kommissionen för att försöka ta fram ett särskilt direktiv som just skulle handla om försvarsupphandling.
Vi har all anledning att bevaka de aspekter som interpellanten och Michael Hagberg tar upp när vi nu ska ersätta lagen om offentlig upphandling med ett annat regelverk. Jag tror inte att det finns några motstående intressen i denna fråga. Vi har ett sammanfallande intresse av att i den process som ligger framför oss bevaka det som är ett nationellt svenskt intresse.
Anf. 49 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Jag tror att vi fortsätter att tala svenska och mer lättförståeligt.
Visst är det mycket komplicerade avtal och procedurer när det gäller de här sakarna. Många gånger är det också i vällovligt syfte. Det är som försvarsministern säger. Jag har själv varit ute och besökt vissa delar av försvarsindustrin. Där ser man att vissa länder följer de direktiv som finns och att vissa inte gör det.
I det här fallet handlar det om att vi måste se till att vi, precis som Mikael Odenberg säger, lyfter de miljömässiga, ekonomiska och säkerhetsmässiga frågorna så att de finns med i förgrunden. Vi ska se till att vi på så sätt kan känna oss trygga i upphandlarverksamhet i FM Logs regi, och så vidare.
Att vi nu lyfter frågorna i interpellationen är väldigt viktigt. Det gäller framför allt när jag nu i svaret får höra att försvarsministern avser att lägga fram en proposition i ärendet. Det är bra att försvarsministern och även jag kan få sätta oss in lite extra i frågan.
Samtidigt har vi också kunnat läsa riksrevisorns rapport som vi fick på vårt bord för en tid sedan. Där finns en del kritik och en del uppfattningar om hur verksamheten på FM Log bedrivs.
Jag skulle gärna vilja veta lite mer om vad propositionen kommer att innehålla. Jag skulle också tycka att det vore spännande att se om försvarsministern har något slags åtgärdsprogram för den kritik som riksrevisorn har fört fram sin rapport.
Anf. 50 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! Det är inte så att jag håller på med något propositionsarbete. Redan under den tidigare regeringen påbörjades ett arbete med att implementera olika EG-direktiv som finns på upphandlingsområdet. Det har pågått ett antal utredningar för att se över hur lagen om offentlig upphandling ska vara utformad.
Den allmänna debatten kring det har väl kanske mindre handlat om försvarsmateriel och mer handlat om till exempel de regelverk som försvårar till exempel avknoppning av verksamheter inom kommuner och landsting, eftersom det kommer i konflikt med upphandlingsreglerna. När det gäller offentlig och privat samverkan, OPS, har jag absolut ingen annan ambition än vad jag tror att Michael Hagberg har.
På EG-området brukar vi i Europadebatten lite allmänt och kanske ibland lite slarvigt tycka synd om oss själva med motiveringen att vi är bäst i klassen. Vi medverkar till olika direktiv. De andra medlemsstaterna struntar i direktiven och fortsätter som förut. Själva är vi väldigt lutherska, ordentliga och bäst i klassen och följer alla reglerna och binder ris åt egen rygg.
Jag ska inte utesluta att det kan ligga någonting i den versionen ibland. Å andra sidan kan vi inte heller i EG-arbetet medverka till direktivskrivningar där vi redan i utgångsläget har bestämt oss för att slarva med implementeringen. Vi måste naturligtvis följa de direktiv som tas fram i EG-kretsen. Vi ska snarare se till att också andra gör detta.
Det visar hur viktigt det är att följa direktivarbetet. Det är också viktigt att ta fasta på och utnyttja de undantagsbestämmelser som finns. Det finns och kommer att fortsätta att finnas undantagsbestämmelser just på försvarsmaterielområdet.
Låt mig avslutningsvis säga att det finns ytterligare en aspekt på detta. Vi försöker att etablera en väl fungerande europeisk marknad för försvarsmateriel. En aspekt på detta är att vi måste ha ett regelverk som inte innebär en konkurrensnackdel för svenska och andra europeiska försvarsindustrier i förhållande till det som ofta är den största konkurrenten, nämligen amerikansk försvarsindustri.
Även det är en aspekt som vi har anledning att fortlöpande följa i arbetet med upphandlingsfrågorna.
Anf. 51 Michael Hagberg (S)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret av resonerande art. Vi måste resonera om det här. Det är viktigt för oss att vi ser till att vi inte missgynnar svensk exportindustri och i det här fallet försvarsindustrin.
Jag tror också att det är väldigt viktigt för att vi ska kunna gynna den verksamhet som vi själva bedriver. Det ska vi inte göra på bekostnad av andra utan genom att se till ekonomiska, miljömässiga och säkerhetspolitiska skäl.
Vi ska också tänka och fundera på den kritik som FM Log har fått om sin verksamhet av riksrevisorn. Jag är övertygad om att försvarsministern har läst rapporten. Jag är också övertygad om att han har förstått den.
Jag är också övertygad om att han har börjat fundera lite grann på hur vi ska göra för att få verksamheten att fungera på ett bättre sätt. Det finns lite för mycket skavanker i kanten för att vi ska känna oss trygga där.
Jag återkommer till den frågan som en avslutning. Jag vill höra lite grann i ett samtal hur försvarsministern funderar på riksrevisorns rapport.
Anf. 52 Mikael Odenberg (M)
Fru talman! Jag kan göra två avslutande randanmärkningar.
Den första apropå Riksrevisionens rapport är det nedslående beskedet att jag varken har läst eller begripit. Det senare är dock en följd av det första, vill jag gärna understryka. Vi får hoppas att det ska kunna bli bättre framöver.
Den andra gäller det propositionsarbete som pågår för att implementera EG-direktiv på upphandlingsområdet. Det kommer såvitt jag har blivit informerad om inte att innebära någon ändring i sak av de särskilda bestämmelser som finns om försvarsupphandling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.