Torskbeståndet i Östersjön
Interpellation 2017/18:320 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-15
- Överlämnad
- 2018-01-15
- Anmäld
- 2018-01-16
- Svarsdatum
- 2018-01-30
- Sista svarsdatum
- 2018-01-30
- Besvarad
- 2018-01-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Torsken är en av de vanligaste matfiskarna i Sverige, och den har följaktligen stor ekonomisk betydelse för fisket. Den kan säljas färsk, fryst, torkad eller saltad – och det är få människor i Sverige som aldrig har haft torsk på tallriken.
Att torsken, som är en rovfisk, också är viktig för den biologiska balansen i Östersjön är knappast en nyhet. Torskens status påverkar och påverkas av statusen för andra, mindre fiskar. Men trots dessa konstateranden om Östersjötorskens betydelse finns tydliga brister i förvaltningen av fisken. Det är allvarligt.
International Council for the Exploration of the Sea (Ices) är det vetenskapliga organ som politiken lutar sig mot när det handlar om att fastställa kvoter för torskfiske. Som medlem av Europeiska unionen har Sverige att förhålla sig till detta. Att den övergripande målsättningen för förvaltningsåtgärder är att de ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer har brett stöd i Sveriges riksdag.
Tyvärr finns det två hinder i vägen för att detta ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Det första är att andra länder ofta går samman i ministerrådet för att frångå Ices rådgivning och i stället föreslå större kvoter – för att gynna sitt inhemska fiske. Det andra är att Ices rådgivning inte alltid är av fullgod kvalitet.
Östersjötorskens närtidshistoria är nära besläktad med detta fenomen. Som exempel kan nämnas att torsken sedan 2014 blivit radikalt mycket mindre, men detta har inte belysts tillräckligt i den vetenskapliga rådgivningen. Forskare och fiskare vittnar om att Östersjötorskarna nu är så små att de är svåra att åldersbestämma. De vuxna fiskarna ser ut som unga – de unga ser ut som sill.
En sådan sammansättning av beståndet gör att alla torskar jagar samma byten. Vanligtvis lever små torskar främst på kräftdjur – och när torskarna blir större ökar de inslaget av fisk i sin kosthållning. Men när alla lever på kräftdjur och de minsta bytesfiskarna blir det obalans och problem.
För att möta situationen med bristfälliga data om torskens status har flera studier gjorts. I det här sammanhanget kan vi nämna Tagging Baltic Cod (Tabacod), som försökt märka de kvarvarande stora torskarna, de som producerar rikligt med avkomma. Men efter att ha provfiskat ett antal månader fick man ge upp. Man hittade helt enkelt inte någon torsk på över 50 centimeter.
Frågar man organisationen Baltic Sea 2020 så bekräftas bilden av ett bestånd i kris. De säger bland annat att de gamla torskarna (åtta år) i dag väger nära 70 procent mindre än de gjorde för tio år sedan. Trenden fortsätter i alla kategorier, och detta påverkar såklart fisket. När man måste ta upp allt fler fiskar som är allt mindre måste man jobba allt hårdare för allt mindre pengar. Kanske är det också därför svenska torskfiskare inte tagit upp den tilldelade kvoten de senaste åren. Det är helt enkelt inte lönt längre.
Mot bakgrund av detta talar man nu om slipstorskar – eftersom fiskarna är så smala att de liknar en slips mer än en fisk. Situationen är alarmerande och kräver åtgärder bortom de som hittills presenterats.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att rädda Östersjötorsken?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:320
Webb-tv: Torskbeståndet i Östersjön
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:63
- Protokoll 2017/18:63 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2017/18:63 Svar på interpellation 2017/18:320 om torskbeståndet i Östersjön
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att rädda Östersjötorsken.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken ska nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge MSY, maximal hållbar avkastning.
De närmare ramarna för förvaltning av torsk i Östersjön anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill och skarpsill i Östersjön, den så kallade Östersjöplanen. Planen syftar till att uppnå målen med den gemensamma fiskeripolitiken och grundar sig på Internationella havsforskningsrådets, Ices, råd. Sedan Östersjöplanens ikraftträdande har rådet varje år fastställt fiskemöjligheter för torsk i Östersjön i linje med planen.
Kvotsättning är ett centralt verktyg för att uppnå målet om ett hållbart fiske men är ett av flera verktyg som står till buds. Redskapsbegränsningar och begränsningar i tid och rum är exempel på andra viktiga verktyg. För ett hållbart fiske krävs även ett kontrollsystem som är effektivt, ändamålsenligt och anpassat till den gemensamma fiskeripolitiken.
Det finns två torskbestånd i Östersjön: det östra och det västra. Fiskekvoterna för torsk i Östersjön fastställs för två förvaltningsområden, ett östligt och ett västligt. Det är dock viktigt att vara medveten om att de två beståndens utbredningsområde inte fullt ut motsvarar de två förvaltningsområdena. Detta innebär att man inte direkt kan jämföra Ices råd för ett torskbestånd med kvoten som fastställts för ett torskförvaltningsområde.
För det västra torskbeståndet har Ices lämnat vetenskaplig rådgivning och gett råd för 2018 om fiskeridödlighetsnivå i enlighet med Östersjöplanen. När det gäller det östra torskbeståndet kan Ices på grund av bristfällig biologisk information inte genomföra en fullständig beståndsanalys, och därmed kunde Ices för 2018 inte lämna någon information om fiskeridödligheten.
Regeringen anser att det är bekymmersamt att den vetenskapliga informationen inte är fullständig för det östra torskbeståndet.
Fiskemöjligheterna i Östersjön för 2018 fastställs i rådets förordning (EU) 2017/1970 av den 27 oktober 2017 om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordning (EU) 2017/127.
Förordningen om fiskemöjligheter i Östersjön för 2018 är grundad på den vetenskapliga rådgivningen från Ices och försiktighetsansatsen samt i enlighet med den fleråriga planen för torsk, sill och skarpsill i Östersjön. Utöver fastställande av kvoter för torsk har även lekstängningsperioder införts för torsken i Östersjön. Även fritidsfiske på torsk i västra Östersjön regleras i förordningen under 2018.
Regeringens grundinställning är att de åtgärder vi beslutar om ska vara i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Målen och principerna är satta för att säkerställa att vi fortsatt har fisk i våra hav men även för att optimera den hållbara produktionen av fisk till förmån för såväl vår fiskerinäring som allmänheten och konsumenterna.
Min målsättning är att torskfisket i Östersjön ska bli både biologiskt och socioekonomiskt långsiktigt hållbart. En förutsättning för socioekonomisk lönsamhet är hållbara bestånd. Jag kommer därför att fortsätta verka för ett långsiktigt hållbart fiske som gynnar vår näring och våra kustsamhällen och som erbjuder hälsosamma livsmedel både till oss och till framtida generationer.
Det är dock inte bara fiske som påverkar torskens situation. Det är viktigt att vara medveten om att effekterna av klimatförändringar och övergödning resulterar i allvarliga konsekvenser för torsken i Östersjön. Förändringar i temperatur och i halterna av salt och syre tillsammans med föroreningar är exempel på faktorer som har stor påverkan på torsken i Östersjön.
Anf. 112 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret! Interpellationer är ett viktigt verktyg för riksdagens folkvalda för att ställa regeringen till svars och för att lyfta olika politiska frågor här i kammaren. Det kan tyckas lite märkligt att jag har ställt en fråga som är så väldigt specifik. Hur kan en enskild art som inte är akut utrotningshotad föranleda att landsbygdsministern i Sverige ska stå här och orda med mig klockan nio en tisdagskväll? Ja, det är för att torsken är en särdeles viktig fisk för den biologiska balansen i vårt nära innanhav Östersjön.
Herr ålderspresident! Torsk är en av de allra vanligaste matfiskarna i Sverige, och den har därför ett stort ekonomiskt värde. De flesta svenskar har någon gång i sitt liv haft torsk från Östersjön på sin tallrik. Det är bra, för torsk är smal, proteinrik mat som inte har behövt resa så långt för att hamna i köket. Men en obalans i torskbeståndet gör inte bara att det är svårare för svenska fiskare att få upp sin tilldelade kvot utan leder också just nu till att torsken inte växer som den ska.
I det mest utsatta beståndet kan forskare inte få upp några fiskar som är längre än 50 centimeter. Det är alarmerande. Och de äldsta Östersjötorskarna i dag väger inte ens hälften så mycket som torskarna gjorde för tio år sedan. Vuxna fiskar ser ut som unga, och de unga ser ut som sill.
Herr ålderspresident! Som statsrådet Bucht nämner i sitt interpellationssvar har Sverige att rätta sig efter den gemensamma fiskeripolitiken i Europeiska unionen. Jag vill understryka att Moderaterna är ett av de sex partier i Sveriges riksdag som står bakom och står upp för den linjen. Och vetenskaplig rådgivning ska leda vägen för fiskeripolitiken.
Torsken är som sagt särskild. Det ledde bland annat till att landsbygdsministern i fjol gavs stöd i EU-nämnden för att förhandla i EU för att reglera även fritidsfiske. Jag som är ledamot i EU-nämnden var initialt tveksam till det men har gett stöd åt den linjen eftersom situationen är just alarmerande.
Nu finns det skäl att fråga landsbygdsministern om man ser några nya vägar framåt för att rädda särskilt det östra beståndet. Man skulle exempelvis kunna fundera på att sträcka ut en hand till Danmark. De får ändå genom sin ganska enorma kvot för rödspätta ta upp ganska mycket torsk. 10 procent får nämligen vara fisk som inte är den specifika fisk som man tilldelats en kvot för och den specifika fisk som man fiskar på just nu.
Anf. 113 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Låt mig först tacka Jesper Skalberg Karlsson för att han lyfter upp den här viktiga frågan, oaktat att det är sent på kvällen.
Ett välmående torskbestånd i Östersjön är en prioriterad fråga för mig och regeringen. Jag delar också Jesper Skalberg Karlssons oro över Östersjötorskens många utmaningar.
Samtidigt som mycket görs inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken för att förbättra situationen för torsken är det oroande att det just i det östra beståndet är väldigt mycket småtorsk. Och det har inte förbättrats trots att man var väldigt restriktiv när man satte kvoterna. Under de senaste åren, då jag har varit med, har vi inte sett någon förbättring.
Man har också följt Ices rådgivning, och när Ices inte har kunnat ge någon rådgivning, till exempel just när det gäller det östra beståndet, har man använt försiktighetsprincipen. Och jag tycker att vi ska vara stolta över att Sverige i alla diskussioner på EU-nivå har varit den som drivit försiktighetsprincipen. Jag är också glad över att vi partipolitiskt har varit överens om allvaret i situationen och att vi måste driva den linjen.
Jesper Skalberg Karlsson frågar om nya åtgärder. Jag tror att det är viktigt att vi har den vetenskapliga rådgivningen som grund. Jag har i flera år frågat om man inte har kommit fram till någonting när det gäller vetenskaplig rådgivning. Men det har man tyvärr inte gjort ännu. Det kan vara en farlig väg att införa någon annan åtgärd utan att ha vetenskaplig grund för det.
Men det handlar kanske ändå inte bara om hur mycket som fiskas upp, utan det handlar också om tillståndet i Östersjön. Det gäller salthalten, vattentemperaturer, föroreningar och så vidare.
Anf. 114 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr ålderspresident! Jag vill tacka statsrådet Bucht för det svaret.
Statsrådet Bucht nämner i sitt interpellationssvar att det inte bara är fisket som påverkar Östersjötorskens vara eller icke vara. Det är jag den första att skriva under på. Östersjön blir nu brunare, sötare och varmare. Det är klart att vi märker det. Sverige har ju en av Europas längsta kustlinjer. Och jag som är ledamot från Gotland märker det definitivt. Nästan varje sommar omges vi av en aggressiv algblomning, som påverkar möjligheterna till bad och i förlängningen turismen som många av oss lever av.
Under resten av året ser vi dock inte riktigt vad som händer. Men under vattenytan finns ärren från tidigare synder kvar, i form av döda och syrefria bottnar.
Herr ålderspresident! Sverige har under lång tid, inte minst under alliansregeringen, drivit på genom Ospar och Helcom för en bättre havsmiljö. Under den förra regeringen påbörjades ett Sidaprojekt som finansierade en upprustning av reningsverket i Kaliningrad. Nu är det invigt, och med ett nytt reningsverk kan man plocka bort motsvarande nästan ett helt Sverige i utsläppta näringsämnen.
Jag har personligen lovat miljöministern att bjuda på tårta för att fira det. Men allt det är en separat debatt som förtjänar ett helt batteri av interpellationer till just miljöministern.
Herr ålderspresident! Fiske på rovfiskar leder till ganska starka kedjereaktioner i näringskedjan. Just nu har vi en situation där det verkar som att fiskarna i beståndet inte bara är små; de är dessutom alla av samma storlek. Och om alla letar efter kräftdjur att äta och inte äter små bytesfiskar blir det obalans i närliggande arter.
Det är just obalansen som jag är osäker på om Ices rådgivning fångar upp. Det kan nämligen vara på det sättet att vi har en hel del fiskar. Men om alla är i så dåligt skick - vissa kallas för slipstorskar, eftersom de är så smala - känns det som att Ices missar någonting. Jag vet inte om det beror på att man inte får upp en enda fisk, eller om man har fel mätmetod.
Jag vill fråga landsbygdsministern: Om vi i dagsläget inte kan vidta nya åtgärder själva finns det då möjlighet att be Ices revidera de mätmetoder de använder? Likt landsbygdsministern är jag övertygad om att svensk expertis skulle vara till stor hjälp i ett sådant eventuellt arbete. Havs- och vattenmyndigheten, som inrättades av alliansregeringen, har mycket bra folk som jobbar aktivt med den här frågan och med andra frågor som ligger nära.
Anf. 115 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Jesper Skalberg Karlsson frågar om Ices kanske missar någonting. Jag vill inte misstro Ices. Jag vet att man på Ices är besjälad av att hitta ett svar på frågan. Men man har inte hittat det än. Jag tror ändå att vetenskapens drivkraft är att hitta en möjlig lösning för det östra beståndet. Torsken är väldigt liten där.
Jag tror också att vi alla måste verka för att fisket av torsk ska bli hållbart på sikt. Då är det också viktigt att vi inser att hur mycket fisk vi lyfter upp kanske inte är det enda som påverkar torskens situation. Ledamoten är själv från Gotland och beskriver förändringar i vattenkvalitet. Klimatförändringar, övergödning, temperatur och föroreningar påverkar också.
En annan sak som vetenskapen pekar på och som kan påverka är sälparasiter, som lever av torsken.
Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp om de här frågorna, inte minst när det gäller klimat och miljö. Därför har regeringen anslagit 600 miljoner i budgetpropositionen till satsningen på rent hav. Det handlar om att komma till rätta med övergödningar. Det handlar om läkemedels- och miljögifter i reningsanläggningar, plaster i haven och så vidare. Alla de åtgärderna påverkar givetvis situationen i Östersjön och inte minst torsken och kan påverka i rätt riktning.
Jag tror alltså att man måste ha ett brett arbetssätt i det här arbetet, oaktat att vetenskapen i dag inte kan säga exakt vad detta beror på.
Anf. 116 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr ålderspresident! Politik handlar om att prioritera. Vi kan inte säga att alla frågor är viktigast. Då blir det ordet snabbt urvattnat. I den här debatten får man fråga sig: Är det här den viktigaste frågan för Östersjön? Rimligtvis inte, den största frågan för vårt sjuka innanhav är ju övergödningen som leder till enormt stora följdeffekter för alla arter som lever där.
När det gäller hotade arter är Östersjötorskens situation kanske den som är mest alarmerande. I dag betraktas torsken som sårbar snarare än akut hotad. Men gör vi ingenting vet vi att torskens utplånande kan få stora följdeffekter i näringskedjan eller näringsväven, om man så vill.
Jag hoppas att vi hinner agera innan det händer. Jag försäkrar att om regeringen lägger fram evidensbaserade åtgärder som kan rädda torsken ställer sig Moderaterna bakom dem.
Med det tackar jag för ordet. Tack för i kväll!
Anf. 117 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Långsiktiga hållbara bestånd, oavsett vilken fisk vi talar om, gynnar fiskenäringen och bidrar också till arbetstillfällen, inte minst i våra kustnära samhällen där fiskeverksamheten är en viktig del.
Jag håller med ledamot Jesper Skalberg Karlsson om att det absolut viktigaste är miljön i Östersjön där det finns stora problem. Jag upplever det faktiskt som att vi partipolitiskt är väldigt överens om att man måste komma till rätta med det här. Det är också därför som regeringen i budgeten för 2018 har anslagit 600 miljoner för att man ska ta itu med dessa frågor. Jag ser fram emot att det också på sikt ska ge effekt på torskbeståndet och andra bestånd.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.