Trafikverkets hantering av spårskadorna på Västkustbanan i Skåne
Interpellation 2020/21:291 av Boriana Åberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-12
- Överlämnad
- 2021-01-13
- Anmäld
- 2021-01-14
- Svarsdatum
- 2021-01-26
- Besvarad
- 2021-01-26
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sedan den 3 december trafikeras Västkustbanan mellan Lund och Helsingborg med ett pågatåg per timme som håller en hastighet på högst 70 kilometer i timmen. Detta som resultat av en särskild tågorder från Trafikverkets ledningscentral utfärdad på grund av omfattande spårskador. Tågordern kom mycket överraskande för tågoperatörerna, bara några dagar innan ett tidtabellsskifte.
Enligt uppgifter i Sydsvenskan kände Trafikverket till de omfattande spårskadorna redan i somras, men underrättade inte Skånetrafiken och de andra tågoperatörerna som trafikerat sträckan.
Det är inte första gången som Trafikverket stänger samma trafiksträcka utan förvarning. I oktober 2017 gjordes det en grundlig undersökning med skanning och röntgen av rälsen. I november 2019 stängdes sträckan Kävlinge–Ramlösa i flera veckor för byte av kontaktledning med mycket kort varsel.
I augusti i år beställde Trafikverket linjeslipning och spårfräsning för att få bort sprickskadorna. Entreprenören Vossloh Rail Services skrev i sin slutrapport att många sprickor var så stora att de inte kunde slipas bort. I oktober anlitades Atkins Sverige AB för att dokumentera skadorna, och när deras rapport kom visade den på sammanlagt 246 skador. Inte ens på mötet mellan Trafikverket och tågoperatörena den 30 november uppgavs hur pass allvarliga skadorna var och att en särskild tågorder var på gång.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
1. Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att Trafikverket inte ska mörklägga viktig information utan i stället underrätta tågoperatörerna i god tid?
2. Vad tänker ministern göra för att spårarbetena och järnvägsunderhållet ska ske i tid?
3. Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att plötsliga nedstängningar av banor inte ska behöva ske?
4. Vad tänker ministern göra för att de skånska infrastruktursatsningar som ingår i Trafikverkets långtidsplaner inte ständigt ska förskjutas fram i tiden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:291
Webb-tv: Trafikverkets hantering av spårskadorna på Västkustbanan i Skåne
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:70
- Protokoll 2020/21:70 Tisdagen den 26 januariProtokoll 2020/21:70 Svar på interpellation 2020/21:291 om Trafikverkets hantering av spårskadorna på Västkustbanan i Skåne
Protokoll från debatten
Anf. 20 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Boriana Åberg har ställt flera frågor till mig om hanteringen av spårskador på Västkustbanan i Skåne.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen och att transporter ska flyttas från väg till järnväg och sjöfart. Efter år av underinvesteringar i svensk infrastruktur beslutade regeringen 2018 om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Det innebar en kraftig ökning av anslaget till järnvägsunderhåll, vilket ökade med 47 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan dess har regeringen fortsatt att satsa på järnvägen. Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 ökades järnvägsunderhållet med 500 miljoner kronor per år för 2021-2023. Det här möjliggör för Trafikverket att tidigarelägga och utöka angeläget järnvägsunderhåll i hela landet.
Det kommer att ta tid att ta igen det eftersatta underhållet i järnvägen. Säkerheten prioriteras alltid högst, och om Trafikverket vid besiktningar konstaterar skador vidtas åtgärder så att felen kan avhjälpas.
Det är givetvis olyckligt med störningar som uppkommer oplanerat. Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram handlingsplaner för att förbättra bland annat underhållsplanering, trafikinformation och minska störningar i järnvägstrafiken. Jag kommer fortsatt att följa arbetet nära i min dialog med såväl Trafikverket som regioner och järnvägsbranschen.
Anf. 21 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
I vanlig ordning berömmer ministern den nuvarande regeringens politik, samtidigt som han ondgör sig över tidigare regeringars tillkortakommanden. Men han svarar inte på frågan om kommunikationen mellan Trafikverket och tågoperatörerna.
Fru talman! I början av december stängdes Västkustbanan mellan Helsingborg och Lund för snabbgående tåg. Orsaken var omfattande skador på rälsen. Det fanns inte mindre än 246 skador på sträckan mellan Helsingborg och Kävlinge. Fem av dessa skador var så allvarliga att de kunde ha orsakat rälsbrott och urspårning. En urspårning av tåg där det normalt färdas hundratals människor på väg till jobbet eller skolan skulle ha orsakat enorma tragedier. Så det är tur i oturen att trafiken stoppades innan en katastrof inträffade.
Man kan dock fråga sig om skadorna inte kunde ha åtgärdats tidigare och tågoperatörerna underrättats med bättre framförhållning.
Dessa svåra skador var kända för Trafikverket så tidigt som i somras när verket beställde en spårfräsning på sträckan Helsingborg-Lund. Entreprenören som utförde arbetet rapporterade att många sprickor var för djupa och för breda för att kunna fräsas bort. I oktober anlitades ett konsultbolag för att dokumentera felen mer exakt.
Inte ens när rapporten blev klar i slutet av november fick tågoperatörerna veta hur pass allvarliga skadorna var, trots att de erbjöd sig att frigöra så mycket tid som möjligt för banarbeten. Så den särskilda tågordern från Trafikverkets ledningscentral uppfattades som en blixt från en klar himmel.
Inställda tåg, förseningar i både Skåne och delar av Danmark har varit resultatet av den plötsliga tågordern och många oroliga människor som inte har kunnat ta sig till sina jobb.
Att inte delge informationen om skadorna har uppfattats som en mörkläggning av säkerhetsriskerna, vilket är ytterst allvarligt.
Det är inte konstigt att Skånetrafiken, SJ, Arriva, Transdev, Green Cargo och Öresundstågen var och fortfarande är mycket upprörda. De efterfrågar en dialog, en öppen dialog mellan Trafikverket och tågoperatörerna så att samarbetet ska fungera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I slutändan är det passagerarna som får ta konsekvenserna, samma passagerare som regeringen säger sig vilja att de ska använda sig av kollektivtrafiken. För att passagerarna ska överväga att ersätta bilen med kollektivtrafik måste tågen gå i tid och komma i tid. Det handlar om punktlighet och säkerhet. Det ska vara förutsägbart att ta tåget. Skåningarna är trötta på ständiga överraskningar som spårfel, nedrivna kontaktledningar, solkurvor med mera.
Därför vill jag upprepa min fråga: Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att Trafikverket inte ska mörklägga viktig information utan i stället underrätta tågoperatörerna i god tid?
Anf. 22 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tackar Boriana Åberg för frågorna. Det är jätteviktigt att tågen går i tid. Faktum är att det förra året nog var nytt rekord i punktlighet. De mål som Trafikverket har satt upp tillsammans med tågoperatörerna visar att det var nytt rekord i punktlighet. Även året innan var det en förbättring. Det har alltså varit en stadig förbättring bland annat till följd av att vi, till skillnad från när Moderaterna ledde detta land, nu satsar på järnvägsunderhåll och renoverar och reparerar järnvägen men även bygger nytt. Det är nödvändigt för att godståg och persontåg ska kunna komma i tid. Punktligheten har alltså i högsta grad förbättrats. Det är det första som är viktigt. Dessutom tillför vi mer resurser för att detta ska vara möjligt.
Det finns numera en plan för järnvägsunderhållet långsiktigt som Trafikverket har fått ta fram tillsammans med underhållsentreprenörerna och tågoperatörerna, så att det ska finnas en förutsägbarhet. När människor planerar sin resa i god ska de veta att en viss sträcka kommer att vara avstängd, som Getingmidjan här i Stockholm som var avstängd under tre somrar i rad för att man ordentligt skulle kunna ta tag i, renovera och reparera en mycket central del i det svenska järnvägssystemet.
Jag blir fundersam när jag hör Boriana Åberg nu använda sig av den retorik som man allt oftare hör. Förr hörde man den bara från sverigedemokrater men nu även från moderater. Det här är myndigheternas mörkläggning, säger Boriana Åberg. Detta kunde ha förorsakat enorma tragedier. Det är ständigt underhåll som nu skjuts fram.
Vi ska först och främst veta att den aktuella sträckan inte var med i någon underhållsplan. Det är därför inte fråga om något framskjutet underhåll. Så fort man efter besiktningar som man regelbundet gör uppdagade att det fanns brister gjorde man först bedömningen att detta var brister som skulle kunna åtgärdas genom att man fräste bort dem. Men så fort man uppmärksammade att de var värre än man trodde tog man direkt kontakt med järnvägsföretagen och stoppade trafiken, eftersom säkerheten alltid kommer främst. Det är det viktigaste, och det är det uppdrag som Trafikverket har.
Det är viktigt att vi ändå argumenterar på ett sätt som också bär tillit till samhällsinstitutioner, det vill säga att myndigheter faktiskt gör sitt bästa i det här fallet för att ha en bra dialog med järnvägsoperatörer och underhållsföretag samt informera medborgarna om de problem som kan uppstå till följd av akut järnvägsunderhåll och planerat järnvägsunderhåll. Min uppfattning är att det är ett arbete som har blivit allt bättre. Det gäller informationen till de berörda och att det sker ett mer strukturerat och inplanerat järnvägsunderhåll. Fördelen med att faktiskt planera järnvägsunderhållet är att risken för att få den typen av akuta stopp blir otroligt mycket mindre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig vara tydlig. Det ligger i verkets instruktion att man självklart ska göra allt man kan för att säkerställa att det finns en bra säkerhet i järnvägssystemet. Det ska vara en bra dialog med tågoperatörer på banan och med kommuner, regioner och underhållsföretag. Det åligger Trafikverket att ha det ansvaret. På samma sätt tycker jag att det åligger politiker att säkerställa att det finns resurser.
Jag förstår att det är jobbigt för Boriana Åberg att som moderat höra att man under den tid som Moderaterna styrde landet inte gav tillräckliga resurser till järnvägsunderhåll eller järnvägsinvesteringar. Det är nu som investeringarna görs. Det är nu i den senaste budgeten det sker en 47-procentig ökning av järnvägsunderhållet. Moderaterna prioriterar i stället fortfarande sänkt skatt på bensin eller andra insatser som knappast kommer att gynna möjligheten till klimatsmart resande framöver.
Anf. 23 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Tidigare regeringar hade också sina försyndelser, men det är inte dem vi pratar om i dag. Vi pratar om hur den nuvarande regeringen ska se till att saker och ting fungerar och hur den ska styra upp sina myndigheter.
När det gäller mörkläggning handlar det om att man under flera månader inte berättade för tågoperatörerna att det fanns omfattande och allvarliga skador. Det är inte min uppfattning utan det är tågoperatörernas.
Sedan var det frågan om punktligheten i trafiken. Ja, det stämmer, och det är positivt. Men en stor del av trafiken går inte. Det är alltid lättare att få punktlig trafik när det inte är så många som ska samsas på de icke tillräckliga spåren.
Jag vill återgå till frågan om Trafikverkets samarbete med tågoperatörerna, till exempel Skånetrafiken. Skåne är den storstadsregion i Sverige som kör mest regional trafik. Kollektivtrafiken i Skåne är därmed mycket beroende av att Trafikverkets banor fungerar. Region Skåne har tillskrivit regeringen och har understrukit vad som är viktigt när det gäller lyckat underhåll, nämligen tydliga mål för uppdraget, tydliga mål för utföraren att utföra uppdraget, god uppföljning av beställaren samt vidare samverkan med tågoperatörerna för praktiska lösningar exempelvis vid avstängningar. Det går inte att nog understryka hur viktigt det är med dialog mellan alla parter för planerandet av när underhållet ska utföras, det vill säga vilka tider spåret ska vara avstängt för trafik så att underhållet kan utföras.
Det är också ytterst viktigt med planering i samverkan mellan Trafikverket, underhållsentreprenörerna och tågoperatörerna så att insatserna kan samordnas och tillgången till banorna kan möta behovet av gott underhåll samtidigt som påverkan på tågtrafiken inte blir större än nödvändigt. Det är precis så det har fallerat i fallet jag hänvisar till. Tidigare har det fungerat bättre när det gäller samarbetet mellan Skånetrafiken och Trafikverket, men nu har det blivit några ändringar. Vet ministern varför det har blivit så?
Det är glädjande att ministern blickar framåt och berättar om alla satsningar på infrastrukturen i Skåne. De behövs verkligen för väg och järnväg. Min interpellation handlar om Västkustbanan, men den kunde lika gärna ha handlat om tiotals andra skånska infrastruktursatsningar som aldrig har kommit till stånd trots behoven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men låt mig gå tillbaka till Västkustbanan. Riksdagen beslutade redan under riksmötet 1992/93 att Västkustbanan skulle byggas ut till dubbelspår. I dag nästan 30 år senare finns fortfarande enkelspåriga sträckor som sätter stopp för effektiv användning, till exempel sträckan Maria-Helsingborgs centralstation. När kommer den att börja byggas?
Anf. 24 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det är sant att det har satsats för lite på infrastruktur i Skåne under långa tider. Det var då en regering som prioriterade skattesänkningar i stället. Inte minst efter Öresundsbrons byggande och efter det starka engagemang som har funnits hos regionala politiker i Skåneregionen tycker jag att staten inte följde upp med tillräckliga investeringar.
Sedan vi tillträdde görs flera satsningar. En sådan är Lund-Hässleholm. Jag invigde själv och påbörjade bygget med sträckan Flackarp-Arlöv. Det är omfattande satsningar som görs där. Sträckan Maria-Helsingborg finns med i nationell plan. Det är sista sträckan, vilket gör att vi kan fullfölja det som har varit ett långt projekt. Nu gör vi de satsningar som har efterlysts eftersom vi väljer att prioritera dem. Det finns numera till och med spårvagnar i Lund. Det är tack vare stadsmiljöavtalen, som för övrigt Moderaterna är motståndare till. Det hade inte blivit några om Moderaterna hade styrt - inte heller en norrbotniabana eller andra satsningar på järnväg. Vi väljer att prioritera dem. Det är viktigt.
När det gäller samverkan vill jag berömma den som har varit. Det blev som tydligast när det brann i Hässleholm. Det var naturligtvis bekymmersamt i Hässleholm, och det fick också stora konsekvenser för hela svenska järnvägssystemet. Där gjordes stora insatser av regionen, tågoperatörer, underhållsföretag och Trafikverket. Snabbt och skyndsamt kunde man röja spår, reparera och se till att trafiken var igång redan efter tre dagar. Följderna budgetmässigt och planeringsmässigt blev stora, men detta visar att när det väl gäller hade man en fantastisk förmåga att samverka.
Det kan inte finnas någon annan ambitionsnivå. Självklart ska det vara en tydlig samverkan. Det är därför som regeringen gav uppdraget till Trafikverket att ta fram en långsiktig plan för järnvägsunderhåll i samverkan med tågoperatörer och underhållsföretag så att det går att få den förutsägbarhet som faktiskt krävs.
Sedan finns naturligtvis synpunkter när det gäller kollektivtrafiken i Skåne. Under lång tid har man av politiska skäl skurit ned på kollektivtrafiken eller inte varit beredd att satsa. Men det är en fråga som regionen och medborgarna får debattera. Vi från regeringens sida har sagt att man kan få de medel vi skjuter till för kollektivtrafiken om man samtidigt upprätthåller volymen, så att inte besparingar görs när vi måste se till att det inte är trångt på bussar eller tåg utan att människor kan färdas tryggt. Och de som jobbar inom kollektivtrafiken ska färdas tryggt.
En del av Boriana Åbergs partikamrater i Skåne har kritiserat regeringen för att vi ställer krav på vilken volym det ska vara. Jag tycker att det är rimligt. När staten skjuter till pengar till kollektivtrafiken, för första gången, det är ju regionernas ansvar, gör vi det i akt och mening att det ska vara tryggt och säkert att åka i kollektivtrafiken under pandemin. Alla har inte egen bil. Alla kan inte cykla till jobbet eller jobba hemifrån. En del måste kunna ta sig till jobbet, och det är ofta kollektivtrafiken som står till buds.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför skjuter vi till extraresurser. Det var 3 miljarder förra året och 2 extra miljarder nu. Men vi ställer också krav på att se till att upprätthålla volymen.
I grunden är det otroligt viktigt med ett väl fungerande samarbete mellan Trafikverket och regionala aktörer. Det är viktigt att investeringarna fortsätter. Inför kommande nationell plan har regeringen också lyssnat in önskemål. Jag har själv träffat regionala företrädare i Skåne och haft, som jag tycker, en mycket bra dialog tillsammans, inte minst med Boriana Åbergs partivänner i regionen. Jag är trygg i förhoppningen om att vi ska ha bra diskussioner om framtida satsningar i Skåne såväl som i hela landet.
Anf. 25 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det låter bra med framtida infrastruktursatsningar i Skåne både när det gäller väg och när det gäller järnväg. Jag kan dock inte låta bli att förundras över att ministern använder sträckan Maria-Helsingborgs central som ett exempel på väl fungerande nationell infrastrukturplanering - denna sträcka blir ju mer än 30 år gammal.
Det leder mina tankar till den sista frågan i min interpellation: Vad kommer ministern att göra för att infrastruktursatsningar i Skåne inte ständigt ska förskjutas framåt i tiden?
Denna fråga är ännu mer aktuell i ljuset av en nyutkommen rapport från Sydsvenska Handelskammaren med det tilltalande namnet Hela kungariket och halva pengarna. Rapporten visar hur skåningar systematiskt blir satta på undantag när det gäller infrastruktursatsningar. Först får de vänta länge, och sedan satsas det betydligt mindre pengar än på andra ställen.
Siffrorna är talande. I Skåne bor 13 procent av Sveriges befolkning, men Skåne får bara 8 procent av den totala investeringsbudgeten. Skåningar får cirka 15 000 kronor per invånare i planerade satsningar på väg och järnväg, vilket är mindre än hälften av vad invånarna i Stockholm och i Västra Götaland får.
Jag vill gärna höra ministern förklara hur han tänker göra med denna orättvisa och när han kommer att sätta igång med arbetet för att Skåne ska få välbehövliga infrastruktursatsningar. De ska komma i tid.
Anf. 26 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Arbetet med att se till att vi tillför mer resurser är i full gång. Det är faktiskt 100 miljarder kronor mer till infrastruktur i den plan som nu gäller än när det var en moderatledd regering som styrde landet.
Under åren som infrastrukturminister har jag lärt mig att man ska ta rapporter med en nypa salt. Hur bra Sydsvenska Handelskammaren än är - och jag uppskattar dem och har en bra dialog med dem - ska jag för sakens skull påpeka att även Stockholms Handelskammare och väldigt många andra handelskamrar regelbundet kommer med rapporter som redovisar att just deras region är underförsörjd. Jag har faktiskt inte träffat en enda region som säger sig vara nöjd med att ha fått mer medel än tidigare. Detta hänger väl samman med intresset och engagemanget för infrastruktur, och jag tycker att det är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är bra att företagarna i Skåne, precis som väldigt många politiker, vill ha mer resurser. Det är därför de också ser nyttan av att bygga nya stambanor och att Lund-Hässleholm kan bli verklighet. Där stöder lokala och regionala moderater tanken på att bygga nya stambanor, men här i riksdagen hoppade Moderaterna av samtalen och deltog inte i diskussionen om finansiering av nya stambanor. Jag har ett par gånger fört debatter med Elisabeth Svantesson. Moderaterna har nationellt sagt nej till det som moderater i Skåne har tyckt var en sådan viktig satsning och som inte minst för Skåneregionen skulle ha en otrolig betydelse för att avlasta Södra stambanan och ge mer utrymme för godstrafik, pendeltrafik och regiontrafik på Södra stambanan.
Om Boriana Åberg sällar sig till de regionala kraven på mer satsning på järnväg välkomnar jag det. Jag hoppas också att Boriana Åberg lyckas övertyga sin egen partiledning att skjuta till mer resurser och om vikten av att vi bygger nya stambanor Sverige, såväl i Skåne som i andra delar av landet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.