Tullens befogenheter
Interpellation 2019/20:273 av Ingemar Kihlström (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-01-17
- Överlämnad
- 2020-01-21
- Anmäld
- 2020-01-22
- Sista svarsdatum
- 2020-02-04
- Svarsdatum
- 2020-02-07
- Besvarad
- 2020-02-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den 19 december ställde jag en fråga till Magdalena Andersson med anledning av det uppdrag som Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen fick av Morgan Johansson den 8 februari 2018. Uppdraget ska slutredovisas den 14 februari i år. Men det har delredovisats två gånger, och i den delredovisning som kom i januari 2019 står att myndigheterna har tillsatt en grupp som tittar närmare på åtgärder som kan kräva författningsändringar.
Detta låter bra. Riksdagen tillkännagav också i M-KD-budgeten att Tullverket bör enligt utskottet även ges ett utökat uppdrag som gäller kontroll vid utförsel. Ny lagstiftning bör antas som ger Tullverkets personal befogenhet att stoppa och genomsöka fordon.
Problemet är bara att företrädare för uppdragsmyndigheterna i offentliga sammanhang informerat om att endast Polismyndigheten deltar i arbetsgruppen som tittar på förslag på författningsändringar. Tullverket och Kustbevakningen anser sig inte ha fått något uppdrag att lämna förslag på ändrade befogenheter för myndigheterna. Ett sådant uppdrag saknas också explicit i det uppdrag som Morgan Johansson gav myndigheterna den 8 februari 2018.
Om detta stämmer är det oerhört allvarligt. Då har regeringen på grund av bristfälliga instruktioner misslyckats att få en gedigen genomlysning av problemen från myndigheterna. Dessvärre underlät Magdalena Andersson att ge ett rakt svar på frågan.
Därför frågar jag finansminister Magdalena Andersson:
Har Tullverket fått något uppdrag att lämna förslag på ändrade befogenheter för myndigheten och ingår Tullverket med aktivt deltagande i den grupp som tittar närmare på författningsförändringar?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:273
Webb-tv: Tullens befogenheter
Dokument från debatten
- Fredag den 7 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:71
- Protokoll 2019/20:71 Fredagen den 7 februariProtokoll 2019/20:71 Svar på interpellation 2019/20:273 om tullens befogenheter
Protokoll från debatten
Anf. 24 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! har frågat mig om Tullverket har fått något uppdrag att lämna förslag på ändrade befogenheter för myndigheten och om Tullverket ingår med aktivt deltagande i den grupp som tittar närmare på författningsändringar.
Först och främst vill jag säga att regeringen fortfarande är fast besluten att slå tillbaka mot de internationella stöldligorna. Människor och företag drabbas hårt, och det ska vi inte tolerera.
Redan i början av 2018 presenterade regeringen därför ett offensivt åtgärdspaket på området. Som en del i åtgärdspaketet har Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen fått ett uppdrag av regeringen som syftar till att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige. I uppdraget ingår att analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för utländska stöldligor att begå brott i Sverige. Jag vet av erfarenhet från punktskatteuppdraget, då de så kallade spritbussarna slogs ut, att vi kan nå långt när myndigheterna arbetar målmedvetet och tar vara på varandras styrkor och när hela verktygslådan aktiveras.
Hur myndigheterna har valt att genomföra det här uppdraget har som alltid varit upp till dem. Uppdraget ska redovisas nästa fredag, och jag ser fram emot att få ta del av vad myndigheterna gemensamt har kommit fram till. Om de anser att det finns behov av förändrade förutsättningar för att de mer effektivt ska kunna bekämpa de internationella brottsnätverken och om det kräver ändrad lagstiftning för att kunna genomföras kommer vi då att se över det. Men vi är inte beredda att göra avkall på den viktiga uppgift Tullverket har att stoppa vapen, narkotika och sprängmedel från att komma in i landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill avsluta med att säga att regeringen de senaste åren har satsat stort på Tullverket, som har fått stora ökningar av sitt anslag. År 2018 gav regeringen Tullverket den största anslagsökningen på tio år, totalt 187 miljoner kronor. 115 miljoner av de 187 miljonerna var för att öka tullkontrollerna vid gränserna. Tullverket fick 2019 en förstärkning i den av riksdagen beslutade budgeten med 90 miljoner kronor, bland annat för att Tullverket skulle kunna stärka gränsskyddet och anställa fler medarbetare. I år har Tullverket fått en varaktig anslagsökning på 110 miljoner kronor, och vi kommer att föreslå ytterligare 10 miljoner kronor 2020 bland annat för att kunna öka närvaron vid gränserna. Sammantaget har de satsningar regeringen gjort medfört att Tullverkets förmåga att agera vid gränserna har förbättrats.
Anf. 25 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Jag får inleda med att tacka finansministern för svaret. Tyvärr är det inte så fullständigt som jag hade önskat.
Internationella brottsnätverk står för en stor del av tillgreppsbrottsligheten i Sverige. Polismyndigheten bedömer att internationella brottsnätverk står för nästan hälften av bostadsinbrotten och nästan alla organiserade stölder av exempelvis personbilar, bildelar och båtmotorer. Internationella brottsnätverk ligger också bakom omfattande butiksstölder, fickstölder och åldringsbrott.
Stöldligornas framfart kostar brottsoffer och försäkringsbolag flera miljarder kronor årligen. Detta bidrar även till ökad otrygghet och en stigande frustration över myndigheternas oförmåga att komma till rätta med problemet. En effektiv och strategisk övervakning av utförselpunkter skulle få stor effekt på ligornas möjlighet att agera och begå brott i Sverige.
Som finansministern nämner i sitt svar gav justitieministern 2018 ett uppdrag till Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk. Det ska slutredovisas om en vecka, den 14 februari. I delredovisning två står att myndigheterna gemensamt har tillsatt en arbetsgrupp som ska ta fram förslag på författningsändringar. Och Magdalena Andersson sa så här i en interpellationsdebatt: Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen har under uppdragets genomförande identifierat åtgärder som kan tänkas underlätta myndigheternas arbete och tittar också närmare på eventuella behov av ändringar i lagstiftningen.
Men tyvärr finns det oroande signaler. I offentliga sammanhang under hösten har företrädare för uppdragsmyndigheter uppgett att endast Polismyndigheten deltar i den arbetsgrupp som tittar på förslag till författningsändringar. Tullverket och Kustbevakningen medverkar alltså inte i den arbetsgrupp som ska komma med förslag på förändringar som behöver göras för att det ska bli ett effektivare arbete mot internationella tillgreppsbrott - det gäller alltså ligor som stjäl från företag och enskilda i vårt land.
Det förekommer också uppgifter om att Tullverket inte anser sig ha fått något uppdrag att lämna förslag på ändrade befogenheter för myndigheterna. Man kan undra om det är bakgrunden till det bristande intresset för deltagande i arbetsgruppen. Ett sådant specificerat uppdrag saknas också i det uppdrag som Morgan Johansson gav myndigheterna.
Arbetet mot stöldligor är en viktig uppgift för vårt rättssamhälle. Det krävs därför att myndigheter samarbetar men också att ytterligare åtgärder görs för att bryta den eskalerande trenden för stöldligors verksamhet i Sverige.
Tullverket är en myndighet som kan bidra med viktiga insatser i detta arbete, och jag kan se behov av både förändrade regler och en tydligare och utökad uppdragsbeskrivning för att göra tullens arbete effektivare. Därför är det oroande att det finns signaler om att tullen inte aktivt medverkar för att ge konkreta förslag på förändring. Detta ökar risken för att den rapport som kommer om en vecka inte tar det helhetsgrepp som behövs för att trycka tillbaka stöldligornas verksamhet.
Herr talman! Jag vill därför upprepa mina frågeställningar till finansminister Magdalena Andersson, som ytterst ansvarig för tullen i sin roll som minister:
Är det ministerns uppfattning att Tullverket har ett uppdrag från regeringen att lämna förslag på ändrade befogenheter för myndigheten?
Kan ministern, som ytterst ansvarig, bekräfta att Tullverket deltar aktivt i den grupp som tittar närmare på författningsförändringar?
Förväntar sig ministern att det ingår förslag gällande Tullverkets uppdrag och verksamhet i den slutrapport som kommer den 14 februari?
Anf. 26 Marcus Jonsson (KD)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret och också för den prioritering som anges av regeringens budgetsatsningar, det vill säga att man anser detta vara en angelägen fråga.
Jag blir dock något tveksam när jag läser regleringsbreven som alliansregeringen skrev och jämför dem med de regleringsbrev som sittande regering har lagt till just Tullverket.
I det regleringsbrev som är daterat i december 2012, alltså regleringsbrevet för 2013, som var det sista året som alliansregeringen styrde, är det övergripande målet mycket tydligt att Tullverket ska bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Det står att brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas. Vidare står det att Tullverket ska begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten.
Dessa formuleringar existerar inte i det regleringsbrev som är daterat den 19 december 2019 gällande verksamhetsåret 2020. Däremot står det att "kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten". Det står också att man "ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken". Om brottslighet står det på ett ställe att "Tullverket ska redovisa hur myndigheten har stärkt arbetet med att förebygga brottslighet i samband med in- och utförsel av varor".
Det står dock bara hur man ska förebygga och inte hur man ska motverka brottsligheten. Detta är ändå den myndighet som har i uppdrag att skydda den svenska gränsen mot införsel av narkotika och vapen och även mot utförsel av stöldgods.
Herr talman! Min riksdagskollega Ingemar Kihlström redogjorde här för hur en del stöldsekvenser ser ut. "Smörgåsbord" är ett av de svenska ord som har exporterats till den internationella vokabulären. Just nu används det som ett begrepp för att beskriva ett Sverige dit internationella ligor kan komma och ta för sig av vad de önskar.
Vi hade i juni förra året 44 anmälda brott i Halland, om vi begränsar oss dit. Det var stölder från lantbrukare - borrmaskiner, gps-utrustning och hundratals liter diesel som togs av kriminella utländska ligor och fördes ut ur landet.
Enligt Svenska Båtunionen förs årligen ca 2 000 utombordsmotorer till ett värde av 200-300 miljoner kronor ut ur landet. Det är enorma belopp som förs ut ur vårt land, och människor far illa på grund av den kriminalitet som tillåts härja.
Min fråga till statsrådet är: Vad avser regeringen när man säger att man har ett kraftfullt, offensivt åtgärdspaket, när man i regleringsbrevet fråntar Tullverket uppdraget att motverka brottslighet?
Anf. 27 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Tullverket och övriga myndigheter styrs inte bara av regleringsbrev utan också av instruktionen. I instruktionen till Tullverket är det tydligt att Tullverket är en av våra brottsbekämpande myndigheter som driver den brottsbekämpande verksamheten med större kraft än under alliansregeringen, eftersom vi har genomfört mycket omfattande tillskott till Tullverket. Man anställer ytterligare personal, och i veckan fick vi veta att Tullverket kommer att öppna ett nytt kontor i Gävle.
Tullverket har ett otroligt viktigt arbete med att stoppa införsel av vapen, narkotika och sprängmedel som används av den organiserade brottsligheten i landet. Tullen ingår i flera myndighetsövergripande samarbeten för att stoppa brottslighet. Ett exempel på ett mycket framgångsrikt sådant var när Tullverket tillsammans med andra myndigheter stoppade de så kallade spritbussarna som bland annat under alliansåren rullade in över landets gränser.
Vi måste också stoppa det som rullar ut över landets gränser. Utländska stöldligor är ett stort problem. Det är därför regeringen gav uppdraget att man ska samarbeta mellan myndigheter för att hitta nya vägar och använda byråkratins hela verktygslåda för att stoppa de kriminella gängen som stjäl. Man ska också kunna komma med förslag på förändringar, bland annat författningsförändringar.
Den information som jag har fått från Tullverket är att de har deltagit i arbetsgruppen som tittar på författningsförändringar, och vi får naturligtvis se vad det är för förslag som den här gruppen kommer att presentera i nästa vecka.
Det är viktigt att säga att det inte är så att man inte har arbetat under den tid som uppdraget har pågått; tvärtom har det varit ett löpande uppdrag på så sätt att man ska arbeta under uppdragets gång och naturligtvis också fortsätta att arbeta efter att uppdraget är avslutat.
Anf. 28 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Kristdemokraterna menar att samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter behöver stärkas ytterligare. Vi vill att varje myndighet som ingår i den gemensamma samverkan mot organiserad brottslighet ska ha ett tydligt uppdrag i regleringsbrevet som klart anger att arbetet är prioriterat. Tullverket är inte en myndighet under polisen, men de har ändå en viktig brottsbekämpande funktion.
Det svenska Tullverket har genomgått stora förändringar sedan Sverige blev medlem i EU. Men den fria rörligheten inom EU, som för mycket gott med sig, får inte innebära att svenska gränser står oskyddade.
Vi kristdemokrater vill stärka tullens brottsbekämpande verksamhet och gränsskyddet. Tullverket är i dag för starkt inriktat på att vara en uppbördsmyndighet, vilket innebär att dess huvuduppgift är att kontrollera införseln av punktskattepliktiga varor och driva in skatt.
Tullen söker också efter narkotika och illegala vapen. Men man har för svaga befogenheter. Detta är en del i en kedja som gjort att Sverige kallats för ett "smörgåsbord", precis som Marcus Jonsson nämnde, för internationella stöldligor. Tullen tvingas se på när misstänkt stöldgods lämnar landet och saknar ett uppdrag att kontrollera utförseln.
Tullen behöver i ökad utsträckning bli en gränsskyddsmyndighet som kan beivra alla typer av brott vid gränsen. Inte minst bör utförseln av varor kontrolleras betydligt hårdare. Våra gränser har blivit allt porösare, trots att vi rent geografiskt befinner oss i en gynnsam situation med långa kuststräckor.
Kristdemokraterna menar att Tullverket bör få ett tydligare uppdrag att kontrollera, stoppa och kanske också kvarhålla personer vid gräns. Mest konkret innebär det att tullen ska kolla pass och andra inresedokument i högre utsträckning än i dag. Tullens skarpare befogenheter att frihetsberöva kommer att ge dem bättre möjligheter att kontrollera in- och utförsel av varor och människor i landet.
Vi vill stärka Tullverkets befogenheter genom ett antal reformer. Man bör ändra lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land så att stöld- och hälerigods ingår i de varor som Tullverket får kontrollera vid gränsen. I dag kan internationella stöldligor ostraffat föra ut varor, och tullen kan bara se på. Tullen behöver också, som jag nämnde, ges befogenhet att frihetsberöva misstänkta.
I december 2018 tillkännagavs regeringen att ny lagstiftning bör antas som ger Tullverket befogenhet att stoppa och genomsöka fordon för att förhindra utförsel av stöldgods. Regeringen har dock ännu inte återkommit med förslag till lagstiftning eller aviserat när så ska ske.
Herr talman! Det är ett faktum att den förstärkning som Tullverket fick 2019 har sin grund i den beryktade servettskissen, alltså M-KD-budgeten, som förstärkte Tullverket och gav det större möjlighet att stärka gränsskyddet.
Herr talman! Jag vill ställa några kompletterande frågor.
Anser finansministern att Tullverkets regleringsbrev bör kompletteras med ett tydligare uppdrag att aktivt verka mot stöldligor vid vår gräns?
Hur avser regeringen, när den nu får rapporten, att svara upp mot det tillkännagivande från riksdagen 2018 som anger att ny lagstiftning bör antas som ger Tullverket befogenhet att stoppa och genomsöka fordon för att förhindra utförsel av stöldgods?
Anf. 29 Marcus Jonsson (KD)
Herr talman! Jag tror att finansministern nog ändå väger orden bättre än vi fick intryck av när det talades om att regleringsbrevets formuleringar inte är så viktiga. Precis som Ingemar Kihlström sa har ju beskrivningen av budgeten gått från servettskiss till M-KD-budget med stöd av Sverigedemokraterna till att nu i svaret från finansministern vara den av riksdagen beslutade budgeten. Nog är det en uppvärdering av själva budgetdokumentet, som de facto gav Tullverket 90 miljoner kronor extra.
Men visst är det skillnad på vad man prioriterar. I regleringsbrevet från 2013 skrivs, som jag nämnde, brottslighet ut tjugo gånger. Jämför det med det regleringsbrev som gäller för år 2020, där brottslighet skrivs ut tre gånger, lika många gånger som ordet jämställdhet, eftersom regeringen vill prioritera jämställdheten och granska den mer i jämförelse med brottslighet.
Herr talman! Finansministern säger att det är ett uppdrag som man arbetar fortlöpande med att bekämpa stöldgods. Då kan vi läsa i årsredovisningen från Tullverket för 2018 års verksamhetsår. En gång nämns ordet stöldgods, och det är i det uppdrag som verket har fått tillsammans med övriga myndigheter och som ska redovisas nästa fredag. Däremot nämns ordet jämställdhet 16 gånger, och man har kartlagt att män nämns 246 gånger.
När det gäller hur många män och kvinnor det är som stoppar införsel eller utförsel i landet är det viktigaste inte vilket kön personen har som stoppar detta eller vilket kön det är på den som begår ett brott. Det viktiga är att brott beivras och att den svenska gränsen säkras.
Anf. 30 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Tullverket är en av våra brottsbekämpande myndigheter. Detta råder det inget som helst tvivel om. Däremot är det polisen som är huvudansvarig för stöldgods. Det är polisens huvudområde.
Framför allt ska man ju beivra stölder. Då måste man tänka sig för noga och göra en ordentlig analys. Om Tullverket ska ha ett uppdrag att aktivt kontrollera stöldgods i transporter ut ur landet behöver Tullverket nya resurser, ytterligare resurser. Det beror på att tullen i dagsläget använder alla sina resurser. Mycket går till att stoppa införsel av vapen, narkotika och sprängmedel. Det är ett viktigt arbete, då detta används i den organiserade brottsligheten av grovt kriminella gäng. Tullverket behöver då alltså ytterligare resurser, och då måste man fråga sig: Om vi ska tillföra ytterligare resurser, vad är det bästa att göra? Vilket är det mest effektiva sättet att stoppa stöldligorna? Är det att polisen får de resurserna för att stoppa stölderna innan de sker, eller är det att tullen får de resurserna för att försöka stoppa varorna när de är stulna?
Detta behöver man fundera igenom. Jag utgår från att Kristdemokraterna har gjort det och kommit fram till att det är mycket bättre att lägga resurserna på tullen än på polisen.
Jag tycker att det är viktigt att förhindra stölderna till att börja med. Men jag är naturligtvis öppen för att diskutera om något annat skulle vara mer effektivt. Jag skulle gärna vilja veta vilken grundläggande analys som Kristdemokraternas bestämda uppfattning i den här frågan vilar på.
Anf. 31 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Tullen bör få ett förtydligat och utökat uppdrag i sitt arbete vid vårt lands gränser för att möta internationella stöldligors verksamhet i Sverige.
Vad gäller det som ministern frågar om, herr talman, tror jag att vi kan göra båda delar. Det är viktigt att förstärka polisens roll för att öka tryggheten i vårt land. Men den situation vi har i dag, när gränserna står öppna utåt och tullen med den funktion den har i dag bara kan se på, kan inte fortsätta. Det är ett faktum att både enskilda och företagare drabbas hårt både ekonomiskt och verksamhetsmässigt när stöldligor agerar i vårt land.
Jag vill avsluta med ett exempel ur verkligheten. Denna vecka träffade jag en Icahandlare som har sin verksamhet nära en gräns i vårt land. Han har flera gånger drabbats av inbrott och stölder med stora kostnader och stor påverkan på verksamheten som följd. Hans direkta budskap till mig var att se till att tullen skärper kontrollen vid gränsen eftersom stöldgodset från hans affär lämnar Sverige denna väg. Det är ett problem som han delar med många medborgare och företag i vårt land.
Vi kristdemokrater vill se ett utökat uppdrag och naturligtvis utökade resurser till Tullverket. Det är dags att vi försvårar flödet av stöldgods ut över gränserna genom att ge ett klart brottsbekämpande uppdrag till Tullverket.
Jag vill uppmana regeringen att lyssna på riksdagens tillkännagivande och utöka uppdraget till Tullverket i tydliga direktiv så att Tullverket blir den aktiva part som behövs för att stoppa internationella stöldligors verksamhet i Sverige. Det är ett ansvar vi har för våra medborgare och våra företagare.
Anf. 32 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det fanns uppenbarligen ingen analys. Det kan vi konstatera.
Om man gör en stor förändring i en myndighets verksamhet och ska tillföra mycket omfattande ytterligare resurser tycker jag att man ska grunda det på en ordentlig analys. Här har Kristdemokraterna suttit på sin kammare och kastat fram en idé. Jag säger inte att det är en dålig idé, men ska man göra en så omfattande förändring ska man veta vad man gör. Så driver vi socialdemokrater politik.
Jag kan också konstatera att Kristdemokraterna står i talarstolen och försöker förlöjliga det som har varit en mycket framgångsrik strategi för att arbeta med jämställdhet, nämligen mainstreaming, där ser man till att arbeta med jämställdhet i alla myndigheter och i all den verksamhet som regeringen bedriver. Det är så Sverige har blivit ett av de mest jämställda länderna i världen. Här står då Kristdemokraterna och förlöjligar den metodiken. Det säger något om vad Kristdemokraterna är för ett parti på den högerpopulistiska linje som man nu har valt att gå på, helt i linje med de regimer som vi ser i Ungern, Polen och USA. Det är bra för alla att veta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.