Turkiets tryckfrihetslagar
Interpellation 2006/07:249 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-01-22
- Anmäld
- 2007-01-23
- Besvarad
- 2007-02-01
- Sista svarsdatum
- 2007-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 januari
Interpellation
2006/07:249 Turkiets tryckfrihetslagar
av Börje Vestlund (s)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
Det är mycket glädjande att Sverige som enda medlemsstat har slutit upp för ett medlemskap för Turkiet i den europeiska unionen. Debatten ute i Europa är allt annat än positiv, inte minst från de stora länderna, som vill hålla en folkomröstning om Turkiets medlemskap, alternativt att de inte vill att Turkiet ska ha ett fullt medlemskap.
Att stödja Turkiets medlemsansökan är inte detsamma som att acceptera allt som landet står för. Turkiet har minst sagt en hel del konstiga lagar som starkt kränker människor. Det mest kända förtrycket är mot kvinnor och mot landets minoritetsgrupper. Även om man ändrat lagarna har man inte kunnat följa upp dem. Detta visades inte minst då Nobelpriset i litteratur gavs till den samhällskritiska författaren Orhan Pamuk, då konservativa krafter ville stämma Svenska Akademien. De menade att Svenska Akademien var emot Turkiet och turkiska värden. Nu kunde man ju inte göra det, eftersom Sverige och Svenska Akademien låg utanför Turkiet. Enbart den helt absurda inställningen att kunna stämma någon som antiturkisk visar ju vilken stämning som finns i landet.
I Turkiet finns HBT-organisationen Kaos GL, (Gay and Lesbian Cultural Research and Solidarity Organisation). Kaos GL ger ut en tidning som tar upp HBT-frågor i Turkiet och i världen. I sommarens nummer valde tidningen att göra en analys kring relationen mellan homosexualitet och pornografi.
Landets motsvarighet till riksåklagare beslutade att konfiskera alla exemplar av tidningen. Beslutet har senare godkänts av Turkiets högsta domstol. Tidningens ansvariga utgivare Umut Guner har sedan blivit åtalad av samma åklagare för brott mot landets morallagar. Detta kan ge tre års fängelse om han befinns skyldig. Målet skulle tas upp den 28 december 2007 men domstolen beslutade att skjuta upp behandlingen till den 28 februari 2007.
Detta är återigen ett exempel på att Turkiet vill tillämpa en lagstiftning som är helt främmande för den övriga unionen.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att Turkiet, med en lagstiftning som i exemplet ovan, ska kunna bli medlemmar i EU?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:249
Webb-tv: Turkiets tryckfrihetslagar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:57 Torsdagen den 1 februariProtokoll 2006/07:57 6 § Svar på interpellation 2006/07:249 om Turkiets tryckfrihetslagar
Protokoll från debatten
Anf. 21 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Turkiet, med hänsyn till nuvarande lagar, ska kunna bli medlem i EU.
Jag tackar så mycket för frågan och välkomnar Börje Vestlunds stöd för ett turkiskt EU-medlemskap den dag landet uppfyller alla krav.
Såväl i Sverige som inom EU sätter vi tryck- och yttrandefriheten högt. Det står också i EU:s Köpenhamnskriterier. Det innebär att en medlemsstat måste ha en lagstiftning som garanterar respekt för mänskliga rättigheter men också fungerande institutioner som kan garantera att detta verkligen fungerar i praktiken.
EU har också, bland annat i Amsterdamfördraget, uttryckt sin ambition att vidta åtgärder mot diskriminering, inklusive diskriminering på grund av sexuell läggning. Det är en grundläggande förutsättning för alla stater som vill bli medlemmar i EU att de värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter som EU står för respekteras i alla avseenden.
Genom det svenska Turkietprogrammet verkar regeringen bland annat för att främja HBT-personers rättigheter i Turkiet.
Från svensk sida har vi länge varit engagerade i Turkiets EU-process. Perspektivet om ett EU-medlemskap har utgjort den enskilt starkaste drivkraften för reformer i Turkiet. Man kan notera de senaste åren en mer öppen debatt kring frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Det är oerhört angeläget att den turkiska regeringen ser över de delar av lagstiftningen som utnyttjas för att begränsa dessa rättigheter så att situationen inte utgör ett hinder för medlemskap.
För att främja fortsatta reformer i Turkiet, inklusive tryck- och yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter, är stöd för landets ansträngningar för att uppnå EU-medlemskap och de kraven som är förknippade med det avgörande. Från den svenska regeringens sida kommer vi att fortsätta att verka för detta.
Anf. 22 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det var ett svar även om det inte i någon del var svar på de frågor som jag ställde. Min fråga var: Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att Turkiet, med en lagstiftning som i exemplet ovan, ska kunna bli medlemmar i EU?
Något svar på den frågan fick jag inte. Svaret är en snygg redovisning av vilka regler som gäller för medlemsstater inom EU samt att regeringen är engagerad i frågorna. Regeringen menar vidare att just uppnå medlemskapet i EU ska avhjälpa de brister i mänskliga rättigheter som finns i landet. Så enkelt är det väl inte riktigt.
Jag tackar också för berömmet för att man välkomnar Turkiet. Jag tror dessutom att hela den här kammaren faktiskt har välkomnat Turkiet, så i det sammanhanget kan vi båda två vara ganska stolta över att vi har den enighet som vi har i Sveriges riksdag.
Tidningen som Kaos GL ger ut är en seriös tidning som handlar om HBT-personer för HBT-personer. När tidningen valde att i sitt nummer ta upp frågan om relationen mellan pornografi och homosexualitet beslutade riksåklagaren att beslagta hela upplagan. Det är såvitt jag har fått information om inga anstötliga bilder eller erotiska berättelser utan en redovisning av pornografi bland homosexuella. Detta fick landets riksåklagare att beslagta upplagan samt att ställa redaktören inför rätta enligt landets morallagar. Det är väl just morallagarna som är det stora problemet.
Redaktören Umut Guner har dessutom hotats med ett längre fängelsestraff, men tack och lov har domstolen skjutit upp rättegången till i slutet av februari. Landets högsta domstol har prövat frågan om att beslagta hela upplagan av tidningen och funnit det i överensstämmelse med landets lagar, så det är inte i detta fall som det har varit i många andra fall att det har varit poliser som har handlat utan att ha grund i lagen. Detta är prövat enligt den högsta domstolen.
Herr talman! När då Sveriges regering får en fråga om vad man vill göra är svaret: Låt medlemsförhandlingarna fortsätta, så löser sig allt. Jag skulle hålla med statsrådet om medlemsförhandlingarna var i sitt inledande skede. Men nu är det så att förhandlingarna är ganska långt framskridna, även om mycket återstår att göra.
Partikamrater till statsrådet ställde liknande frågor under förra mandatperioden. När man svarade på det här sättet var de väldigt upprörda över just den lamhet som regeringen visade. Till skillnad från den förra regeringen har den här regeringen gått ut och haft en väldigt hög svansföring i just EU-frågor. Man ska alltid uttala sig, och man ska alltid vidta åtgärder. Nu talar Sverige och Europa lyssnar, har man sagt i någon artikel. Det här hänger inte ihop, Cecilia Malmström.
HBT-rörelsen i Turkiet är fortfarande svag och vilar på en bräcklig grund. I Sverige har vi kanske världens starkaste HBT-rörelse tack vare ett målinriktat och klokt samarbete, inte minst mellan olika politiska partier. Nu är det dags för det europeiska arbetet.
Återigen: Vad är statsrådet beredd att göra? Tänker statsrådet ta upp frågan med sin kollega från Turkiet nästa gång ni träffas?
Anf. 23 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Börje Vestlund, det är väldigt bra att vi för den här diskussionen. Det är en oerhört angelägen fråga, och det är bra att jag får möjlighet att utveckla det första inledande svaret.
Jag kommer precis från Turkiet. Jag kom hem därifrån i natt och har haft möjlighet att diskutera många olika frågor. I Börje Vestlunds fråga är det flera frågor som nämns, den beryktade § 301 till exempel.
Det har varit roligt att kunna berätta om det för de turkiska politikerna och också få det bekräftat att de uppskattar det svenska stödet för medlemskap. Jag har också varit mycket noga med att betona att det inkluderar hela riksdagen, att det inte är partipolitiskt skiljande, men att vi också ser stora problem när det gäller mänskliga rättigheter, diskriminering, frågor som rör yttrandefrihet, och så vidare. I och med att vi ses som ett land som står bakom Turkiet har vi också möjlighet att tydligt framföra våra krav, vilket jag också har gjort till parlamentariker, ministrar och i medierna.
Det är, precis som Börje Vestlund säger, sedlighetslagen som är tillämpbar i det här fallet, inte en lag om yttrandefrihet. Man har sett tidigare exempel på det när det har rört HBT-frågor. Homosexualitet är ju inte förbjudet i Turkiet, även om vi båda två vet att HBT-personer lever under svåra villkor, trakasseras och har det tufft på många olika sätt. Det finns ingen antidiskrimineringslag. Man försökte få till stånd en sådan, men det blev inte så. Det har varit tidigare fall när man har hänvisat till sedlighetslagen i HBT-relaterade frågor. Ibland har domstolen frikänt, och ibland har det blivit tvärtom. Det är väldigt svårt, för brott mot sedlighet definieras inte i någon lagtext. Det är det som gör det så svårt att kunna kritisera.
Det vi framför hela tiden är just inom ramen för medlemskapsförhandlingarna, där Sverige är engagerat. De är faktiskt i ett inledande skede, skulle jag vilja säga. Man har inte avslutat eller påbörjat något, bara ett enda kapitel. Så man kan föra fram att det måste till stånd mycket bättre skydd för mänskliga rättigheter, för minoriteter av olika slag, både sexuella minoriteter, etniska, religiösa, och så vidare, vilket vi har föreslagit.
Via konsulatet och det svenska program, som finansieras bland annat av Sida, som finns i Istanbul har vi gett stöd bland annat till RFSL - jag tror 340 000 - för ett projekt där man samarbetar med tidningen och föreningen Kaos GL som Börje Vestlund nämner. Det har kommit in flera ansökningar från andra organisationer som håller på och beredas just nu. Så vi ser detta som en viktig möjlighet att stötta HBT-personers möjlighet att agera där och samtidigt trycka på för att förbättringar generellt ska ske. Vi är faktiskt engagerade och försöker påverka på det sätt som det går.
Anf. 24 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag uppskattar naturligtvis regeringens resor till Turkiet. Jag tycker också att det är bra att vi har goda relationer mellan Turkiet och Sverige. Vi har ett högt anseende hos alla dessa minoritetsgrupper och också hos de flesta turkiska politiker. Allt detta är naturligtvis riktigt och viktigt.
Jag tycker dock att det finns ett problem när det händer sådana här saker, att man beslagtar en hel upplaga av en tidning och hotar en av redaktörerna med fängelsestraff. I det här fallet har man skjutit upp rättegången, förhoppningsvis därför att man känner ett tryck. Det är dock ingen som är säker på att man känner detta tryck, utan det är bara en from förhoppning - kan vi tycka. Hela tiden hejar vi på de små stegen och tycker att de är bra, men problemet är, Cecilia Malmström, att detta fortsätter att hända hela tiden. Till exempel finns det grupper i Turkiet som vill stämma Svenska Akademien för att man utsett fel vinnare av litteraturpriset. Enbart sådana saker borde få Sverige att ta upp de här bitarna i samtalen mellan den svenska och den turkiska regeringen.
Nu har vi detta exempel med Kaos GL, men det finns också exempel som gäller andra minoritetsgrupper. Att man har varit i Turkiet är jättebra, men kommer Cecilia Malmström att ta upp denna fråga med sin ministerkollega nästa gång hon träffar honom - eller kanske henne, förresten?
Anf. 25 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Det finns bara en kvinnlig minister i Turkiet.
Jag var som sagt precis i Turkiet, Börje Vestlund, och träffade politiker i Ankara. Precis som du beskriver är det en väldigt känslig situation. Vi hade ju det fruktansvärda mordet på en armenisk författare för en vecka sedan som gjort att hela det turkiska samhället diskuterar de här frågorna, vilket i sig är en positiv utveckling.
Det finns väldigt många positiva, demokratiska, proeuropeiska krafter. Men det finns också andra krafter, och dessa står emot varandra. Man har nu två val, presidentval och parlamentsval, vilket gör att frågan är otroligt känslig. Därtill har man en lagstiftning som är väldigt tvetydig när det gäller sedlighet och det som Börje Vestlund nämner i sin interpellation: förolämpning mot turkiskheten. Detta definieras inte, vilket gör att man väldigt mycket är beroende av enskilda domare, särskilt ute på landsbygden. Detta är någonting som har blivit bättre, men det sker fortfarande bakslag.
Jag kan försäkra Börje Vestlund att jag var väldigt tydlig med att både den svenska regeringen och EU:s samlade länder anser att artikel 301 måste reformeras eller helst avskaffas. Den är inte förenlig med det vi tycker är grundläggande mänskliga rättigheter, och den är absolut inte förenlig med ett medlemskap. Detta är saker som går fram i samtalen med våra turkiska kolleger. Som jag sade vet de att vi vill att de ska bli medlemmar men att det finns mycket att göra. Kanske är det ibland också mer konstruktivt och går fram bättre när vänner framför denna mycket tydliga kritik.
Det finns otroliga problem, men jag vill ändå påstå att det på det stora hela går framåt. När det gäller kraven på skydd mot diskriminering för olika typer av minoriteter, sexuella och andra, finns det dock mycket att göra.
Vi kommer att fortsätta att driva detta och gör det gärna tillsammans. Som Börje Vestlund säger är ju detta en fråga där Sverige traditionellt har hållit fanan högt. Jag har personligen engagerat mig mycket i de här frågorna i olika länder. Jag ser det egentligen inte som någon partiskiljande fråga, utan detta är viktiga principer som vi alla står bakom.
Anf. 26 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag håller med Cecilia Malmström om att detta inte är någon partiskiljande fråga i den meningen. Problemet med just detta är att det är så viktigt att ta upp varje enskilt fall, att agera när något sker, att säga till andra länders regeringar: Nu gör ni fel och det kan vi inte acceptera, i synnerhet inte om ni ska bli medlemmar i EU. Vi gör ju på detta sätt när man begår brott mot de mänskliga rättigheterna i andra länder. Där har svenska utrikesministrar i årtionden - vi får väl nöja oss med årtionden i det här sammanhanget - talat om att vi inte accepterar ett sådant beteende, att det inte ligger inom ramen för det förhållande vi ska ha mellan Sverige och ett annat land. I det här fallet kan Cecilia Malmström också peka på EU-perspektivet och säga att EU inte accepterar det här.
Därför är jag fortfarande lite förvånad över svaret. Jag ställer om frågan så här: Har Cecilia Malmström tagit upp situationen när det gäller Kaos GL med den turkiska regeringen?
Anf. 27 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Just denna fråga har jag inte tagit upp. Jag har tagit upp situationen generellt för minoriteter. Vi har naturligtvis informerat ambassaden och konsulatet om den specifika frågan om Kaos GL och den rättegång som ska hållas den 28 februari. Vi har också talat med olika NGO:er som dels jobbar med mänskliga rättigheter generellt, dels försöker skydda och stötta HBT-personer. Frågan har alltså diskuterats den här veckan. Jag har inte rest det specifika fallet med ministern, men jag har rest frågan generellt. Också den bredare fråga om artikel 301 som speglades i interpellationen har jag rest vid ett dussintal tillfällen de här två och ett halvt dygnen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.