Undantag för waldorfskolorna från de nationella proven i årskurs 3

Interpellation 2006/07:395 av Pertoft, Mats (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2007-03-09
Anmäld: 2007-03-12
Sista svarsdatum: 2007-03-26
Besvarad: 2007-03-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 mars

Interpellation

2006/07:395 Undantag för waldorfskolorna från de nationella proven i årskurs 3

av Mats Pertoft (mp)

till statsrådet Jan Björklund (fp)

Den borgerliga regeringen har aviserat att man ämnar införa nationella prov i årskurs 3 för alla elever i Sveriges grundskolor, kommunala som fristående. Ett nationellt prov utgår ifrån att alla elever samtidigt är på samma kunskapsnivå i till exempel årskurs 3. Sverige har sedan införandet av läroplanen Lpo 94 en målstyrd läroplan som ger pedagogerna stor frihet på vilket sätt man uppnår de nationella målen i undervisningen, förutsatt att man når dessa mål i årskurs 9.

Utifrån Lpo 94 har Skolverket prövat waldorfskolornas egen läroplan och konstaterat att den uppfyller den statliga läroplanens ambitioner, vilket innebär att eleverna i Sveriges waldorfskolor når samma mål i årskurs 9 som i de övriga grundskolorna som arbetar enligt Lpo 94. Emellertid säger detta konstaterande inget om på vilken kunskapsnivå eleverna i waldorfskolorna befinner sig jämfört med övriga elever på vägen från årskurs 1 till årskurs 9.

Ett av kännetecknen för waldorfskolornas arbetssätt är att man arbetar i ett lugnare tempo under de första tre skolåren, för att särskilt under de sista grundskoleåren öka takten och snarare arbeta mera kunskapsintensivt än i övriga grundskolor. Detta innebär att waldorfelever i årskurs 3 befinner sig på en annan kunskapsnivå än övriga grundskoleelever i Sverige, något som accepterats av det statliga kontrollorganet Skolverket när man godkänt waldorfskolornas läroplan.

Ett nationellt prov i årskurs 3 utgår ifrån att alla elever ska befinna sig på samma kunskapsnivå i alla skolor i hela landet. Annars faller hela idén om ett nationellt prov.

När det gäller waldorfeleverna kan man konstatera att de utifrån den läroplan som de undervisas efter inte kommer att befinna sig på samma kunskapsnivå som övriga elever i Sverige.

Den pedagogiska mångfalden med möjligheten att undervisas enligt olika pedagogiska modeller som alla leder till samma mål, nämligen gymnasiebehörighet i årskurs 9, har varit en målsättning som alla partier i Sveriges riksdag ställt sig bakom. Denna pedagogiska mångfald hotas nu av regeringens krav på nationella prov i årskurs 3.

Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet Jan Björklund:

Är statsrådet beredd att även i framtiden värna om den pedagogiska mångfalden i Sverige, det vill säga att man ska kunna undervisa enligt olika pedagogiska modeller i svenska grundskolor under förutsättning att man når de nationella målen i årskurs 9?

Är statsrådet beredd att verka för att waldorfskolor får ett undantag från kravet att medverka i ett framtida nationellt prov i årskurs 3?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2006/07:395

Webb-tv: Undantag för waldorfskolorna från de nationella proven i årskurs 3

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2006/07:81 Måndagen den 26 marsProtokoll 2006/07:81 22 § Svar på interpellation 2006/07:395 om undantag för Waldorfskolorna från de nationella proven i årskurs 3

Protokoll från debatten

Jan Björklund (Fp)

Anf. 144 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Mats Pertoft har frågat mig om jag är beredd att värna om den pedagogiska mångfalden i Sverige och om jag är beredd att verka för att Waldorfskolorna får ett undantag från kravet att medverka i ett framtida nationellt prov i årskurs 3. Valfriheten inom skolväsendet är här för att stanna. De fristående skolorna fyller en viktig funktion som komplement och konkurrent till kommunernas egna skolor. Rätten att själv få välja vilken skola man vill sätta sina barn i är en självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. För att tidigt kunna sätta in stöd till alla som inte når målen i undervisningen måste skolan följa upp vad eleverna har lärt sig. Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag om avstämningstillfällen i grundskolan avser regeringen därför att föreskriva att alla elever i årskurs 3 ska delta i nationella prov i ämnena svenska och matematik. Detta ska även gälla elever som går i Waldorfskolor. Fler obligatoriska nationella prov är ett led i regeringens strategi för att införa en lägsta garanterad nivå av uppföljning och utvärdering för alla elever i svensk skola. Redan i dag är Waldorfskolor skyldiga att delta i de nationella prov som är obligatoriska inom det offentliga skolväsendet, det vill säga de som i dag ligger i slutet av årskurs 9.

Mats Pertoft (Mp)

Anf. 145 Mats Pertoft (Mp)

Fru talman! Tack för svaret. Det är trevligt att vi är överens om självklarheten av mångfald i det svenska skolväsendet. Dessutom är den friskolelagstiftning som vi har i landet internationellt unik och någonting vi måste värna om. När jag läser svaret verkar det finnas en del frågetecken eller missförstånd. Dem får skolministern hjälpa mig att reda ut. Vi är helt överens om att Waldorfskolornas elever i dag deltar i de nationella proven i årskurs 9. Vi är helt överens om att man ska följa läroplaner och så vidare. Waldorfskolans läroplan är godkänd av Skolverket. Läroplanen förutsätter att alla når samma mål i årskurs 9. I Waldorfskolans läroplan ligger att man de första åren går långsammare än i den kommunala skolan och snabbare under de senare åren. Det gör att man når samma mål i årskurs 9. Utifrån detta faktum och det som är godkänt har en Waldorfelev i årskurs 3 inte läst in samma kunskaper som eleverna i den kommunala skolan. Förutsättningen för ett nationellt prov som ger resultat värda att användas är att eleverna har läst samma ämnen och samma mängd och därför har en rimlig chans att ha samma kunskap. Det är därför som det är en väldigt viktig fråga för Waldorfskolorna att man tar hänsyn till deras förhållanden. Märk väl - jag ifrågasätter inte nationella prov. Det här är ingen diskussion där jag ifrågasätter nationella prov i årskurs 3 generellt, det är en annan debatt. Men har vi råd i Sverige att ha en mångfald och en målstyrning där vi är överens om att olika pedagogiska modeller kan leda till samma mål i årskurs 9, eller tänker skolministern se till att vi inte kan ha den pedagogiska mångfalden, att man inte kan gå i olika tempon mot samma mål?

Jan Björklund (Fp)

Anf. 146 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Det måste föreligga ett missförstånd här. Det är nämligen så att i kommunala skolor har man inte heller i dag några mål i årskurs 3. Mats Pertoft får det att låta som att det är Waldorfskolan som får sin frihet något avgränsad av detta nya nationella prov. Det är sant, men det kommer att gälla även den kommunala skolan. De mål som finns i svensk läroplan i dag finns i årskurs 9 och årskurs 5. Det finns inga uppnåendekrav i årskurs 3. När det nu införs blir det en begränsning av friheten på det sättet att man inte längre har rätt i en skola att säga: Läsa, skriva och räkna struntar vi i de första åren, det tar vi sedan. Plötsligt blir det nödvändigt att fokusera på det de första åren. Exakt samma regler kommer att gälla alla. Jag minns när Mats Pertoft och jag satt i Skollagskommittén och båda slogs för att det skulle vara likvärdiga villkor mellan fristående skolor och kommunala skolor. Detta är verkligen en sådan sak som ger likvärdiga villkor. Alla har rätt att under de första tre åren i grundskolan få lära sig läsa, skriva och räkna. Rätten uttrycks genom ett nytt mål som Skolverket har fått mitt uppdrag att arbeta fram och som ska skrivas in i den svenska kursplanen för svenska i årskurs 3. Det målet ska mätas med nationella prov, och det kommer att gälla alla typer av skolor.

Mats Pertoft (Mp)

Anf. 147 Mats Pertoft (Mp)

Fru talman! Tack för det svaret. Det är ett väldigt tydligt besked. Nu är det så att den kommunala skolan arbetar - det är helt rätt att vi i dag inte har några mål för årskurs 3 - på ett annat sätt. Vad jag är ute efter är att i Waldorfskolan har man en tydlig läroplan som är mycket mer detaljerad och målstyrd än den i den kommunala skolan. Där är målen i årskurs 3 lägre än vad man brukar nå i den kommunala skolan. Jag säger "brukar nå" eftersom det inte finns några fastställda mål, utan det blir lite grann av en hävd i den kommunala skolan. Det innebär att dessa likvärdiga villkor, som jag absolut kan skriva under på, i skolministerns och alliansens tappning blir en likriktning. Nu förbjuds möjligheten att ha annorlunda tempon, trots att man enligt gällande forskning når samma mål som i den kommunala skolan i årskurs 9. Det är det som är problemet, och jag hoppas att skolministern tar till sig att det här blir ett problem. Den likvärdighet som vi alltid har varit överens om, särskilt Miljöpartiet och de borgerliga partierna, blir i det här fallet en likriktning eftersom det ställs krav på att man med olika pedagogik når samma mål trots att det är mot olika pedagogiska metoders olikhet. Man förbjuder olikheten i svenskt skolväsende på det sättet. Det hoppas jag ändå inte att skolministern har för avsikt. En uppföljning är en helt annan sak. Det minsta man borde göra, vill jag tillägga, är i så fall att se: Kan det finnas mål i årskurs 3 där man utgår från Waldorfskolans läroplan? Den är ju ändå godkänd av Skolverket.

Jan Björklund (Fp)

Anf. 148 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Jag uppfattar att samma fråga ställs gång på gång. Jag tycker att jag har gett ett tydligt svar. De nationella prov som avses att användas i årskurs 3 om några år kommer att användas i alla skolor, även i friskolor. Frihet i pedagogik ska man ha, men den friheten har gränser. Frihet i pedagogik innebär att man kan välja olika undervisningsmetoder. Man kan inom ramen för de läroplaner som finns välja att ta momenten i skolan i olika inbördes ordning och så vidare. Men det är inte fråga om frihet i vad eleverna ska lära sig i skolan. Det är trots allt angivet i våra nationella läroplaner. Då håller jag med om att det är en avsnävning av friheten inom skolväsendet när vi nu säger att man i årskurs 3 ska ha uppnått det och det. Så är det, absolut, utan tvekan. Så har man inte sagt innan. Man har sagt att eleven i årskurs 5 ska ha uppnått en del saker, men det mesta ska eleven ha uppnått till årskurs 9. Det ger en mycket större frihet att välja när man lägger ut olika kunskapsmoment under de nio åren. Nu säger vi att man ska ha nått olika mål i årskurs 3. Varför gör vi den avsnävningen? Det beror på att vi för det första vet att just basförmågorna läsa, skriva och räkna är fullständigt fundamentala för att klara av någonting annat, i varje fall i teoretiska ämnen i skolan. För det andra vet vi att om eleverna inte har lärt sig detta de allra första åren är risken mycket stor att de sedan misslyckas. Det går säkert att peka på någon skola, Waldorfskola eller kommunal skola, där man klarar av att ta igen det även efter årskurs 3. De kanske säger: Vi borde inte vara med i provet, för vi klarar det ändå. Min bedömning är allmänt att en del i svensk skolas sjunkande kunskapsresultat de senaste 10-15 åren beror på att vi har slutat att ha kontrollstationer tidigt i skolan. Vi har dem sent i skolan på gymnasiet, årskurs 9 och så vidare, när det ofta redan är för sent att få upp dem på spåret som har hamnat fel. Det är en viktig del i regeringens politik. Det ska vara kunskapsmål i läsning, skrivning och räkning i årskurs 3 i grundskolan. Det ska följas upp med att vi har nationella prov. Jag tycker precis som när jag satt som ledamot i Skollagskommittén tillsammans med interpellanten. Vi var då överens. Vi anser att det ska vara likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor. En del i den likvärdigheten är att underkastas samma typ av utvärdering.

Mats Pertoft (Mp)

Anf. 149 Mats Pertoft (Mp)

Fru talman! Det blir ju inte likvärdigt, utan det blir lika. Det är en mycket stor skillnad för mig. Jag ställde också en följdfråga som skolministern tyvärr inte svarade på. Om vi nu säger att vi måste ha nationella prov i årskurs 3, kan skolministern tänka sig att de proven för Waldorfskolans räkning utgår från Waldorfskolans kursplan? Jag har på intet sätt ifrågasatt att man ska följa upp kunskaperna, eller vilken kunskapsnivå vi ska nå. Vad jag värnar om är något som skolministern inte verkar kunna ta till sig. Jag vill ha en mångfald i olika pedagogiker i Sverige. Alla ska nå samma mål. Barnen ska få samma kunskaper. Men utifrån de olika pedagogikerna kan man gå olika vägar. Man kunde tänka sig, det har jag själv diskuterat med Waldorfskolefederationen, möjligheten att göra ett nationellt prov i årskurs 3 utifrån Waldorfskolans kursplan. Jag skulle gissa att ungefär 70-80 procent kommer att överensstämma med de övriga nationella proven, och kanske 20 procent kommer att vara lite annorlunda. Man får en bra uppföljning av vad eleverna kan och inte kan. Man kan också jämföra det på annat sätt. Framför allt får man, som jag har uppfattat skolministerns intention, en koll på vilka barn som halkar efter och vilka barn som riskerar att råka illa ut och behöver extra stöd. Det är ändå målet man strävar efter. Det kan väl inte bara vara fråga om medlen?

Jan Björklund (Fp)

Anf. 150 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Vad är mål, och vad är medel? Det är en central fråga att ställa sig i sammanhanget. När det gäller målen för vad eleverna ska lära sig är det inte förhandlingsbart. Det vi kommer överens om i denna riksdag utfärdar regeringen sedan bestämmelser om i form av läroplaner och kursplaner från regering och Skolverket. Eleverna ska lära sig en del saker i historia, andra saker i svenska, och så vidare. När det väl är bestämt är det inte så att enskilda skolor kan säga: Vi har egna mål. Det är den rättighet vi har satt upp i Sverige. Vi har skolplikt i Sverige. Vi definierar vad eleverna har rätt att få lära sig under den tiden i skolan. Vi säger också att en del i det är att eleverna ska ha lärt sig vissa saker redan före en viss årskurs i grundskolan. Vi har mål i årskurs 5. Vi inför nu mycket tydliga mål i läsning, skrivning och räkning i årskurs 3. Det har eleverna rätt att få lära sig. Det kommer inte att finnas möjlighet för en friskola eller för en kommunal skola att säga: Nej, vi struntar i de målen, utan eleverna lär sig läsa och skriva på högstadiet i stället. Varför ska det inte finnas den möjligheten? Jo, därför att vi vet att det är så centralt att vi börjar i den änden. Vi ska inte styra upp mer än vad som är nödvändigt. Det är så centralt att eleverna har nått målen för läsning, skrivning och räkning under de fösta åren i skolan. Det är därför vi väljer de ämnena. Det gäller inte alla möjliga ämnen, utan just de tre. Det gör vi för att säkerställa att elever har med sig de baskunskaperna när de går vidare. När vi nu gör den regelförändringen finns det också en annan viktig princip. Vi ska likvärdiga regler för friskolor och kommunala skolor. Jag är helt medveten om att det finns enstaka kommunala skolor som inte kommer att gilla detta. Det kommer att finnas enstaka friskolor som inte heller gillar det. Men det gäller för alla skolor, oavsett huvudman. Det handlar inte om några pedagogiska metoder. Det väljer man själv. Men de kommer att underkastas gemensam utvärdering.

Intressenter

Frågeställare

Mats PertoftMiljöpartiet

Besvarad av

Jan BjörklundFP