underhåll av museisamlingars byggnader
Interpellation 2003/04:516 av Andrén, Gunnar (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-05-19
- Anmäld
- 2004-05-19
- Besvarad
- 2004-06-15
- Sista svarsdatum
- 2004-06-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation 2003/04:516
av Gunnar Andrén (fp) till statsrådet Hans Karlsson om underhåll av museisamlingars byggnaderNyligen tvingades kultur- och fritidsnämnden i Norrtälje att avvisa en ansökan från Roslagsmuseet på denna ort om fastighetsunderhåll. Orsaken var enkel: brist på pengar. Det omedelbara underhållsbehovet hade beräknats uppgå till 345 000 kr. Samma öde rönte en motsvarande framställan från Stiftelsen Pythagoras, ett välkänt mål för många museibesökare inte minst sommartid.
Problemet på det nämnda Roslagsmuseet är att fuktproblemen på gevärsfaktoriet från 1600-talet, då Gustaf II Adolf såg till att etablera detta för att orten skulle kunna få bli stad, redan har fått sådan omfattning att den stora samlingen med allt från stenålderskanoter till gamla böcker riskerar att skadas eller i värsta fall helt förstöras.
Särskilt allvarligt är att elsystemet, redan utdömt av elektriker, är i så dåligt skick att skyddsombudet vid museet anser att detta egentligen, av säkerhetsskäl, borde stängas för besökare, en åtgärd som ju inte direkt stimulerar besökare att bege sig till Roslagsmuseet och där erlägga avgift ens under sommaren.
Inte ens till en nödvändig säkerhetsöversyn om 30 000 kr fanns det pengar. Museipersonal, som saknar yrkesutbildning i måleri, städning, elunderhåll, byggnation med mera, tvingas därför nu arbeta med ting som de saknar yrkeskunskap för.
Samtidigt har vi en mycket stor arbetslöshet, enligt vårpropositionen särskilt stor inom byggnadsarbetareområdet. Regeringen föreslår ju därför också särskilt riktade avdragsmöjligheter för enskilda fastighetsägare med flera som nyttjar yrkeskunniga för reparations-, ombyggnads- eller tillbyggnadsprojekt.
Det är dock en smula förvånande att inte anslag som ställts till Arbetsmarknadsverkets förfogande för att hålla uppe sysselsättningen bland yrkeskunniga målare, elektriker och andra byggnadsarbetare, skulle kunna @ ungefär som tidigare i decenniers riktade beredskapsarbeten @ inriktas på att bland annat underhålla värdefulla museibyggnader, inte bara i Norrtälje utan troligen på många andra ställen där motsvarande behov av underhåll och yrkeskunniga men arbetslösa byggnadsarbetare och andra museikunniga finns tillgängliga.
Man kan ställa sig frågan var problemen egentligen finns @ handlar det om konkurrensneutralitetsaspekter, vilka onekligen måste iakttas för att inte skapa nya problem, eller om brist på uppfinningsrikedom, entreprenörsanda, samarbets- eller samordningsproblem inom arbetsmarknadsverket eller mellan AMS och andra offentliga myndigheter?
Mot bakgrund av ovanstående önskar jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder kan det enligt statsrådet finnas möjlighet att vidta för att bistå olika kulturbyggnader i vårt land med angeläget fastighetsunderhåll inom ramen för nuvarande anslag till Arbetsmarknadsverket?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:516
Webb-tv: underhåll av museisamlingars byggnader
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:128 Tisdagen den 15 juniProtokoll 2003/04:128 11 § Svar på interpellation 2003/04:516 om underhåll av museisamlingars byggnader
Protokoll från debatten
Anf. 71 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Gunnar Andrén har frågat kulturminister Marita Ulvskog vilka åtgärder det enligt henne kan finnas möjlighet att vidta för att bistå olika kulturbyggnader i vårt land med angeläget fastighetsunderhåll inom ramen för nuvarande anslag till Arbetsmarknadsverket.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till ökad sysselsättning, och för att uppnå målet är två av politikens huvuduppgifter att bedriva effektivt platsförmedlingsarbete och stödja dem som har svårast att få arbete.
För att underlätta för långtidsarbetslösa att få ett arbete kan arbetsförmedlingen exempelvis lämna ersättning till arbetsgivaren för viss del av lönekostnaden i form av anställningsstöd. När det gäller bland annat byggnadsvård inom den offentliga sektorn kan stöd beviljas även om arbetet inte bedöms leda till fortsatt anställning. Dessutom kan arbetsgivaren få bidrag till investeringar om arbetet som ska utföras medför detta.
Förra året utnyttjade Arbetsmarknadsverket totalt 135 miljoner kronor till investeringsbidrag inom skogliga arbeten samt arbeten inom miljö-, natur-, byggnads- och fornvård. Under första kvartalet i år har 33 miljoner kronor använts.
Utgångspunkten för bidrag inom arbetsmarknadspolitiken ska dock vara individens behov och inte behov av finansiering av olika verksamheter.
Vidare har, som Gunnar Andrén nämner, beredskapsarbeten i decennier anordnats i sektorer där risken för snedvridning av konkurrensen bedömts vara begränsad. Möjligheten att erbjuda olika typer av anställningsstöd används på motsvarande vis. Det är förstås utmärkt om insatser som bidrar till att upprätthålla yrkeskompetensen hos till exempel arbetslösa byggnadsarbetare och förbättrar deras möjligheter att finna ett nytt arbete samtidigt innebär att museer och andra för samhället värdefulla kulturbyggnader kan underhållas.
Projekt med just denna inriktning pågår för närvarande. I dessa fall har en lösning varit möjlig inte minst eftersom länsstyrelserna samtidigt kunnat täcka en del av kostnaderna genom det anslag som finns för att bevara kulturhistoriskt värdefulla objekt.
Som framgår finns det möjligheter att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken vidta åtgärder som såväl främjar sysselsättning och förhindrar utslagning från arbetsmarknaden som bidrar till att nå angelägna mål inom andra politikområden, till exempel kulturmiljövården.
Därför bedömer jag det för närvarande inte som nödvändigt med några ytterligare initiativ från regeringens sida.
Anf. 72 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Det är första gången som jag har den äran att debattera med statsrådet Karlsson, och det ska bli ett nöje.
Jag ska börja med att kritisera mig själv för att ha ställt frågan på ett sådant sätt att jag inte har fått det svar som jag tänkte mig. Jag har inte sett den här frågan i första hand som ett inslag i arbetsmarknadspolitiken.
Outgrundliga äro också regeringens arbetsformer och arbetsplanering, och jag har fått ett svar som tar upp andra aspekter än den infallsvinkel som jag hade när jag framställde interpellationen. Med utgångspunkt från ett förhållande i Norrtälje frågade jag om hur man skulle kunna få en mera levande miljö.
Nu har jag fått ett svar som handlar om vad Arbetsmarknadsverket kan göra, och det svaret är säkert alldeles utmärkt. Det var dock inte precis vad jag hade tänkt mig.
Om jag ska koppla samman dessa frågor tror jag att man måste skilja mellan kommersiella arbeten och kommersiell kultur. Sedan finns det andra sorters arbeten och kulturer som inte är särskilt kommersiella. De är också ganska värdefulla. Jag tror att Lena Adelsohn Liljeroth, som förtjänstfullt har anmält sig till den här debatten, senare kommer att belysa detta. Hon har tidigare här tagit upp hantverkets situation i landet. Det berör ju både kulturen och vilken möjlighet från arbetsmarknadssynpunkt som den här typen av människor har att få arbete.
Det finns många olika sorters kultur som behöver goda lokaler. Det kan gälla teater, teatergrupper, bygdespel och allt möjligt sådant. I dessa tider när många människor söker sig ut till den fantastiska kulturen är det väsentligt att det finns en levande kultur och goda kulturmiljöer. I bokstavlig bemärkelse får vi inte ha en kultur i ruiner. Det måste vara en upplevelse att besöka de olika byggnaderna - om jag nu återkommer till det som är statsrådets och regeringens infallsvinkel.
Statsrådet säger i slutet av svaret att det inte bedöms som nödvändigt med några ytterligare initiativ från regeringens sida. På den punkten är jag av en helt annan åsikt. Jag tror att det behövs en väldig mängd åtgärder för att åstadkomma det jag efterfrågar. Folk som reser i vårt fantastiska land - och det går över alla partigränser - ska uppleva en levande kultur och goda byggnationsmiljöer.
Det är en helt annan sak hur man ska minska arbetslösheten. Efter det att Katarina kyrka brann ned hade jag ett förtjänstfullt samarbete med Danderyds kommun och Arbetsmarknadsverket i Stockholm för att bygga Cedergrenska tornet i Stocksund. Det var just inriktat på det som statsrådet tar upp, nämligen att man ska ta med sig de yrkeskunskaper som hade vunnits vid återuppbyggnaden av Katarina kyrka till någon annan plats. Då gjorde vi tillsammans en god insats.
Jag skulle vilja att statsrådet tog med sig dessa synpunkter till statsrådet Ulvskog. Det behövs många ytterligare åtgärder på den här punkten.
Anf. 73 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag är glad över att Gunnar Andrén har tagit upp den här frågan. Jag har själv i olika interpellationsdebatter, frågor och artiklar tagit upp frågan om de stora behov som finns på museerna när det gäller både magasinering av föremål och underhåll av byggnaderna.
Det märkliga är ju att frågorna hela tiden skyfflas runt. När jag ställde en fråga om bristande underhåll till kulturminister Ulvskog skickade hon den vidare till finansminister Ringholm som svarade goddag yxskaft. När Gunnar Andrén ställer en fråga till kulturministern hamnar den hos arbetsmarknadsministern som svarar att det inte behövs några ytterligare åtgärder. Det är också ett goddag yxskaft, åtminstone som jag har tolkat den fråga som Gunnar Andrén ställde.
Detta lär inte heller tillfredsställa museifolket - de som ändå är berörda av interpellationen - och i synnerhet inte som ytterligare statliga museer förväntas ta in publiken gratis nästa år. Det låter ju bra, men ingenting här i världen är gratis. För museerna kommer detta att innebära ett stort och hårt tryck och ytterligare kostnader. Den utlovade kompensationen lär inte räcka för att täcka de uteblivna intäkterna.
Fru talman! Dessutom kommer andra välbehövliga satsningar inom kulturområdet inte att kunna bli av. Alltfler museer riskerar kanske till och med att behöva stängas. Då innebär det en ännu större frustration för museifolket att vänta.
Nu är detta kulturfrågor, men eftersom ministern är här hoppas jag att ministern tar med sig det här tillbaka till regeringen. Nu är ministern här, och vi får försöka att utnyttja tiden så gott det går.
Eftersom Gunnar Andrén har tagit upp frågor kring renovering och underhåll kan jag påminna om - och det tror jag att ministern redan vet - att 100 000 hantverkare beräknas gå i pension inom några år. De representerar 300 olika yrken. Risken är nu stor att deras kunnande inte hinner föras över till nästa generation. Nu ber jag att ministern inte säger att detta är en fråga för utbildningsminister Thomas Östros, utan att det är en fråga för hela regeringen och för oss alla.
Bristen på hantverkare är ett hot mot vårt kulturarv, som också Gunnar Andrén är inne på i sin interpellation. När det handlar om till exempel förebyggande socialt arbete för barn och ungdomar, som jag har en del erfarenhet av, vet jag att det går att spara lidande och pengar om man tidigt uppmärksammar tecken på missbruk och kriminalitet. Det går att vända en negativ spiral.
Detsamma gäller vårt kulturarv. Är vi inte uppmärksamma och har kunniga hantverkare som kan vårda kulturföremål, byggnader och miljöer riskerar de att fara illa samtidigt som kostnaderna ökar. Vill man sedan rädda dessa blir det oändligt mycket dyrare än vad det hade behövt att bli.
Anf. 74 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Det är få gånger som jag har varit så nöjd med ett interpellationssvar som den här gången. Jag trodde att jag hade förstått frågan och för en gångs skull levererat ett ordentligt klarläggande svar på den fråga som jag hade uppfattat. Nu sade också Gunnar Andrén att frågan kanske var formulerad på ett sådant sätt att det fanns risk för missförstånd.
Nåväl, jag föreslår att ni gör ett nytt försök och placerar frågan där den hör hemma. Även om alla frågor är regeringens frågor känner jag mig verkligen inte kompetent nog för att debattera kulturaspekten på detta.
Möjligen blev jag som gammal målare lite inspirerad att ta upp tråden när det gäller byggnationsmiljöer. Där skulle vi kanske hitta gemensamma infallsvinklar. Jag avstår emellertid från det.
Lena Adelsohn Liljeroth är orolig för återväxten i byggnadsarbetarkåren och hantverkskåren, och det finns väl fog för det. Jag håller med om att det krävs att det blir balans i den framtida rekryteringen. För att åstadkomma detta krävs det att man under tiden, medan efterfrågan är låg, kan hålla i gång byggnadsarbetarkåren så bra som möjligt. Det är ju det som arbetsmarknadspolitiken syftar till.
Då kommer jag in på det svar som jag har lämnat som handlar om möjligheten att kombinera både anställningsstöd och investeringsstöd för just byggnationer. Det har ett dubbelt syfte just därför att byggbranschen är väldigt konjunkturkänslig och det är viktigt att byggbranschen kan övervintra i lågkonjunkturer, så att vi inte ständigt står med ett personalproblem när efterfrågan börjar öka. Det finns, och har alltid funnits, en sådan tendens. Vi har byggarbetsnämnder inom de lokala länsarbetsnämnderna just för att ha extra uppsikt över utvecklingen i byggnadsarbetarbranschen.
När det gäller utbildningsdimensioneringen inom byggbranschen får jag nog ändå hänvisa till utbildningsministern.
Anf. 75 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tackar också för detta inlägg. Jag vill inte kritisera innehållet i svaret som jag egentligen inte har några synpunkter på. Det är säkert alldeles utmärkt, och jag är glad över att statsrådet själv är så nöjd med svaret. Men det var inte själva infallsvinkeln som jag hade.
Jag tror för min del att det är väldigt viktigt att man har kvalificerad personal. Jag är glad att statsrådet är en utmärkt målare. Själv märker jag alltid att penslarna tenderar att stelna väldigt kvickt när jag målar. Jag är alltså ingen god målare.
För att anknyta till Norrtäljefallet, Stiftelsen Roslagsmuseet som jag tog upp här, noterade jag i det reportage som ligger till grund för interpellationen att där klagade museipersonalen över att de måste tjänstgöra som både elektriker och målare i det här läget, och de är inte riktigt kvalificerade för det. Jag skulle därför vilja uppmana statsrådet med sina goda kunskaper just i måleriyrket att någon dag under sommaren åka upp och titta på detta förhållande att de skulle behöva mer kvalificerad hjälp just på målarfronten. Jag vet inte exakt vilka åtgärder som behövs på Roslagsmuseet, men det är uppenbart att det behövs mer kvalificerade åtgärder där än vad de själva klarar.
Jag tror också att det är väldigt viktigt, för att återknyta till detta med den levande kulturen, att vi ser att en del i det offentliga rummet - det finns visserligen en del privata museer och så vidare - är alla våra museer. För att försöka återknyta till statsrådets område är det viktigt att se till att detta är goda miljöer, att byggnaderna är i gott skick och så vidare. Det spelar en roll för det som det offentliga och vi alla som politiker, tjänstemän och statsråd och så vidare har ansvar för, att se till att det inte uppfattas som att det är en andraklassens miljö.
Jag tror dessvärre, fru talman, att det finns flera stiftelser och museer runtom i landet som lider samma nöd som man gör i det exempel som har skildrats för mig, att de inte har råd med det underhåll av sina byggnader som de skulle önska och som just ur kulturvårdssynpunkt känns väldigt angeläget. Här kommer man in på en annan fråga, nämligen hur det ser ut i kommunernas ekonomier. Tyvärr är alla kommuners ekonomier väldigt pressade, utan undantag. Då är det lätt att just kulturen blir en sådan, för att anknyta till måleriyrket, strykpost som gör att man inte anser sig ha riktigt råd utan förväntar sig och hoppas på något annat.
Jag ska inte begära fler repliker, för jag förstår att statsrådet inte önskar detta. Men jag tror att sista meningen i statsrådets svar förtjänar att läsas ytterligare en gång, och jag hoppas att han kan ta tillbaka denna. Den utgångspunkt som jag har, och som jag upptäckte att statsrådet dessbättre tog till sig, är att det kanske inte är så nödvändigt med några nya initiativ just inom Arbetsmarknadsverket. Men för att få en levande och blomstrande kultur med ett offentligt rum som är attraktivt för många människor i detta land behövs det många ytterligare åtgärder för de många engagerade museimännens och museikvinnornas arbete i detta land.
Anf. 76 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag blev så inspirerad av allt tal här om blomstrande kulturliv och kom att tänka på allt som man ska hinna med att göra nu under sommaren när vi delvis är lediga i alla fall.
Ett viktigt skäl till att vi har den här bristen på skickliga hantverkare är att samarbetet inte är tillräckligt utvecklat mellan näringslivet, arbetsförmedlingarna och i viss mån skolorna. Här kan arbetsmarknadsministern faktiskt göra en hel del.
Gunnar Andrén talar i sin interpellation om bristen på uppfinningsrikedom, samarbete och entreprenörskap, och det ligger säkert mycket i detta. Då blev jag lite förvånad över en del i ministerns svar. Det står så här: Utgångspunkten för bidrag inom arbetsmarknadspolitiken ska dock vara individens behov och inte behovet av finansiering av olika verksamheter. Men någonstans måste det ändå hänga ihop, för individens behov är ändå kopplat till de andra behov som finns ute i verksamheterna, och här finns det ett sådant uppenbart behov av och en stor marknad, kan man säga, för hantverksyrken.
När det gäller samordning finns det ett behov av att renodla de här systemen, för väldigt mycket inom AMS domäner handlar faktiskt om någon form av förtäckt kulturstöd. Det skulle vara rätt skönt om man kunde få klarare linjer, ett mer genomskinligt system.
Brist på hantverkare finns förvisso även på andra håll i Europa, men skillnaden är att engagemanget är mycket större där än vad det är här. Så har i alla fall jag uppfattat det vid de kontakter som jag haft med hantverksorganisationerna. Det går nu att söka pengar. Det finns ett projekt via mål 3, Europeiska socialfonden, där jag tror att också Migrationsverket delvis är inblandat. Så det finns ett embryo på gång, men det går med myrsteg. Myror är förvisso flitiga, men de går inte särskilt fort. Här skulle man kunna göra väldigt mycket mer. En brist här är, vill jag säga - eftersom vi har arbetsmarknadsministern här - att länsarbetsnämnderna har kraftiga besparingar och att man på grund av detta inte kommer i gång med de här utbildningarna som det faktiskt är ett stort behov av.
Vi får väl, fru talman, ställa vårt hopp till arbetskraftsinvandringen och vara tacksamma för att regeringen inte lyckades bygga de murar mot de nya EU-länderna som var på gång.
Jag kan också säga att i Japan är smederna k-märkta.
Anf. 77 Hans Karlsson (S)
Fru talman! Det kanske är dags att vi avrundar den här debatten, annars kommer den snart att handla om allting annat utom det som var avsett i interpellationen.
Först vill jag bara säga ett par saker till Gunnar Andrén. Eftersom det blev som det blev med både frågan och svaret, ska jag inte svara för kulturministerns del när det gäller slutsatsen i mitt svar, utan det får hon själv göra vid något annat tillfälle. Därmed hoppas jag att vi har klarat ut det.
Lena Adelsohn Liljeroth tar upp frågan om samarbetet mellan skola, arbete och arbetsförmedling, och jag vill säga att det är få områden där samarbetet fungerar så bra som just inom byggbranschen när det gäller kopplingen näringen, skolan, arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen. Det finns en lång och väl utvecklad samarbetsform.
Jag har tillbringat ett halvt liv i måleribranschen. Som facklig företrädare där var jag på gymnasieskolorna inom mitt område i mina län minst en gång i månaden. Till exempel tog vi tillsammans med arbetsgivarna varje år ansvar för att varje elev fick en sommarplacering för att kunna praktisera yrket och för att kunna lära mer men också för att få kontakt med verkligheten. Det kanske inte är världens bästa exempel på när detta inte fungerar, utan det är väl snarare ett bra exempel på när just detta fungerar.
När det sedan gäller detta med individens behov och behovet av renovering förstår nog alla att jag inte avsåg att arbetsförmedlingen kan skicka pengar därför att det finns ett renoveringsbehov i en offentlig byggnad, utan det måste finnas en arbetslös person som har behov av att få utföra det arbetet. Det torde vara alldeles kristallklart.
Frågorna om finansiering i övrigt får ni väl återkomma med till kulturministern.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.