Underhållsbristen på järnvägen
Interpellation 2016/17:130 av Emma Wallrup (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-11-16
- Överlämnad
- 2016-11-18
- Anmäld
- 2016-11-22
- Sista svarsdatum
- 2016-12-02
- Svarsdatum
- 2016-12-16
- Besvarad
- 2016-12-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Sveriges järnvägar är av stor betydelse i ett avlångt land som Sverige. Satsningarna på järnvägen är viktig för klimatomställningen. Regeringen och Vänsterpartiet har tillfört ökade medel till järnvägsunderhåll i budgeten, men det råder fortfarande stora brister i tillförlitligheten på järnvägen. Vi inväntar nu även arbetet med att återta underhållet under statens samlade kontroll och ansvar.
Tågtrafiken har i Sverige ökat stadigt de senaste åren. Detta ökar ytterligare slitaget på vårt järnvägssystem som sedan lång tid tillbaka försvagats av en stor underhållsskuld på grund av eftersatta åtgärder. Enligt den internationella järnvägsunionen UIC har svensk järnväg störst problem av alla EU-länder med strömförsörjningen. Trafikverket har försökt certifiera järnvägsnätet, men detta har inte varit möjligt då svenska kontaktledningar har alltför stora brister för att leva upp till EU-normerna. Det saknas även anordningar som ser till att nedrivna kontaktledningar inte faller hela vägen ner till marken, vilket underlättar evakuering av stillastående tåg samt möjliggör att tåg kan passera när kontaktledningar havererar. Den 5 september i år stod ett passagerartåg stilla i solhettan i tre timmar mellan Malmö och Lund på grund av en nedriven kontaktledning. Ingen passagerare fick lämna tåget eftersom den strömförande ledningen låg på marken, vilket riskerade att göra tågdörrarna strömförande. Enligt EU:s regelverk ska ett strandat tåg utrymmas inom 60 minuter för att passagerare inte ska bli utsatta för extrem värme eller kyla. Enligt Trafikverkets egna regler ska ett strandat tåg dock utrymmas inom två timmar.
Slitaget på vår järnväg minskar även tidsmarginalerna för underhåll och reparationer. Genom ökade satsningar på underhåll blir det trängre på spåren, och risken för hastighetsnedsättningar ökar. I Trafikverkets nyligen fastställda tågplan framgår att det till exempel på Västra och Södra stambanan kommer att innebära minskad kapacitet med inställda avgångar och längre körtider även under nästa år.
Vänsterpartiet anser att en fungerande, pålitlig och säker järnvägstrafik är en av grunderna för att ställa om vårt transportsystem för ökad hållbarhet och minskade klimatutsläpp. För att uppnå detta krävs åtgärder för att förbättra underhållet samt återhämta den uppbyggda underhållsskulden på våra banor för att möjliggöra nödvändig kapacitet för ökad person- och godstrafik. Trycket är stort både från alla människor som dagligen pendlar med tåg och från vårt näringsliv som länge påtalat behovet för att främja vår export genom hållbara transporter.
Vi välkomnar regeringens beräknade höjningar av underhållet för år 2019 och 2020 och är införstådda med problematiken att ökade underhållsåtgärder på kort sikt kan ge negativa effekter för resenärer och godstrafik. Desto större skäl finns enligt vår bedömning att regeringen har en tydlig strategi för hur det eftersläpande underhållet ska återhämtas för att minimera de negativa effekterna för resenärer och godstrafik.
Med anledning av ovan nämnda vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka de negativa effekterna av planerade sänkningar av hastigheten på våra järnvägar?
2. När bedömer statsrådet att det svenska järnvägssystemet kommer att vara EU-certifierat och bristande kontaktledningar åtgärdade?
3. Är det statsrådets bedömning att Sverige i dag lever upp till EU:s krav när det gäller inom vilken tidsram ett strandat tåg ska evakueras?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:130
Webb-tv: Underhållsbristen på järnvägen
Dokument från debatten
- Fredag den 16 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:48
- Protokoll 2016/17:48 Fredagen den 16 decemberProtokoll 2016/17:48 Svar på interpellation 2016/17:130 om underhållsbristen på järnvägen
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Emma Wallrup har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka de negativa effekterna av planerade sänkningar av hastigheten på våra järnvägar samt när jag bedömer att det svenska järnvägssystemet kommer att vara EU-certifierat och bristande kontaktledningar åtgärdade. Emma Wallrup har slutligen frågat mig om jag bedömer att Sverige i dag lever upp till EU:s krav när det gäller inom vilken tidsram ett strandat tåg ska evakueras.
Järnvägen har en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet. Väl fungerande transporttjänster med tåg är viktigt för att uppnå flera av regeringens mål om ökad sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, en ökad andel kvalificerad industriproduktion samt minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen har sedan sitt tillträde 2014 sett det som viktigt att förstärka och effektivisera underhållet för att minska trafikstörningar och andra problem som orsakar samhället och näringslivet onödiga kostnader samt för att öka järnvägens konkurrenskraft.
Mot denna bakgrund satsar nu regeringen på ett kraftigt förstärkt järnvägsunderhåll. Det handlade om 620 miljoner kronor under 2015 och handlar om 1,3 miljarder kronor per år under perioden 2016-2018. Regeringen föreslår även en fortsatt kraftig förstärkning av underhållet i den till riksdagen överlämnade infrastrukturpropositionen, där järnvägsunderhållet föreslås öka med 47 procent.
Den svenska järnvägen är till stor del reglerad av EU-regelverk. Det övergripande syftet är att de europeiska järnvägarna ska kunna erbjuda säker tågtrafik utan driftsavbrott samtidigt som tekniska krav uppfylls för att främja gränsöverskridande trafik. Det är inte bara järnvägen i sig själv utan även fordonen som trafikerar den som omfattas av regelkraven.
Sverige ska därför liksom övriga medlemsländer i EU vidta åtgärder i de delar av järnvägsanläggningen som regelverken omfattar och säkerställa att kraven efterlevs. Åtgärder omfattar bland annat kontaktledningar. De kontaktledningar som finns i Sverige är väldigt lika kontaktledningar i övriga europeiska länder och uppfyller både EU-krav och internationella normer. I takt med att regeringen nu ökar anslagen till järnvägsunderhåll medför det också att underhåll av kontaktledningar och övriga delar av järnvägsanläggningen kan utökas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det svenska järnvägssystemet i alla delar kan vara anpassat till EUregelverk är inte möjligt att svara på. Vid utbyte och underhåll av anläggningen ska den dock anpassas till de nya tekniska kraven. Utbytestakten är beroende av hur mycket medel som riksdag och regering avsätter samt även hur andra spårförvaltare än staten agerar.
Vid tillfällen då kraftiga störningar uppstår i trafiken och tåg blir stående på linjen kan det vara nödvändigt att evakuera resenärer om tiden för att åtgärda felet bedöms bli lång. Det är givetvis viktigt att detta då kan utföras effektivt och säkert. Trafikverket ska verka för att resenärer ska kunna evakueras inom två timmar efter begäran från tågoperatören. I storstadsområden ska detta kunna ske ännu snabbare.
I de flesta fall fungerar evakueringar väl även om de medför besvär för resenärerna. Det kan dock uppstå situationer där omständigheterna medför att en säker evakuering inte kan genomföras. Åtgärder måste då först vidtas så att säkerheten kan garanteras. Det kan medföra att väntetiden på evakuering i vissa fall blir lång. Trafikverket och järnvägsföretagen bedriver ett gemensamt förbättringsarbete för att kunna genomföra så snabba och smidiga evakueringar som möjligt.
Anf. 112 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Sveriges järnvägar är av stor betydelse i vårt avlånga land, och satsningarna på järnvägen är viktiga för klimatomställningen. Vi i Vänsterpartiet är väldigt glada över att regeringen och Vänsterpartiet nu i budgeten tillsammans har tillfört ökade medel till järnvägsunderhåll, men det råder fortfarande stora och akuta brister.
Förutom att vi nu diskuterar hur vi ska kunna återta underhållet under statens samlade kontroll och ansvar behöver vi hitta sätt att så fort som möjligt komma till rätta med de stora problem som finns och närmare studera vad dessa beror på.
Det kommer nu att bli sänkta hastigheter på många av våra svenska järnvägar på grund av bristerna i underhållet. Detta är allvarligt för dem som pendlar, och det blir kostsamt för samhället.
Det är positivt att vi nu i infrastrukturpropositionen har med ett uppdrag till Trafikverket att arbeta med underhållsplaner. Men sänkningen av hastigheten och bristen på underhåll beror på att Trafikverket inte har planerat det här på rätt sätt.
I dag går bara 25 procent av pengarna som ska gå till underhåll till själva underhållet. 20 procent försvinner i administration på Trafikverket, 20 procent försvinner i vinst och administration hos underhållsföretagen, och 40 procent försvinner på grund av att underhållsarbetarna väntar på att komma ut i spår eftersom Trafikverket inte planerar det här på ett bra sätt så att det verkställande företaget i sin tur kan planera sin verksamhet för underhållsarbetet.
Här vill jag ställa en ytterligare fråga, förutom den i interpellationen: Kommer Anna Johansson att bevaka dessa underhållsplaner bättre för att snabbare komma till rätta med underhållet och även titta på Trafikverkets framförhållning när det gäller schemaläggning av underhållsarbetet för att komma åt de 40 procent som försvinner?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Infrastrukturministern svarar mig att vi har kontaktledningar som liknar dem i övriga Europa. Men enligt den institution som ska certifiera kontaktledningarna i Europa stämmer inte detta. Trafikverket har försökt att certifiera de kontaktledningar vi har i Sverige, men det är inte samma system. Det är heller inte samma system för att förhindra att kontaktledningarna ramlar ned på marken, vilket gör det svårare att evakuera vid problem med kontaktledningarna. Här har vi fått ögonen på oss från Europa. Vi använder inte samma system, och därför kan det heller inte ske någon certifiering.
Det här tycker jag är allvarligt. Vi måste ju ha ett tillförlitligt system, och om man nu inom Europa har en bra certifiering borde Trafikverket jobba enligt detta. Men det har varken funnits vilja, intresse eller kunskap hos Trafikverket att följa upp det här på ett noggrant sätt.
Jag frågar därför ministern en gång till om hon vill titta närmare och noggrannare på det här för att faktiskt kunna vidta åtgärder.
Anf. 113 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Till att börja med tror jag att det alltid är bra att kontrollera uppgifter. Jag känner verkligen inte igen den beskrivning som Emma Wallrup ger, och det gör faktiskt inte Trafikverket och andra expertmyndigheter heller.
Den typ av kontaktledningar som efterfrågas är till exempel ingenting som de experter som arbetar med de här frågorna känner till. När en kontaktledning faller ned är det nämligen viktigt att den landar på marken så att den blir jordad. Det är av högsta vikt att man inte har kontaktledningar som hänger i luften och därmed skulle kunna få kontakt med till exempel tåg eller passagerare som ska evakueras.
Jag vet heller inte varifrån uppgiften om de procentsatser som nämns i följdfrågan kommer. Men jag kan konstatera att något som Trafikverket jobbar ganska mycket med just nu är att få mer effektiv framdrift av underhållsåtgärder. Det kan exempelvis innebära att man i stället för ganska korta underhållsfönster, där man snabbt ska på plats med stora maskiner och mycket folk för att sedan lämna platsen igen och hålla på så fram och tillbaka, nu har arbetat mer och mer med lite större avstängningar med fler arbeten samlade. På så sätt kan man få en ökad effektivitet i de arbeten man gör, eftersom man kan använda både maskiner och personalresurser mer effektivt. Det är ett exempel på hur man arbetar.
Det är också så att en del av de hastighetsnedsättningar och restidsförlängningar som nu kommer att ske delvis är ett resultat av att vi har tillfört mer pengar till underhåll. Man behöver plocka bort viss trafik för att säkerställa att man har tillräcklig kapacitet för den trafik som ska gå. Man kanske inte heller kan köra med full hastighet alla sträckor, eftersom man behöver tillgång till spåren för att genomföra underhållsarbete.
Det här är ett långsiktigt arbete, och jag tror kanske inte att man behöver vara expert på det här området för att inse att med så många mil spår som vi har i Sverige och med de ganska omfattande problemen i järnvägsanläggningen finns det ingen quick fix. Det räcker inte med att regeringen på två år nu har avsatt betydligt mer pengar till underhåll. Det här kommer att ta tid, och därför är det också viktigt med den väldigt långsiktiga och ambitiösa satsning som regeringen gör i infrastrukturpropositionen så att vi säkerställer att vi kan öka medlen till underhåll över tid och också göra det på ett planerat sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trafikverket ska ta sig från att lägga en ganska stor andel av underhållsmedlen på avhjälpande underhåll, det vill säga när någonting redan har gått sönder och man ska dit och laga, och i stället få en ordning med planerat underhåll, där man i god ordning och med god framförhållning byter ut i den takt som systemet kräver.
Vi är på väg åt det hållet, men det kommer att bli lite sämre innan det kan bli bättre. Underhållsåtgärder kräver att man ibland sänker hastigheter, ökar restider och stänger av banor.
Syftet är glasklart: Vi ska ha en väl fungerande, attraktiv och pålitlig järnväg i Sverige.
Anf. 114 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Men det finns en fråga som jag inte har fått svar på. Flera aktörer som är duktiga på underhåll och har jobbat länge som konsulter i olika konkreta sammanhang som rör underhåll av järnvägen har talat om framförhållningen hos Trafikverket. Information kommer alldeles för sent om vilka tider det kommer att finnas plats i spåret. Här finns något som kan skruvas åt.
De siffror som jag har fått från Corshammar, som statsrådet väl känner till, visar tydligt att 40 procent försvinner i arbetstid på grund av bristen på tidig information. Där skulle det kunna ske effektiviseringar. Här går det att skruva åt och komma åt problemet. På så sätt går det att få ut mer av pengarna, vilket vi alla vill.
Överlag behöver kompetensen stärkas hos Trafikverket. Det har funnits en kultur inom den nyliberalistiska eran som tyvärr lever kvar. Trots att många inte vill erkänna att de tycker att ideologin är bra har det funnits ett tänkesätt som går ut på att man inte behöver ha kunskaper utan att man snabbt ska lära sig. Det gäller både chefer och anställda. Det är också så verksamheten runt järnvägsunderhållet har organiserats. Man har släppt kunskaper som har funnits hos bland annat järnvägsföretagen som sköter om verkstäderna och tar hand om loken. Många som arbetar där påtalar bristen på kunskap. Det gäller även Trafikverkets egen kunskap om järnvägen.
Det har också påpekats att det skulle behövas runt 200-250 ingenjörer för att hantera hela anläggningen i Sverige. De som har mer kunskap om järnvägen betonar att det handlar om så pass många ingenjörer, och i dag finns 80.
Det är ett tänkande som har funnits i hela samhället, nämligen att minska ned och skära ned på just kunskapsbaserade bitar och i stället införa kundnytta och en mängd värdeord. När man skrapar på ytan finns det väldigt lite kunskapsinnehåll. Då blir det brister i kvaliteten på samhällsservicen. Detta har vi sett hända inom järnvägen, och där behöver vi styra upp.
Det behövs en ny samhällsanda där vi betonar kvalitet och kunskap med lång kontinuitet så att inte människor med mycket kunskaper flyttas runt på olika poster. De ska kunna använda de kunskaper de har på de poster de innehar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här gäller tydligen även på ingenjörsutbildningen för järnvägsingenjörer. Där hyrs de billigaste konsulterna in. Då blir det mindre kunskapsinnehåll i själva utbildningen. Det är inte heller samma personer som lär ut och sedan rättar prov. Det innebär att mycket kunskaper om järnvägen tappas. Jag vill belysa denna fråga för statsrådet så att hon kan följa upp.
Om vi ska ha en fungerande järnväg är det viktigt att vi tittar på hur vi kan gynna själva funktionen och inte bara tänker i kronor och ören.
Jag vill ställa ytterligare en fråga om evakuering av tåg. I Europa finns ett regelverk som säger att ett strandat tåg ska utrymmas inom 60 minuter. Varför tillåter vi att det ska få ta två timmar i Sverige? Det är verkligen märkligt.
Anf. 115 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag börjar från slutet. Jag konstaterar att ingen av de experter som jag har rådfrågat inför den här interpellationsdebatten känner till något regelverk inom EU som ställer krav på evakueringstid. Det är möjligt att det finns ett sådant regelverk, men det är i så fall okänt. Det hade också varit helt orimligt att ha en sådan regel med tanke på att en evakuering i första hand måste ske på ett säkert sätt.
Om man befinner sig i otillgänglig terräng eller i en på annat sätt farlig miljö, alternativt att det finns en ojordad kontaktledning i vägen, ska man naturligtvis inte evakuera. Då måste man vänta tills det går att göra på ett säkert sätt. Det ska vara möjligt för dem som befinner sig på tåget att på ett säkert sätt ta sig från tåget till en annan säker plats.
Det är svårt att svara på de andra delarna eftersom det är fråga om svepande, lite anekdotiska formuleringar - någon sa och någon tyckte. Vi kan dock vara överens om en sak, nämligen att det finns stora problem i det svenska järnvägssystemet. En utmaning har varit att det under lång tid har avsatts för lite pengar till järnvägsunderhåll. Det rättar vi nu till.
Järnvägstrafiken har också ökat kraftigt på tio år medan underhållsmedlen inte har följt med. Emma Wallrup känner säkert väl till att Trafikverket har fått i uppdrag att ta över besiktningsverksamheten för att åstadkomma bättre kunskap om anläggningen och göra mer effektiva underhållsplaner.
Mycket av det som efterfrågas är på gång. Det finns många självutnämnda experter på området, och jag tror att det är bra att bygga både frågeställningar och framför allt svar och åtgärder på fakta. Det saknas i en del sammanhang. Det är viktigt att vi är noggranna med att de åtgärder vi vidtar bygger på korrekta fakta.
Anf. 116 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Det kanske låter som svepande formuleringar, men det jag pratar om är att ett systemfel har funnits de senaste åren i samhället. Vi respekterar inte kunskap på ett sätt som vi har gjort tidigare. Vi använder i stället ytliga värden när saker ska mätas - tyvärr inom många områden i samhället. Det är ett gigantiskt problem. Vi behöver återta kunskapen.
Många människor påtalar att det har brustit i kunskapen om järnvägen hos Trafikverket under lång tid. De personer som jobbar inom verksamheterna har inte den utbildning och den kunskap som behövs för att hålla en hög kvalitet. Jag vill belysa själva rekryteringen till Trafikverket och hur kunskapen som fanns tidigare byggs upp. Vi behöver komma åt kunskapen om vi ska få ut mer för de pengar vi lägger på järnvägsunderhållet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi i Vänsterpartiet är glada för att mycket mer pengar än tidigare läggs på järnvägsunderhållet, vilket vi har kämpat för. Vi är glada för att vi har fått gehör och har kunnat mötas i frågan. Men vi vet också att de pengarna inte riktigt räcker. 10 miljarder per år kanske räcker för att hålla de banor som används mest i skick, men för att komma åt hela järnvägsnätet skulle det enligt Trafikverket behövas 13 miljarder per år.
Nu finns många som jobbar inom branschen som säger att det går att få ut mer av pengarna om vi jobbar mer effektivt. Ett exempel är att Trafikverket är ute i bättre tid när företag ska informeras om när de kan komma ut i spår. Det försvinner mycket arbetstid på att inte ha denna information. Jag har talat med personer på SJ och med personer som jobbar inom underhållsverksamhet på järnvägen, och de säger alla samma sak. Det är en påtaglig fråga som kan åtgärdas.
Anf. 117 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Det finns utrymme för förbättringsåtgärder. De bör dock bygga på relevanta och korrekta fakta, inte allmänna påståenden om kunskapsbrister. Jag känner inte till, och jag tror inte heller att Emma Wallrup känner till, att man inom Trafikverket nu skulle ställa lägre kompetenskrav än tidigare.
Någon tycker så, och det kan man tycka, men låt oss nöja oss med att konstatera att det är viktigt att det finns en hög kompetens i de myndigheter som har att hantera våra viktiga anläggningar. Det handlar om hög kompetens i att upphandla, göra rätt beställningar, planera och säkerställa en effektiv drift. Jag vet att arbetet pågår med hög intensitet i Trafikverket, och det finns ingen annan ambition där.
Jag tror att vi har mycket att vinna på att öka de tillgängliga medlen på det här området, och det gör vi nu. Det är nämligen en förutsättning för att man ska kunna använda pengarna effektivt - att man har tillräckligt mycket pengar för att också kunna komma i kapp med arbetet.
Med de tillskott som görs i den infrastrukturproposition som riksdagen röstade igenom i veckan finns det medel tillgängliga eftersom det också finns banavgifter som används för samma ändamål, så den totala ram som finns tillgänglig för underhåll kommer att motsvara det som Trafikverket har beskrivit behövs för att se till att vi håller den befintliga järnvägen, hela anläggningen, i gott skick.
Med det önskar jag Emma Wallrup god jul!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.