Universitetsstatus för Södertörns högskola
Interpellation 2023/24:536 av Ingela Nylund Watz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-20
- Överlämnad
- 2024-02-21
- Anmäld
- 2024-02-22
- Sista svarsdatum
- 2024-03-12
- Svarsdatum
- 2024-04-09
- Besvarad
- 2024-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Efter att den högre utbildningen i Stockholmsregionen hade utretts under lång tid beslutade riksdagen 1995 att inrätta Södertörns högskola. Bakgrunden var bland annat att övergången från gymnasieskola till högre studier var låg i södra delen av Stockholmsregionen, att arbetslösheten var hög och att problemen med segregationen tenderade att öka. Avsikten var också att stärka Stockholmsregionens ställning i Östersjöområdet genom mångdisciplinär forskning inom ramen för en universitetsstruktur. För detta ändamål inrättades Östersjöstiftelsen.
När riksdagen fattade beslutet om att inrätta högskolan var förutsättningen för planeringen att det var ett nytt universitet som skulle etableras, inte en regional högskola. Denna föresats infriades dock inte av staten, varför högskolan från starten fick anpassa den planerade verksamheten under hård ekonomisk press. Dåvarande Stockholms läns landsting tog under många år ett mycket stort ekonomiskt ansvar för att kompensera för att staten inte uppfyllde de ursprungliga planeringsförutsättningarna.
Södertörns högskola är i dag ett stabilt lärosäte i Flemingsberg med över 13 000 studenter. Här utbildas för välfärdens yrken som poliser och lärare men också inom ekonomi, humaniora, natur- och miljövetenskap. Högskolan bidrar starkt till den akademiska utbildningsnivån i Stockholmsregionen, och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har efter utvärdering gett högskolan tillstånd att utfärda doktorsexamen i de flesta av sina ämnen. Högskolan står sig mycket väl i förhållande till de nya universiteten både vad gäller kvalitet och resultat inom forskning och utbildning. Östersjö- och Östeuropaforskningen har fått ökad aktualitet och betydelse efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Sedan 2014 har antalet högskoleplatser ökat i omfattning, men trots detta har antalet högskoleplatser i relation till befolkningen i Stockholmsregionen minskat på grund av befolkningstillväxten, vilket riskerar att hämma huvudstadsregionens tillväxt.
I maj 2022 beslutade regeringen om vilka övergripande kvalitetsaspekter som ska beaktas inom ramen för de utbildnings- och forskningspolitiska skälen vid beslut om benämningen universitet. Av beslutet framgår också att regeringen inför beslut om benämningen universitet kan uppdra åt UKÄ att ta fram underlag kring dessa aspekter för regeringens bedömning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson följande:
- Avser ministern att lämna ett uppdrag till UKÄ att göra en bedömning av Södertörns högskola enligt ovanstående?
- Anser ministern att Södertörns högskola bör ges status som universitet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:536
Webb-tv: Universitetsstatus för Södertörns högskola
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:94
- Protokoll 2023/24:94 Tisdagen den 9 aprilProtokoll 2023/24:94 Svar på interpellation 2023/24:536 om universitetsstatus för Södertörns högskola
Protokoll från debatten
Anf. 72 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om jag avser att lämna ett uppdrag till UKÄ att göra en bedömning av Södertörns högskola enligt de övergripande kvalitetsaspekter som ska beaktas inom ramen för de utbildnings- och forskningspolitiska skälen vid beslut om benämningen universitet och om jag anser att Södertörns högskola bör ges status som universitet.
Jag vill inleda med att upprepa det jag har framfört i tidigare sammanhang, nämligen att jag välkomnar debatt om högre utbildning och forskning och att kunskap och kompetens är avgörande för att Sverige ska vara en konkurrenskraftig kunskapsnation.
Södertörns högskola spelar en viktig roll för högre utbildning och forskning i södra delen av Stockholmsregionen men även för kompetensförsörjningen i resten av landet. Inte minst har högskolan en mycket viktig roll i regeringens mål att bekämpa gängkriminaliteten genom att utbilda framtidens poliser. Högskolan har också ett unikt uppdrag att bedriva utbildning och forskning med anknytning till Östersjön och Östeuropa. Jag håller med Ingela Nylund Watz om att detta är särskilt viktigt i nuläget med anledning av Rysslands brutala invasion av Ukraina.
Regeringens långsiktiga politik utgår från att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt utbildnings- och forskningsland. Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten ska främjas och värnas, och det ska finnas goda förutsättningar att nyttiggöra forskningsresultat. För att Sverige fortsatt ska kunna utvecklas som kunskapsnation behöver vi göra kloka och långsiktiga satsningar som stärker kvaliteten i utbildning och forskning vid våra universitet och högskolor.
Som ett led i detta har UKÄ fått i uppdrag att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet. Kvalitet är även en central aspekt i den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen, som har inriktningen excellens, internationalisering och innovation. Propositionen planeras presenteras under slutet av 2024.
Det är regeringen som beslutar om benämningen universitet. Sådana beslut ska fattas efter en sammanvägd bedömning. Det är också avgörande att beslut om att omvandla högskolor till universitet innebär långsiktiga överväganden och stabila statsfinansiella förutsättningar. Därtill måste det givetvis finnas starka utbildnings- och forskningspolitiska skäl.
Sedan 2009 har högskolor möjlighet att ansöka om examenstillstånd på forskarnivå inom ett visst område. Detta skapar möjligheter för högskolor att profilera sig och att stärka forskningen inom ett visst område. Det är positivt att Södertörns högskola har utnyttjat denna möjlighet att utveckla sin verksamhet. Regeringen har inte för avsikt att inleda någon process att utse fler universitet under nuvarande mandatperiod.
Anf. 73 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för det mycket tydliga svaret: Nej och nej. Den här regeringen tänker inte påbörja en process för att utse fler universitet under mandatperioden. Det var precis som jag anade, och jag är inte ett dugg förvånad.
Fru talman! Statsrådet var tydlig i sitt svar, och när man läser en debattartikel från statsrådet i Svenska Dagbladet den 14 mars i år blir själva motivet ännu tydligare. Där säger statsrådet i praktiken att de forskande lite nyare högskolorna och universiteten bidrar till att sänka Sverige som forskningsnation genom att forskningsresurser smetas ut på dem. Det var emellertid inte precis vad statsrådet gav uttryck för bara ett år tidigare, den 12 april 2023, vid ett besök på Örebro universitet, ett ungt universitet som bedriver spännande forskning. Där sa han att Örebro universitet är en framgångssaga och något man kan känna sig väldigt stolt över. Jag återkommer till detta senare i debatten.
Fru talman! Nästa år, 2025, är det 30 år sedan riksdagen beslutade om att starta Södertörns högskola. Det skedde året efter med ett intag av tusen studenter. Det var en lång tids utredning som föranledde beslutet. Dåtidens riksdagspolitiker insåg mycket förtjänstfullt att södra delen av Stockholmsregionen var underförsörjd med högre utbildning. Övergången till högre studier var låg, arbetslösheten var hög och segregationsproblemen i Stockholmsregionen tenderade att bli större och större. Uppdraget till högskolan var att bygga upp en universitetsstruktur för högre utbildning och forskning. Själv följde jag detta mycket noggrant, inte minst under min tid som landstingsråd i Stockholm, och jag bidrog också med en hel del resurser från landstinget för att göra detta möjligt.
I dag är Södertörns högskola ett stabilt lärosäte med 13 000 studenter. Det finns ett brett utbud av utbildningar, och andelen forskning är betydande. Högskolan bidrar starkt till den akademiska utbildningsnivån i Stockholmsregionen och har, som statsrådet noterade, tillstånd att utfärda doktorsexamina. Jag noterar också att statsrådet uppskattar högskolans utbildning och forskning i Östersjö- och Östeuropafrågor. Det är ett perspektiv där vi är ense om att forskningen och utbildningen blir allt viktigare i takt med det som sker i vårt geografiska närområde.
Fru talman! SD-regeringen har alltså inte tänkt pröva frågan om att ge fler lärosäten universitetsstatus under den här mandatperioden. Det är lätt att förstå utifrån Liberalernas egen grundhållning till högre utbildning, men det blir ännu mer begripligt när man tar del av regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, som dessutom vill återta universitetsstatusen från några av de nya yngre universiteten.
Fru talman! Mot bakgrund av att statsrådet anser att staten smetat ut forskningsresurserna på för många lärosäten ska det bli mycket spännande att ta del av den kommande forskningspropositionen. Jag är inte den enda som är intresserad. Det finns nog många lärosäten, till exempel Örebro universitet, Mälardalens universitet, Malmö universitet och Blekinge Tekniska Högskola, som med viss vånda ser fram emot regeringens besked.
Min fråga i dag blir dock: Anser statsrådet att alla dörrar ska stängas för all framtid för de lärosäten som eftersträvar universitetsstatus, bland annat Södertörns högskola?
Anf. 74 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz för denna möjlighet att diskutera Södertörns högskolas framtida status, inte minst högskolans betydelse inte bara för Stockholmsregionen utan också för hela Sverige och för Östersjöregionen. Jag tackar också statsrådet för svaret.
Fru talman! Sedan 1996 har Södertörns högskola vuxit till en värdefull kraft i Stockholmsregionens utbildningslandskap och blivit en brobyggare mellan samhällsutveckling, utbildning och forskning. Sedan starten har Södertörns högskola utvecklats med en stark grund i humaniora och samhällsvetenskap och anpassat sig efter samhällets skiftande behov. Högskolans särpräglade inriktning mot Östersjö- och Östeuropaperspektivet tillsammans med ambitionen att adressera direkt relevanta samhällsutmaningar har stärkt högskolans position som en betydande kunskapskälla.
Fru talman! Dessutom har högskolans djupa engagemang inom miljövetenskap och viktiga utbildningsprogram, såsom lärar- och polisutbildningar, vilket också statsrådet tog upp i sitt svar, förstärkt dess roll i samhällsbyggandet.
Forskningen med ett klart fokus på Östersjön och Östeuropa understryker högskolans status som en inflytelserik röst och en aktör i regionala diskussioner. Högskolans ovärderliga insatser för Östersjöregionen genom att bidra till forskning och debatt om säkerhet, klimatpåverkan, inkludering och regional utveckling understryker dess viktiga roll i att stärka stadskärnor och skydda Östersjön.
Genom högskolans arbete med breddad rekrytering och engagemang i regional utveckling, inte minst i de södra kommundelarna i Stockholm, spelar högskolan en avgörande roll i att främja tillgänglighet och inkludering inom högre utbildning. Att ge Södertörns högskola universitetsstatus handlar inte om att byta skylt vid ingången, utan det handlar om att officiellt erkänna och möjliggöra för en institution som redan fungerar som en högkvalitativ kunskaps- och innovationsmotor att vidga sina vyer, attrahera fler talanger nationellt och internationellt samt intensifiera sitt bidrag till samhällsutvecklingen, vilket man gör i dag. Att inte göra detta, mot bakgrund av högskolans bevisade kapacitet och bidrag, framstår inte bara som en förlorad möjlighet utan också som en brist på strategiskt tänkande inför framtiden, inte minst av SD-regeringen.
Med detta i åtanke, och i ljuset av utbildningsministerns svar, som både understryker högskolans betydelse och dess centrala roll i samhället, framstår det som oförklarligt att en uppgradering till universitetsstatus inte är på agendan under den nuvarande mandatperioden. Jag har svårt att förstå detta.
Fru talman! Genom att ge Södertörns högskola universitetsstatus tar regeringen ett avgörande steg mot att säkerställa att Stockholmsregionen fortsätter att vara en ledande kraft i Sverige och i Östersjöregionen. Jag vill också understryka att Södertörns högskola i internationella jämförelser lever upp till kraven för universitetsstatus, vilket framgår av att högskolan sedan 2013 är medlem i European University Association. För det krävs att lärosätet bedriver forskning och har examenstillstånd på högre nivåer.
Det finns mycket som talar för att Södertörns högskola ska bli universitet. Jag vill också passa på att fråga utbildningsministern följande: Med tanke på Södertörns högskolas imponerande meritlista och dess outnyttjade potential som ett universitet, vad exakt är det som hindrar regeringen från att ge högskolan den status och de resurser som krävs för att fullt ut förverkliga dess potential för Stockholmsregionen, för Östersjön och inte minst för Sveriges framtid?
Anf. 75 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tackar ledamöterna för deras engagemang i frågan. Det går inte att ta miste på det engagemang ni har för Stockholmsregionen och för Stockholm, vilket ni har gett uttryck för i era inlägg.
Precis som jag framförde i mitt svar spelar högskolorna generellt i Sverige och Södertörns högskola en viktig roll för den regionala kompetensförsörjningen. Det är angeläget att det finns utbildning på många orter, för att det på det sättet ska finnas en kompetensförsörjning av lärare, sjuksköterskor, socionomer och andra viktiga yrkeskompetenser. I fallet med Södertörn finns dessutom en koppling till polisutbildningen och insatser med koppling till välfärdens kärna, som rättsväsendet är en del av.
Fru talman! Jag tycker att också att debatten visar på faran när begreppet universitet blir politiserat och där man från lokalpolitiskt håll, med ett starkt lokalt eller regionalt intresse, driver frågan att en högskola ska bli universitet. Det är den ingången som ledamöterna har i debatten.
Som minister har jag, liksom regeringen, ett nationellt perspektiv - och alltså inte ett regionalpolitiskt perspektiv - på dessa frågor. Det handlar om hur Sverige också i framtiden ska vara ett land som utvecklar de senaste innovationerna. Hur ska Sverige vara ett land som också i framtiden får ta emot Nobelpris och inte bara dela ut dem?
Med den strategi som den tidigare socialdemokratiska regeringen har haft har man smetat ut resurserna genom att omvandla regionala högskolor till universitet. Regeringens uppfattning är att denna utveckling de senaste åren har skett på bekostnad av kvaliteten i systemet och att detta har inneburit att Sverige inte fullt ut lever upp till sin potential som forsknings- och kunskapsnation.
När man smetar ut resurserna gör man tvärtemot vad Sveriges konkurrentländer gör. På det sättet har Sverige försvagats som kunskaps- och innovationsnation. Det är inte jag som påstår detta, utan flera internationella organisationer framför det i analyser av Sverige i förhållande till andra länder.
Från regeringens sida vill vi ha excellens, internationalisering och innovation som de tre ledorden för den kommande forskningspropositionen. En viktig utgångspunkt för vårt arbete är därför att värna högskolornas unika roll i systemet. Vi vill dock inte smeta ut resurserna utan i stället kraftsamla. Alla svenskar kommer att vinna på det.
Anf. 76 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för ytterligare synpunkter!
I sitt svar redogjorde statsrådet för sin grundsyn på forskning och utbildning. Vi som har följt statsrådet under en tid i politiken har klart för oss att det är just den hållning som statsrådet gav uttryck för bland annat i debattartikeln i Svenska Dagbladet som är vägledande för honom.
Statsrådet sa också att det är viktigt med akademisk frihet, goda möjligheter att nyttiggöra forskningsresultat och hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Det är lätt att hålla med om, och det ska som sagt bli mycket intressant att se hur statsrådet kommer att konkretisera detta i den forsknings- och innovationsproposition som kommer senare i år.
Fru talman! Jag menar att Sverige är ett land som i första hand ska konkurrera med kompetens snarare än med låga löner. Vi socialdemokrater menar att fler i Sverige bör få möjlighet till högre studier. Vi tror att det gör Sverige starkare, och det är av detta skäl vi mycket kraftfullt har genomfört en utbyggnad av antalet utbildningsplatser på landets högre lärosäten och i annan utbildning. Vi menar dessutom att det är viktigt att den högre utbildningen är tillgänglig i hela landet och att samverkan mellan akademin och det omgivande samhället i landets regioner stärker Sveriges konkurrenskraft. Det tror jag att också statsrådet tycker.
Fru talman! Statsrådet sa att de regionala högskolorna spelar en roll för den regionala kompetensförsörjningen. Låt mig redovisa någonting av vad den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, Rufs, säger om detta.
I Rufs 2050 menar man att Stockholmsregionen kommer att få det allt svårare att klara kompetensförsörjningen av högskoleutbildade, bland annat i de yrken som statsrådet själv nämnde. Samtidigt konstaterar man att närheten till utbildning spelar stor roll för studenternas val av utbildningsort och att detta i hög grad påverkas av den socioekonomiska bakgrunden. Det är tydligen så att elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning - och vi har många sådana elever - tenderar att i högre grad studera i sin hemregion. En god tillgång på utbildningsplatser i närområdet är därför en viktig förutsättning för att gymnasieelever lättare ska kunna gå vidare till högre studier.
Just att ha möjlighet till studier i närområdet och att bryta de socioekonomiska barriärerna mot högre utbildning var ett av de grundläggande skälen till att högskolan kom på plats i bred enighet. Det enda parterna egentligen var oeniga om var att Moderaterna vid tillfället ville ha ett universitet, men detta skulle inte placeras på Södertörn utan i Nacka eller där Hammarby sjöstad finns i dag.
Frågan är då: Har Södertörns högskola klarat sitt uppdrag? Det finns många skrifter som pekar på detta. Till exempel är det så att nybörjarstudenterna i södra Storstockholm i mycket hög grad väljer Södertörns högskola i första eller andra hand.
Eftersom statsrådet nu har stängt dörren för att ge Södertörns högskola universitetsstatus finns det andra frågor att ställa: Vilka utmaningar och möjligheter ser statsrådet? Vilken roll menar statsrådet att Södertörns högskola kan och bör spela i den akademiska miljön i Stockholmsregionen och i Sverige?
Anf. 77 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Det är lite märkligt att statsrådet vill dra ned diskussionen till ett regionalt perspektiv när vi talar om en så viktig institution. Jag har tydligt tagit upp vilken roll Södertörns högskola spelar och vilken profil den har inte minst inom högskolevärlden. Södertörns högskola har utbildning och forskning på akademisk nivå, främst inom humaniora och samhällsvetenskap, i kombination med kunskap och forskning om Östersjö- och Europaperspektivet. Det handlar inte om något regionalt tänkande, som statsrådet försöker få det till.
Statsrådet pratade också om att smeta ut resurserna och om att man behöver kraftsamla. Det är en fråga som ofta dyker upp i denna typ av diskussioner och som handlar väldigt mycket om finansiering. Det finns en befogad oro för att resurserna för forskning och utbildning kan bli alltför utspridda om man lättvindigt omvandlar högskolor till universitet; jag kan förstå det.
Om vi tittar närmare på de faktiska siffrorna och kontexten när det gäller Södertörns högskola och på vilken roll den spelar i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv kan vi dock konstatera att de traditionella universiteten för närvarande tar emot en större del av de anslag som är avsedda för forskning och forskarutbildning. Om Södertörns högskola skulle beviljas universitetsstatus och därmed få ett ökat anslag för forskning och forskarutbildning skulle anslaget troligen öka med 100 miljoner kronor. Det motsvarar endast 0,6 procent av det totala anslaget till sektorn, fru talman.
Med tanke på de marginella ekonomiska konsekvenserna och de betydande potentiella fördelarna med att göra Södertörns högskola till universitet, vad är det som hindrar regeringen från att ge Södertörns högskola universitetsstatus?
Anf. 78 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tycker att det i denna debatt blir väldigt tydligt vilka ideologiska ingångar olika partier i kammaren har. Socialdemokraterna beskriver med stolthet hur man har byggt ut antalet platser på högskolor och universitet de senaste åren men medger inte det som blivit resultatet, nämligen att man - eftersom man vill dölja ungdomsarbetslösheten - har byggt ut antalet platser på fristående kurser, som i många fall har mycket låg genomströmning. Det är alltså väldigt få studenter som tar sina poäng - studenter skriver in sig men tar inte poängen.
Vi har sett en mycket kraftig utbyggnad av distanskurser i hela systemet. Detta har man gjort medvetet eftersom man har velat dölja siffrorna för ungdomsarbetslöshet genom att bygga ut den högre utbildningen. Denna typ av akademisering av olika utbildningar sker på bekostnad av den utbildning studenterna de facto får. Jag tror att det är en mycket olycklig väg Socialdemokraterna har slagit in på. Vi har dock sett det gång på gång - varje gång Socialdemokraterna har varit vid makten har man gjort precis så. Jag tycker att det är olyckligt.
Jag menar också, fru talman, att debatten här visar hur frågor om huruvida en högskola ska bli universitet snarare har sin grund i ett starkt regionalpolitiskt perspektiv. I debatten har jag inte hört några argument som handlar om kvalitet i verksamheten ur ett nationellt perspektiv och som skulle motivera att man omvandlar verksamheten från högskola till universitet, utan det är det regionalpolitiska perspektivet som anförs.
Regeringen har en annan uppfattning och menar att man behöver utgå från ett nationellt perspektiv och inte längre smeta ut resurserna, utan kraftsamla. Vi vinner alla på om Sverige kan ta nya kliv i att utveckla nya innovationer och den senaste spetsforskningen och på det sättet få en forskningsmiljö i Sverige som nation som gagnar oss alla.
Anf. 79 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Låt mig inledningsvis uppmana statsrådet att läsa snabbprotokollet då Serkan Köses inlägg handlade om vilka kvaliteter som är unika för Södertörns högskola. Det är möjligt att statsrådet missade det.
I sitt svar till mig nämner också statsrådet att regeringen har gett UKÄ i uppdrag att stärka kvalitet och främja excellens i det nationella kvalitetssäkringssystemet och att den kommande forskningspropositionen har inriktning på excellens, internationalisering och innovation. Vad som döljer sig bakom detta är ännu oklart, och jag antar att det kommer att fortsätta att vara det fram till dess att forskningspropositionen presenteras senare i år. Jag kan dock redan av denna debatt och av annat som statsrådet har uttalat ana en riktning, för i statsrådets värld förefaller excellens kunna uppnås bara i Lund och Uppsala. Jag hoppas att bli motbevisad i det antagandet när propositionen kommer.
Fru talman! I slutet av denna debatt, där det blivit helt klart att dörren är stängd för universitetsstatus för Södertörns högskola, tänker jag att statsrådet ändå måste förklara sig på en punkt. Om Örebro universitet är något att vara stolt över, som statsrådet sa förra våren på plats på Örebro universitet, vilka lärosäten är då enligt statsrådets mening mindre värdefulla? Eller är uttalanden av detta slag bara något man säger i stundens ingivelse för att smickra publiken? Debattartikeln i Svenska Dagbladet den 14 mars i år klargör nämligen statsrådets egentliga grundhållning till de nya universiteten: forskningsresurserna ska samlas till färre lärosäten.
Alltså: Är dörren stängd för alltid? Är det Södertörns högskola eller något annat lärosäte som statsrådet känner sig mindre stolt över?
Anf. 80 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tackar för en utmärkt debatt.
Högskolor och universitet är utifrån sina olika roller i systemet viktiga för Sverige. Högskolorna har en viktig roll i den regionala kompetensförsörjningen, och vi behöver en geografisk spridning av våra högskolor för att säkra denna kompetensförsörjning.
I debatten får man ibland intrycket att det enda sättet för en högskola att bedriva forskning är genom att bli universitet, och så som Socialdemokraterna tidigare har hanterat politiken har det varit precis så. Det har drivit på en stark vilja hos några, långt ifrån alla, att omvandla sig från högskola till universitet. Jag tror att det har varit ett feltänk att det skulle vara det enda sättet att få ta del av forskningsmedel, vilket har skapat den diskussion som har funnits i sektorn från tid till annan.
Jag ser fram emot en fortsatt debatt i denna typ av frågor. Det bedrivs givetvis väldigt bra forskning på både universitet och högskolor, men den övergripande politiken är att vi inte vill smeta ut resurserna alltför mycket utan behöver kraftsamla. Därför är regeringens ingång att det inte kommer att bli några fler universitet under denna mandatperiod.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.