Uppföljning av Finsaminsatser
Interpellation 2023/24:350 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-17
- Överlämnad
- 2024-01-18
- Anmäld
- 2024-01-19
- Svarsdatum
- 2024-01-30
- Besvarad
- 2024-01-30
- Sista svarsdatum
- 2024-02-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Lagen om finansiell samordning ger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner möjlighet att bedriva gemensamma verksamheter för personer som är sjuka och arbetslösa. Samordningsförbundens roll är att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Samordningsförbunden har under nästan 20 år haft ett nationellt system, SUS, för att genom sina fyra parter kunna samla in personuppgifter för deltagare i insatser finansierade av samordningsförbunden. Exempel på data som samlas in är ålder, kön, offentlig försörjning och om man gått till arbete eller studier vid avslut. Sedan ett drygt år finns inte längre SUS, och något annat system för uppföljning på individnivå har inte heller lanserats.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anna Tenje:
Hur tänker statsrådet och regeringen agera för att insatser via samordningsförbund ska kunna effektutvärderas på individnivå?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:350
Webb-tv: Uppföljning av Finsaminsatser
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:62
- Protokoll 2023/24:62 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2023/24:62 Svar på interpellation 2023/24:350 om uppföljning av Finsaminsatser
Protokoll från debatten
Anf. 65 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att insatser via samordningsförbund ska kunna effektutvärderas på individnivå.
Samordningsförbunden är viktiga för att genomföra samordnade rehabiliteringsinsatser och stödja människor att uppnå arbetsförmåga och egenförsörjning. Det är samtidigt angeläget att få ytterligare kunskaper om resultaten av samordningsförbundens insatser.
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, slutredovisade i mars 2023 sin utvärdering av samordningsförbundens verksamheter på individnivå. ISF:s utvärdering visar att det samordnade stödet har positiva effekter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men utvärderingen visar även att det är svårt att mäta effekter av samordnade insatser. ISF framhåller särskilt att det behövs mer effektutvärderingar av det samordnade stödet. Det är en slutsats som jag instämmer i.
Utöver ISF:s utvärdering har det funnits ett uppföljningssystem, benämnt Sus, som har använts av samordningsförbunden för att följa upp resultaten för de individer som deltar i samordningsförbundsfinansierade insatser.
Herr talman! Under 2021 initierade Försäkringskassan ett arbete för att ersätta Sus med ett nytt uppföljningssystem. Under 2022 beslutade Försäkringskassan att driftssätta enbart de delar av det nya uppföljningssystemet som inte innehåller personuppgifter. Bakgrunden var att Försäkringskassan i arbetet med att utveckla det nya uppföljningssystemet konstaterat att det fanns oklarheter i fråga om det rättsliga stödet för att utbyta personuppgifter mellan myndigheterna.
Som jag har framfört tidigare är det bra att Försäkringskassan har uppmärksammat detta. Uppföljning av samordningsförbundens insatser får inte ske på bekostnad av den enskildes rättssäkerhet. Samtidigt är det angeläget att göra en uppföljning på individnivå av samordningsförbundens arbete.
Enligt uppgift utreder Försäkringskassan för närvarande de rättsliga förutsättningarna för att kunna utbyta personuppgifter inför ställningstagande. Man håller på med att göra en framställning till regeringen i frågan. Jag ser fram emot att ta del av det ställningstagande som Försäkringskassan nu arbetar med.
Anf. 66 Åsa Eriksson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, statsrådet, för att vi kan debattera denna viktiga fråga igen! För ganska exakt ett år sedan diskuterade vi här i kammaren samma sak, ett uppföljningssystem för individer som ingår i samverkansinsatser via Finsamlagstiftningen. Statsrådet sa då: "Jag tycker att det är angeläget att få en ökad kunskap om resultat och effekter av samordningsförbundens olika insatser." Jättebra! Jag instämmer.
Därför är det både förvånande och beklämmande att det fortfarande inte finns något system för att följa upp hur det går för individer som ingår i samordnade Finsaminsatser. Blir det någon utveckling? Är det väl investerade skattemedel? Finns det någon typ av insats som är mer effektiv än någon annan vid en viss situation? Det tror jag att såväl statsrådet som jag och många som forskar på området gärna vill veta.
Herr talman! När jag träffar företrädare för samordningsförbunden ute i Sverige får jag intrycket att statsrådets tal om stöd och hjälp till människor som är sjukskrivna och har komplex problematik tyvärr bara är fagra ord. En person som arbetar med Finsam säger: Just nu tycks det ha gått troll i detta hos våra huvudmän. Lokalt utvecklas fantastiska lösningar för att nå de mest utsatta individerna medan huvudkontoren mest verkar fokusera på att hindra och påminna om allt som är förbjudet. Uppföljning är nu förbjudet på individnivå. Kompetensutveckling med Finsaminsatser är förbjudet. Samverkan med ESF-medel är tydligen förbjudet. Förebyggande arbete är förbjudet. Och samarbete mellan förbunden är förbjudet. Listan tycks aldrig ta slut.
Herr talman! Det här gäller livsviktig samverkan för att individer som har komplex problematik, bland annat sjukskrivning, ska få hjälp med att komma på fötter och att kunna varaktigt försörja sig själva. Den här lagstiftningen kom till just för att individer med komplex problematik behöver samordnat och individanpassat stöd från olika aktörer. Vi måste veta hur det går för dem. Blir det någon progression? Hur ska vi kunna mäta det om det inte finns något individbaserat system?
Jag tror att alla som har erfarenhet av Finsaminsatser inser att vi alla skulle vinna på att fler individer kommer ur sin nuvarande situation och i stället använder samordningsförbunden för att kunna klara sig själva och stå på egna ben.
Herr talman! Vad är det då som händer? Statsrådet säger i sitt svar att hon har fått uppgifter om att Försäkringskassan nu utreder det här. Jag hoppas verkligen att det är så. Men när jag strax före jul besökte Försäkringskassans huvudkontor tillsammans med socialförsäkringsutskottet frågade jag när systemet för uppföljning av individer i Finsaminsatser skulle komma. Jag fick då intrycket att något sådant system inte alls är på gång. De berättade inte om någon utredning.
Herr talman! Jag hoppas verkligen att statsrådet har mer information att ge mig. Varför har statsrådet inte gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram ett system för att kunna följa upp hur det går för individer i Finsaminsatser?
Anf. 67 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Det råder inget tvivel om att regeringen ser samordningsförbunden som en väldigt viktig resurs för att bidra till att stödja människor och rusta dem för att komma i arbete. Jag delar ledamotens beskrivning av de många fina insatser som görs och hur betydelsefulla de kan vara för många som i dag står långt från arbetsmarknaden och behöver hjälp och stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har själv som kommunstyrelseordförande, i mitt tidigare liv innan jag fick uppgiften att vara minister i den här regeringen, jobbat mycket med samordningsförbunden och sett stora framgångar. Det är en stor fördel att samordningsförbunden kan finansiera insatser som utgår från de lokala och regionala förutsättningarna för att skapa de specifika insatser som kan utformas efter människors behov och var de lever och bor.
Att få människor i arbete har en både social och ekonomisk funktion och betydelse, men framför allt handlar det ur mitt perspektiv om att utöka friheten och livsglädjen. Att ha en arbetsplats, kollegor, en meningsfull sysselsättning, semester och en egen lön att leva på skapar både välmående och ökat oberoende. Därtill påverkas samhället positivt, givet att man då betalar skatt. Man ökar också sin framtida pension. Att få fler i arbete är alltså helt avgörande för individen, vårt välstånd och framför allt landets ekonomi och välfärd.
Jag hoppas och tror definitivt att samordningsförbunden kan spela en konstruktiv och viktig roll, men för att de ska kunna fungera så bra som möjligt är det nödvändigt med effektutvärdering. Det är ett viktigt verktyg för att man ska kunna veta vilka insatser som ger effekt och verkan, precis som ledamoten beskriver. Dem kan man då kanske kopiera och ta vidare till andra samordningsförbund. De kan sedan göra likadant eller skruva lite i systemen och anpassa dem efter de regionala och lokala förutsättningarna, helt enkelt för att fler ska komma i arbete.
Jag tror att det finns väldigt mycket mer att göra. Det är inte så att vi inte har problem på olika håll som vi behöver övervinna. Det håller jag helt med om. Det finns mycket vi skulle kunna göra och utveckla än mer, men då är det även viktigt att man tittar på och utreder det rättsliga läget innan man skapar ett nytt system som kanske också är kontroversiellt och äventyrar rättssäkerheten när det gäller personuppgifter.
Jag tycker att det är viktigt att göra både och. Man ska ha ett system som följer upp på individnivå och veta att skattebetalarnas pengar verkligen gör nytta och leder till arbete i stället för fortsatt utanförskap. Samtidigt ska man värna integriteten och rättssäkerheten. Det är väldigt bra att Försäkringskassan tittar på de här sakerna innan man har ett fullskaligt, färdigt system, så att det inte råder någon tvekan om att båda dessa viktiga delar kan upprätthållas.
Anf. 68 Åsa Eriksson (S)
Herr talman! Jag är jätteglad, på riktigt, över att vi är överens om att Finsam och alla samordningsförbund och deras insatser är värdefulla och viktiga. Jag hoppas att vi också är överens om att de borde kunna användas mer så att fler grupper kan få hjälp att komma i arbete och få egen försörjning. Men hur ska det göras utan ett system där man kan följa upp hur det går för individerna?
Jag vet att NNS, Nationella nätverket för samordningsförbund, träffade statsrådet strax före jul. Jag vet att de då också tog upp den viktiga punkten att det saknas system och dessutom har gjort det under hela 2023 och en bit in på 2024. Fortfarande finns det såvitt jag vet ingen prognos för när det ska komma ett system där man kan följa upp individerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om statsrådet har mer information från Försäkringskassan om vad som utreds, när och hur, vill jag hemskt gärna veta det. När jag ställde frågan till generaldirektören i december fick jag nämligen intrycket att det inte var något nytt system på gång. Jag hoppas att det var fel.
Herr talman! Det behövs ett nationellt, kvalitetssäkrat system för insamling av individdata och behandling av personuppgifter inom ramarna för den finansiella samordningen. Det behövs av flera olika skäl - inte minst att statsrådets egen utredare, Per Johansson, i översynen av förändringar i sjukförsäkringen hävdar att det saknas empiriskt stöd för att arbetsmarknadsinriktad rehabilitering skulle leda till ökad återgång i arbete, trots att vi är flera som menar att det visst finns sådan forskning. Att han och andra som hävdar att det inte finns stöd kan få fram fakta och statistik ur ett system som följer upp hur det går för individen är alltså ytterligare ett skäl till att det behövs.
När den här utredningen kommer med sina förslag i mars är det många av oss som befarar det värsta, nämligen att regeringen tar tillfället i akt och tar bort alla de förbättringar av sjukförsäkringen som vi socialdemokrater genomförde under vår andra mandatperiod i regeringsställning. Jag och andra menar att man behöver ha statistik och på fötterna för att kunna visa att det är felaktigt att göra dessa förändringar och ta bort förbättringarna.
Herr talman! För att alla de som arbetar med finansiell samordning, alla de som är del av insatser via finansiell samordning och alla de som forskar om vilken typ av rehabilitering som är mest effektiv på riktigt ska känna att de gör rätt saker, veta vad som är mest effektivt och kunna utvärdera insatserna måste det finnas ett nationellt system.
Vad tänker statsrådet vidta för åtgärder? Tänker hon ge uppdrag till Försäkringskassan? Vad tänker statsrådet göra för att det ska bli ett system där individer i Finsaminsatser kan följas upp?
(Applåder)
Anf. 69 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Arbete pågår i Försäkringskassan med att utreda frågorna kring det rättsliga stödet och se hur ett system kan utformas så att det garanterar både integriteten och de rättsliga principerna samtidigt som vi kan få en effektutvärdering på individnivå och inte bara på aggregerad nivå. Det har jag påpekat flera gånger.
Jag tänker att när utredningen är klar kan vi landa i både för- och nackdelar med de olika saker som då kommer att läggas fram. Vi kan då också se hur man kan lösa andra problem och skapa nya möjligheter för Finsam att så småningom göra ännu mer. Det handlar både om att kunna mäta på aggregerad nivå och om att gå ned på individnivå och se vilka effekter som de insatser som är gjorda har lett fram till.
Till skillnad från ledamoten målar jag alltså inte alls i svart, utan jag ser snarare stora möjligheter framöver med både de utredningar som ledamoten nämnde och dessa frågor som jag definitivt tror att vi kan göra väldigt mycket mer kring.
Anf. 70 Åsa Eriksson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Ja, att vi kan använda lagstiftningen om finansiell samordning till mycket mer än vad vi gör i dag är statsrådet och jag överens om. Jag hoppas verkligen att vi kan komma dit framöver. Jag hoppas också att regeringen kommer att ta initiativ för att fler grupper ska få stöd av den typen av insatser. Men det har gått tolv månader sedan jag förra gången ställde frågan till statsrådet om när ett sådant här system kommer på plats. Än så länge har det inte rört sig alls i frågan, vad jag vet.
För tredje gången i dag frågar jag alltså när statsrådet bedömer att ett system kan vara på plats. Kommer statsrådet att vidta några åtgärder för att det ska kunna ske skyndsamt?
Anf. 71 Statsrådet Anna Tenje (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för den här debatten och diskussionen och för att ledamoten återigen lyfte den här frågan. Jag vill understryka att jag tycker att det är väldigt viktigt att samordningsförbunden får möjlighet att utvärdera effekterna av sina insatser på individnivå. Jag gläds åt att Försäkringskassan tittar på de här frågorna så att vi kan komma framåt. Men jag kan i dag inte ange ett specifikt datum eller en tidpunkt för när det kan ske, och jag kommer inte ens att försöka gissa mig till det.
Vi får helt enkelt återkomma till den här frågan lite längre fram, men jag vill noga poängtera vikten av att få fler i arbete och att gå från bidrag eller utanförskap till aktivitet, sysselsättning och arbete. Den kanske enskilt viktigaste frågan för regeringen är att återupprätta den arbetslinje som så tydligt monterades ned under de senaste åtta åren av den socialdemokratiska regeringen. Det är en prioriterad fråga för den här regeringen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.