Uppföljning och redovisning av bredbandsutbyggnad
Interpellation 2005/06:419 av Lindström, Torsten (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-18
- Anmäld
- 2006-05-18
- Besvarad
- 2006-06-07
- Sista svarsdatum
- 2006-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 maj
Interpellation 2005/06:419 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Uppföljning och redovisning av bredbandsutbyggnad
Frågan om bredbandstutbyggnad och konkurrensneutralitet mellan de kommunala stadsnäten och de kommersiella aktörerna har lyfts fram ett flertal gånger i riksdagen. Konkreta frågor har ställts, vilka har besvarats i svepande ordalag. Samtidigt fortsätter bredbandsutbyggnaden i landets kommuner.
Den 31 december 2005 hade ca 3 050 miljoner kronor av regeringens anslag till bredbandsutbyggnad delats ut via länsstyrelserna. Problemet med detta är att det inte finns någon sammanställning eller redovisning över hur dessa pengar har använts.
Det går inte att finna en redovisning över om medlen faktiskt använts i glesbygd som villkoren stipulerar eller om de gått till utbyggnad i tätort. Ingen som helst uppföljning av utbetalningarna verkar förekomma. Det finns heller ingen sammanställning eller redovisning över hur mycket landets kommuner har satsat, kommun för kommun. Information om hur stor del av de tilldelade pengarna som har förbrukats i form av nedgrävd kabel saknas också.
Eftersom det inte finns någon redovisning över hur de statliga bredbandspengarna har använts är det svårt, om inte hart när omöjligt, att säga om lagen om bredbandsutbyggnad följs. Att det inte går att få reda på hur våra gemensamma skattepengar används är mycket oroande.
I en interpellationsdebatt jag hade med statsrådet Sven-Erik Österberg i januari i år sade han att Sverige ligger bra till vad gäller IT-mognad. Det kan jag hålla med om. Utbudet av tjänster och varor via Internet ökar konstant och alltfler människor kopplar upp sig. I andra jämförelser är vi inte lika framstående.
En nordisk jämförelse, gjord av Computer Sweden, visar att den svenska satsningen på bredbandsutbyggnad i glesbygd inte är lika framgångsrik som utbyggnaden i våra grannländer. Norge, Danmark och Finland rapporterar att mer än 98 % av befolkningen erbjuds bredband de närmaste åren. Sverige ligger kraftigt efter; ca 10 % av befolkningen, i huvudsak i glesbygd, erbjuds inget bredband. Trots miljarder kronor nås inte målet om bredband till alla. Detta är mycket bekymrande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera en klar och tydlig redovisning över hur de statliga bredbandsmedlen används?
På vilket sätt avser statsrådet att säkerställa att villkoren för att erhålla statliga medel till bredbandsutbyggnad följs?
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att Sverige inte ska släpa efter i bredbandsutbyggnaden i glesbygd?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:419
Webb-tv: Uppföljning och redovisning av bredbandsutbyggnad
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2005/06:136 12 § Svar på interpellation 2005/06:419 om uppföljning och redovisning av bredbandsutbyggnad
Protokoll från debatten
Anf. 57 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att garantera en klar och tydlig redovisning över hur de statliga bredbandsmedlen används och på vilket sätt jag avser att säkerställa att villkoren för att få statliga medel till bredbandsutbyggnad följs.
Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet följs kontinuerligt av flera aktörer, och regeringen redovisar årligen övergripande resultat till riksdagen.
Länsstyrelserna utövar tillsyn så att beviljade stöd utnyttjas för de avsedda ändamålen och i överensstämmelse med föreskrivna villkor. Om detta inte sker kan länsstyrelserna till exempel återkräva stödet.
Torsten Lindström har även frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Sverige inte ska släpa efter i bredbandsutbyggnaden i glesbygden.
Tillgång till bredband kan vara en förutsättning för att driva och utveckla företag och därmed också för tillväxt och arbetsmarknad. Det är också i ökad utsträckning ett viktigt medel för att ta del av offentliga välfärdstjänster. Varken för Sveriges tillväxt eller ur ett rättviseperspektiv har vi råd att lämna vissa delar av landet utanför den utbyggnaden. Jag vill därför framhålla att Sverige definitivt inte har lägre ambitioner eller sämre utbyggt bredband i glesbygd än de övriga nordiska länderna. Runtom i landet genomförs nu, bland annat med statligt bredbandsstöd, ett ambitiöst arbete med att bygga en långsiktigt hållbar infrastruktur som också omfattar glesbygden.
Jag och regeringen kommer bestämt och långsiktigt att fortsätta arbeta för att en säker och effektiv IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i alla delar av vårt land.
Anf. 58 Torsten Lindström (Kd)
Fru talman! Allra först vill jag naturligtvis tacka infrastrukturministern för svaret på min interpellation, även om jag måste tillstå att svaret både är minimalistiskt och inte särskilt innehållsrikt.
I det globala kunskaps- och informationssamhället blir det allt viktigare att alla medborgare har tillgång till modern informationsteknik så att Sverige får de allra bästa förutsättningarna för framtiden. Frågan om bredbandsutbyggnad och konkurrensneutralitet mellan de kommunala stadsnäten och de kommersiella aktörerna har lyfts fram ett flertal gånger i denna kammare.
Den sista december i fjol hade ca 3 050 miljoner, drygt 3 miljarder, av skattebetalarnas pengar till bredbandsutbyggnad delats ut via länsstyrelserna. Av dessa har 2 950 000 000 kr betalats till kommunerna. Problemet med detta är att det inte finns någon sammanställning eller redovisning av hur de här pengarna har använts.
Enligt riksdagens utredningstjänst, som jag har bett titta på detta, finns ingen statistik över någon fördelning. Det går inte att finna en redovisning av om medlen faktiskt använts i glesbygd, som villkoren stipulerar, eller om de gått till utbyggnad i tätort. Ingen uppföljning av utbetalningarna förekommer.
Det finns heller ingen sammanställning eller redovisning av hur mycket landets kommuner har satsat, kommun för kommun. Information om hur stor del av de tilldelade pengarna som förbrukats i form av nedgrävd kabel saknas också.
Eftersom det inte finns någon redovisning av hur de statliga bredbandspengarna använts är det svårt om inte hart när omöjligt att säga om lagstiftningen om bredbandsutbyggnad följts. Att det inte går att få reda på hur våra gemensamma skattepengar använts är mycket oroande.
I en interpellationsdebatt som jag hade med statsrådet Sven-Erik Österberg i januari i år sade han att Sverige ligger bra till vad gäller IT-mognad. Det kan jag på sätt och vis hålla med om. En enkel gallup bland oss alla visar att vi alltmer använder oss av Internet.
En nordisk jämförelse gjord av tidningen Computer Sweden visar att den svenska satsningen på bredbandsutbyggnad i glesbygd inte alls är så framgångsrik som statsrådet vill ge sken av. Den svenska utbyggnaden är inte lika framgångsrik som utbyggnaden i våra grannländer.
I Norge, Danmark och Finland rapporteras att fler än 98 % av befolkningen erbjuds bredband de närmaste åren. Sverige ligger kraftigt efter. Ca 10 % av befolkningen, i huvudsak i glesbygd, erbjuds inget bredband. Sverige är faktiskt sämst i Norden. Trots alla miljarder kronor nås inte målet om bredband till alla. Det är bekymrande.
Det gäller i all synnerhet när vi vet att så mycket pengar gått till stora städers satsningar på bredband. Ett graverande exempel är Södertälje som med hjälp av statsbidrag byggt stadsnät. Kommunen har fått en dom emot sig i länsrätten, som anser det vara olagligt. Det gäller i all synnerhet när kommunen beräknat en vinst som ett motiv för sitt agerande. Den typen av hushållning, eller snarare misshushållning, med skattebetalarnas pengar bekymrar och späder naturligtvis på ett slags politikerförakt.
Fru talman! Frågan är vart alla pengarna har tagit vägen. Frågan är utifrån denna bakgrund om statsrådet har några som helst planer på att se till att statens pengar använts till det som bäst behövs, nämligen att se till att glesbygden får vara med och får del av bredbandets fördelar.
Anf. 59 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Det är precis till glesbygden och landsbygden som pengarna i den statliga bredbandssatsningen ska användas. Det redovisar vi övergripande till riksdagen varje år. Man kan också gå in och titta ännu tydligare på hur pengarna har använts.
Post- och telestyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Länssamverkan Bredband har regeringens uppdrag att följa utbyggnaden. De rapporterar bland annat vilket beviljat stöd per stödform som län och regioner har fått. De rapporterar också finansieringen av stödberättigad utbyggnad.
De berättar också till vilken typ av aktörer stöden har gått. De beskriver precis det som Torsten Lindström frågar efter. Har det gått till privata aktörer, till kommunala aktörer eller till statliga bolag och kommuner? De pengar som har förbrukats rapporteras in via Nutek, och Skatteverket redovisar utnyttjandet av skattereduktionen på stöden, eftersom allt detta hänger ihop.
Det är Post- och telestyrelsen som tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Länssamverkan Bredband har regeringens samlade uppdrag att följa detta oerhört noga. Det är viktigt för mig att den statliga bredbandssatsningen kompletterar det marknaden inte gör.
Detta är i grunden en avreglerad marknad. Vi ska inte använda statliga stöd för att snedvrida konkurrensen på den marknaden. Vi ska använda den statliga bredbandssatsningen för att se till att vi bygger bort de vita fläckar som annars skulle uppstå där marknadens aktörer själva inte har något intresse av att bygga.
Det var bra att Torsten Lindström tog upp redogörelsen som vi kunde läsa och ta del av i medierna. I den redogörelsen över hur långt bredbandsutbyggnaden har kommit i de nordiska länderna blandar man äpplen och päron.
När man har jämfört med bredbandsutbyggnaden i Sverige har man tittat på den faktiska utbyggnaden. Vad har vi nu byggt klart? Vilka är det som i dag har bredband? Det handlar om hur täckningen ser ut, men också om vilka det i dag som har bredbandsabonnemang, det vill säga penetrationen.
I till exempel Norge har man gjort sammanställningen på det uttalade löftet om utbyggnad. Det är två helt olika saker. Antingen har man gjort det, eller så lovar man att göra det. Det man jämför i Sverige är det vi redan har gjort. Vi har lovat att göra mer än det vi har gjort.
Anf. 60 Torsten Lindström (Kd)
Fru talman! Statliga medel ska användas till att förse glesbygden med bredband, säger statsrådet. Det är helt korrekt. Riksdagsbeslutet var att pengarna skulle gå till områden där marknaden inte löser problemet. Så har det faktiskt inte blivit, vill jag påstå. Eller rättare sagt: Det är inte helt tydligt hur det har blivit, eftersom någon uppföljning, trots vad statsrådet säger, inte finns.
När jag bad riksdagens utredningstjänst titta närmare på detta skrev man tillbaka i sin promemoria, som statsrådet gärna kan få ta del av: Varje länsstyrelse har sitt eget system för att följa upp resultatet i form av utbyggda nättjänster. Det har dock varit svårt, enligt Länssamverkan Bredband, att hitta rätt uppföljningssystem, eftersom utbyggnaden har skett på många olika sätt.
Det visar att det inte går att följa upp hur skattemedlen de facto har använts. Jag kan inte tro att statsrådet är nöjd med att gå omkring och tro att riksdagsbeslutet följs och respekteras. Hon måste ha ett bättre underlag än så för att kunna påstå det. Frågan är helt enkelt om statsrådet är nöjd med att statliga medel använts på ett okontrollerbart sätt så att det inte går att veta ifall de går till rätt saker eller inte.
Statsrådet konstaterar att statsstödet ska gå till att komplettera de olika insatser som görs av privata aktörer. Jag förutsätter att statsrådet inte står bakom de märkliga ageranden som har skett i bland annat Södertälje. Där har statsbidraget använts till att bygga nät som man förväntar sig att göra vinst på i stad.
I en tidigare debatt i frågan har Ulrica Messing också sagt i denna kammare att hon tänkte ge ett uppdrag till Post- och telestyrelsen, som hon för övrigt åberopar här i dag, att ta fram en bild av de olika överklaganden som har gjorts när det gäller fördelningen av statsbidraget för att kunna se ifall pengarna fördelats på ett rättvist och konkurrensneutralt sätt.
Statsrådet får gärna berätta för kammaren ifall hon har gett ett sådant uppdrag, och vad svaret från Post- och telestyrelsen har blivit.
Anf. 61 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Först vill jag säga något om kommunernas engagemang. Jag står inte bakom de kommuner som eventuellt har missbrukat stödet, självklart inte. Här får andra titta på om det i sig är skäl att återbetala stödet. Den möjligheten finns, precis som jag sade i mitt inledande svar till Torsten Lindström.
Det är oerhört viktigt att pengarna används på korrekt sätt. Det är en avreglerad marknad. Jag utgår från att marknadens aktörer också känner ett ansvar och en vilja att investera där det finns en möjlighet för de aktörerna att tjäna pengar. Den statliga bredbandssatsningen ska komplettera marknadens aktörer.
Jag vill också säga någonting om det kommunala engagemanget. Det är oerhört viktigt. Det krävs en medfinansiering från kommunen om minst 5 % för ortssammanbindande nät, områdesnät och på en del eftersatta orter om man ska få tillgång till bredbandsstödet. I praktiken har den kommunala medfinansieringen blivit dubbelt så stor.
Det är ändå ett kvitto på att det finns ett engagemang. Det i sig tror jag är avgörande för att de statliga bredbandspengarna också används till att bygga bort vita fläckar och verkligen nå landsorten och glesbygden, precis som syftet är. Om marknadens aktörer inte känner något ansvar är enskilda hushåll otroligt utlämnade om det inte finns en politisk vilja att bygga bort fläckarna.
Jag välkomnar alltså engagemanget från kommunerna.
Uppföljningen och redovisningen av pengarna kommer naturligtvis att fortsätta. Det finns också skäl att titta på hur man kan fördjupa arbetet och utvärdera det ännu bättre. Jag ska ta till mig den kritik som Torsten Lindström har i sin interpellation.
Vi har fört resonemang med Post- och telestyrelsen. Där har man också hjälpt Näringsdepartementet att kartlägga i vilken mån och var de vita fläckarna finns kvar för att få ytterligare underlag. Detta beskriver Torsten Lindström utifrån en tidigare interpellationsdebatt som vi har fört om var vi inte har byggt klart och hur man kan destinera de sista pengarna. Det finns fortfarande mycket pengar kvar av det statliga bredbandsstödet. Dem kan man använda till att bygga i kapp och bygga ihop de vita fläckarna. Där har PTS hjälpt oss med bra underlag för att kunna göra det.
Att det finns pengar kvar är ett kvitto på att både kommuner och operatörer tappade en del av självförtroendet i början av 2000-talet. Det är tråkigt, för hade vi haft lika högt tempo under alla de år som det statliga bredbandsstödet har funnits så hade vi inte pratat om vita fläckar i dag. Men nu får vi fortsätta att bygga bort dem.
Anf. 62 Torsten Lindström (Kd)
Fru talman! Pengarna ska användas rätt, säger Ulrica Messing. Självfallet - det är ett bra första steg att ha den ambitionen.
Samtidigt blir det näst intill lite bedårande när Ulrica Messing sätter en sådan tilltro till marknaden och ser att kommunerna möjligen kan komplettera. Det är så jag också önskar att det vore, men så är det faktiskt inte. Tvärtom har socialdemokratiska kommunpolitiker - för det är vad det oftast handlar om - i Södertälje och även andra kommuner gått in och lagt beslag på statliga medel för att skaffa sig kommunala monopol på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Vi kan också se i andra kommuner, till exempel Malmö, att kommunen via sina helägda bolag agerar på ett sätt som faktiskt sätter marknaden ur spel och som gör att marknaden inte har en chans att fungera. Det är någonting oerhört bekymmersamt när det offentliga hindrar en sund och fri konkurrens som är bra för människorna och som är bra för kunderna.
Jag skulle, fru talman, kunna tänka mig betydligt fler initiativ från statsrådets sida även om det är bra att hon säger att hon ska fortsätta arbetet, fördjupa det och så vidare. Jag skulle kunna tänka mig att det är dags att se över lagstiftningen för att se ifall den fungerar och hur staten ska kunna uppnå att mer av stödet tydligare riktas till glesbygden. En skärpt lagstiftning skulle kunna vara ett inslag i ett sådant översynsarbete. Det skickar jag gärna med statsrådet.
Det handlar ytterst, fru talman, om att se till att statens medel används på ett sätt som är optimalt och som till sitt yttersta bidrar till att så många människor som möjligt får tillgång till informationsteknikens fördelar så att ingen lämnas efter. Alla ska med; så enkelt borde det vara.
Anf. 63 Ulrica Messing (S)
Fru talman! Torsten Lindström! Även på en avreglerad marknad finns det ibland brist på aktörer. Det är det som är problemet. Det är inte så att operatörerna köar för att bygga bredband i glesbefolkade områden och i skärgården. Sverige är ett land som har en fantastisk och unik skärgård som dessutom är levande. Där kostar det mycket mer att bygga bredband. Där köar inte operatörerna. Vi har ett fantastiskt land där det bor mellan två och tre invånare per kvadratkilometer. Där köar inte heller operatörerna. Det är precis i de områdena vi nu ska se till att komplettera den utbyggnad som marknaden själv har gjort.
De statliga bredbandspengarna är oerhört värdefulla. Utan ett kommunalt engagemang skulle de inte ha använts. Det hela bygger på att kommunen går in och känner ett ansvar när det inte finns någon aktör eller operatör som vill vara med och bygga. Det gäller inte bara bredband, även om vi har sett det i arbetet nu med den statliga bredbandssatsningen. Vi har exempel på kommuner i vårt land där kommunen också äger och driver en bensinstation därför att det inte finns någon annan operatör som vill göra det. Frågan till Torsten Lindström och mig är: Är det fel eller rätt att kommunpolitiker då ger medborgarna den servicen? Jag tycker att svaret på den frågan är att det är rätt.
Man ska aldrig använda offentliga medel för att snedvrida konkurrensen. Men om marknadens aktörer inte själva finns där så känner du och jag som politiker ett större ansvar än vad operatörerna gör för att människor ändå, oavsett var de bor, ska kunna förverkliga sina drömmar. Det är det ansvaret som jag vill ta när det gäller statliga bredbandssatsningar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.