Upphandling av boendeplatser
Interpellation 2023/24:626 av Ola Möller (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-03-13
- Överlämnad
- 2024-03-14
- Anmäld
- 2024-03-15
- Sista svarsdatum
- 2024-04-05
- Svarsdatum
- 2024-04-09
- Besvarad
- 2024-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Migrationsverket genomför nu ett arbete för att reformera mottagningssystemet.
I detta arbete upphandlas nu via ramavtal för boendeplatser där anbudsgivarna ska erbjuda en heltäckande tjänst som bland annat inkluderar måltider (inklusive servering och utrymmen för dessa), utrustade boenderum, hygienutrymmen, tvättrum, lekutrymmen, utrymmen för socialt umgänge, bevaknings- och säkerhetstjänster, bemanning och arbetsutrymme för Migrationsverkets personal.
Vi har sett hur kriminella gäng och annan organiserad brottslighet i dag driver HVB-hem, vårdcentraler och friskolor. Företag med gängkopplingar äger till och med domstolsbyggnader. Nu öppnar regeringen och deras regeringsunderlag Sverigedemokraterna upp för gängen att driva ytterligare delar av den offentliga verksamheten.
Jag vill därför fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Hur kommer statsrådet att agera för att gängkriminella och organiserad brottslighet inte ska driva boende för asylsökande
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:626
Webb-tv: Upphandling av boendeplatser
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:94
- Protokoll 2023/24:94 Tisdagen den 9 aprilProtokoll 2023/24:94 Svar på interpellation 2023/24:626 om upphandling av boendeplatser
Protokoll från debatten
Anf. 102 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Ola Möller har frågat mig hur jag tänker agera för att gängkriminella och organiserad brottslighet inte ska driva boende för asylsökande.
Regeringens självklara utgångspunkt är att gängkriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet. I samband med offentliga upphandlingar ska upphandlande organisationer kontrollera om de leverantörer som deltar är lämpliga och seriösa. Ett stort ansvar ligger på myndigheterna.
I upphandlingslagstiftningen finns både möjligheter och skyldigheter för upphandlande myndigheter att utesluta vissa leverantörer, exempelvis om företrädarna är dömda för vissa brott. Upphandlande organisationer har alltså enligt lagen om offentlig upphandling i vissa fall till och med en skyldighet att utesluta leverantörer. Det finns även en möjlighet att med omedelbar verkan säga upp ramavtal och avropade kontrakt om det framkommer att det finns grund för uteslutning. Migrationsverket genomför kontroller av både företag och företrädare för företagen så långt detta är möjligt genom offentliga register.
Leverantörskontrollutredningen (SOU 2023:43) har lämnat förslag som ska göra det möjligt att på ett mer effektivt sätt kontrollera leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Det hade naturligtvis varit välkommet om dessa regler redan varit på plats. Samtidigt krävs att ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa att kriminella aktörer stängs ute från offentliga kontrakt.
Regeringen arbetar aktivt och utifrån ett helhetsperspektiv för att stärka den offentliga förvaltningens motståndskraft mot den här typen av påverkan. Vi har därför som första regering lagt fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet. I strategin lyfter regeringen fram att utnyttjandet av offentliga medel och att företag används som brottsverktyg måste förhindras. Regeringens inriktning är tydlig. Kommuner, regioner och myndigheter behöver få ökat stöd vid offentliga upphandlingar genom bättre förutsättningar att granska leverantörer. Detta för att minska risken för att företag med koppling till organiserad brottslighet tilldelas uppdrag samt för att förebygga arbetslivskriminalitet och annan brottslighet. Även uppföljning av ingångna avtal behöver förbättras i det syftet.
Brott mot välfärden är en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Att förhindra utnyttjandet av offentliga medel och att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg samt att öka återtagandet av brottsvinster är prioriterade åtgärder för regeringen.
Anf. 103 Ola Möller (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tycker att det är bra att regeringen försöker ta tag i den organiserade brottsligheten och vill göra mycket kring den.
Det som är intressant är att regeringen inte är beredd att diskutera grundproblemet, det vill säga att vi marknadiserar vår offentliga verksamhet. Vi skapar marknader där det inte behöver finnas marknader.
Jag träffade för ett tag sedan en polis på ett seminarium om detta med arbetslivskriminalitet. Efter en lång debatt på ett podium fick han frågan: Om du skulle säga en sak som kunde göra att vi fick stopp på den kriminella verksamheten inom den offentliga sektorn, vad skulle det då vara? Hur ska vi lösa problemet? Svaret blev: Ta bort företagen!
Har vi inte företag som driver skolor, vårdcentraler och HVB-hem eller för den delen domstolsbyggnader som ägs av företag - eller avfallskontrakt, rivningsfirmor och annat som går på det offentliga - finns inte problemet.
Jag säger inte att vi inte ska använda företag över huvud taget i den offentliga verksamheten. Det måste vi göra, och det ska vi göra. Det finns sektorer där det är bra.
Men när det gäller Migrationsverkets verksamhet och detta att äga mottagningskedjan för asylsökande - vi är ju överens om att vi vill bli av med EBO - är det att öppna Pandoras ask att gå ut och säga att vi ska placera asylsökande hos privata företag när vi tycker att vi inte klarar av det själva. Vi såg det under 2015 års situation med de så kallade Bert Karlsson-boendena. Det var lycksökare som kom dit, och genom att man tog in privata bolag fick man mycket skumrask på köpet.
Detta kommer också att innebära att vi får ett läge där privata företag ska sitta med en kapacitet, och om vi får en stor ökning av asylsökande kommer det att vara privata företag som vi inte kommer att kunna ha koll på fullt ut.
Det är inte så enkelt som ministern vill få det att framstå - att det bara är att göra en ägarkontroll och att den som är dömd för brott inte får delta i upphandlingen. Jag jobbade med bostadspolitik under förra mandatperioden. Det är en sektor där man använder väldigt mycket målvakter. Man flyttar över bolags ägarskap i släkten. Man tar in någon från Baltikum som äger bolag och har ett fläckfritt register och så vidare.
Ja, då sitter man där. Man har gjort alla kontroller och följt alla regler, och ändå är det skumrask inne. Jag är orolig för att vi om ett antal år kommer att få läsa i tidningen att Foxtrot har varit involverat i något av Migrationsverkets upphandlade boenden. Det är detta jag är orolig för.
Jag tror att det finns massor av bra företag som kan göra detta, men det är ändå en verksamhet där vi exponerar några av de människor som är mest utsatta för exploatering i samhället för risken att träffa på organiserad brottslighet. Jag tycker att man borde vara betydligt mer försiktig med att lägga över detta på privata företag. Vi skulle kunna lösa kapaciteten inom den offentliga verksamheten och ha ett spelrum inom ramen för den.
Min fråga till ministern är: Kan hon garantera att vi inte om några år kommer att få läsa i tidningen att ett gäng har rekryterat eller tvingat in folk i sin verksamhet på Migrationsverkets upphandlade boenden?
Anf. 104 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är en viktig fråga som Ola Möller tar upp, alltså att det ska vara ordning och reda i de upphandlingar som staten gör. Mitt svar är dock inte att ta bort alla företagen. Det är en klassisk socialistisk inställning som jag trodde att inte ens Socialdemokraterna företrädde. Men naturligtvis ska vi ha ordning och reda i upphandlingen.
Vi ska också ha ordning och reda i migrationspolitiken. Den kaosartade situation som Ola Möller beskriver och som ledde till att den socialdemokratiskt ledda regeringens myndigheter gjorde tvivelaktiga upphandlingar under 2015 - de har kritiserats av bland annat Riksrevisionen - ska vi inte tillbaka till. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi nu under ledning av Moderaterna genomför en migrationspolitik som leder till ordning och reda.
Det är också därför som vi nu lägger om mottagningen. Vi gör det som otaliga socialdemokratiska kommunpolitiker under åtta år har bett den socialdemokratiskt ledda regeringen att göra, och som den sa sig vilja göra men aldrig riktigt mäktade med: Vi avskaffar EBO och inrättar ett nytt mottagningssystem. Vi gör det steg för steg, med ordning och reda.
Migrationsverket fick den 7 mars i år i uppdrag att förbereda för det reformerade mottagandet. I uppdraget ingår bland annat att analysera det framtida behovet av boendeplatser för asylsökande. Genom att man ger myndigheten i uppdrag att förbereda detta får den också tid att upphandla bra ramavtal i enlighet med gällande regelverk.
Den lag som reglerar upphandlingsarbetet är som bekant lagen om offentlig upphandling, LOU, som i sin tur bygger på EU-direktiv, som vi också är styrda av. Migrationsverket kan göra avrop från gemensamma statliga avtal, till exempel dem som Kammarkollegiet tecknar. LOU ger alltså möjlighet att ställa krav vad gäller både uteslutningsgrunder, ekonomisk förmåga och arbetsrättsliga och sociala villkor.
Migrationsverket kontrollerar både företagen och företagens företrädare så långt det är möjligt genom offentliga register, exempelvis vad gäller verklig huvudman. Man kan med omedelbar verkan säga upp såväl ramavtal som avropade kontrakt om det framkommer att leverantören inte uppfyller de krav som ställs avseende uteslutningsgrunderna, som då omfattar bland annat organiserad brottslighet, penningtvätt, brister i fullgörandet av skyldigheter när det gäller skatter och sociala avgifter och allvarliga fel i yrkesutövningen som gör att man kan ifrågasätta leverantörens redbarhet.
Detta är någonting som vi jobbar för att skärpa ytterligare med den utredning som jag nämnde i mitt första svar. Jag kan garantera Ola Möller att vi kommer att göra allt i vår makt för att bekämpa den kriminella ekonomin och säkerställa att vi får ordning och reda i migrationspolitiken men också ordning och reda i Migrationsverkets upphandlingar.
Anf. 105 Ola Möller (S)
Fru talman! Det är alltid härligt att höra moderatpolitiker prata offentligt ägande, för de menar alltid att allt offentligt ägande som vi för tillfället har inte är socialism, men om man på något sätt vill utöka det offentliga ägandet - till exempel om man vill att vi ska ha lite fler platser - är det ondsint socialism.
Gränsen för var socialismen börjar och slutar i den moderata partiboken är alltså ganska flytande. Det kunde vi om inte annat läsa om på Twitter när Christofer Fjellner kommenterade att Stockholms stad hade återköpt något hundratal lägenheter. Det var grov socialism att allmännyttan växte lite genom att man köpte in nya lägenheter.
När det gäller socialismbegreppet tror jag inte att vi ska ta Moderaterna som några sanningssägare, om inte Maria Malmer Stenergard menar att vi har socialism just nu med alla de boenden som Migrationsverket bedriver i egen regi eller för den delen genom hela Sveriges allmännytta.
Detta med LOU och EU-direktiv är korrekt, men det bygger ändå på att man väljer att ta in det privata. Det finns inget EU-direktiv som säger att man måste driva mottagningsboenden i det svenska systemet i privat regi eller att man måste göra ramupphandlingar, utan det är först när man aktiverar privatiseringen som dessa regelverk blir relevanta.
Det är ett val man gör från regeringen. Ministern säger att man ska göra allt i sin makt för att inte Foxtrot ska kunna rekrytera nya medlemmar eller tvinga in folk i den svarta ekonomin på våra framtida mottagningsboenden - utom att låta det offentliga äga. Man ska göra allt i sin makt utom att äga detta själv eller använda den offentliga sektorn för att hantera denna fråga.
För mig är detta anmärkningsvärt. Jag och ministern har haft ett antal debatter i denna kammare. Ministern gör det klassiska, fru talman. Hon börjar prata om Socialdemokraternas åtta år: Ni gjorde, och ni gjorde.
Ja, den situation som var 2015 var kaosartad. Det blev dåliga upphandlingar. Man var tvungen att hitta lösningar. Saker blev absolut fel. Det är bra att vi har en revision som kan påpeka det. Men det intressanta i allt detta är att nu sitter ni med ansvaret för det här. Jag vill ha garantier för att vi inte ska ha kriminella och grov organiserad brottslighet i våra verksamheter. Det är sossarna som är problemet - jag förstår inte den logiken.
Vi har kommit till den situation vi är i, med kriminella som driver HVB-boenden och vårdcentraler. Det är före detta moderata riksdagsledamöter som har terrorfinansierat via skolor. Vi har haft extremister som undervisat i sfi. Vecka efter vecka ser vi skandaler i privatiseringar och marknadiseringen. Där finns det ingen självkritik från Moderaterna över huvud taget.
Man ser inte att välfärdsverksamheter, välfärdssystemet, i dag är en större intäktskälla för de kriminella gängen än vad narkotikan är eftersom vi har marknadiserat sönder vårt system. Sedan tycker man att man ska öppna en kanal till. Det förstår jag faktiskt inte. Hur kan en regering som säger sig vilja motverka penningflödet till den organiserade brottsligheten välja att öppna en kran till? Det är ju det som ministern står här och säger: Vi vill öppna en kran till för de kriminella gängen så att de kan pumpa pengar ur välfärden och det offentliga.
Jag undrar varför man inte är öppen för att säga: Ja, men vi tittar på detta. Vi kanske ska utöka den egna regin. Hur kan vi skapa dragspel i det offentliga för att inte öppna ännu en kran för Foxtrot?
Jag förstår inte detta. Kan ministern garantera att inte Foxtrot kommer att rekrytera på de boenden som de eventuellt äger framöver?
Anf. 106 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Allting talar i alla fall emot att Jan Emanuel Johansson, som var socialdemokrat fram till i morse, skulle driva några nya asylboenden. Det säger jag när vi nu ägnar oss åt att prata om företrädare för varandras partier. Så är det i vanlig ordning i debatterna med Ola Möller.
Jag tänkte att vi skulle prata om arbetet mot den organiserade brottsligheten, som jag förstår ligger Ola Möller väldigt varmt om hjärtat. Ingen tidigare regering har tagit fram någon nationell strategi mot organiserad brottslighet, men det har denna regering gjort. Detta är nämligen något som är oerhört prioriterat för oss. Jag är ändå lite frågande till själva interpellationen med tanke på Socialdemokraternas historia när det gäller just upphandling av asylboenden.
Men i strategin lyfts offentlig upphandling som ett riskområde. Detta är alltså något som vi verkligen punktmarkerar. Det är ett riskområde för kriminalitet som måste uppmärksammas mer. Offentlig upphandling omsätter cirka 900 miljarder kronor årligen. Statliga myndigheter tillsammans med kommuner och regioner har uppmärksammat att det förekommer att upphandlande organisationer tecknar avtal med kriminella som på olika sätt agerar genom företag eller ideella föreningar. De kan hålla anbuden i upphandlingarna låga eftersom de ofta inte betalar exempelvis skatter eller följer arbetsrättsliga lagar. Ibland är även avsikten att försätta företaget i konkurs.
Det är bland annat mot denna bakgrund viktigt att tillsynen över den offentliga upphandlingen bedrivs effektivt och också ges rätt förutsättningar. Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen, utökade befogenheter vid den tillsynen.
Regeringens linje är att upphandlande kommuner, regioner och myndigheter bör kunna få stöd i samband med upphandling för att om möjligt tidigt identifiera anbudsgivare som har kriminella avsikter eller som har koppling till organiserad verksamhet.
Flera statliga myndigheter besitter information som skulle kunna vara till hjälp i arbetet med att säkerställa att kriminella och oseriösa aktörer stängs ute från offentliga kontrakt. I betänkandet från Leverantörskontrollutredningen, som jag nämnde tidigare, ges förslag om att man ska ge Bolagsverket ett samlat ansvar att hjälpa upphandlande myndigheter att göra kontroller mot olika statliga register.
Kontrollerna ska ge information om huruvida någon företrädare för leverantören är dömd för ett brott som potentiellt kan utgöra grund för uteslutning, om leverantören har skulder avseende skatter eller socialförsäkringsavgifter och i så fall storleken på dem och om leverantören förekommer i något av insolvensregistren. Kontrollerna omfattar register hos Bolagsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogden och länsstyrelsen.
Detta är viktiga åtgärder som just nu bereds i Regeringskansliet. Remisstiden gick ut i december 2023.
Jag kan försäkra Ola Möller om att vi tar krafttag för att bekämpa den organiserade brottsligheten och för att säkerställa att skattebetalarnas surt förvärvade pengar inte hamnar i den kriminella ekonomin. Svaret är nog inte att bara avskaffa företagen. Så enkelt är det inte.
Anf. 107 Ola Möller (S)
Fru talman! Svaret är alltså att ministern är beredd att ta risken att Foxtrot ska kunna driva mottagningsboenden i Sverige.
Det är också intressant med påhoppen och att man tar åt sig äran för vad som händer i till exempel arbetslivskriminalitetsfrågan. Det var vi som drog igång center mot arbetslivskriminalitet, a-krimcenter. Det var vi som, vilket det under en lång period fanns ett motstånd mot, införde detta med att det kunde röra sig om människohandel i fråga om AKI:n, alltså arbetskraftsinvandringen.
Det är vi som har drivit att det ska vara revisionsplikt för små bolag. Vi hade tillstånd för hotell- och pensionatsverksamhet. Det avskaffar regeringen. Man tycker inte att det behövs något tillstånd för det. Man ändrar reglerna för när bolag behöver redovisa moms. På punkt efter punkt gör man det lättare att driva små företag. Detta kombinerar man med att man inte tar tag i till exempel A1-blanketterna när det gäller utstationerad arbetskraft. Det är alltså lätt att få hit människor från Baltikum som kan jobba på våra byggarbetsplatser och som samtidigt kanske kan vara målvakter i ett företag. När det inte passar längre, för att de får en anmärkning någonstans, får de åka hem.
Ivo och Skolinspektionen har inte lyckats jättebra i sina inspektioner av till exempel HVB-boenden eller friskolor som har drivits av terrorister, gäng och allsköns skojare. Tilltron till statens förmåga att "tillsyna" bort problemen är väldigt stor hos ministern.
Men jag hör vad ministern säger. Det är viktigare att privatisera och ha marknad i offentlig sektor än att se till att göra det som polisen själv svarar om man frågar: Hur ska vi få stopp på att privata bolag tömmer verksamheter på skattepengar? Ta bort bolagen ur verksamheten! Då kommer man att kunna få stopp på detta.
Här öppnar ministern en ny kran för de kriminella.
Anf. 108 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Nu upplever jag att Ola Möller felciterade mig, men det kan jag lämna därhän.
Denna regering gör precis det som Socialdemokraterna inte mäktade med. Vi ser till att asylinvandringen minskar. Det innebär att den mottagningsverksamhet som vi pratar om kommer att vara mycket liten, och så behöver det vara framöver. Vi har det lägsta antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd på hela 2000-talet.
Vi avskaffar nu eget boende, det som socialdemokratiska kommunföreträdare har pratat om i många, många år men aldrig lyckats med. Det har lett till en fruktansvärd boendesegregation och ett stort lidande.
Nu ser vi till att få ordning på mottagandet för att säkerställa att asylprocessen kortas. Men vi gör det med ordning och reda, i lugn och ro. Vi rullar ut lagstiftningen parallellt med att vi ger Migrationsverket i uppdrag att förbereda för inrättandet av dessa mottagningscenter. Vi kommer att säkerställa att myndigheten följer den upphandlingslagstiftning som finns. Där ingår också den oerhört viktiga delen att följa upp de upphandlingar som har gjorts.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.