Utbildningars jämförbarhet
Interpellation 2016/17:345 av Fredrik Christensson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-01
- Överlämnad
- 2017-03-02
- Anmäld
- 2017-03-03
- Svarsdatum
- 2017-03-14
- Sista svarsdatum
- 2017-03-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
I Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) rapport Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning – Redovisning av ett regeringsuppdrag bedömde UKÄ att det nya kvalitetssäkringssystemet lämpar sig dåligt för jämförelser av utbildningskvaliteten. Alla utbildningar följs inte upp och periodiciteten är låg. UKÄ för fram goda skäl till varför det heller inte är önskvärt att anpassa systemet för att möjliggöra jämförelser. Myndigheten föreslår därför ett självständigt informationsuppdrag.
Vi delar denna uppfattning. Ett informationsuppdrag som är separat från kvalitetssäkringssystemet kan generera mer allsidig information än vad som annars hade varit möjligt. Detta är positivt eftersom studenter är intresserade av olika saker och värdesätter olika aspekter av sin utbildning. Utöver relevanta fakta om utbildningarnas kvalitet skulle blivande studenter ha nytta av information om upplägg, innehåll och utfall.
Högskoleministern verkar dock förvånansvärt tillfreds. Vid en direkt fråga (fråga 2016/17:206) om hur ministern avser att gå vidare med frågan om jämförbarhet i utbildningsvalet, så väljer Helene Hellmark Knutsson att helt bortse från problematiken. Ministern skriver att hon är nöjd med den information som finns. Det är ett hårt slag mot landets blivande studenter, framför allt de ungdomar som kommer från studieovana hem.
Familjebakgrunden är i dag avgörande i valet att plugga vidare. Bristande information och vägledning gör de blivande studenterna beroende av råd från familj och vänner. Det syns tydligt i valet av utbildning och lärosäte. Studenter från studieovana hem är även överrepresenterade i avhoppsstatistiken. Felval är en viktig orsak till detta. Stärkt information och vägledning är på så sätt viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan. Det är ytterst märkligt att högskoleministern väljer att prioritera bort frågan.
Precis som ministern skriver finns det redan i dag information för blivande studenter. Problemet är att den är utspridd och svår att hitta. När informationen är svårtillgänglig är det främst studenter från studieovana hem som drabbas.
För oss är det en självklarhet att studenter som lägger mellan tre och fem år av sina liv i högskolan har rätt att kunna göra välinformerade val. Då måste det finnas lättillgänglig, jämförbar information om de utbildningar som finns och vart de leder. För att alla studenter, oavsett bakgrund, ska få tillgång till informationen är det avgörande att den sammanställs på ett och samma ställe.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
På vilket sätt avser statsrådet att gå vidare med frågan om att öka jämförbarheten av utbildningar, så att studenter kan göra välinformerade val, nu när det inte ska hanteras inom ramen för kvalitetssäkringssystemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:345
Webb-tv: Utbildningars jämförbarhet
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:79
- Protokoll 2016/17:79 Tisdagen den 14 marsProtokoll 2016/17:79 Svar på interpellation 2016/17:345 om utbildningars jämförbarhet
Protokoll från debatten
Anf. 59 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Fredrik Christensson har frågat mig på vilket sätt jag avser att gå vidare med frågan om att öka jämförbarheten av utbildningar så att studenter kan göra välinformerade val nu när det inte hanteras inom ramen för kvalitetssäkringssystemet.
När Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet inrättades 2013 var ett av syftena att få en tydlig rollfördelning mellan myndigheterna. Därigenom kan överlappande uppgifter undvikas, och det går att åstadkomma synergier på ett antal områden, till exempel i fråga om information om högskolestudier. Det är särskilt viktigt att det för den enskilda studenten finns tillgång till samlad information om universitetens och högskolornas utbildningsutbud.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Universitets- och högskolerådet har därför fått i uppgift att tillhandahålla relevant och saklig information om högre utbildning för att göra det möjligt för studenter och andra berörda målgrupper att göra välavvägda val.
Inom ramen för det uppdraget har myndigheten bland annat utvecklat webbplatsen studera.nu där det finns samlad information om högre utbildning. Där kan läsaren bland annat jämföra utbildningar, få information om hur högskolestudier går till och hur ansökan görs samt vad det finns för alternativ efter avslutad utbildning.
Därutöver gör myndigheten riktade informationsinsatser till studie och yrkesvägledare, som är en viktig målgrupp i arbetet med breddad rekrytering.
Jag tycker precis som frågeställaren att det är viktigt att kvinnor och män från studieovana hem får möjlighet att studera på universitet och högskolor. Det är ett stort problem att snedrekryteringen till högskolan består.
Tyvärr prioriterade inte den förra regeringen arbetet med att främja och bredda rekryteringen till högskolan, och det blev under den förra mandatperioden svårare att komma in på högskolan.
Den här regeringen har satt upp breddad rekrytering på dagordningen igen och har arbetat med att se över vilka initiativ som behöver tas för att snedrekryteringen ska minska.
Universitets- och högskolerådet har på regeringens uppdrag tagit fram en rapport om dagens situation, som nu har tagits emot och analyseras.
Regeringen investerar också i fler utbildningsplatser, som fördelas i hela landet för att förbättra möjligheterna att studera vidare.
Information om högre utbildning är viktigt, men det krävs även en rad andra åtgärder. I princip alla lärosäten arrangerar aktiviteter riktade till skolungdomar i både grund- och gymnasieskolan. De flesta lärosäten genomför också aktiviteter riktade till grupper där få går vidare till högskolan, huvudsakligen arbetslösa, flyktingar och unga vuxna.
Det är också vanligt att lärosäten samarbetar med andra viktiga aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolor.
För att bredda deltagandet i högskolestudierna ger många lärosäten även stöd i form av vetenskapligt skrivande, språkstöd och olika mentorsprogram. Även lärosätenas arbete med bedömningar av reell kompetens bidrar till breddad rekrytering.
Framöver fortsätter även arbetet med att se över tillträdet till högre utbildning och främja möjligheterna till ett livslångt lärande.
Sammantaget anser jag att det finns goda möjligheter för blivande studenter att informera sig om högre utbildning för att göra väl avvägda studieval.
Anf. 60 Fredrik Christensson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Min interpellation bygger på ett tillkännagivande från riksdagen våren 2016. Samtliga partier i Sveriges riksdag ställde sig bakom detta tillkännagivande som handlar om vikten av att värna och stärka möjligheten för studenter och blivande studenter att göra välinformerade val. Det handlar framför allt om att få till ett bra och transparent system.
Detta hanterades i samband med att ett nytt kvalitetsutvärderingssystem skulle tas fram. Regeringen gjorde ett antal förändringar, bland annat en viktig förändring som innebär att inte samtliga utbildningar ska utvärderas av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Fokus ligger mycket mer på att lärosätena själva ska utvärdera de egna utbildningarna. UKÄ ska göra vissa systematiska utvärderingar på vissa utbildningar eller utbildningsområden.
Detta skapar en del problem. På studera.nu finns, som ministern lyfter fram, en del information för blivande studenter. Man kan tack vare den rodda sig fram i djungeln av olika behörighetsgrupper för likvärdiga utbildningar. Man kan få reda på ungefär vad antagningspoängen är, och man kan i dagsläget även se kvalitetsutvärderingar från det tidigare kvalitetsutvärderingssystemet.
När nu kvalitetsutvärderingssystemet ändras ställer detta självklart nya krav på staten, som i detta fall förmedlar utbildningar, att möjliggöra välinformerade val för blivande studenter. Tillkännagivandet är fortfarande angeläget.
Nu har det visat sig att det mest lämpliga sättet att hantera frågan inte var inom ramen för det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Även UKÄ lyfter fram att det borde vara ett särskilt uppdrag. Jag delar den åsikten.
Vi kan se på våra nordiska grannländer. Både Danmark och Norge har mer välutbyggda system. Det tydligaste utgörs av ett statligt initiativ där man kan jämföra utbildningar. I Danmark har man nyligen infört ett system där studenterna får information om vilken lön de studenter får som har gått utbildningarna. Man får information om arbetsmarknadsetableringen och om utbildningen har varit relevant för de jobb som studenterna har fått. Stort fokus ligger på tidigare studenters upplevelser och hur de ser på utbildningarna.
Norge har ett liknande system, där fokus ligger på hur tidigare studenter ser på kvaliteten på utbildningen. Dessa båda system borde Sverige titta närmare på för att möjliggöra mer informerade studieval.
Mer informerade studieval är framför allt viktiga för personer från studieovana hem. De har inte samma förutsättningar att veta vad man kan förvänta sig av utbildningarna. Att i dag läsa tre år på högskola utgörs inte bara av tre år som man hade kunnat spendera på att arbeta och tjäna pengar, utan det ger också ofta studieskulder på 200 000-250 000 kronor.
Det är alltså en stor investering, och för en sådan måste man i förväg kunna få veta vad man kan förvänta sig. Med Sveriges nuvarande system är detta svårt. Det är svårt att få reda på skillnaden mellan likvärdiga utbildningar på två olika lärosäten eller mellan olika utbildningar på samma lärosäte. Vilken utbildningspremie kommer detta att ge mig som individ? Hur ser mina förutsättningar ut på arbetsmarknaden?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är särskilt viktigt utifrån två aspekter. Studenter som väljer att läsa på högskolan gör det främst av två anledningar. Antingen vill man ha ett specifikt arbete och utbildar sig exempelvis till läkare eller ingenjör, eller så gör man det för att över huvud taget få ett arbete.
Min fråga till statsrådet är: Är regeringen beredd att vidta några åtgärder för att förbättra möjligheten för blivande studenter att göra välinformerade studieval?
Anf. 61 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för frågorna! Jag tror att det tydligt framgick i mitt svar att vi har vidtagit åtgärder. Det handlar dock om två myndigheter som jobbar med olika saker. UHR jobbar som främjandemyndighet och ska just informera studenterna så att de kan göra välinformerade studieval.
En annan sak som jag tror att ni efterlyser är att man ska kunna följa kvalitetsgranskningarna för att se vilken kvalitet utbildningen håller. Detta tycker också jag är viktigt. Universitetskanslersämbetet tittar nu på hur de utvärderingar som kommer att göras framöver kan tillgängliggöras. Eftersom de bygger på lärosätenas eget kvalitetsarbete ska även de redovisa hur detta fungerar. Att tillgängliggöra det kan vara en viktig del.
Samtidigt vänder jag mig lite mot beskrivningen, som jag uppfattar det, att en utbildning bara är en färdigpaketerad produkt som ska konsumeras. Utbildning, och framför allt högre utbildning, är mycket mer än så. Vi vill att studenterna även ska vara medaktörer i utbildningen och att de under utbildningens gång ska vara med och påverka och ställa krav på allt högre kvalitet.
Just detta syftar det nya kvalitetsutvärderingssystemet till. Det ska inte bara granska utan också verka kvalitetsdrivande, det vill säga att kvalitetsbrister ska åtgärdas. Om man bara lägger ut granskningen men inte uppföljningen blir informationen snart obsolet. Något som gällde vid ett granskningstillfälle gäller inte längre eftersom man har vidtagit åtgärder. Man kanske även med studenternas hjälp har hittat sätt för att stärka kvaliteten.
Det är oerhört viktigt för mig att vi har ett kvalitetsutvärderingssystem som verkar kvalitetsdrivande, alltså driver mot en högre kvalitet, och inte bara är en granskning eller är något som studenter kan välja olika produkter från. Det viktiga är utbildningens innehåll och hur man jobbar med att säkerställa kvaliteten. Studenterna ska utifrån detta absolut kunna göra informerade studieval.
Det förra kvalitetsutvärderingssystemet var inte jättebra. Eftersom det inte höll måttet och granskade för få delar i utbildningen slängdes vi ut från det europeiska gemensamma utvärderingssystemet. Nu har vi fått ett utvärderingssystem som mer granskar helheten och som gör det utifrån lärosätenas kvalitetsarbete. Det känns otroligt mycket tryggare, tycker jag.
Vi ska dock även se till att man kan ta del av kvalitetsgranskningarna och av det kvalitetsarbete som pågår för att ständigt förbättra kvaliteten i den högre utbildningen.
Anf. 62 Fredrik Christensson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Staten lägger årligen tjugotals miljarder på grundutbildningen. I dag har vi en förordning och lagstiftning som säger att studenternas efterfrågan ska styra utbildningarna. Detta tycker jag är bra.
Men för att studenternas efterfrågan ska kunna styra krävs det att de har god information om vad de kan förvänta sig av utbildningen. Just detta har gjort att jag har engagerat mig mycket i frågan. Man måste ge studenterna bättre förutsättningar att skapa den efterfrågan som man vill se.
Ser man till vad studenter vill ha ut av en högre utbildning handlar det framför allt om ett specifikt jobb eller om ett jobb över huvud taget. Då är det viktigt att de kan få veta vad de kan förvänta sig på arbetsmarknaden efter en viss utbildning. Hur är kopplingen mot arbetsmarknaden? I detta är tidigare studenter helt avgörande.
Vi i Centerpartiet vill att det ska finnas tydligare möjligheter att få information om hur etableringen på arbetsmarknaden för före detta studenter ser ut och om hur lärosätena arbetar. Det handlar även om att ge lärosätena möjligheter att sälja in sig själva hos studenterna och visa vad som skiljer den egna utbildningen från andra utbildningar. Mer information kan ge bättre beslut.
Jag tror att detta framför allt skulle gynna mindre lärosäten. Tidigare kvalitetsutvärderingar har visat att dessa har väldigt hög kvalitet. Men när studenter väljer en viss utbildning bygger valen ofta på historiska ting, såsom ett universitetsnamn eller dylikt, vilket är olyckligt. Med ökad jämförbarhet och bättre information för blivande studenter ökar förutsättningarna att göra val som gynnar dem.
I dag ser vi dock att det finns stora utmaningar för den högre utbildningen. Avhoppen är ganska stora. Detta bygger till viss del på att man inte har tillräcklig kunskap om det yrke man utbildar sig till eller om den utbildning som man väljer.
Vi skulle kunna effektivisera det högskoleutbildningspolitiska systemet mycket bättre genom att ge studenterna möjlighet att få bättre information innan. Självklart ska studenter fortfarande kunna få göra delval, hoppa av och ångra sig, men med bättre tydlighet och bättre jämförbarhet har man bättre möjligheter att göra rätt val från början utifrån de förutsättningar man själv har.
Jag delar ministerns uppfattning att högre utbildning inte ska vara en konsumtionsvara. Det är en investering. Det är viktigt att se det utifrån det perspektivet. Man lägger tre till fem år, får ett par hundra tusen kronor i studielån och drabbas dessutom av förlorad arbetsinkomst jämfört med om man hade valt en annan yrkesinriktning. Vi måste se till att högre utbildning i större utsträckning ses som en investering. Det handlar om att göra det mer lönsamt att utbilda sig och arbeta i Sverige, men det handlar också om att redan när man påbörjar sina studier kunna få kännedom om vad man kan förvänta sig för utbildningspremie för just den utbildningen.
Det är lite beklämmande, anser jag, att statsrådet och regeringen inte presenterar några reformer. Våra nordiska grannländer är väldigt progressiva och driver på för att ge studenter bättre information inför val. Varför är regeringen inte beredd att göra mer för att öka tillgången till lättanvänd information för studenterna, så att de vet vad de kan förvänta sig av de utbildningar som de planerar att söka till?
Anf. 63 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Vi är som sagt alltid beredda att göra mer. Men det ska vara relevant och kvalitetssäkrad information. Fredrik Christensson säger att man i dag ibland kanske baserar studieval på att ens föräldrar gått på ett visst lärosäte eller på en historiskt god klang. Men risken är också att man kan basera valet på till exempel historiska kvalitetsdata. Det var inte minst så i det förra systemet.
Det förra systemet var inte på något sätt heltäckande. Det var två tredjedelar av utbildningarna som fanns tillgängliga att titta på. Att göra en kvalitetsjämförelse av all utbildning var alltså inte möjligt i det gamla systemet heller. Dessutom blev kvalitetsgranskningarna väldigt snabbt inaktuella på grund av att man tog tag i påpekanden om fel för att stärka kvaliteten. Då är inte det här någonting som underlättar i valet. Som jag sa är det viktigt att lärosätena redovisar sitt kvalitetsarbete och att man som student kan ta del av det.
Visst är högre utbildning en investering. Det är en investering från samhällets sida. Vi satsar otroligt mycket pengar på att få fram fler akademiskt utbildade personer. Det är även en individuell investering som man gör, och inte minst tror jag att det är viktigt att den investeringen minskar risken för arbetslöshet rätt rejält. Lärosätena gör också uppföljningar av hur arbetsmarknaden ser ut och hur många studenter som går vidare till olika typer av arbete.
Sedan ska man komma ihåg att vi inte bara utbildar för nutidens arbetsmarknad. Vi utbildar också för framtidens arbetsmarknad. Många är de studenter som själva skapar sina jobb och är med om att det skapas nya typer av jobb i samhället. Det är också en uppgift som den högre utbildningen har. Den är inte bara till för att fylla de nuvarande jobben, utan också för att ge verktyg och redskap för att förändra arbetsmarknaden och tillföra nya idéer, nya innovationer och nya företag. Det tycker jag är en viktig del av vad den högre utbildningen ska leda till.
I UKÄ:s databas kommer det som sagt att finnas information om kvalitetsgranskningar. Det kommer att vara möjligt att göra nationella jämförelser av de professionsutbildningar där vi gör nationella utvärderingar. Lärarutbildningen är den som ligger allra närmast. Det kommer också att finnas lärosätesgranskningar, så att man kan göra jämförelser och få en nationell bild.
Jag tycker att det är viktigt att UKÄ publicerar sina resultat men också att lärosätena gör det här. Sedan är det UHR som har uppdraget att informera om den högre utbildningen och se till att vi får bra underlag för val. Där finns det säkert ännu mer utvecklingsarbete som kan göras. Men det finns redan i dag information om utbildningarnas innehåll och upplägg samt om arbetsmarknadsutsikter och kvalitet, och det är det som oftast efterfrågas.
Anf. 64 Fredrik Christensson (C)
Herr talman! De uppgifter som man kan ta fram på bland annat studera.nu gäller framför allt arbetsmarknadsutsikter för branschen; de pekar inte på den specifika utbildningen och om det skiljer sig att läsa på det ena eller andra lärosätet. Möjligen kan det hjälpa blivande studenter att veta om de ska läsa till ingenjör eller ekonom och hur arbetsmarknadsutsikterna ser ut för de olika inriktningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns i dag mycket information om lärosätena, med både UKÄ:s granskningar när det gäller utomstående aktörer och lärosätenas egna kvalitetsgranskningar. Det jag skulle vilja se är att man på ett bättre sätt samlar det och gör det mer informativt och användarvänligt för de blivande studenterna. Det skulle möjliggöra en breddning av rekryteringen och möjliggöra för fler studenter att göra mer välinformerade val, vilket är en väldigt viktig fråga. Det är också viktigt utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv att veta vad det är man kan förvänta sig av utbildningen och hur den stora investering man gör med egen tid och egna resurser kommer att löna sig senare i livet.
Det som UKÄ självt pekar på är att man skulle vilja se ett särskilt uppdrag. Om det ska ligga på UKÄ eller UHR är en fråga som man kan diskutera senare. Det viktigaste är att samla den information som finns och eventuellt se över om det är några särskilda frågor som man bör ställa till nuvarande och blivande studenter för att ge ett mer samlat grepp för dem som tänker läsa. Det gäller att få utbildning att bli en tydligare investering. Man ska kunna jämföra mot andra utbildningar men också mot till exempel arbete. Vi har i dag i Sverige en utbildningspremie som är oerhört låg. Det lönar sig inte att utbilda sig i Sverige. Vi är bland de sämsta länderna i OECD. Vi måste stärka det på olika sätt, och det är i dag studenternas efterfrågan som styr den högre utbildningen. Då måste vi ge dem bättre förutsättningar att göra mer välinformerade val som bygger deras framtid.
Anf. 65 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Herr talman! Jag tackar Fredrik Christensson för en väldigt intressant diskussion, vilken jag tycker leder lite framåt - som alltid här i kammaren, förstås. Det finns mer som vi kan göra.
Jag vill vara tydlig med att UKÄ inte vill ha ytterligare ett uppdrag. Det var lite det som var poängen med att vi delade upp det här på två myndigheter; de skulle ha olika uppdrag. Det är UHR som ska ha det här främjande uppdraget och stötta studenterna i deras val till den högre utbildningen. Däremot tycker jag också att det är viktigt att de data de tar fram i form av kvalitetsgranskningar är tillgängliga för dem som så önskar.
Jag vill också peka på att det är ett viktigt arbete för de enskilda lärosätena att göra sig attraktiva för studenterna genom att berätta om sitt kvalitetsarbete och sitt utbildningsutbud men också informera om hur det har sett ut för deras studenter efter att de har gått utbildningen. Detta behöver stärkas med en alumnverksamhet som kan ta till vara personer som har utbildat sig på just det lärosätet. På så sätt kan det följas upp. Kanske kan de fungera som informatörer till de kommande studenterna och dem som finns där. En starkare arbetsmarknadsanknytning tror jag att vi är överens om att den högre utbildningen behöver ha. Vid sidan av möjligheten att göra bra informerade val tror jag att vi tillsammans behöver se till att vi får en starkare arbetsmarknadsanknytning i all högre utbildning, så att den blir relevant men också stärks i sin kvalitet och ger studenterna det som de behöver för att kunna vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden framöver.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.