Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utbyggnad av havsbaserad vindkraft

Interpellation 2022/23:142 av Christofer Bergenblock (C)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-01-17
Överlämnad
2023-01-17
Anmäld
2023-01-18
Sista svarsdatum
2023-01-31
Svarsdatum
2023-02-24
Besvarad
2023-02-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Utbyggnad av havsbaserad vindkraft (pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Under senare tid har det kommit skarp kritik ifrån näringslivet emot regeringens energipolitik på grund av den ensidiga fokuseringen på kärnkraft i en obestämd framtid samtidigt som man försvårar för utbyggnaden av vindkraft i närtid. Många företag är oroliga eftersom man ser behov av en utökad elanvändning för den egna verksamheten under kommande år eller tillverkar produkter som bidrar till en ökad elanvändning i samhället.

Just nu ligger ett stort antal ansökningar om att bygga ut havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon på regeringens bord. Den sammanlagda tillförseln av el i dessa anläggningar motsvarar hela det svenska kärnkraftsprogrammet och skulle rätt hanterat kunna vara på plats inom några år, vilket minskar Sveriges sårbarhet och sänker priserna för konsumenterna.

Enbart utanför Hallandskusten finns ansökningar om tre stora projekt, Stora Middelgrund, Kattegatt Syd och Galatea-Galene. Två av dessa är färdigutredda av länsstyrelsen och det tredje är under beredning. Möjligheten att komplettera den halländska elmixen, som i dag domineras av el från Ringhals kärnkraftverk, med havsbaserad vindkraftsproduktion är alltså stor.

Samtidigt som de här möjligheterna finns har regeringens fattat beslut som skapar osäkerhet för vindkraftsutbyggnaden genom att frångå den långsiktiga överenskommelse som fanns i form av att Svenska kraftnät skulle stå för anslutningarna till den havsbaserade vindkraften. Detta sker i en tid när Sverige snabbt behöver all utsläppsfri elproduktion som kan fås.

Centerpartiet har tidigare uppmärksammat behovet av en snabbare tillståndsprocess för utbyggnaden av vindkraft, men hittills har det saknats initiativ om detta från regeringens sida eftersom man ensidigt valt att fokusera på processen för ny kärnkraft.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

  1. Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?
  2. Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?
  3. När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:142, Utbyggnad av havsbaserad vindkraft

Interpellationsdebatt 2022/23:142

Webb-tv: Utbyggnad av havsbaserad vindkraft

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 98 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige. Han har även frågat mig vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut och när beslut kan väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord.

Inledningsvis vill jag försäkra om att en av regeringens högsta prioriteringar är att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag för att öka produktionen av ren el. Där har vindkraft en viktig plats i energimixen.

Vid etablering av vindkraft behöver man ta hänsyn till flera olika aspekter. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det handlar om att pröva bland annat motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Motstridiga intressen som beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart. Därutöver behöver förutsättningarna att ansluta till elnätet tas i beaktande.

Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav. Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska se till att miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas. Vi arbetar nu med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och har förtydligat incitamentsutredningens uppdrag. En ny utredning kommer att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.

I slutet av februari väntas också Havs- och vattenmyndigheten och Statens energimyndighet redovisa möjliga åtgärder för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Jag ser fram emot att ta del av även den utredningen, som kommer att bidra i mitt arbete med att föreslå åtgärder för att effektivisera tillståndsprocessen för etablering av havsbaserad vindkraft.

Fru talman! När det gäller Christofer Bergenblocks fråga om vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av pågående vindkraftsärenden i Sveriges ekonomiska zon kan jag säga att regeringen fortsätter att hantera ärendena så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten.

Ärendena är komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar. Jag håller med om att det finns ett behov av att komplettera el från kärnkraftverk med havsbaserad vindkraftsproduktion, men det är också av stor vikt att regeringen bedömer frågeställningarna i ansökningsärendena ur alla aspekter och ser till att beslut tas efter en fullgod handläggning.

Vad gäller frågan när beslut kan väntas för de tre projekten i Kattegatt kan jag inte uttala mig om pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. För tillfället är det inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta beslut i ärendena, men jag kan säga att det pågår ett internt arbete och att vi hanterar alla ärenden så skyndsamt vi kan med hänsyn till svensk rättssäkerhet.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 99 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret på min interpellation.

I dag är det precis ett år sedan Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina. Redan före invasionen var det problem med de ryska gasleveranserna till Europa, och under året som gått efter invasionen har de strypts helt. Detta har fått stora konsekvenser för den europeiska energiförsörjningen, vilket även kommit att påverka Sverige.

Tack vare vår stora elproduktion i Sverige har vi varit nettoexportör under 2022, med all-time-high i form av 33,5 terawattimmar som gick ut till övriga Europa. Det var 20 procent av hela vår produktion. Varje svensk kilowattimme som tickade iväg till våra grannländer bidrog till att minska beroendet av rysk gas och minska Putins krigskassa och därmed hjälpa Ukraina i det orättfärdiga kriget.

Även om Sverige har en stor överproduktion av el sett över helåret finns ett stort behov av att öka den svenska elproduktionen, i det korta perspektivet förstås för att hjälpa våra grannländer men i det långa perspektivet därför att vi behöver fördubbla vår elproduktion inom de närmaste 15 åren för att klara den gröna omställningen.

Av debatten att döma kan man ibland tro att Sverige har minskat sin elproduktion under senare år, men sanningen är att den har ökat år för år och att 2022 var det år då vi hade den allra högsta elproduktionen, 170 terawattimmar, trots att stora delar av kärnkraftsprogrammet var stillastående under året. Likväl behöver vi fortsätta att bygga ut försörjningen, och vi behöver göra det snabbt.

Av den anledningen är det anmärkningsvärt med det ensidiga fokus som regeringen har haft på kärnkraft i en osäker framtid, när möjligheten att bygga ut vindkraft finns här och nu. Regeringen sitter med åtta ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon, som sammanlagt motsvarar hela det svenska kärnkraftsprogrammet.

Bara längs med Hallandskusten, där jag kommer ifrån, finns det ansökningar om tre havsbaserade vindkraftsparker med en sammanlagd kapacitet på 14-15 terawattimmar. Jag vet att allt detta inte kommer att kunna realiseras, men å andra sidan har fler intressenter redan anmält intresse för att komma in med nya ansökningar, exempelvis det danska företaget Ørsted.

Intressenterna står på kö, investerarna har öppnat sin börs och länsstyrelsens utredningar är klara. Vad gör regeringen för att ta vara på dessa möjligheter? Det är denna fråga jag har ställt till klimat- och miljöministern här i dag. Vad gör regeringen?

Ministern säger att hon ska tillsätta en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Det är bra. Detta är något som Centerpartiet har krävt under lång tid. Tillståndsprocesserna behöver kortas. Samtidigt har vi fått krav på oss från EU om just förkortade processer och möjligheter att hantera ärenden snabbare.

Vad gör den svenska regeringen för att snabba på processer och beslutsfattande här och nu, innan den nya utredningen står färdig om ett par år? Det har pratats om ett snabbspår för kärnkraften, men vi vet att även med ett snabbspår ligger nya svenska kärnkraftsreaktorer minst tio år bort. Frågan är därför: Hur ser regeringens snabbspår ut för havsbaserad vindkraft, där vi har den stora potentialen att bygga ut svensk elförsörjning här och nu?

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 100 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Vi har en ny regering. Jag tror att det räcker med att slå upp tidningen för att se hur regeringen under mitt och de andra statsrådens ansvar väljer att hantera den svenska energiproduktionen och det svenska energisystemet. Det är en större fråga, som var väl uppmärksammad under valrörelsen och det med rätta. Att vi diskuterar denna fråga så flitigt är en konsekvens av det läge som Sverige har haft och där vi, precis som ledamoten Bergenblock lyfter fram, har kunnat exportera mycket energi och hjälpa våra grannländer men där vi även har haft stora svårigheter att få ihop vårt eget system.

Det är en intressant teknisk fråga hur det kan komma sig att man kan ha brist trots att man har ett överflöd och kan exportera. Det handlar om att vi inte har haft ett stabilt och robust system. För att ha det måste man kunna planera sin tillgång, och det kan man inte med kraftslag som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men det kan man med exempelvis kärnkraft.

Detta är ett problem som regeringen vill och kommer att hantera genom att se över hur kärnkraften hanteras i Sverige och helt enkelt förändra det synsätt vi har, där tidigare regeringar har favoriserat olika energislag. Man kan, fru talman, jämföra det med att säga att man hejar på ett fotbollslag och sedan hanterar energisystemet på samma sätt och säga att man har vindkraften som favorit.

Så väljer inte den här regeringen att hantera energipolitiken. Den är långt viktigare än att välja en favorit och sedan stå kvar i det hörnet oavsett läge. Det gäller att anpassa sig efter den verklighet som vi står inför. Det är, precis som ledamoten Bergenblock lyfter upp, en verklighet där vi har ett stort energibehov. Vi har ett stort behov av specifikt el, för att klara av inte bara ett stabilt energisystem utan också den fundamentalt viktiga omställning som Sverige just nu går igenom.

I den här regeringen har vi på många sätt hanterat energipolitiken annorlunda. Det handlar delvis om att se över den diskriminering, som man kan kalla det, av kärnkraften som under många år har pågått på grund av många partier, däribland Centerpartiet. Men det handlar också exempelvis om hur vi hanterar vår havsbaserade vindkraft. Detta kan handla om de utredningar som faktiskt är det som behöver ligga till grund för en ordentlig förändring av tillståndsprocesser och annat, så att vi framöver kan få mer pålitliga, långsiktigt stabila och också förutsägbara processer som också är i enlighet med det som EU ställer som krav på oss.

Men det finns även mycket annat som man kan göra för att snabba på våra processer. Och där har denna regering bland annat ett nytt klimat- och näringslivsdepartement som kan ta ansvar för helheten och samordna dessa frågor som rör bland annat prövningar av havsbaserad vindkraft på ett klokare sätt. I denna samordning handläggs kontinentalsockelärendena och ärendena om den ekonomiska zonen av samma enhet numera. Det är ett typiskt exempel på hur denna regering arbetar för att förbättra dessa processer.

Den 1 januari tillförde vi även resurser för att kunna hantera det utökade antalet ansökningar som har kommit. Denna regering har alltså skjutit till extra pengar - 10 miljoner - för att inom Regeringskansliet kunna hantera dessa frågor på ett bättre sätt. Detta är helt enkelt en konsekvens av att denna regering väljer att på ett ordentligt sätt ta ansvar för det sköra läge som vi är i avseende energipolitiken.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 101 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Statsrådet säger att det är viktigt att inte välja en favorit. Likväl är det precis det som Tidöpartierna har gjort. De har valt en favorit i form av kärnkraften, och de har under hela den förra mandatperioden och under valrörelsen bedrivit en form av kulturkrig mot vindkraften.

Det är ändå så att vindkraften, och framför allt den havsbaserade vindkraften, är den energikälla som i närtid kan ge oss ett stort tillskott av ny elenergi i Sverige. Vi behöver det, precis som statsrådet har varit inne på. Vi behöver bygga ut den svenska elförsörjningen.

Men det enda beslut som hittills har fattats av regeringen vad gäller vindkraften har varit att ta bort uppdraget till Svenska kraftnät om att bygga ut de nödvändiga anslutningarna för att koppla på vindkraften på transmissionsnätet. Problemet är inte principen om vem som ska stå för kostnaden - det kan man alltid diskutera, och jag vet att det är regeringens utgångspunkt - utan problemet är att regeringen skapar oklarhet kring om man som företag inom energibranschen kan lita på den svenska staten eller inte. Och det kan man inte när regeringen tar bort de långsiktiga spelreglerna som har gällt sedan 2016.

Att ändra de ekonomiska förutsättningarna från en dag till nästa är både oansvarigt och osmart därför att det kan leda till att företag drar sig för att göra de nödvändiga investeringar som behövs eller att man inte får in nya aktörer som genomför utbyggnad av den havsbaserade vindkraften.

Det som behövs är stabila och förutsägbara processer. Men det är inte det som regeringen har skapat.

Nu när verkligheten ändå har börjat komma i kapp regeringen har tongångarna också börjat ändras en del. Inte minst har ministerns departementschef Ebba Busch gjort en politisk saltomortal där hon gått från att säga att man ska sätta stopp för dessa stålskogar av vindkraft till att nu påstå att hon alltid har varit positiv till en utbyggnad av vindkraften. Det kanske inte är så förtroendeingivande, men det är givetvis positivt så länge det håller i sig.

Regeringens grundläggande skepsis till vindkraften återfinns dock även i det svar som klimat- och miljöministern ger på min interpellation. Uttrycket om att havsbaserad vindkraft bara är ett komplement till kärnkraften visar att statsrådet och regeringen inte har följt med i utvecklingen under 2000-talet. Vindkraften stod förra året för 20 procent av den svenska elförsörjningen. Kärnkraften stod för 29 procent.

Ska man säga någonting om komplement är det väl att både vindkraften och kärnkraften i så fall är komplement till vattenkraften som faktiskt är vår enda planerbara och stora energikälla i detta land.

Av dessa tre källor är det bara vindkraften som har en stor potential att växa under de kommande fem tio åren. Och det kan gå snabbt om regeringen förmår fatta de beslut som behövs bland annat kring de tre stora projekten i Kattegatt. De har utretts under lång tid. Utredningarna är färdiga, och de tar upp alla aspekter som behövs för att regeringen nu ska kunna göra en samlad bedömning, väga intressen mot varandra, fastställa villkor och gå till beslut. Men tänker regeringen göra det, och när tänker man i så fall göra det?

Av de svar som jag har fått hittills får jag mer känslan av att det inte är så särskilt bråttom. Det talas om utredningen om effektivare tillståndsprocesser som kommer att ta tid att göra. Det är bra. Men det talas också om utredningen från Havs- och vattenmyndigheten, och det är också bra. Men vi behöver ett beslut om projekt så att de kan sätta igång och byggas i nutid. När kommer detta?

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 102 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Jag är benägen att tro att inte heller ledamoten Bergenblock kan välja vilket intresse som ska ställas åt sidan. Om man är angelägen att få ett beslut nu behöver man avstå från den rättssäkra process som Sverige har som princip. Det vore därför väldigt intressant att höra, om man vill ha ett beslut nu, vilket intresse det är som ledamoten Bergenblock vill ställa åt sidan. Är det Sveriges förmåga att försvara sig? Är det kulturmiljöintressena? Vad är det som ska ställas åt sidan för att detta beslut inte ska beredas i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet?

Fru talman! Det finns mycket att säga om energipolitiken. Och om man vill tala om hur olika politiker och företrädare har uttalat sig kan man självklart göra det med den person som det gäller. Jag som politiker har kandiderat till riksdagen på parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av omställningen.

Jag är väldigt glad över att vi i regeringsunderlaget i Tidöavtalet kom överens om att vi behöver bedriva en smart energipolitik, en mycket smartare energipolitik än vad tidigare regeringar och regeringsunderlag har bedrivit, genom att bygga jämna spelregler och låta alla energislag konkurrera på lika villkor.

Fru talman! Då inkluderar det även att man bär sina kostnader. På samma sätt som man kräver att de som ska bygga kärnkraft i Sverige ska ta enorma investeringsbeslut och våga göra det behöver man kräva att även de som bygger vindkraft ska fatta dessa beslut på en jämn spelplan. Då innebär det att man bär alla kostnader och att inte staten betalar för kabeln. Det handlar om att bygga jämna spelregler och låta alla aktörer som vill bygga energi i Sverige helt enkelt göra det på lika villkor.

Fru talman! Det kan vara så att man tror att det enda fossilfria energislag som går att bygga ut på ett snabbt sätt är vindkraften. Då kanske man, som tidigare ministrar med ansvar för dessa frågor, sitter och tittar på tv-serier som Chernobyl och utifrån dem har sin bild av hur kärnkraften ser ut. Men det stämmer inte överens med verkligheten. Det stämmer definitivt inte överens med den utveckling som har skett med kärnkraften i världen. Där har det forskats enormt mycket, och det har investerats enormt mycket. Det är delvis av den anledningen att man har insett att vi måste ha planerbar elproduktion för att klara av en enorm omställning som Sverige och hela världen ska gå igenom. Och den kräver väldigt mycket mer el. Den kräver att vi faktiskt mer än dubblar vår produktion de kommande tio åren.

Ser man till detta kan man självklart reflektera över att vindkraft och kärnkraft står för ungefär lika mycket produktion i Sverige. Men det är av den självklara anledningen att tidigare regeringar med stöd av partier som Centerpartiet har stängt ned kärnkraft i Sverige - stängt ned fungerande fossilfri produktion och bidragit till att skapa ett skört energisystem som gör Sverige än mer sårbart i ett väldigt svårt läge.

Jag delar helt bilden av att den fantastiska vattenkraften är ett enormt bidrag till svensk produktion, och det är otroligt att vi har den tillgänglig. Men utöver den behöver vi mycket mer för att klara av det läge som vi är i, och då behöver vi bygga ut både vindkraft och kärnkraft. Det är vad denna regering arbetar hårt med. Det gör vi bland annat genom de längre processerna, som att hantera utredningar. Men vi gör det också genom att tillskjuta medel, konkreta kronor, till Regeringskansliet för att man på det allra snabbaste sättet och på det allra mest effektiva och rättssäkra sättet ska kunna hantera dessa frågor framöver.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 103 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att statsrådet står här och talar om att tidigare regeringar har stängt ned den svenska kärnkraften när vi båda vet mycket väl att den har stängts ned på grund av ekonomiska villkor i de bolag som drivit kärnkraften - däribland statliga Vattenfall. Jag vet inte hur många gånger både ordförande och vd i Vattenfall har upprepat varför man stängde ned.

Det är dock inte den debatten vi ska ha nu. Även om jag förstår att statsrådet hela tiden vill leda in detta på kärnkraften är det inte det vi ska debattera nu, utan det är vindkraften.

Det är ingen som ifrågasätter att det handlar om komplexa frågor och svåra beslut när det kommer till den havsbaserade vindkraften. Särskilt komplicerat blir det förstås om man ställer dessa energislag mot varandra och kanske i grunden inte har den positiva ingång till vindkraften som behövs för att man ska våga fatta de beslut som också behövs.

Trots vetskapen om att Sverige behöver bygga ut sin elförsörjning har man inte kommit till skott i de här frågorna. Statsrådet säger att man måste göra överväganden på Regeringskansliet och väga intressen mot varandra, och det är ingen som ifrågasätter det. Men vad gäller de tre parker i Kattegatt som det finns ansökningar om har man ju fått underlag från länsstyrelsen där just dessa överväganden görs. Underlag finns vad gäller sjöfarten, yrkesfisket, försvaret och naturmiljön, och länsstyrelsen har landat i ett förslag till beslut. Självklart ska regeringen sätta sig in i detta för att kunna fatta ett beslut, men det ska inte behöva ta år att göra det; det ska på sin höjd behöva ta ett par månader.

Jag väntar alltså med spänning på att de här besluten kommer, för vi behöver elen från den havsbaserade vindkraften. Den kan vi få här och nu, medan kärnkraften faktiskt ligger långt borta.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 104 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Jag tackar återigen Christofer Bergenblock för en bra interpellation och tillfället att diskutera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften.

Jag tror tack och lov att det är ganska enkelt för de flesta väljare att se vad som egentligen stämmer. Stämmer de påståenden som kommer från ledamoten Bergenblock om att regeringen inte skulle tycka om vindkraft, särskilt havsbaserad sådan? Senast i går satt regeringen och beslutade om positiva besked för vindkraften, och bara för någon vecka sedan kunde jag presentera tillstånd för kabelanslutningen av Kriegers flak.

Det blir alltså, tack och lov, svårt för väljarna förstå någonting annat än det de läser när de slår upp tidningen, nämligen att regeringen väljer att ta energipolitiken på större allvar än vad tidigare regeringar har gjort. Det gör man genom att bygga ut den fossilfria produktionen i Sverige, för man ser vilket läge Sverige är i. Man ser vilka elräkningar som landar i svenskarnas brevlådor. Man har gått till val på att ta större ansvar i de här frågorna, och man gör det också rent konkret.

Fru talman! Jag vill också nämna att det om vi backade bandet och tittade på vem som först började tala om kärnkraft nog skulle visa sig att mitt fokus inte låg på kärnkraften här. I stället fanns det en kritik mot att regeringen skulle favorisera kärnkraften, och det visar jag - inte bara i ord utan även i handling - att regeringen inte gör. Vi tar dessa frågor på större allvar än så.

Många beslut har fattats, och många beslut kommer att fattas framöver för att vi på allvar ska kunna ta ansvar för vår energiproduktion på ett klokare sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Då gäller det att inte favorisera utan att helt enkelt se vilka som kan bidra till svensk produktion på ett klokt sätt. Det är både vindkraften och kärnkraften.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.