Utfasning av ränteavdragen
Interpellation 2023/24:527 av Anna-Belle Strömberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-16
- Överlämnad
- 2024-02-19
- Anmäld
- 2024-02-22
- Svarsdatum
- 2024-03-08
- Besvarad
- 2024-03-08
- Sista svarsdatum
- 2024-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Regeringens förslag att fasa ut ränteavdragen för lån utan säkerhet riskerar att bli betungande för ekonomiskt sårbara hushåll. Att fördyra för redan hårt prövade skuldsatta människor, som regeringen föreslår, är inte en seriös väg framåt för att få bukt med överskuldsättningen.
Ökningen av obetalda skulder drabbar främst unga ensamstående föräldrar och äldre med låg pension som måste låna pengar för att köpa mat och betala hyran. Detta riskerar att driva människor till än djupare skuldsättning.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Niklas Wykman följande:
Vilka skäl ligger till grund för statsrådets förslag som kan innebära att den som lånar för att köpa en bil eller båt ska få göra avdrag för räntan, medan de som tvingas låna för att kunna köpa mat och betala hyran inte ska få göra samma sak?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:527
Webb-tv: Utfasning av ränteavdragen
Dokument från debatten
- Fredag den 8 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:82
- Protokoll 2023/24:82 Fredagen den 8 marsProtokoll 2023/24:82 Svar på interpellation 2023/24:527 om utfasning av ränteavdragen
Protokoll från debatten
Anf. 29 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Anna-Belle Strömberg har frågat finansmarknadsministern vilka skäl som ligger till grund för förslaget om avtrappat ränteavdrag för vissa lån. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Överskuldsättningen är ett stort samhällsproblem. Hushållens skulder hos Kronofogdemyndigheten har nästan fördubblats det senaste decenniet. Det här innebär stora problem för individer och för samhället. En förklaring till ökningen är att lån utan trygga säkerheter ökar - exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Lån utan trygga säkerheter, exempelvis sms-lån, är extra problematiska då de ofta innebär högre räntor för hushåll och ökade risker för betalningsproblem. Regeringen arbetar därför aktivt med att motverka överskuldsättningen i samhället.
Som en del i det arbetet remitterade regeringen i januari ett förslag om avtrappade ränteavdrag på lån utan trygga säkerheter. Huruvida förslaget i slutändan blir verklighet kommer att avgöras under budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen för 2025.
Dagens ränteavdragsbestämmelser innebär i praktiken att staten bidrar till att hushåll skuldsätter sig med lån utan trygga säkerheter, exempelvis sms-lån. Det är inte rimligt. Förslaget innebär därför att det från och med 2026 inte ska vara möjligt att få ränteavdrag på lån utan trygga säkerheter som en bostad eller ett fordon. Definitionen på vad som är en trygg säkerhet är baserad på om det finns ett regelverk som säkerställer att värdet på säkerheten är större än lånebeloppet vid lånetillfället. Sådana regelverk finns för bostäder, fordon och båtar men inte för andra typer av säkerheter.
Anf. 30 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansminister Elisabeth Svantesson för svaret. Precis som finansministern beskriver ökar överskuldsättningen, och det är ett stort problem, liksom överkonsumtion.
I dag ökar alltså överskuldsättningen i Sverige, och svenskarna blir allt fattigare. Skuldbeloppen blir allt högre, och nu accelererar utvecklingen. Det totala skuldbeloppet till Kronofogden har ökat med 3,8 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 35 procent jämfört med första halvåret 2022. Det är den högsta siffran någonsin.
För att tydliggöra allvaret: Skulderna till Kronofogden ökar med 50 miljoner per dag, en näst intill ofattbar summa. Blankolån eller så kallade sms-lån är en starkt bidragande orsak till denna utveckling. Ökningen av obetalda skulder sker främst bland unga, ensamstående föräldrar och äldre med låg pension. Många vittnesmål från ensamstående föräldrar visar att det nu finns människor i Sverige som till och med måste låna pengar för att köpa mat. Det är inte de som ska betala för de tuffa tiderna och utnyttjas av oseriösa företag.
I dag finns en uppsjö av företag som sysslar med så kallade snabba lån. En del fyller säkert sin funktion, men alltför många är helt oseriösa företag. Kreativiteten vad gäller avgifter för denna typ av lån är förbluffande. Det handlar om uppläggnings, utbetalnings, avi- och förmedlingsavgifter. Den genomsnittliga räntan för denna typ av lån är 800 procent. De oseriösa företagen brister i sin kreditprövning, och i många fall beviljas lån trots att det är helt uppenbart att låntagaren kommer att ha mycket svårt att återbetala.
Men regeringens förslag att trappa ned ränteavdraget för lån utan säkerhet, blankolån, riskerar att skicka människor i ännu djupare skuldsättning. Jag pratar inte om dem som tar dessa lån för överkonsumtion utan om de mest utsatta målgrupperna. De kommer att ha mycket svårt att återbetala.
Vi tycker att det är fel väg att gå när det endast är detta förslag som kommer. Det finns dessutom ett rättviseperspektiv som regeringen helt har bortsett från. Varför ska den som lånar för att köpa en ny bil eller båt få göra avdrag för räntan medan den som tvingas låna för att klara hyran, maten, hemtjänstavgiften, vårdkostnader eller mediciner inte ska få göra samma sak?
Det är min övertygelse att vårt samhälle bör sträva efter ekonomisk rättvisa och jämlikhet. Att enbart tillåta ränteavdrag för lån kopplade till vissa tillgångar medan andra lån, som är nödvändiga för många individers överlevnad, ignoreras är inte förenligt med dessa principer.
Min fråga till finansministern, fru talman, är därför: Vilka överväganden har regeringen gjort avseende rättvisan i dagens system för ränteavdrag, specifikt med tanke på dem som behöver blankolån för att täcka grundläggande levnadskostnader?
Anf. 31 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag vill än en gång tacka för interpellationen. Det är en viktig fråga som interpellanten lyfter, särskilt med tanke på att många människor just nu har det tufft och väldigt många fastnar i överskuldsättning.
En fråga som måste ställas är: Ska staten, skattebetalarna, subventionera och därmed också uppmuntra att individer skuldsätter sig med dåliga lån, som exempelvis sms-lån eller andra lån som man fastnar i under lång tid? Jag tycker inte det.
Jag kan förstå den som har en annan ingång i denna fråga, men för mig, som har sett exempel på att människor på olika sätt fastnar i överskuldsättning - det kan handla om spelskulder eller köp på kredit för att man just där och då inte har råd att handla på något annat sätt - står det klart att vi då alla har ett problem. Det gäller naturligtvis först och främst de personer som hamnar där, men detta påverkar hela samhället.
Därför jobbar vi i regeringen på bred front med denna fråga. Kronofogdemyndigheten, som jag ansvarar för, jobbar just nu väldigt aktivt med frågan. Vi har också en utredning som just nu bereds i Regeringskansliet, som handlar om hur man kan stärka konsumenternas roll och ställning när det gäller kreditgivning.
Jag har lite svårt att förstå att Socialdemokraterna tycker att det är en dålig idé att sluta uppmuntra denna typ av belåning. Den leder nämligen till just överskuldsättning för väldigt många.
Man ska självklart komma ihåg, fru talman, att detta inte är den enda fråga vi kommer att gå fram med i budgeten inför 2025. Redan i år stärker vi hushållen på olika sätt, till exempel genom att sänka skatten på arbete och pension, genom sänkt drivmedelsskatt och genom sänkt reduktionsplikt, vilket har gjort det betydligt billigare att tanka. Vi tar steg för steg för att underlätta för hushållen. Avtrappningen syftar till att ge hushåll en chans att anpassa sig och ställa om.
För mig är det dock svårt att förstå varför Socialdemokraterna håller fast vid att subventionering av denna typ av lån genom ränteavdrag skulle vara en bra idé, när vi vet att de i högre grad driver människor mot skuldsättning.
Anf. 32 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Vi socialdemokrater skulle önska att inget hushåll behövde ta blankolån över huvud taget. Men vi anser att det behövs andra förslag för att komma till rätta med detta.
Det nuvarande systemet för ränteavdrag gynnar dem som redan har ekonomiska tillgångar, såsom bilar, båtar och hus. Detta leder till ökad ekonomisk ojämlikhet eftersom de som inte har råd att äga sådana tillgångar utesluts från de förmåner som ränteavdrag innebär. Många människor kan vara tvungna att ta blankolån för att möta nödvändiga utgifter, och de borde inte missgynnas jämfört med dem som har tillgångar för att säkra lån.
Ett rättvist samhälle bör sträva efter att ge lika möjligheter och skydd för alla medborgare, oavsett deras ekonomiska situation. Genom att endast tillåta ränteavdrag för vissa typer av lån skapas en situation där de som redan är mest utsatta för ekonomisk osäkerhet hamnar ännu längre efter.
Vi behöver ett starkt socialt skyddsnät och ett effektivt välfärdssystem för att stödja dem som befinner sig i ekonomiskt utsatta situationer så att de inte hamnar hos Kronofogden. Jag pratar om familjer med låga inkomster, ensamstående föräldrar, särskilt de som har ensam vårdnad om barn och kan stå inför extra ekonomiska utmaningar, personer som arbetar men ändå lever i fattigdom på grund av låga löner, osäkra anställningar eller otillräcklig arbetstid samt ungdomar och vuxna som precis har påbörjat sin karriär eller utbildning. Minoritetsgrupper kan också stå inför extra hinder på arbetsmarknaden.
Att tillåta ränteavdrag för lån som täcker grundläggande levnadskostnader kan vara en del i att bygga upp skyddsnätet kring dessa grupper. Genom att göra det svårare för familjer att klara sig ekonomiskt riskerar vi att cementera en cykel av fattigdom som kan överföras från generation till generation.
Ojämlikheten kan även påverka barnfattigdomen. Många barn lever i dag i familjer som kämpar ekonomiskt och behöver ta blankolån för att täcka grundläggande behov. Genom att neka ränteavdrag för dessa lån riskerar vi att fördjupa barnens utsatthet. När föräldrar kämpar för att klara av att betala hyra och mat kan det påverka barnens hälsa, utbildning och framtidsperspektiv. Om vi inte tar itu med de grundläggande orsakerna till ekonomisk ojämlikhet och barnfattigdom riskerar vi att skapa en ojämn spelplan för barnen.
Fru talman! Min fråga till finansministern är: Kan regeringen se till att de ekonomiska förmånerna är mer rättvisa och tillgängliga för alla medborgare, oavsett ekonomisk situation eller tillgångar?
Anf. 33 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! När jag lyssnar på interpellanten får jag nästan känslan av att det är de här lånen som ska rädda dessa familjer. Min bild är att det är de här lånen som förstör för dessa familjer, de som har det allra svårast. Det har varit tider då jag har köpt både mjölk och smör på det dåvarande bensinkortet, på 90-talet. Jag gjorde det ibland, och det var inte en jättebra idé. Men vi fastnade inte i överskuldsättning.
Självklart ska man kunna låna. Den här debatten handlar inte om att svenskar ska kunna låna. Detta handlar om att staten, skattebetalarna, inte ska subventionera och uppmuntra den här typen av dålig skuldsättning.
Det är ju skillnad på lån och lån; det måste man ändå säga. Det är skillnad på att låna till en bostad där man har en säkerhet och på att som ung tjej låna till kläder. Det är lätt att klicka sig fram och beställa massor av kläder. Sedan får man problem och tar sms-lån på sms-lån, och detta uppmuntras av ett ränteavdrag.
Självklart ska man kunna låna, men staten och skattekollektivet ska inte subventionera. Det är vår grundinställning. Här låter det nästan som att Socialdemokraterna tänker tvärtom. Antingen ska alla ha samma ränteavdrag även om det är dåligt eller ska vi ta bort ränteavdraget för alla, för då blir det mer rättvist. Jag vet inte riktigt var Socialdemokraterna kommer att landa i den här frågan.
Man ska också komma ihåg att detta bara är en av många saker inför budgeten. Redan i år stärker vi på många olika sätt för de hushåll som har det sämst ställt. Jag har nämnt några saker, men det är också att bostadsbidraget både är förhöjt och förlängt. Det är jätteviktigt.
Jag vet hur det är att leva med små marginaler. Men nyckeln för de personer som gör det är dels att vi jobbar med överskuldsättning, dels att vi ser till att fler har ett jobb att gå till och kan försörja sig själva. Det är de problemen man ska ta tag i, inte att behålla ett ränteavdrag som statsfinansiellt handlar om - när det är fullt borttaget, om det nu blir så - 8 miljarder per år. De pengarna kan ju användas på annat sätt till hushållen, exempelvis.
Fru talman! För mig är denna fråga ganska enkel. Om man inte har säkerheter för lån - det finns olika regelverk för det - ska man heller inte ha den här typen av ränteavdrag. Det är skillnad på lån och lån. Att låna till en bostad är helt nödvändigt, och där är det inte fel att vi har det här ränteavdraget.
Anf. 34 Anna-Belle Strömberg (S)
Fru talman! Tyvärr är det så att vissa målgrupper måste ta de här blankolånen för att klara hyran och maten. Det är tyvärr så, och jag tror inte att någon av dem egentligen skulle vilja göra det.
Vi socialdemokrater anser att en nedtrappning av ränteavdraget för lån utan säkerhet, till exempel blankolån, inte är tillräckligt. Man behöver göra mer. Därför har vi andra konkreta förslag för överskuldsättningen, till exempel ett skuld- och kreditgivningsregister. Ett sådant verktyg skulle vara ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de som beviljas lån också har en förmåga att betala tillbaka.
Vi säger också att det ska vara tuffare tag mot oseriösa kreditgivningsföretag. De som brister i kreditprövning bör stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden. Vi säger också att man ska införa en karenstid på till exempel 24 timmar för utbetalning av snabblån. Det ska också finnas utrymme att ångra sig under karenstiden.
Överskuldsättningsutredningen konstaterar att det är tydligt att det behöver vidtas flera olika förslag och åtgärder samtidigt för att motverka den oönskade utveckling som vi ser. Vi socialdemokrater anser att förslagen är väl värda att överväga, till exempel ett sänkt och utvidgat räntetak och ett absolut kostnadstak. Detta är enkla men effektiva åtgärder som skulle ge en positiv effekt. Vi tycker att det inte räcker att, som regeringen gör nu, presentera enbart ett enda förslag som dessutom lägger bördan på dem som redan befinner sig i en svår situation.
Avslutningsvis vill jag tacka finansministern för debatten och passa på att ställa en sista fråga. Finns det planer på att reformera ränteavdragssystemet för att inkludera dem som behöver ett blankolån för nödvändiga utgifter som hyra och mat?
Anf. 35 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag upplever att vi har en gemensam syn på problembilden - det finns många som har det tufft, och man har hamnat i situationer där man har lånat av olika skäl. Självklart ska lån finnas kvar, men jag menar att det inte är självklart, utan tvärtom orimligt, att skattekollektivet och staten ska subventionera det.
Om vi vänder lite på saken: Något som ska uppmuntras ännu mer är sparande. Fler behöver få ha en lön att leva på, och fler behöver kunna sätta av lite pengar till ett sparkonto. Därför har vi fyra partier remitterat ett förslag om att göra ISK-sparande skattefritt upp till 300 000 kronor. Det är att premiera något som är väldigt bra, det vill säga att man har ett sparande, en buffert, så att man klarar sig längre fram, till exempel om man måste köpa en bostad eller till pension eller annat. Det är en väldigt tydlig linje från våra fyra partier.
En annan tydlig linje som den här debatten handlar om är att lån behövs men att dåliga lån försätter människor i överskuldsättning i svåra situationer. Barn växer upp med föräldrar som inte kan köpa mjölk, inte bara på grund av att det var problem för ett år sedan, utan för att man nu betalar så mycket ränta på ränta att hushållskassan blir lidande, och i slutändan också barnen.
Den här typen av ränteavdrag tycker jag är något dåligt. Vi avser att gå vidare med detta, men självklart återkommer vi inför budgeten med det här förslaget och många andra förslag som ska finnas med i budgeten för att stärka hushållen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.