Utländska hot mot svenska journalister
Interpellation 2020/21:673 av David Josefsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-22
- Överlämnad
- 2021-04-22
- Anmäld
- 2021-04-23
- Svarsdatum
- 2021-05-07
- Sista svarsdatum
- 2021-05-07
- Besvarad
- 2021-05-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I en skriftlig fråga till utrikesminister Ann Linde, inlämnad den 9 april 2021 (Utländska hot mot svenska journalister, 2020/21:2492), ställde jag följande fråga: Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att garantera att svenska journalister ska kunna arbeta obehindrat utan att ta emot hot från utländsk ambassadpersonal baserad i Stockholm?
Frågan ställdes med anledning av att den svenske journalisten Jojje Olsson berättat i medier att han fått hotmejl från Kinas ambassad i Stockholm.
I svaret den 21 april 2021 svarar utrikesministern på min fråga tillsammans med två andra skriftliga frågor med en helt annan frågeställning som berör huruvida Kinas ambassadör ska förklaras persona non grata.
Det bakomliggande syftet med sådana här hot kan antas vara att inte i huvudsak hindra den berörde journalisten från sin fortsatta gärning utan snarare att tydliggöra för andra svenska journalister att ett negativt rapporterande om Kina kan få konsekvenser.
Då utrikesministern i sitt svar till övervägande del besvarar de två andra frågeställningarna och endast i översiktliga ordalag berör att man också noggrant följer utländska diplomaters agerande i Sverige ser jag gärna att statsrådet utvecklar sitt svar på min fråga i en interpellationsdebatt i kammaren.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att garantera att svenska journalister ska kunna arbeta obehindrat utan att ta emot hot från utländsk ambassadpersonal baserad i Stockholm?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:673
Webb-tv: Utländska hot mot svenska journalister
Dokument från debatten
- Fredag den 7 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:121
- Protokoll 2020/21:121 Fredagen den 7 majProtokoll 2020/21:121 Svar på interpellation 2020/21:673 om utländska hot mot svenska journalister
Protokoll från debatten
Anf. 66 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! David Josefsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att garantera att svenska journalister ska kunna arbeta obehindrat utan att ta emot hot från utländsk ambassadpersonal baserad i Stockholm.
Regeringen och Regeringskansliet för en löpande dialog med de utländska ambassaderna i Stockholm. I denna dialog betonar vi regelbundet att yttrande- och tryckfriheten är grundlagsskyddad i Sverige. Vi framför även att journalisters arbete är en viktig del av demokratin och det demokratiska samtalet, både i Sverige och utomlands.
Utrikesdepartementet har exempelvis nyligen informerat den diplomatiska kåren i Stockholm om regeringens demokratisatsning Drive for Democracy. Ett av demokratisatsningens fokusområden är yttrande- och mediefrihet, och vid mötet med den diplomatiska kåren lyftes att oberoende medier är en av demokratins hörnstenar.
Enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser åligger det utländska diplomater i Sverige att iaktta svenska lagar och författningar. Detta innefattar även en skyldighet att respektera de grundläggande rättigheter som gäller här, inklusive yttrande- och tryckfriheten.
Som jag framförde i mitt svar på David Josefssons skriftliga fråga är det självfallet helt oacceptabelt att en ambassad gör hotfulla uttalanden mot en journalist. Vi kommer även fortsättningsvis att påpeka för utländska ambassader i Sverige att journalister har rätt att utföra sitt arbete fritt.
När det gäller specifikt Kinas ambassadör har vi vid ett flertal tillfällen framhållit att vi förutsätter att ambassaden respekterar svenska lagar och regler. Detta innefattar att respektera de grundläggande rättigheter som gäller här, inklusive yttrandefriheten.
Den som anser sig vara utsatt för en brottslig handling bör polisanmäla detta. Regeringen fortsätter att noggrant följa utländska diplomaters agerande i Sverige och vidtar åtgärder när det är nödvändigt.
Anf. 67 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
I tisdags var det pressfrihetsdagen. Den syftar till att öka medvetenheten om pressfrihetens betydelse. Men den ska också påminna beslutsfattare om skyldigheten att upprätthålla och försvara yttrandefriheten så som den uttrycks i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Den 28 mars skrev frilansjournalisten Jojje Olsson en artikel i Expressen om att det svenska klädföretaget H & M utsatts för omfattande bojkotter i Kina. Detta efter att H & M aktivt tagit ställning mot att köpa och sälja vidare bomullsprodukter producerade av slavarbetare i Xinjiang.
En dryg vecka senare fick journalisten ett mejl från den kinesiska ambassaden i Stockholm, något som återgavs i Expressen dagen efter. Det var inte första gången Jojje Olsson fick mejl från den kinesiska ambassaden, men det här brevet var anmärkningsvärt av två skäl.
Ambassaden konstaterade i mejlet att Taiwan inte är en del av Kina - ett resonemang som den kinesiska ambassadören delvis upprepade i SVT några veckor senare. Kina hävdar vanligtvis att Taiwan är en del av Fastlandskina.
Mejlet innehöll också ett antal hotfulla formuleringar och avslutades med följande ord: "Vi uppmanar dig att omedelbart upphöra med dina felaktiga handlingar, i annat fall kommer du till slut att möta konsekvenserna av dina handlingar." Mejlet var inte undertecknat av någon enskild person utan endast av kinesiska ambassaden i Sverige, och det var skickat från en mejladress som tillhör den politiska sektionen på Kinas ambassad i Stockholm.
Journalistförbundet har fördömt hoten, och Reportrar utan gränsers ordförande i Sverige konstaterade att formuleringarna i mejlet borde vara grund för en polisanmälan. Han uppmanade också regeringen att "lägga i en ny växel i det diplomatiska hanterandet av Kina".
Fru talman! Utrikesministern säger nu i sitt svar till mig att den som anser sig vara utsatt för en brottslig handling bör polisanmäla detta. Men det är här Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser kommer in. Precis som utrikesministern påpekar är nämligen all diplomatisk personal i Sverige bunden av Wienkonventionen och ska därmed följa värdlandets lagar och författningar. Men Sverige är också bundet att följa konventionen i det att vi inte får eller kan lagföra eventuella brott av diplomatisk personal. Därmed utreder polisen inte heller sådana misstankar. Det blir en fråga för regeringen att hantera.
Fru talman! Syftet med sådana här mejl är givetvis inte primärt att tysta mottagaren. Syftet är att skicka en signal till andra journalister om hur Kinas regim ser på kritisk rapportering och att få dessa att idka självcensur. Därför är detta inte bara ett hot mot en enskild journalist. Det är ett hot mot möjligheten att i Sverige fritt och oberoende rapportera om Kina. Och när detta sker genom diplomatisk personal stationerad här i Sverige är det inte en fråga för polis och rättsväsen - det är en fråga för utrikesministern.
Så min fråga är återigen: Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att garantera att svenska journalister kan arbeta obehindrat, utan att ta emot hot från utländsk ambassadpersonal baserad i Stockholm och Sverige?
Anf. 68 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Sverige har en lång historia av grundlagsskydd för tryck- och yttrandefrihet. Enligt internationella mätningar tillhör Sverige de länder i världen som har störst pressfrihet. Journalister i Sverige kan och ska kunna arbeta fritt och på ett oberoende sätt publicera artiklar och reportage i svenska medier. Oberoende medier är en central del av den svenska demokratin. Sedan länge råder fri debatt och åsiktsbildning i landet. Publiceringar i eller utanför medierna ska naturligtvis kunna både kritiseras och diskuteras.
Även utländska diplomater ska kunna framföra sina ståndpunkter i Sverige. Yttrandefriheten tillkommer även till exempel ambassadörer. Enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser ingår det i en diplomats uppgifter att i den mottagande staten tillvarata den sändande statens och dess medborgares intressen inom de av folkrätten medgivna gränserna. En diplomat ska också främja förbindelserna mellan den sändande staten och den mottagande staten. Att utländska diplomater förmedlar sina uppfattningar i olika sammanhang är därför naturligt.
Otillåtna påtryckningar för att stoppa eller ändra publiceringar i fria och oberoende medier är dock alltid oacceptabla. Som jag redogjort för i tidigare svar är alla i Sverige, också utländska diplomater, skyldiga att respektera svenska lagar och regler. Detta framgår uttryckligen av artikel 41 i Wienkonventionen. På motsvarande sätt är svenska diplomater utomlands skyldiga att respektera den mottagande statens lagstiftning i länder där de verkar.
I vår dialog med utländska ambassader framhåller vi återkommande skyldigheten att respektera svensk lagstiftning, inklusive skyddet för yttrandefriheten. Utrikesdepartementet tillhandahåller även information till de utländska ambassaderna om svenska lagar och regler. Det kommer vi att fortsätta att göra.
De utländska ambassadernas närvaro och verksamhet är viktig för våra bilaterala relationer. Det diplomatiska utbytet i Stockholm mellan Sverige och andra länder underlättar för samarbete på flera områden. Genom de utländska ambassaderna har Sverige en viktig kanal för att föra fram våra utrikespolitiska prioriteringar, inte minst rörande mediers oberoende. Vi har ett grundläggande intresse av att hålla kanalerna för dialog öppna. Det är viktigt att kunna föra en dialog med andra länder även om frågor där vi har olika uppfattningar, inklusive frågor om yttrandefrihet. Jag kommer att fortsätta att lyfta frågorna om mediers roll för demokratin i våra bilaterala kontakter.
Anf. 69 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag håller med utrikesministern: Den svenska yttrandefriheten är något vi ska värna och skydda. Givetvis handlar yttrandefriheten också om diplomaters rätt att yttra sig. Men detta är inte åsiktsyttringar utan något helt annat.
Den kinesiska regimen blir alltmer aggressiv mot utländska journalister som rapporterar kritiskt. Allt fler journalister har på senare tid på grund av sitt arbete tvingats lämna Kina. Mest uppmärksammad är kanske John Sudworth från BBC, som lämnade Kina för Taiwan för cirka en månad sedan. Bedömare säger att cirka 20 utländska journalister har tvingats bort från Kina bara det senaste året.
Vad som händer i Kina är givetvis svårt för oss här i Sverige att påverka. Men vi kan påverka hur Kina beter sig här, i Sverige.
Syftet med den kinesiska aggressionen är inte primärt att tysta de enskilda journalister som blir utsatta. Det är att få andra journalister att inse att det kommer att ha ett pris att agera på ett sätt som inte ligger i Kinas intresse.
Fru talman! Det kinesiska påverkansarbetet inkluderar inte bara journalister. Den svenska Säkerhetspolisen beskriver i sin årsbok för 2021 hur man har sett det kinesiska underrättelsehotet breddas och fördjupas. Det omfattar nu också påtryckningar och hot mot bland andra politiska beslutsfattare och offentliga personer.
För ungefär en månad sedan rapporterades i medierna att två danska politiker blivit uppringda av den danska säkerhetspolisen PET. PET hade fått hemlig underrättelseinformation som indikerade att Kina, med stöd av den nya säkerhetslagen i Hongkong, skulle försöka begära politikerna utlämnade. Detta på grund av deras inblandning när en demokratiaktivist från Hongkong hoppat av. Nu ville säkerhetspolisen informera politikerna om att de borde undvika resor till länder med utlämningsavtal med Kina eller Hongkong.
Fru talman! Vi står inför ett val. Antingen agerar vi mot hot och påtryckningar från regimer som den kinesiska. Med kraft och resoluthet visar vi att vi inte accepterar att man under diplomatisk täckmantel hotar journalister och i förlängningen det fria ordet.
Eller också står vi passiva inför auktoritära regimers påverkan och utpressning. Det skulle innebära att journalister får börja idka självcensur. Vi som politiker får undvika att göra utspel som kan vara misshagliga för den kinesiska regimen. Personer som vågar stå upp mot Kina i handling får acceptera att de inte längre kan resa fritt.
Detta är det val vi har att göra.
Utrikesministern konstaterar i sitt svar till mig att det självfallet är oacceptabelt att en ambassad gör hotfulla uttalanden mot en journalist. Det är, fru talman, en viktig markering att utrikesministern gör detta uttalande här i riksdagens talarstol.
Men jag, och många med mig, tror att det behövs mer. Eftersom den kinesiska ambassadens hot mot journalister som Jojje Olsson kunnat ske kan vi konstatera att åtgärderna hittills inte varit tillräckliga. Ambassaden har inte backat undan, tvärtom. Man har flyttat fram sina positioner, och man har höjt tonläget.
Frågan är alltså: Ska utländska ambassader i Sverige kunna fortsätta att trakassera svenska journalister? Det är valet vi har att göra.
Anf. 70 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Självfallet ska ambassader inte trakassera journalister. Detta har jag upprepat gång på gång vid otaliga tillfällen i frågesvar, hos journalister, i denna kammare - jag har besvarat 71 frågor om Kina, och jag har vid minst åtta tillfällen tagit upp detta i utskotten och haft sju interpellationsdebatter om det. Jag upprepar det igen eftersom interpellanten uppenbarligen inte har lyssnat på vad jag har sagt tidigare.
Självfallet är det oacceptabelt att en journalist hotas eller trakasseras. Om interpellanten tror något annat tror han fel.
Yttrandefriheten och mediearbetarnas ställning är en fråga som regeringen följer noga både i Sverige och utomlands. Detta avspeglas bland annat i Utrikesdepartementets rapporter om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
När det gäller situationen i Sverige har regeringen under ledning av kultur- och demokratiministern genomfört ett strategiskt arbete som resulterat i handlingsplanen Till det fria ordets försvar. Arbetet har fortsatt med ett antal processer och uppdrag för att uppmärksamma, förebygga och avhjälpa hot riktade mot bland annat journalister. Kultur- och demokratiministern har också tagit upp frågan på EU-nivå.
Att främja yttrandefrihet och att stödja journalisters möjligheter att verka fritt är också viktiga delar i regeringens demokratisatsning, Drive for Democracy. Utrikesdepartementet och svenska utlandsmyndigheter har genomfört mängder av aktiviteter inom ramen för demokratisatsningen och dess prioriterade områden. Svenska ambassader har arrangerat och stöttat projekt och evenemang som syftar till att stärka journalisters ställning i deras verksamhetsländer.
Sverige har varit involverat i det internationella arbetet kring stärkandet av journalisters säkerhet och respekt för yttrandefrihet och mediefrihet. Regeringen lägger även stort fokus på dessa frågor i internationella forum.
Inom ramen för det pågående svenska OSSE-ordförandeskapet fokuserar vi särskilt på rätten till yttrandefrihet och mediefrihet. Bland annat anordnar vi en konferens om mediefrihet inom ramen för ordförandeskapet den 18 och 19 maj. Sverige värnar också om det viktiga arbete som utförs av OSSE:s mediefrihetsrepresentant liksom institutionens mandat och oberoende.
OSSE:s mediefrihetsrepresentant besökte Sverige så sent som den 23 april. Vid besöket uttrycktes vårt starka stöd, och utmaningar rörande mediers situation och möjlighet att verka oberoende diskuterades.
Sverige stöder en mängd olika insatser för pressfrihet och journalisters säkerhet. Vi är den största givaren av frivilliga bidrag till Unesco. Detta stöd går till Unescos arbete inom utbildning, press- och yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Sverige stöder också andra delar av Unescos verksamhet. Detta är ett tydligt svenskt ställningstagande för pressfrihet.
Inom det internationella utvecklingssamarbetet satsar regeringen medel för att arbeta med demokrati och stärka pressfriheten, inte minst i länder i Östeuropa. Genom dessa åtgärder bidrar vi till att motverka desinformation. Vi förbättrar också möjligheten för människor i de berörda länderna att få tillgång till fri och oberoende journalistik.
Frågor om mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet, tas regelbundet upp i bilaterala samtal mellan regeringen och företrädare för andra länder, däribland den diplomatiska kåren i Stockholm. Detta gäller inte minst diplomater från länder där läget för de mänskliga rättigheterna är oroväckande. Vi kommer som sagt även i fortsättningen att framhålla vikten av yttrandefrihet i vår dialog med den diplomatiska kåren.
Anf. 71 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag vet inte om utrikesministern riktigt lyssnade på vad jag sa. Jag berömde ju utrikesministern för hennes tydliga ställningstagande. Jag tycker inte att något som görs är fel, men som jag sa tror jag inte att det räcker. Det är detta som den här debatten handlar om.
"Modiga och oberoende journalister är en nödvändighet för att vår demokrati ska fungera." Så skrev EU-ministern Hans Dahlgren på sociala medier i början av veckan med anledning av Pressfrihetens dag. Han avslutade inlägget med orden: "Detta är oacceptabelt. Journalister behöver få ett bättre skydd, och de måste kunna utöva sitt yrka fritt - annars stannar demokratin!"
Det vi har debatterat i dag är om diplomatisk personal baserad i Sverige ska kunna hota svenska journalister och vilka åtgärder regeringen i sådana fall ska vidta. Jag tycker att vi ska ta EU-ministern på orden och konstatera att journalister behöver få ett bättre skydd mot hot i Sverige. Om auktoritära regimer hotar svenska journalister genom diplomatisk personal som är baserad i Sverige är det inte bara ett problem i den auktoritära staten. Då är det ett problem här i Sverige.
Fru talman! Reportrar utan gränser summerar det bra när de konstaterar att regeringen måste lägga in en ny växel i det diplomatiska hanterandet av Kina. Med detta vill jag tacka utrikesministern för dagens debatt.
Anf. 72 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Tack till David Josefsson, som tar upp de viktiga frågorna om journalisters möjligheter att verka och att det inte är acceptabelt att hota journalister i Sverige!
Sverige har länge haft en stark röst i frågor om yttrandefrihet och mediers oberoende. Vi har satt frågan om journalisters säkerhet i fokus i flera olika internationella organ. Vi arbetar aktivt med att stärka ansvarsutkrävande för hot och andra typer av trakasserier mot utövare av yttrandefriheten.
Regeringen kommer att fortsätta att lyfta fram vikten av yttrandefrihet i våra bilaterala kontakter med andra länder och i internationella forum. Vi kan aldrig acceptera att hot riktas mot journalister för att de gör sitt viktiga jobb. Och vi kommer att fortsätta att påpeka för utländska ambassader i Sverige att journalister har rätt att utföra sitt arbete fritt. Om detta råder ingen tvekan.
Rätten till yttrandefrihet, pressfrihet och mediers oberoende är grundstenar i regeringens arbete för de mänskliga rättigheterna och kommer så att förbli.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.