utredning av arbetsplatsolyckor

Interpellation 2000/01:311 av Wisberg, Carlinge (v)

den 8 mars

Interpellation 2000/01:311

av Carlinge Wisberg (v) till statsrådet Mona Sahlin om utredning av arbetsplatsolyckor

I en artikel i Dagens Arbete (DA) kan man ta del av en granskning som tidningen har genomfört av dödsfall på arbetet i de fyra fackförbunden Metall, Industrifacket, Pappers och Grafikerna mellan åren 1997 och 2000.

Resultatet som Dagens Arbete kan redovisa är nedslående @ alla fakta som här redovisas är hämtade från Dagens Arbete: Under 1997@2000 har 29 personer inom industrin dött i olyckor på sina arbeten.

Av de 28 olyckorna (två förolyckades vid samma tillfälle) har tre lett till åtal och rättegång. De åtalade friades. I ett fall är arbetsgivaren (företagets vd) åtalad och rättegång väntar. I två fall har åklagaren delgivit någon, misstanke, troligen väntar rättegång. Polisens förundersökning har lagts ned i 19 av de 28 fallen och i tre fall pågår fortfarande förundersökning.

Nu är det inget unikt för industrin att någon sällan ställs till svars för olyckor med dödlig utgång. DA har granskat domar som rapporterats in till Arbetsmiljöverket under åren 1995 t.o.m. 1999. Under de fem åren dog 289 anställda på sina jobb, under den perioden ledde 18 dödsolyckor till rättegång. Vid 11 av de 18 rättegångarna friades de åtalade, vid de 7 resterade rättegångarna blev det fällande domar.

Bristande tillsyn och underhåll kan sällan betraktas som skäl nog att ställa någon till svars vid dessa situationer. Avsaknad av tydlig delegationsordning för arbetsmiljöarbetet har inte heller haft någon större betydelse för utgången av ansvarskrävande.

Vad värre är, är att Yrkesinspektionen tydligen sällan påtalar bristande dokumentation över ansvarsfördelning vad beträffar arbetsmiljöarbetet, något som Kenneth Strand på Industrifacket kommenterar på följande sätt:

"Man borde kunna begära tuffare krav från Yrkesinspektörerna att de ser till att delegationen av ansvar på företagen är tydlig. Instruktionerna för delegationsordning kom i början på 1990-talet. Det är inte rimligt att man inte klarat ut den delen ännu."

Obligatorisk bot bör tillämpas om Arbetsmiljöverkets föreskrifter ej följs samt vid varje konstaterad arbetsplatsolycka.

I det offentliga samtalet omkring den här frågan och varför det ser ut som det gör kan man skönja olika förklaringar som bottnar i att det skulle kunna saknas nödvändig kompetens. Man kan också få uppfattningen att det skulle behöva föreligga någon form av uppsåt för att det skulle vara möjligt att driva frågorna till rättslig prövning.

Jag tar inte ställning till varför situationen är som den är, jag bara konstaterar att situationen är otillfredsställande och att något måste göras. Ur mitt eget perspektiv handlar det naturligtvis om, på kort sikt, att gällande lagstiftning ska tillämpas fullt ut. Det innebär naturligtvis att också tillsynen skärps.

I ett längre perspektiv skulle en förändrad lagstiftning liknande den som finns i en del andra länder där det går att åtala juridisk person, i det här fallet företag, kunna vara en framkomlig väg för att åstadkomma en högre grad av rättslig prövning då det gäller olycksfall med dödlig utgång på arbetsplatserna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

1.Avser statsrådet att vidta åtgärder som innebär att en bättre rättslig prövning sker av arbetsplatsolyckor?

2.Avser statsrådet vidta några åtgärder så att företagsbot används oftare när Arbetsmiljöverkets föreskrifter ej följs?