Utvecklingen för kooperativ vindkraft
Interpellation 2009/10:168 av Bolund, Per (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-12-10
- Anmäld
- 2009-12-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2010-01-20
- Svar fördröjt anmält
- 2010-01-21
- Besvarad
- 2010-01-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 december
Interpellation
2009/10:168 Utvecklingen för kooperativ vindkraft
av Per Bolund (mp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Under det senaste året har utvecklingen för kooperativ vindkraft försämrats dramatiskt. Enligt en undersökning genomförd i sju av Sveriges största vindkraftkooperativ, som tillsammans står för 60 procent av den andelsägda vindkraften, har efterfrågan på andelar rasat under 2009. Jämfört med hösten 2008 har antalet sålda andelar och intresseanmälningar minskat med mellan 80 procent och 95 procent.
Den kooperativa vindkraften har fram till i år stått för drygt 10 procent av den samlade svenska vindkraftsproduktionen. Potentialen för kooperativ vindkraft i framtiden kan vara betydligt större. Enligt en opinionsmätning är nästan varannan person i Sverige intresserad av att bli delägare i ett vindkraftverk. Detta motsvaras av utvecklingen i Danmark där över 150 000 familjer i dag är delägare i ett vindkraftkooperativ och där den kooperativa vindkraften varit starkt bidragande till att göra Danmark till ett av världens mest framstående vindkraftsländer.
Med tanke på den kooperativa vindkraftens stora potential är den kraftiga tillbakagången under 2009 mycket oroande. En utveckling av kooperativ vindkraft har också visat sig öka acceptansen för vindkraft generellt i Sverige. Utan ett tillskott av nya kraftverk från vindkraftskooperativ blir därför det svenska målet att kraftigt expandera vindkraften betydligt svårare att nå.
Jag vill med anledning av detta fråga näringsministern:
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att den kooperativa vindkraften ska överleva och få en positiv utveckling i Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:168
Webb-tv: Utvecklingen för kooperativ vindkraft
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:66 Fredagen den 29 januariProtokoll 2009/10:66 3 § Svar på interpellation 2009/10:168 om utvecklingen för kooperativ vindkraft
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Per Bolund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den kooperativa vindkraften ska överleva och få en positiv utveckling i Sverige.
Jag delar Per Bolunds uppfattning att andelsägandet är betydelsefullt eftersom det kan bidra till en ökad acceptans för vindkraft.
Utbyggnaden av vindkraften stöds i dag framför allt via systemet med elcertifikat. Produktionen av förnybar el från vindkraft har mer än fördubblats de senaste tre åren. År 2009 byggdes mer vindkraft än något tidigare år.
Sedan alliansregeringen tillträdde har vi genomfört ett stort antal förbättringar av möjligheterna att bygga ut vindkraften, bland annat genom att förenkla tillståndsprocessen och reglerna för nätanslutning. Genom budgetpropositionen för 2009 tillfördes dessutom utökade medel för bland annat länsstyrelser och miljödomstolar för att möjliggöra en snabbare handläggning av vindkraftprövningar.
Regeringen har högt ställda mål för förnybar energi. I den energiproposition som överlämnades till riksdagen i mars förra året föreslogs att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Samtidigt gjordes bedömningen att ett nytt mål i elcertifikatssystemet bör sättas till 25 terawattimmar till år 2020 jämfört med läget år 2002. En utgångspunkt för att nå dessa mål på ett kostnadseffektivt sätt är att styrmedlen så långt som möjligt är generella. Elcertifikatssystemet skapar möjligheter för en ökad förnybar elproduktion oberoende av anläggningarnas teknik och storlek. Den långsiktiga lönsamheten för investeringar i ny förnybar elproduktion avgörs av priset på el och elcertifikat. Förslagen innebär en kraftig höjning av ambitionsnivån och syftar till att det även i framtiden ska vara lönsamt för bland annat privatpersoner att investera i vindkraft.
Sammantaget anser jag att detta visar att regeringen arbetar målmedvetet för att skapa goda möjligheter för investeringar i såväl småskalig som storskalig vindkraft oavsett formerna för ägandet. Därmed skapas även förutsättningar för en positiv utveckling av kooperativ vindkraft.
Anf. 2 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Jag får tacka näringsministern för svaret även om jag hade hoppats på lite mer. Man blir lite förvirrad när näringsministern säger att andelsägandet är betydelsefullt men samtidigt inte är beredd att vidta några som helst åtgärder för att rädda den kooperativa eller andelsägda vindkraften.
Jag säger "rädda" därför att situationen för andelsägd vindkraft är akut i Sverige som det ser ut just nu. Tidigare har den andelsägda vindkraften stått för ungefär 10 procent av vindkraft i Sverige. Det har varit ett ganska viktigt bidrag inte minst, precis som näringsministern påpekar, för att öka acceptansen även för annan vindkraft i Sverige.
Intresset för att vara ägare i ett kooperativt vindkraftverk har varit stort, och trenden har varit väldigt snabbt ökande. Det har varit en snabb ökning av den kooperativa vindkraften. Men för drygt ett år sedan kom Skatteverket med en ny regeltolkning om en befintlig skatt som man började ta ut på just kooperativa vindkraftverk. Det har fått fullständigt förödande effekter för den kooperativa vindkraften i Sverige.
Intresset för vindandelar har fullständigt rasat under 2009 jämfört med 2008. Antalet anmälningar från människor som vill gå in och investera i förnybar vindproduktion i kooperativ form har minskat med upp till 95 procent. Av 20 kunder som fanns 2008 finns en kvar 2009, och 19 har försvunnit. Det är så klart en fullständig katastrof för vilken marknad som helst. Men för just den här marknaden som är så viktig för att vi ska få ökad förnybar elproduktion är det extra allvarligt.
Mitt intryck när jag läser svaret är att näringsministern inte verkar inse vidden av hur dåligt det går för andelsägd vindkraft i Sverige. Vi ser i andra länder hur den andelsägda vindkraften är ett väldigt viktigt bidrag till utvecklingen av förnybar energi. I till exempel Danmark har man mer än 150 000 hushåll eller individer som har gått in och investerat i kooperativ vindkraft.
Den utvecklingen var på väg också i Sverige, och det var väldigt positivt. Men sedan kom tolkningen från Skatteverket. Då var vi många som trodde att regeringen skulle rätta till misstaget och att man snabbt skulle inse vilka konsekvenser det skulle få och vidta åtgärder för att minska skattens skadeverkningar på något sätt.
Det är den sorgligaste biten i hela historien. Det hade räckt med så lite. Det hade räckt med ett snabbt uttalande från näringsministern att konsekvenserna var oacceptabla och att regeringen direkt skulle se över vad det skulle få för konsekvenser och vilka åtgärder man skulle kunna vidta.
Om näringsministern hade gjort det hade man kunnat lugna marknaden och alla de människor som hade ett intresse av att gå in och investera i andelsägd vindkraft, men inget sådant besked har kommit. Näringsministern tycks i stället helt ha undvikit debatten och inte varit närvarande trots att det ändå är näringsministern som har ansvaret för energifrågor i regeringen och borde vara den naturliga parten att föra en diskussion med.
Genom tystnaden har näringsministern låtit hela branschen för andelsägd vindkraft i princip dö ut i Sverige. Det är en av de viktigaste frågorna. Varför har näringsministern inte gjort någonting för att försöka lösa problemet? Jag utgår från att det inte kan vara en ekonomisk fråga. Uttagsskatten skulle som mest, om man är positiv, inbringa ungefär 10 miljoner till statskassan. Det är mycket, men det är försumbart för Sverige som nation. Det kan inte vara av ekonomiska skäl man väljer att inte agera.
Näringsministern är oss svaret skyldig. Varför har man inte valt från regeringens sida att vidta några åtgärder? Det räcker inte med att upprepa, som näringsministern gör i svaret, de åtgärder som man har vidtagit för vindkraften i stort. Det har uppenbart inte lett till några positiva effekter för den kooperativa vindkraften. Den håller på att slås ut. Därför behövs det åtgärder som är riktade mot just den delen. Varför kommer inga besked, Maud Olofsson?
Anf. 3 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Det byggs vindkraft som aldrig förr i Sverige. År 2009 blev med bred marginal ett rekordår. Över 200 vindkraftverk, med en kapacitet på mellan 450 och 500 megawatt tillsammans, har byggts under förra året i landet. Det är en fördubbling jämfört med 2008. Enligt Mattias Rapp, som är vd för Svensk Vindenergi, har vi nu nått den utbyggnadstakt som krävs för att nå de svenska åtagandena om förnybar el i EU fram till 2020. Jag tycker att det är en glädjande utveckling. Jag hoppas att också Per Bolund gläds åt det.
Så sent som den 15 juni förra året sade Per Bolund så här i kammaren: "Man kan ändå konstatera att vindkraftsbranschen har drabbats mer av lågkonjunkturen än många andra branscher, och det måste bero på något. Uppenbarligen räcker inte regeringens styrmedel och det regelverk som vi har i dag till för att hjälpa vindkraften ur svackan."
Jag tycker att Per Bolund ska ta tillfället i akt och erkänna att han hade fel då. Han drog en förhastad slutsats. År 2009 blev ett rekordår. Per Bolund målade fan på väggen, om man får säga så i kammaren. Man kan konstatera att vindkraftsbranschen stod stark i den värsta lågkonjunktur vi har sett i modern tid.
Fru talman! Per Bolund har däremot rätt i en del, och det är att antalet sålda andelar i vindkraftskooperativ har minskat kraftigt. Det oroar mig. Jag anser att vindkraftskooperativ har en väldigt viktig roll för att skapa ett folkligt engagemang och en acceptans för vindkraftsutbyggnad generellt sett.
Frågan är då hur man löser det problem som har uppstått mycket till följd av att Skatteverket har börjat tillämpa befintliga regler. Det är bra att Per Bolund säger att det är befintliga regler. Det är inga nya regler som regeringen har hittat på, utan det är befintliga regelverk inom kooperativ beskattning som man har börjat tillämpa också på vindkraftskooperativ.
Det duger inte att säga att vi inte ska ha någon uttagsskatt och att vindkraftskooperativ ska undantas. Det håller inte, för då kommer vi garanterat att få EU på oss. EU:s statsstödsregelverk kommer att slå ned som amen i kyrkan. Det innebär en ny osäkerhet för en bransch som behöver långsiktighet och säkerhet. Kan man då hitta någonting annat? Centerpartiet har, i nära dialog med vindkraftskooperativen och LRF som förstår den kooperativa beskattningen generellt, tittat på om man kan skapa en generell alternativregel som innebär att den som satsar ett stort kapital i ett vindkraftskooperativ får göra ett skäligt avdrag för det. I dag får man bara göra avdrag för omsättningen i en kooperativ förening. Just för vindkraftskooperativ är omsättningen liten och det insatta kapitalet stort. Skulle man skapa en generell alternativ regel som säger att man får göra avdrag mot insatt kapital i stället skulle man i princip neutralisera effekten av uttagsbeskattningen.
I debatten här lyfte Per Bolund fram Danmark. Det är värt att notera i kammarens protokoll att Danmark har uttagsbeskattning på kooperativ vindkraft. Det är inte det som är problemet. Vi måste sluta snacka ned, för det gör också branschen själv, den kooperativa vindkraften. Man har byggt det på att den skulle vara skattebefriad. Nu måste vi hitta en alternativregel. O2 Vindel har till exempel tyckt att den alternativregel som Centerpartiet har lyft fram är en bra lösning.
Anf. 4 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tycker att det är rätt anmärkningsvärt att Per Bolund, som har ett engagemang i miljöfrågorna, snackar ned vindkraften, precis som Roger Tiefensee säger. Är det inte det ena, så är det det andra. Jag trodde att den övertygelse i miljöfrågorna som Per Bolund har skulle leda till att han använde lite försiktigare ord och var lite gladare över de positiva saker som händer. Jag tror att Per Bolund har politiska motiv för att snacka ned detta. Han tycker att det är otroligt besvärande att den här regeringen gör mer än vad som hände under den tid när Miljöpartiet hade något inflytande. Jag tror att det är den bakomliggande orsaken. Jag tycker att det är tråkigt.
Jag skulle tycka att det var väldigt roligt om Per Bolund och Miljöpartiet uppskattade att vi faktiskt har en större vindkraftsutbyggnad än någonsin. Det borde vi kunna förenas kring därför att vi tycker att den här kraftkällan är bra. Jag tror att det spelar roll om man pratar positivt om vindkraftsutbyggnaden eller inte. Det har Per Bolund rätt i, och det har jag ägnat mig åt hela tiden. Jag har försökt att beskriva alla de saker som vi gör på den positiva sidan. Det handlar om elcertifikatssystemen, tillståndsgivningen som vi snabbar på, bättre och enklare anslutningar, utbyggnad av kraftnäten och så vidare. Det är viktiga signaler. Jag har haft överläggningar med bankerna för att de ska förstå certifikatsystemet och kunna läsa marknaden på ett bättre sätt. Vi behöver göra många saker för att vindkraften ska byggas ut.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi som ledande politiker också berättar sanningen och inte bara svartmålar. I det här fallet tolkar jag det så att det bara sker av politiska skäl och inte därför att man vill vindkraften väl.
Det är precis som Roger Tiefensee säger att uttagsbeskattningen är en lagstiftning som har funnits sedan 1928. Den har funnits väldigt länge. Det blir väldigt konstigt att undanta just vindkraft från detta. Vi skulle få EU på oss om vi skulle göra den här förändringen, precis som Roger Tiefensee säger.
Vad gör man då? Det är klart att regeringen följer allt det som händer när det gäller vindkraften, inklusive det som händer efter uttagsbeskattningen och hur kooperativen påverkas. Därför tycker jag att det är bra att Roger Tiefensee beskriver vad man gör här i riksdagen för att hitta alternativa lösningar. Vi för en dialog för att kunna hitta bra lösningar.
Jag noterar dock att Miljöpartiet inte har kommit med ett enda förslag. Jag lyssnade väldigt noga på vad Per Bolund sade, men det kom inte ett enda förslag. Det finns inget enklare att göra i en politisk roll än att bara klaga, Per Bolund. Det är svårare att hitta lösningarna. Jag har levererat en massa lösningar för att öka vindkraftsutbyggnaden. Det har resulterat i att vi har en rekordstor utbyggnad just nu. Per Bolund klagar över en massa saker men har faktiskt inte något bra track record i det här sammanhanget.
Utnyttja gärna tiden! Jag är beredd att lyssna också på Per Bolund om han har goda förslag och idéer om detta. Vi har en gemensam ambition. Vi vill ha mer vindkraft. Vi vill ha fler som investerar, inklusive kooperativen. Välkommen att presentera förslagen!
Anf. 5 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Det här blev en lustig debatt som handlar om mitt engagemang för vindkraften snarare än om det verkliga problemet, det vill säga hur situationen ser ut. Vi borde kunna vara överens om att den kooperativa vindkraften går väldigt dåligt i Sverige. Den förlorar 95 procent av sina intresserade kunder. Det vore intressant om vi kunde föra en diskussion om det.
Men om ni nu vill prata om min inställning till vindkraften kan vi absolut göra det. Jag tror inte att någon, utom mina mest intensiva politiska opponenter, skulle påstå att jag svartmålar förnybar energi i någon form eller att jag på något sätt är negativt inställd till det. Det är fullständigt nonsens. Jag tror att jag tvärtom mer än i princip någon annan har kämpat både för vindkraft och för andra former av förnybar energi.
Anledningen till att jag har väckt den här frågan om andelsägd vindkraft är just att jag ser med väldigt stor oro på den utveckling som sker. Jag skulle vilja att regeringen vidtog fler aktiva åtgärder. Skillnaden mellan mig och Maud Olofsson eller mellan Miljöpartiet och Centerpartiet är att vi vill mer. Vi vill ha bättre villkor för den förnybara energin. Vi vill ha mer stöd och en snabbare utbyggnadstakt än vad regeringen har åstadkommit. Jag kan förstå att det är svårt för regeringsföreträdare att acceptera det, men det är så det ser ut.
Näringsministern lyssnar väldigt dåligt på den debatt som har varit. Jag har varit uppe här i kammaren ett antal gånger och debatterat, framför allt med finansministern men även med företrädare för näringsministerns eget parti. Under debattens gång har vi lyft fram flera olika alternativa lösningar. Det viktigaste för oss är inte vilken lösning som kommer fram utan att det kommer fram en lösning och att regeringen försöker göra någonting över huvud taget. Tyvärr har det inte hänt än så länge.
Vi har diskuterat möjligheten att ha ett undantag. Det finns redan undantag på energiområdet, till exempel för lantbrukare som använder biobränsle från gården till att värma upp sitt eget hus. Det finns undantag från just uttagsskatten. Det har uppenbarligen gått tidigare, och man kunde ju försöka. I stället för att kapitulera och säga att EU kommer att säga nej, hypotetiskt, väljer man att inte göra någonting över huvud taget. Det är en väldigt, väldigt passiv och tråkig hållning.
Centerpartiet är ett parti som brukar förknippas med en positiv inställning både till kooperativ och till vindkraft. Nu när den andelsägda vindkraften har enorma problem i Sverige sker mycket lite. Det är förvånande att det ska behöva ta ett år för Centerpartiet att ens börja skissa på några förslag. Än så länge har vi inte sett någonting av det. Uppenbarligen är regeringen inte överens eftersom Maud Olofsson inte tar upp några förslag i sitt svar på min interpellation. Det ska bli intressant att följa diskussionen inom alliansen och se om det kommer något förslag under den här mandatperioden.
Även om förslag kommer är problemet redan här. I och med att det tog ett och ett halvt år innan man ens började fundera på att komma med några förslag har marknaden i princip slagits ut. Den kärnfråga som jag fortfarande inte fått något svar på, Maud Olofsson, är varför ni inte gjort någonting hittills. Varför har det tagit så lång tid innan ni ens börjat acceptera att det är ett problem?
Jag kan notera att Centerpartiets riksstämma reagerat. De verkar ha tröttnat på regeringens passivitet. På riksstämman i maj beslutade man nämligen att det snarast bör göras en översyn av regelverket beträffande kooperativ vindkraft. En annan intressant fråga till Maud Olofsson är därför: Vad har näringsministern gjort för att uppfylla centerstämmans förslag, eller krav, på att man ska se över regelverket? Än så länge har vi inte sett någonting av det.
Det är tråkigt att företrädare för regeringspartierna nu väljer att försöka gå till personangrepp och ifrågasätta motståndarnas vilja att stödja förnybar energi, i stället för att svara på de sakfrågor som är uppe till debatt. Frågan till Maud Olofsson kvarstår: Varför har ni inte gjort någonting hittills och kommer det några konkreta förslag från den samlade regeringens sida när det gäller kooperativ vindkraft?
Anf. 6 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Jag tror att det i en sådan här debatt är viktigt att komma med konkreta förslag. Per Bolund säger att han och Miljöpartiet vill ha bättre villkor. Okej, men det enda konkreta förslag jag tycker mig höra här, och som Per Bolund refererat till tidigare, är att man ska göra ett undantag för uttagsbeskattningen.
Jag menar att det inte håller. Undantag kan man göra med motiveringen att omfattningen är så pass ringa. Därmed har Per Bolund själv sagt att kooperativ vindkraft ska förbli en liten företeelse, och det är inte bra. Han sätter alltså själv ett glastak för den kooperativa vindkraften. Jag tror att det är bättre att hitta en generell regel för beskattning av kooperativa företag, som också är bra för de kooperativa vindkraftsföretagen. Den ska vara generell. Då behöver man inte få problem med statsstödsreglerna.
Vi har jobbat med detta. Centerstämman uttalade att vi ska söka möjligheter och se över regelverket. Det är precis det vi har gjort. Det hela är inte så enkelt. Det första var att man kanske skulle öka avdragsrätten generellt. Då skulle det bli som med konsumkooperativen, som fick mycket pengar, om man satsade många hundra miljoner för att lösa ett litet problem.
I sökandet efter lösningar och i dialog med O2 Vindel och andra intressenter har vi nu funnit möjligheten att göra en generell förändring, att man ska kunna göra avdrag mot insatt kapital. Därmed neutraliserar man effekten av uttagsbeskattningen. Bejaka det, Per Bolund, i stället för att söka möjligheter som egentligen innebär att du inte vill se att kooperativ vindkraft ska utvecklas, eftersom ett sådant undantag förutsätter att det ska bli en liten, marginell företeelse.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag menar inte att Per Bolund är negativ till vindkraft. Det tror jag inte, utan där tror jag att vi har ett gemensamt intresse. Det Per Bolund är negativ till är att den nuvarande regeringen lyckas bättre än som skedde då han hade ett inflytande. Det finns, menar jag, politisk taktik bakom det Per Bolund säger och hur han uttalar sig. Det är tråkigt. Om vi båda vill att vindkraften ska byggas ut ska vi vara ärliga i vår beskrivning av hur situationen ser ut.
Jag beskriver vad regeringen har gjort när det gäller elcertifikatssystem och anslutningar och när det gäller att förenkla regelverken, att ge pengar till länsstyrelserna så att de kan hantera frågan, att se över plan- och bygglagen så att vi inte får lika mycket överklaganden som hittills samt att ge Svenska kraftnät ökade resurser eller utöka tillstånden för att bygga ut nät så att vi kan klara det hela och att jobba nordiskt och europeiskt för allt detta.
Alla dessa åtgärder har jag vidtagit och det har inneburit en rekordtakt i vindkraftsutbyggnaden. Det är bara det jag försöker beskriva. Sedan kommer det att dyka upp saker och ting som gör att det hakar upp sig, hur elcertifikatssystemet ser ut framöver och annat. Det handlar hela tiden om många olika saker; det vet man som minister. Vi försöker ständigt lösa problem för att åstadkomma en bättre ordning.
Jag vill också för sakens skull vara ärlig med att redogöra för vad de olika förslagen kan leda till. Det är därför uttagsbeskattningen, precis som Roger Tiefensee så tydligt beskrev, inte är en framkomlig väg, utan man måste försöka titta på andra vägar. Roger Tiefensee beskrev väldigt väl hur Centerpartiet, i samråd med organisationerna, har tagit fram förslag. Det är så ett långsiktigt strategiskt politiskt arbete går till.
Jag har noga lyssnat på Per Bolund - också den här gången. Ett enda förslag kommer från Per Bolund, nämligen om undantag i uttagsbeskattningen. Det är det enda förslag jag hört. Om Per Bolund och Miljöpartiet har fler förslag - varsågod och presentera dem i så fall. Det finns inget bättre tillfälle. Jag pratar gärna uttagsbeskattning, men jag vill också höra om Miljöpartiet har några idéer eller om det här bara är en allmän klagan. Nu finns det tillfälle att i det sista inlägget berätta vad Miljöpartiet vill.
Som sagt, jag kämpar varje dag för att få en bättre miljö för det förnybara. Jag lyckas också med det eftersom så mycket byggs ut. Med den utbyggnadstakt vi nu har på det förnybara kommer vi att få ett överskott av el, vilket är oerhört positivt. Vi får även det tredje benet i elproduktionen, något som vi så väl behöver.
Inte minst visar vinters diskussioner om elpriser på behovet av ett tredje ben, som är det förnybara. Det har tidigare saknats. Med en ny regering och med Centerpartiet som ansvarigt för energipolitiken har vi lyckats minska belastningen på kärnkraft och vattenkraft och fått mer av det förnybara. Men mer måste till, och jag tror att vinterns kyla också visar att om vi har ett tredje ben att stå på skapar vi större trygghet i elförsörjningen.
Genom alla de åtgärder som har vidtagits har utbyggnaden ökat kraftigt, och det är jag oerhört stolt och glad över. Det hoppas jag att Per Bolund också är.
Anf. 8 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Näringsministern nämner igen åtgärder som regeringen har vidtagit för att förbättra för den förnybara energin. Det gjorde näringsministern också i sitt första inlägg. Det är positivt, och vi har aldrig någonsin protesterat eller varit emot de åtgärderna. Tvärtom har vi föreslagit att man i stället ska öka takten, ha ökade kvoter i certifikatsystemet, ökade målsättningar. Det är i så fall snarare det striden gäller, inte att vi på något sätt skulle vara negativa till att det byggs vindkraft. Det är vi definitivt inte.
Om vi nu ska diskutera andra lösningar har vi, som sagt, från Miljöpartiets sida flera olika förslag. Ett förslag gäller undantag, som jag tidigare nämnde. Ett annat förslag som vi diskuterat är att man kunde göra avdrag för privatpersoner som investerar i förnybar energiproduktion. Det skulle kunna vara en möjlighet att kompensera för uttagsskatten.
Man skulle också kunna se över frågan om marknadspriset eftersom det är Skatteverkets tolkning av vad som är ett marknadspris som gjort att uttagsskatten blivit så allvarlig. Det finns alltså flera olika alternativ. Problemet är att regeringen inte valt något alternativ alls. Man har inte gjort någonting.
Problemet för Maud Olofsson är också att trots de åtgärder som nämns i debatten kvarstår faktum: Den kooperativa vindkraften går extremt dåligt. 19 av 20 kunder har försvunnit under de år som Maud Olofsson varit näringsminister. Det måste väl regeringen uppfatta som ett problem. Än så länge har vi inte sett några förslag från regeringens sida. Nu får vi hoppas att den process som verkar ha inletts leder fram till någonting, men med tanke på det track record som regeringen hittills haft beträffande kooperativ vindkraft vågar jag inte riktigt tro på det. Jag kan dock säga att om det händer blir jag väldigt glad.
Jag skulle vilja att Maud Olofsson förklarade varför man från regeringens sida inte agerat tidigare. Det har varit tydligt under ganska lång tid att det här skulle hända. Så snart Skatteverket började tillämpa uttagsskatt på kooperativ vindkraft började marknaden vika. Det har varit känt länge.
Det hade behövts ett snabbt ingripande från regeringens sida för att stoppa det fria fall som den här marknaden har befunnit sig i. Men det har inte kommit. Varför har det inte hänt någonting?
Anf. 9 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tror att det är extremt viktigt att vi som vill ha förnybart och vindkraft också pratar väl om det. Tyvärr är det så att en del av det som Per Bolund har ägnat sig åt den senaste tiden alldeles i onödan har skrämt investerare. Det tycker inte jag har varit något positivt.
Det är väldigt viktigt att vi beskriver den verklighet som faktiskt finns. Det är vettigt att investera i vindkraft i dag, också i kooperativ vindkraft. Vid en jämförelse är det klart att dagens situation är sämre än om man vore undantagen från uttagsbeskattningen. Men det är inte så att det är en dålig affär. Det är en bra affär att investera i vindkraft. Den är långsiktig och klimatsmart, och det är bra avkastning.
Om vi vill ha mer vindkraft måste vi allihop vara försiktiga med att prata illa om en massa saker av rent politiska skäl. Det är det som är min poäng. Per Bolund vill ha vindkraft, men han vill inte att jag som energiminister, Centerpartiet som leder detta och regeringen ska lyckas. Det är paradoxen i debatten. Jag är helt säker på att Per Bolund i grunden vill ha mer vindkraft. Men då måste han också vara varsam med vad det är han säger och hur han förklarar situationen.
Det är bra att det förs en dialog om hur vi följer detta och hur vi hela tiden justerar våra regelsystem och annat så att det här ska bli bättre, vilket är vår avsikt. Det är klart att det är ett komplicerat system. Utbyggnad, finansiering, nätutbyggnad, tillstånd - alla de här sakerna måste vara på plats. Det behövs bara att något fallerar så blir det lite oro. Vi har haft en finanskris också. Men i grunden vet alla vart vi är på väg. Vi ska ha 50 procent förnybart 2020. Det vill till att investeringarna fortsätter i den takt som sker. Det är vår ambition, och så ser också verkligheten ut, tack och lov. Det gläder jag mig åt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.