Utvisning av barn som är födda och uppvuxna i Sverige
Interpellation 2022/23:398 av Annika Hirvonen (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-12
- Överlämnad
- 2023-06-13
- Anmäld
- 2023-06-14
- Svarsdatum
- 2023-08-22
- Sista svarsdatum
- 2023-08-22
- Besvarad
- 2023-08-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Under kort tid har flera fall där barn fötts i Sverige och levt hela sina liv i Sverige utan att få uppehållstillstånd uppmärksammats. Det har i flera fall handlat om barn som är födda i Sverige och nu går ut sjätte klass.
En trettonårig pojke blev känd för svenska folket för att ha sålt rekordmånga majblommor och vittnade i riksdagen om livet utan uppehållstillstånd. Trots att familjen bor hos Migrationsverket och inte kunnat utvisas lever de i ett limbo utan rätt för mamman att arbeta och utan många av de rättigheter och möjligheter som andra barn som föds i Sverige tar för givna.
En trettonårig flicka utvisades mitt i natten bara dagar innan mamman skulle få påbörja en livsviktig vårdbehandling som gränspolisen hade kännedom om. Flickan är född i Sverige och befinner sig nu i ett land där människor inte förstår vad hon säger. Hon längtar hem. Hem till Sverige och sin skola i Uppsala.
En tioårig flicka i Värmland har nyligen fått ett beslut om utvisning till Nigeria. Dit avråder UD alla svenskar från att resa. Flickan är född i Sverige och uppvuxen här.
Barnkonventionen är svensk lag. Barnets bästa ska vara vägledande i alla beslut som rör barn. Ändå fortsätter vi att se hur barn får leva sina liv i ovisshet och otrygghet. Vi ser hur barn som inte känner något annat hemland än Sverige utvisas. Barns rättigheter väger alldeles för lätt i jämförelse med andra intressen. Samtidigt befarar vi att regeringen avser att försvaga barns möjlighet till uppehållstillstånd genom att ta bort möjligheten för barn att få uppehållstillstånd vid särskilt ömmande omständigheter.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
1. Är statsrådet beredd att avstå från att försvaga barns möjligheter till uppehållstillstånd vid särskilt ömmande omständigheter?
2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:398
Webb-tv: Utvisning av barn som är födda och uppvuxna i Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 augusti 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:134
- Protokoll 2022/23:134 Tisdagen den 22 augustiProtokoll 2022/23:134 Svar på interpellation 2022/23:398 om utvisning av barn som är födda och uppvuxna i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 73 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig om jag är beredd att avstå från att försvaga barns möjligheter till uppehållstillstånd vid särskilt ömmande omständigheter samt om jag är beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen.
Interpellationen utgår från flera enskilda ärenden. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur en myndighet eller domstol handlägger och beslutar i enskilda ärenden.
Vad gäller frågan om barns möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl har regeringen den 13 juli 2023 beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att bland annat ta bort möjligheten att bevilja barn uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. I stället ska barn få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för vuxna.
Detta innebär en återgång till den ordning som gällde tidigare i Sverige och som också föreslogs av den parlamentariska Migrationskommittén. Förslaget innebär en rimlig avvägning med en snäv undantagsbestämmelse men en lägre tröskel för barn.
Mot bakgrund av Annika Hirvonens fråga är jag inte beredd att utöka möjligheterna till uppehållstillstånd utan vill i stället se att fler ärenden bedöms enligt huvudreglerna i utlänningslagstiftningen.
Vad gäller barnrättsperspektivet finns det sedan länge en portalparagraf om barnets bästa i utlänningslagen. Den innebär att i fall som rör ett barn ska barnets hälsa, utveckling och barnets bästa i övrigt särskilt beaktas.
Genom att barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 förtydligades också att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som rör barn.
Barnkonventionsutredningen genomförde en omfattande kartläggning och analys av barnkonventionen och svensk rätt i syfte att ge stöd i det fortsatta arbetet med transformeringen av barnkonventionens bestämmelser. Arbetet omfattade även utlänningslagens bestämmelser och redovisades i betänkandet Barnkonventionen och svensk rätt i november 2020.
Det finns med andra ord redan i dag ett tydligt barnrättsperspektiv i svensk migrationsrätt. Barns rättigheter ska säkerställas i Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete, och det är viktigt att asyl- och återvändandeprocessen är rättssäker för både barn och vuxna.
Jag vill betona att barnkonventionen inte i sig medför en särskild rätt för ett barn att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Barnets bästa ska dock beaktas i handläggning och prövning av ett ärende.
Jag följer givetvis myndigheternas arbete på barnrättsområdet, men i nuläget har jag inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder.
Anf. 74 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Det lever barn i Sverige som är födda och uppvuxna här och som börjar högstadiet nu men som fortfarande inte fått ett personnummer och som fortfarande inte vet om de kommer att få stanna i Sverige. Myndigheterna har bestämt att de inte ska få uppehållstillstånd, men samtidigt har myndigheterna inte verkställt besluten om utvisning. Barnen har alltså levt hela sina liv i limbo i vårt land.
Jag mötte ett av dessa barn här i riksdagen. Murhaf Hamid blev rikskänd för att ha sålt rekordmånga majblommor. Han är ett av dessa barn som levt hela sitt liv i Sverige, i hans fall också i nästan hela Sverige. Migrationsverket har flyttat familjen från Kiruna till Skåne och från östra Sverige till västra - hela tiden i limbo, en hel uppväxt, ett helt liv.
Denna situation kan vi inte blunda för att den existerar, och ur ett barnrättsperspektiv måste man konstatera att så här kan vi inte fortsätta ha det. Barn har rätt till en trygg uppväxt. Om myndigheterna inte kan verkställa sina beslut om utvisning måste barnen få uppehållstillstånd. I dagens utlänningslag finns en grund som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånden i dessa fall, den så kallade humanitära skyddsgrunden.
Vi i Miljöpartiet har kämpat för att barnkonventionen ska bli svensk lag och för att barn som hamnar i denna situation ska få sina rättigheter tillgodosedda - att barnets bästa ska beaktas. Därför har vi stärkt den humanitära skyddsgrunden särskilt vad gäller barn. Först gjorde vi det 2014 i förhandlingar med den dåvarande moderatledda regeringen och sedan så sent som för ett par år sedan. Barnkonventionsutredningen pekar också på utlänningslagen och konstaterar att barns rättigheter i denna lag behöver stärkas. Jag oroar mig därför för regeringens planer på att i stället göra tvärtom och försvaga barns rättigheter.
Jag skulle ha träffat Saliha här i riksdagen. Hon var inbjuden och besöksanmäld, men sent på natten blev familjen hämtad av gränspolisen och utvisad till ett land som Saliha aldrig varit i och där hon inte förstår språket och inte kan göra sig förstådd. Hon hann inte gå ut sjätte klass och fick inte åka på klassresan till Gröna Lund som hon samlat in pengar till med sina klasskompisar. Hon är född och uppvuxen i Sverige, och hon längtar hem.
Fru talman! Regeringen bör ompröva planerna på att försvaga barns rättigheter i dessa ömmande fall.
Anf. 75 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Som Annika Hirvonen mycket väl vet kan jag inte kommentera enskilda ärenden.
Låt mig inledningsvis poängtera att ett rättssäkert och hållbart asylsystem faktiskt kräver ett fungerande återvändande för de personer som bedöms inte vara i behov av skydd. Det gäller även i förhållande till barn, vilket kan vara otroligt svårt i det enskilda fallet. Men om vi inte upprätthåller den reglerade invandringen, som säkerställer att det faktiskt är skyddsskälen som avgöra huruvida man får stanna eller inte, blir det mycket svårt för Sverige att upprätthålla en fungerande invandring över huvud taget. Detta innebär också att om man efter en rättssäker prövning, ofta i flera instanser, fått nej är man skyldig att lämna landet, och myndigheterna ska också verkställa ett sådant beslut.
Enskilda individer får det stöd som behövs för att resan ska kunna genomföras på ett bra sätt. Inget ensamkommande barn återsänds om det inte finns ett ordnat mottagande. I ärenden som rör barn ska särskild hänsyn till barnets hälsa och utveckling tas och till vad barnets bästa i övrigt kräver. Som jag sa inledningsvis har det länge varit en portalparagraf i utlänningslagen att man alltid ska ta hänsyn till barnets bästa.
När det gäller förslaget att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter i stället för särskilt ömmande omständigheter gäller precis som tidigare att en samlad bedömning ska göras där barnets hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet kan beaktas. Att beakta barnets bästa innebär inte alltid att beslutet blir som barnet och eventuella vårdnadshavare önskar. Den reglering vi föreslår gällde under många år i Sverige, och jag menar att den speglar vår skyldighet att ha en ventil för de allra mest ömmande fallen.
Låt mig också nämna att genom Migrationsverkets instruktion åläggs myndigheten att analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. Migrationsverket har tidigare redovisat åtgärder och resultat av arbetet med att säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Ett rättsligt stöd för prövningen av barnets bästa har tagits fram, och man håller givetvis utbildningar om barnrättskompetens för Migrationsverkets personal.
Precis som Annika Hirvonen sa händer det ibland att Polismyndigheten får verkställa ett beslut. Även då ska särskild hänsyn till barns behov vid planeringen av verkställigheten av avvisnings- eller utvisningsbeslutet. Vid varje handläggningsåtgärd eller beslut som påverkar barn ska Polismyndigheten gör en prövning av barnets bästa.
Anf. 76 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Det svenska asylsystemet är inte rättssäkert, och återvändandet fungerar inte alltid. Vi kan börja med att titta på den senaste rapporten vad gäller brister om rättssäkerhet som RFSL publicerade i början av augusti. Där visas att det ges avslag på asylansökningar från hbtqi-personer som inte har känt tillräckligt mycket skuld- eller skamkänslor eller från intersexpersoner som inte har gett uttryck för tillräckligt djupa tankar och reflektioner kring den kropp som varken är tydligt en mans eller en kvinnas. Att man misshandlas på gatan eller har levt i tjugo år i en samkönad relation tillmäts inte betydelse trots risken för förföljelse eller till och med dödsstraff i hemlandet.
Så nej, asylsystemet är inte rättssäkert. När vi har barn som har levt tretton år utan att Migrationsverket har kunnat verkställa sitt avslagsbeslut, då är det fel i återvändandet. Dagens system straffar barnen. Barnen får leva i limbo, utan samma rättigheter som klasskompisarna, utan ett personnummer och utan möjlighet att följa med på klassresa till Åland eller helt enkelt drömma om en framtid, om att gå en högre utbildning.
Vi måste vända på ordningen i bedömningarna om barns bästa i utlänningsärenden. I dag tittar man först på den vuxna och kanske konstaterar att mamman ska utvisas. Sedan tittar man på barnet och frågar: Är det bäst för barnet att stanna ensam utan sin mamma i Sverige eller att följa med? Om vi vänder på steken och tittar på barnets bästa hade det varit uppenbart att det bästa för barnet är att vara kvar i det land som man är född och uppvuxen i. Det svaret hade man kommit fram till i de fall som vi har bevittnat nu: Murhaf och Saliha med flera. Sedan behöver man bedöma om det också är nödvändigt att föräldrarna behöver stanna hos sina barn.
Det är uppenbart att barns rättigheter, barnets bästa, inte får genomslag i dag. Det räcker inte med utbildningar på Migrationsverket. Vi behöver ändra i lagstiftningen. Regeringen kommer ju att ändra i lagstiftningen om skyddet för barn på flykt, men jag förstår inte varför den ändringen handlar om att försvaga barns rätt till skydd.
Anf. 77 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga, men jag kan i alla fall börja med att instämma i det som Annika Hirvonen sa om att verkställigheten verkligen inte fungerar. Det är alldeles för få av dem som har fått nej på sin asylansökan som faktiskt lämnar landet. Runt hälften gör det frivilligt, trots att det är en skyldighet för den enskilda att följa fattade beslut.
Jag hoppas att det inte är så, som det nästan kunde uppfattas, att Annika Hirvonen uppmanar till att man inte ska följa de beslut som har fattats av myndigheter och domstolar. För ytterst är det så att om vi vill kunna hjälpa så många som möjligt som faktiskt har skyddsbehov runt om i världen, som vi har diskuterat i tidigare debatter här i dag, då måste vi använda våra resurser på allra bästa sätt.
Det kan vara extremt tufft i det enskilda ärendet, men det krävs att vi vågar fatta sådana beslut och se till att de verkställs om vi ska kunna använda resurser till dem som behöver det allra mest. Finns det skäl även efter att det har fattats ett beslut om utvisning eller avvisning kan det också meddelas ett nytt uppehållstillstånd på grund av hinder för verkställighet.
Det finns också en ventil för humanitära skäl, som vi stramar åt för att vi tycker att den ska ta sikte på just de allra mest ömmande fallen.
När det gäller frågan om hbtqi-personer har vi en nära dialog med bland annat RFSL och RFSL Ungdom. Som framgår av Tidöavtalet kommer vi att tillsätta en översyn av lagstiftningen och tillämpningen, och jag ber att få återkomma i den delen.
Anf. 78 Annika Hirvonen (MP)
Herr talman! Regeringen vill försvaga barns rättigheter i utlänningslagstiftningen. Motivet till att man vill försvaga barns rättigheter framgår inte. Jag kan väl gissa att det är ännu en eftergift till Sverigedemokraterna och deras agenda att underminera mänskliga rättigheter, speciellt för människor som kommer från andra länder.
Vi i Miljöpartiet vill stärka barns rättigheter. För oss är det uppenbart att barn som Murhaf och Saliha, som är födda i Sverige, som är uppvuxna här och som går i sjätte klass ska få rätt till en trygg uppväxt i sitt hemland Sverige.
Barns rättigheter måste stärkas, och det är katastrofalt att Sveriges regering nu i stället ska montera ned barns rättigheter i utlänningslagen. Det kommer att leda till att fler barn fastnar i limbo när de får avslag på asylansökningar som är omöjliga att verkställa. För det händer också i Sverige i dag. Trots att man vet att det är omöjligt att verkställa kan en person få avslag och hamna i limbo. Trots att det bevisligen har gått tio år utan att ett beslut har kunnat verkställas fortsätter människor att tvingas leva i dessa limbon, även barn.
Tretton år - ett barns hela liv - så länge har Murhaf och Saliha levt i limbo i vårt land. Det är inte värdigt; barnkonventionen är ju lag.
Anf. 79 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Till att börja med kan man konstatera att de beslut som fattas nu och som har fattats under det senaste året har gjorts på tidigare beslutad lagstiftning som har gällt även under den regering som Miljöpartiet har suttit i.
Regeringen föreslår däremot en stramare ventil när det gäller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter så att det ska krävas synnerligen ömmande omständigheter för att beviljas sådant uppehållstillstånd. Men alltjämt gäller principen om barnets bästa i svensk utlänningslagstiftning och har gjort det mycket länge. Det innebär dock inte per se att beslutet alltid blir som barnet eller eventuella vårdnadshavare vill.
Vi har väldigt olika syn på migrationslagstiftningen. Från regeringens sida lägger vi nu om lagstiftningen för att säkerställa att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Det är, precis som Annika Hirvonen säger, extremt olyckligt när barn länge får leva i ovisshet. Därför är det så viktigt att verkställigheten blir bättre. Kan man få ett snabbare besked och en snabbare verkställighet blir processen också mer human. Detta är något som vi lägger mycket kraft på och som jag bedömer också är förenligt med barnets bästa.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.