Valsedelssystemet
Interpellation 2019/20:340 av Fredrik Lindahl (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-02-13
- Överlämnad
- 2020-02-13
- Anmäld
- 2020-02-14
- Sista svarsdatum
- 2020-03-05
- Svarsdatum
- 2020-03-06
- Besvarad
- 2020-03-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För att ett val ska anses demokratiskt är det avgörande att valhemligheten säkras genom hela valprocessen. Utifrån vad Valmyndigheten och Riksrevisionen redovisat i sina rapporter Erfarenheter från Europaparlamentsvalen 2019 respektive Valförfarandet – valhemlighet, träffsäkerhet och godtagbar tid (RIR 2019:35) är fallet att valhemligheten inte anses säkrad, detta till största del på grund av nuvarande valsedelssystem.
Riksrevisionen framförde bland annat att kommuner upplevt en risk för att vissa valsedlar skulle ta slut men även för andra sorters sabotage. Dessa sabotage skadar demokratin då valsedlar riskerar att gömmas undan eller bli stulna.
Även Valmyndigheten har framfört kritik, främst vad gäller valsedelssystemet, och har som åsikt att valsedelssystemet är det absolut viktigaste att förändra när det kommer till svenska val.
Valmyndigheten har i sin rapport gjort en hemställan om en översyn av valsedelssystemet. Myndigheten vill se att man tar sikte på ett enklare och bättre system. Man anför även att ett system med neutrala valsedlar särskilt bör övervägas så att en valsedel per val och person trycks. De befintliga bristerna behöver täckas igen inför kommande val.
Trots tidigare diskussion med ministern på området om nuvarande valsedelssystem och dess allvarliga brister har regeringen inte aviserat att man överväger någon utredning.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Drar ministern fortfarande slutsatsen att ingen reform av valsedelssystemet är påkallad?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:340
Webb-tv: Valsedelssystemet
Dokument från debatten
- Fredag den 6 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:83
- Protokoll 2019/20:83 Fredagen den 6 marsProtokoll 2019/20:83 Svar på interpellation 2019/20:340 om valsedelssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 31 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! har frågat mig om jag mot bakgrund av de senaste rapporterna från Valmyndigheten och Riksrevisionen fortfarande drar slutsatsen att någon reform av valsedelssystemet inte är påkallad.
Vårt svenska valsystem är robust, och det är svårt att manipulera och påverka valresultat. Så har det varit under mycket lång tid, och tilltron till systemet är stor hos den breda allmänheten. Det är viktigt att värna det förtroendet eftersom valens demokratiska legitimitet i hög grad bygger på att väljarna och partierna har förtroende för valsystemet.
I Valmyndighetens rapporter från de allmänna valen 2018 och valet till Europaparlamentet 2019 konstateras att dessa val genomfördes på ett effektivt, rättssäkert och korrekt sätt. Även Riksrevisionens slutsats av granskningen är att arbetet med att genomföra val i huvudsak är ändamålsenligt utformat.
De rekommendationer om att göra en översyn av valsedelssystemet som myndigheterna har lämnat bygger framför allt på synpunkter som förts fram av kommunerna och på en oro för att de nya avskärmningarna ska leda till långa köer i val- och röstningslokaler och därmed ett minskat valdeltagande. Det var synpunkter som också fördes fram i lagstiftningsarbetet om ett stärkt skydd för valhemligheten och som beaktades i det arbetet. Bland annat lämnades genom regleringen i vallagen ett stort utrymme åt kommunerna att själva avgöra hur avskärmningarna skulle utformas så att de skulle kunna anpassas efter lokala förhållanden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att reformer som kan inverka på demokratins funktionssätt och på valdeltagandet noga följs upp. Det är regeringens ambition att också göra det. Samtidigt är det viktigt att värna den långvariga traditionen av att inte göra några betydande förändringar av valsystemet utan en bred parlamentarisk förankring.
Regeringen avser därför att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska göra en översyn av delar av valsystemet i syfte att stärka dess motståndskraft mot manipulationer. Uppdraget bygger på den sakpolitiska överenskommelse som ingicks i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Min uppfattning är fortfarande att någon bred översyn av hela valsedelssystemet inte behöver göras i nuläget.
Anf. 32 Fredrik Lindahl (SD)
Herr talman! Tack till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för svaret på min interpellation avseende det svenska valsedelssystemet!
Jag kan först konstatera att det finns viss samsyn på några av rapporternas slutsatser och den väg som regeringen valt att gå. Men det finns också några punkter som jag tycker behöver lyftas upp och förtydligas.
Det stämmer till viss del att valsystemet är robust och att det därmed är svårt att manipulera själva valresultatet på ett omfattande sätt. Dock är detta inte valsedelssystemets förtjänst, utan det beror på att själva rösträkningen är så pass decentraliserad med lokala rösträkningar på först valnämndsnivå och sedan länsstyrelsenivå. Dock är inte heller den nuvarande ordningen för rösträkning helt oproblematisk.
Sårbarheten i det nuvarande systemet är, som både Valmyndigheten och Riksrevisionen konstaterar, själva valsedelssystemet. Man kan snarare säga att trots nuvarande ordning sker valet i huvudsak på ett ändamålsenligt sätt, dock med stora brister och risker.
Jag välkomnar även den aviserade parlamentariska kommitté som ska titta på delar av den problembeskrivning som tagits upp av bland annat Valmyndigheten och Riksrevisionen.
Bland annat gör man kanske en utvärdering av den senaste reformen med valsedelsbås, som paradoxalt nog, då tanken från början var att försöka förstärka valhemligheten, fått det generella betyget från många att det är ineffektivt, krångligt och i stället en försämring av valets tillförlitlighet.
Men det finns en del i den av flera instanser begärda översynen som man uttryckligen valt att inte uppmärksamma. Därav anledningen till denna interpellation. Varför genomdrev egentligen regeringen den nyss nämnda reformen om valsedelsbås?
Det nuvarande valsedelssystemet har under många år kommit under kraftig kritik från flera instanser. Kritiken kommer bland annat från Sveriges egen valmyndighet, där man konstaterar att roten till alla problem är just distributionen och hanteringen av den stora mängd valsedlar som måste administreras.
Även i Riksrevisionens rapport om valförfarandet, RiR 2019:35, redovisar man att just det nuvarande valsedelssystemet upplevs vara det egentliga problemet.
Vilka volymer pratar man då om här? Till Sveriges ca 7,5 miljoner röstberättigade i valet 2018 trycktes det upp 673 miljoner valsedlar. Inte nog med att det är en uppenbar och ansenlig belastning på både miljö och resurser; det är också en enorm börda på berörda instanser att administrera för att kunna genomföra val på ett effektivt och säkert sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som Sverige fått kritik för internationellt är att i och med att alla partier har unika valsedlar är det relativt lätt att röja valhemligheten för väljarna i vallokalen. Därav snabblösningen med valsedelsbås, som på många håll sedermera resulterade i köer där väljarna som skulle avlägga sina röster fick vänta i upp till en timme.
Herr talman! Nu när regeringen ändå aviserat att en kommitté ska tillsättas, varför inte lyfta blicken och titta på valsystemet i dess helhet? Att man gör en översyn utan att ens titta på valsedelssystemet är inte ett tecken på att man förstått allvaret i instansernas kritik eller deras vädjan om åtgärder.
Anf. 33 Mikael Strandman (SD)
Herr talman! Valmyndigheten och Riksrevisionen har varit ganska tydliga här. Det grundläggande problemet med vårt valsystem är ju att vi har separata valsedlar för de enskilda partierna.
Vi beställde en RUT-utredning, då vi ville ta reda på hur det ser ut i övriga länder i Europa.
I de allra flesta länder har man en gemensam valsedel.
I Norge har man separata valsedlar, men där är också valproceduren helt sluten. Man går in i ett valbås som ser ut ungefär som en duschkabin och stänger in sig. Sedan kan man plocka valsedlar för de partier man vill rösta på och rösta.
I Sverige har vi inte det. Vi har en valprocedur som bara till hälften är sluten. Själva momentet där man stoppar valsedeln i kuvertet är slutet; det gör man bakom ett grönt skynke. Men när man ska välja valsedlar gör man det inför öppen ridå. Visserligen har vi avskärmningar i dag som hjälper lite grann. Men vill man se vad någon plockar kan man ställa sig i en sådan vinkel eller titta på vilka valsedlar personen bär med sig till det gröna skynket. På det sättet avslöjas ju en del av valhemligheten.
Dessutom blir distributionen väldigt sårbar när man har separata valsedlar för varje parti. Det händer ju att det finns aktivister i distributionskedjan. Helt plötsligt försvinner kanske tre pallar av våra valsedlar, och det blir störningar på det sättet.
Även OSSE har klagat på att vi har separata valsedlar som plockas ganska öppet.
Om vi nu har fått dessa rekommendationer, varför gör ni inte ett alexanderhugg och inför en gemensam valsedel för alla partier? Då försvinner ju alla dessa problem.
Då försvinner också problemen med köer som uppstår när folk ska göra sitt val. I dag måste ju en valförrättare gå in efter att varje person har plockat sina valsedlar i det avskärmade båset och se efter att inte valsedlarna från något parti har slängts eller att valsedlar från ett parti har lagts över dem från ett annat parti. Det medför väldigt stora köer. I Europaparlamentsvalet förra våren var det bara fråga om ett enda val, så där gick det kanske att hantera. Men i kommande val till riksdag, region och kommun kommer detta att ge upphov till väldigt stora köer och förmodligen dra ned valdeltagandet. Folk kommer att bli sura över att de behöver vänta länge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår inte vad anledningen är till att ni inte vill ha en och samma valsedel för alla partier.
Anf. 34 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Först av allt: Fredrik Lindahl påstår i sin interpellation att Valmyndigheten och Riksrevisionen anser att valhemligheten i Sverige inte är säkrad. Det är ett falskt påstående. Det är tvärtom. Det påståendet har inte täckning i någon av de rapporter som vi talar om. Det har Sverigedemokraterna själva hittat på.
Det är som sagt tvärtom. Riksrevisionens slutsats är att valhemligheten är ändamålsenligt skyddad och att den dessutom skyddas bättre nu när vi skärmar av valsedelsstället. Så är rapporten utformad.
Man har också gjort en enkätundersökning där 96 procent av de tillfrågade väljarna sa att de kände att deras valhemlighet var skyddad. Det är ett mycket högt tal internationellt sett, skulle jag vilja säga.
Hela grunden för denna interpellation är alltså felaktig om ni påstår att Riksrevisionen anser att valhemligheten inte är säkrad.
Då inställer sig två frågor.
Den första frågan är: Varför vill Sverigedemokraterna sprida denna bild? Svaret är naturligtvis att detta är en del i en större strategi för att försöka undergräva förtroendet för demokratiska institutioner. Ni är inte ensamma om det. Tvärtom - vi ser ett mönster i detta. Det är knappast en slump att vi på senare tid har börjat att se mer av såväl ryktesspridning kring incidenter när det gäller vallokaler som en kampanj av överklaganden för att försöka påverka förtroendet för valsystemet som sådant.
Jag tror att bakgrunden helt enkelt är att SD inte fick så många röster som ni trodde att ni skulle få 2018, och ni skyller detta på valsedelssystemet.
Den andra frågan som inställer sig är: Tror ni inte att vi kollar upp sådant här? Ni kommer inte undan med att göra så här. Ni säger att ett påstående finns i en rapport och ställer en interpellation om detta, och sedan visar det sig att det inte finns täckning för det. Det här är ingen kommunal nämnd, där man kanske kan komma undan med sådana påståenden. Detta är riksdagen, och här kollar vi upp alla eventuella försök till bluffar. Vi synar dem, helt enkelt. Detta måste SD veta när partiet ställer interpellationer.
Jag går över till sakfrågan. Vi har inga planer på att göra om hela valsedelssystemet - vi har inga planer på att göra några alexanderhugg, som det hette. Det valsedelssystem vi har i Sverige är väl inarbetat och väl känt av väljarna. Det är inarbetat sedan årtionden, och alla vet hur det går till.
Fördelen med detta är att det är oerhört enkelt för medborgarna. Du tar en valsedel för det parti du vill rösta på. Du kryssar på en person om du vill göra det; om du inte vill kryssa på den personen låter du bli. Sedan lägger du din valsedel i ett kuvert och går till valförrättaren. Det är extremt enkelt, vilket är en mycket stor fördel med det valsedelssystem vi har.
Denna enkelhet borgar enligt min uppfattning för ett högt valdeltagande, som vi ju har här i Sverige. När ni i Sverigedemokraterna jämför med andra länder hamnar ni ofta i länder som har ett väsentligt lägre valdeltagande. Det finns många olika skäl till detta, men allting som gör det krångligare att välja - till exempel att hålla reda på om man själv ska skriva ett namn eller om man ska skriva en siffra för något parti eller någon kandidat - medverkar till att öka krånglet. Därmed ökar det också risken för att valdeltagandet minskar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska inte göra om hela systemet. Däremot ska vi se till att lösa en del frågor som vi inte har löst tidigare, bland annat hur det ska bli lättare att bevara valhemligheten för synskadade. Vi ska också utvärdera reformen med avskärmade valsedelssystem. Detta finns med i januariavtalet, och vi kommer att tillsätta en sådan utredning. Vi kommer dock inte att se över hela systemet.
Anf. 35 Fredrik Lindahl (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att bemöta ministerns påstående att jag har sagt osanningar här i talarstolen. Det jag nämnde i mitt anförande i interpellationsdebatten var att vi har fått internationell kritik när det gäller valhemligheten. Jag hänvisade inte till rapporterna, som du, Morgan Johansson, påstår.
Vad jag hittills redogjort för blir än mer tydligt när Valmyndigheten i sin rapport redogör för hur desperat behovet av en översyn av valsedelssystemet faktiskt är. Valmyndigheten har nämligen i sin rapport gjort en hemställan om en översyn av valsedelssystemet i dess helhet. De vill se att man tar sikte på ett enklare och bättre system. De vill även se att neutrala, det vill säga gemensamma, valsedlar används. Detta system skulle innebära tryckning av en valsedel per val och person. Valmyndigheten önskar att detta särskilt övervägs.
Jag skulle tro att de flesta här, inklusive statsrådet, förstår vilken utsatt situation Valmyndigheten befinner sig i och hur akut behovet är av att se över valsedelssystemet för att åtgärda de befintliga bristerna inför kommande val.
I Valmyndighetens senaste rapport från 2019 kan vi läsa följande:
"Valmyndigheten delar den problembild som kommunerna uttrycker, allra särskilt farhågan inför de kommande valen 2022. Frågan om valsedlar har blivit ett olöst problem i valadministrationen där grundproblemet, det vill säga den stora mängden valsedlar, aldrig löses. Så länge Sverige har så många olika valsedlar som presenteras och distribueras på olika sätt kommer olika problem att uppstå. Därför kvarstår Valmyndighetens bedömning att valsedelssystemet är det allra viktigaste att förändra när det gäller svenska val."
Detta är så nära en myndighet kan komma att i skrift uttrycka en desperat vädjan till bland annat regeringen om framtida åtgärder.
Herr talman! Att i detta läge göra en översyn av valsedelssystemet vore under omständigheterna naturligt och är enligt min mening en nödvändighet för att få bukt med den växande kritiken, som skadar valens legitimitet.
Förändringar på detta område måste ske med eftertänksamhet och noggrannhet. Statsrådet Morgan Johansson och regeringen får tydliga och raka rapporter från bland annat Valmyndigheten avseende detta. Hur kommer det sig då att de missar denna möjlighet att starta utvecklingen? Om vi ska kunna få till en förbättrad ordning som är förankrad hos riksdagens partier bör denna process inledas snarast möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Har statsrådet, sett till kommitténs omfattning, några tankar om hur vi åtminstone kan lösa de mest kritiska bitarna till valet 2022? Och vilka är egentligen de konkreta skälen till att man inte vill titta på valsedelssystemet?
(TALMANNEN: Jag noterade stillsamt att jag hörde ett "du" i detta inlägg. Det brukar vi som sagt inte använda över golvet.)
Anf. 36 Mikael Strandman (SD)
Herr talman! Jag är lite fundersam när det gäller varför ni så gärna vill hålla fast vid detta system, Morgan Johansson. Jag tror att ni vill det för att ni har någonting att vinna på det.
Det kan komma nya partier som är lite kontroversiella eller stigmatiserade, som Sverigedemokraterna har varit. Då finns det något att vinna på att den som lägger sin röst på Sverigedemokraterna kommer att känna ett obehag av att en granne, en kollega eller personens chef kanske ser vilken valsedel personen tar. Det gynnar ju er, och det tycker du, Morgan Johansson, är bra. Det tycker ni är bra.
Jag tror att det är en av anledningarna till att ni inte vill ändra detta. Ni skulle lösa väldigt många problem genom att införa en och samma valsedel för samtliga partier.
Anf. 37 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag börjar med frågan om vad Fredrik Lindahl egentligen har skrivit i sin interpellation. Det räcker ju att läsa innantill - här skriver han att Valmyndigheten och Riksrevisionen i sina rapporter drar slutsatsen att valhemligheten inte anses säkrad.
Jag säger att detta inte är slutsatsen i Riksrevisionens och Valmyndighetens rapporter. Slutsatsen är snarare tvärtom. Det är inte bara så att valhemligheten är, som det uttryckligen står, ändamålsenligt skyddad, utan den skyddas dessutom bättre nu än vad som var fallet innan vi införde de avskärmade valsedelsställen.
Grunden för interpellationen är alltså - än en gång - felaktig. Man kan inte försöka att läsa olika rapporter på just det sätt som man kanske själv vill göra och låtsas att slutsatserna är någonting annat och tro att man ska komma undan med det i en debatt i riksdagen. Så funkar det inte - försöker man att bluffa blir man synad.
Vad är det då som är bra med detta system? Det är enkelt för medborgarna. Man tar en valsedel för det parti man vill rösta på. Vill man kryssa kryssar man; vill man inte kryssa låter man bli. Sedan stoppar man valsedeln i ett kuvert och går till valförrättaren. Det är avsevärt mycket enklare än många andra system, skulle jag vilja påstå.
Hur SD ska kunna lösa de praktiska bekymren med en gemensam valsedel övergår faktiskt mitt förstånd. Jag vet inte hur ni hade tänkt er detta. I förra valet ställde det totalt upp 79 partier med över 6 000 kandidater. Hur ska en gemensam valsedel se ut då? Hur ska det rent praktiskt lösas? Eller är det tänkt att man ska ta en valsedel, sätta en siffra för det parti man vill rösta på och sedan skriva namnet på den kandidat man vill rösta på? SD måste väl inse att detta är avsevärt mycket krångligare och svårare för medborgarna än vad nuvarande system är? Enkelhet för medborgarna är det viktigaste.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som svar på Mikael Strandmans fråga kan jag bara konstatera att vi har ett system där alla partier hanteras på samma sätt. Det spelar ingen roll om du sitter i riksdagen eller inte. Skulle man ha ett gemensamt valsedelsregister, där man bara skulle sätta upp de partier som i dag sitter i riksdagen, skulle man ju utesluta andra partier. Det kan man inte göra; det blir fel. Det system vi har behandlar alla partier på precis samma sätt och är rättvist i den meningen.
Nej, fru talman, det system vi har är väl inarbetat, och det borgar för, påstår jag, ett högt valdeltagande. Det finns många skäl till att vi har ett så högt valdeltagande i Sverige, och jag menar nog att ett av skälen kan vara att det för medborgarna är ett väldigt enkelt och okomplicerat system. Alla vet hur det går till. Att göra om hela systemet tror jag bara skulle riskera att krånglet ökar och att valdeltagandet därmed skulle minska.
Anf. 38 Fredrik Lindahl (SD)
Fru talman! När det gäller att man ska läsa innantill och så vidare har jag Valmyndighetens rapport framför mig, där man nämner just försämringen av valhemligheten.
En del väljare har upplevt en försämrad valhemlighet. Kuverten delas ut efter valsedeln. Man har därmed behövt gå med valsedlarna öppet i lokalen. På en del ställen där valkuverten delas ut före valsedlarna har många väljare gjort i ordning sina röster bakom avskärmningen och inte bakom valskärmen.
Slutligen kan man säga att Riksrevisionen i sin granskningsrapport utifrån kommunernas yttranden drar slutsatsen att de faktiska problemen är just valsedlarna. Många kommuner menar att en genomgång av valsedlarna är den fråga som bör få högsta prioritet vid en översyn av valsystemet. De känner också att det är av stor vikt att en förändring sker snarast möjligt.
Riksrevisionen bedömer även att ett sätt att avhjälpa de i rapporten redovisade problemen skulle kunna vara att ersätta vårt nuvarande valsedelssystem med ett system bestående av färre valsedlar. Riksrevisionen säger vidare att för att kunna avgöra hur ett alternativt valsedelssystem skulle kunna se ut och ha möjlighet att analysera konsekvenserna av en sådan förändring krävs att frågan utreds ytterligare. Ett sätt att göra just detta är i en parlamentariskt sammansatt kommitté.
När två tunga instanser, som Valmyndigheten och Riksrevisionen, är eniga torde det finnas alla skäl eller ursäkter i världen att börja titta på de problem och brister som man har identifierat i dagens valsystem. Den fråga som man kan ställa sig efter denna interpellationsdebatt är om Morgan Johansson har intentionen att göra just det.
Anf. 39 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Nej, jag har nog varit ganska tydlig i den här debatten med att jag inte avser att göra något stort systemskifte när det gäller valsedelshanteringen.
Slutsatsen i Riksrevisionens och Valmyndighetens rapporter är att valhemligheten är ändamålsenligt skyddad i Sverige och att den dessutom har förstärkts med den reform vi genomförde med avskärmade valsedelsställ. Det står i bjärt kontrast mot det som Fredrik Lindahl påstår i sin interpellation, där han ju skriver att valhemligheten inte anses säker. Det stämmer alltså inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Val är inte till för kommunerna eller för Valmyndigheten. Valet är till för medborgarna. Det viktiga är att vi säkrar medborgarnas intressen.
Jag skulle nog vilja säga att det system vi har, som är väl inarbetat, enkelt och okomplicerat, borgar för att vi också fortsättningsvis kommer att ha ett ganska högt valdeltagande. Och det är av mycket stort och viktigt värde i en demokrati att ha ett högt valdeltagande för att just den här kammaren ska vara representativ för medborgarna.
Om vi skulle gå en väg som ökar krånglet och då riskerar att minska valdeltagandet kommer legitimiteten för den här kammaren att minska. En sådan utveckling vill jag absolut inte se. Det är precis därför som jag håller på det system som vi i dag har.
Sedan vill jag lösa en del frågor som är angränsande till denna, till exempel hur synskadades valhemlighet ska kunna säkras på ett bättre sätt. Jag vill också utvärdera avskärmningen vid valsedelsställen men inte ändra hela systemet. En parlamentarisk kommitté kommer att se över dessa delar men inte hela systemet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.