Vänerns översvämning

Interpellation 2001/02:440 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-26
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-05-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april
Interpellation 2001/02:440
av Ulla-Britt Hagström (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om Vänerns översvämning

Klimatförändringarna har förorsakat många människor stor skada genom olika naturkatastrofer. I u-länderna är befolkningen mindre rustad att hantera de skador naturkatastroferna för med sig. Även Sverige har dock drabbats, bl.a. i form av översvämningar av sjöar och vattendrag.

Väderleken har, bara de senaste tre åren, för många lantbruksföretag inneburit stora svårigheter att bärga skörden och många har fått avsevärt lägre ekonomiskt utbyte av det som varit möjligt att bärga. T.ex. har bönder vid Vänern drabbats hårt. Man måste nu ställa sig frågan om det är de enskilda företagen som ska bära förlusterna när väderleksrelaterade katastrofsituationer uppstår.

Det finns anledning att närmare utreda förutsättningarna för skördeskadeskydd, förutsättningar för försäkringslösningar eller andra modeller.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att enskilda lantbrukare som drabbas av skördeskador vid väderleksrelaterade katastrofsituationer ska få ersättning?

Debatt

(10 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:440

Webb-tv: Vänerns översvämning

Protokoll från debatten

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 1 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att enskilda lant- brukare som drabbas av skördeskador vid väderleks- relaterade katastrofsituationer ska få ersättning. Varje år drabbas ett antal jordbruks- och träd- gårdsföretag, liksom många andra företag, av ekono- miska förluster på grund av väderleken. Samtidigt finns det i dag få möjligheter för en företagare att försäkra sig mot dessa skador. Detta medför att re- geringen sedan avvecklandet av skördeskadeskyddet varje år får motta ansökningar från enskilda företag och intresseorganisationer om att staten ekonomiskt ska kompensera för dessa förluster. Fram till år 1994 hade Sverige ett skördeskade- skydd. Då detta avvecklades fastslogs att detta inte fick medföra att statens ansvar för skördeskador ut- ökades utöver vad som tidigare angivits i samband med beslutet om att år 1988 föra över huvudmannas- kapet för skyddet till LRF. Det angavs då att staten har ett övergripande ansvar för skördeskador av na- turkatastrofkaraktär som drabbar stora områden. Innebörden av detta beslut definierades aldrig. Regeringen har dock bedömt att varken situationen år 1992 på grund av torka eller situationen åren 1998 respektive 2000 på grund av regn och översvämning- ar var sådana att det fanns skäl för staten att ekono- miskt kompensera lantbrukare eller trädgårdsföretag för eventuella skördeskador. I samband med behandlingen av proposition 2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:106 beslutade riksdagen, i enlighet med ett förslag från miljö- och jordbruksutskottet, att ge regeringen till känna om behovet av att se över den närmare omfatt- ningen av statens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer. Enligt regeringen är det mycket svårt att i förväg definiera vad som kan inbegripas i statens ansvar vad gäller "naturkatastrof som drabbar ett stort område". Dels är det svårt att förutsäga alla olika situationer och skador som kan uppstå, dels kan effekten för enskilda variera kraftigt. Som en följd av detta kan samma form av naturkatastrof förorsaka olika behov av statliga insatser. Det behöver inte alltid vara fråga om ekonomisk ersättning. Lika viktigt kan det vara att ge undantag från nationella stödregler eller att till kommissionen begära undantag från gemensamma EG-regler, vilket regeringen gjort ett antal gånger under senare år. Mot denna bakgrund avser regering- en att analysera denna fråga ytterligare. Utöver statens ansvar vid naturkatastrof som drabbar ett stort område anser regeringen att varje näring och produktionsgren ska bära sina egna kost- nader även när det gäller väderleksrelaterade bortfall av intäkter. Företagen måste ta med i beräkningen att pris och avkastning varierar. Skattesystemet möjlig- gör dessutom en utjämning av inkomsterna mellan olika år. Det finns inte något gemensamt skördeskade- skydd inom EU. De höga nivåerna på direktstöden i många produktionsgrenar innebär dock ett grund- skydd. Exempelvis utgör arealstödet i dag i snitt cirka en tredjedel av den totala arealintäkten vid spann- målsodling. Detta stöd betalas ut oberoende av om lantbrukaren kan skörda sin gröda eller ej. Behovet av ett skördeskadeskydd, för exempelvis spannmål, är således betydligt mindre i dag jämfört med situatio- nen innan Sveriges medlemskap i EU. Sverige har som mål att reformera den gemen- samma jordbrukspolitiken. I samband med en sådan avreglering kan jordbrukarnas behov av olika former av riskhanteringsinstrument för att skydda sina in- komster komma att öka. Det är inte uteslutet att det kan bli nödvändigt med statlig inblandning om mark- naden inte skulle lyckas med att erbjuda de lösningar som det kan komma att finnas behov av. I nuläget, med nuvarande jordbrukspolitik, avser jag dock inte att vidta några ytterligare åtgärder för att enskilda lantbrukare som drabbas av skördeskador ska få er- sättning.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 2 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka jordbruksminister Mar- gareta Winberg för svaret på min interpellation om skador orsakade av Vänerns översvämning. Men jag saknar ett svar från Margareta Winberg på min raka fråga: Hur kan kommuner få ersättning men inte markägare? Frågan om vilket stöd enskilda lantbruka- re som drabbas av skördeskador vid väderleksrelate- rade katastrofsituationer kan få är angelägen. Jordbruksministern svarar att regeringen sedan avvecklandet av skördeskadeskyddet årligen får an- sökningar från enskilda företag och intresseorganisa- tioner med önskan om att staten ska kompensera för förluster. Under den period då Vänern var så hög att skade- risken var påtaglig, lade de boende vid sjön ned mycket stora arbetsinsatser för att förhindra ytterliga- re skador. De skador som uppstod kom då Vänern var som högst. Om det funnits möjligheter att prognosti- sera bättre eller att öppna dammluckorna ytterligare på ett tidigt stadium, hade skadorna kunnat begränsas. Det är naturligt att samhället och enskilda företa- gare vill utnyttja vattenkraften, men konsekvenserna för enskilda lantbrukare kan man inte bara bortse från. Fru talman! Från Hushållningssällskapet i Skara som är en oberoende organisation ska jag visa jord- bruksministern på exempel från en enskild markäga- re. De kostnader som tagits med gäller åkrarna. Kost- nader för skador på de vallar som hindrar vattnet att komma in på åkrarna är ännu inte preciserade då vallarna inte är färdiglagade. Följande gäller för år 2001: - 41 hektar dränkt gröda om sammanlagt 44 075 kr. - 22 hektar slåttervall om sammanlagt 12 496 kr. - Havreskörd reducerad till 65 % minskar inkoms- ten med 61 410 kr. - Kornskörd reducerad till 60 % minskar inkomsten med 49 500 kr. - Enbart 50 % skörd av slåttervall minskar inkoms- ten med 52 500 kr. - Skörd för bete reducerad till 60 % minskar in- komsten med 7 500 kr. Följande gäller för år 2002 och 2003 för denna enskilda person: - Spannmålsskörd reducerad till 90 % som medeltal över två år ger minskad inkomst med 78 390 kr. Totalt förlorar alltså denne drabbade lantbrukare i ett gårdsexempel 305 871 kr. Marken stod under vatten långt fram på våren, men med hjälp av ökad pumpkapacitet gick det att så nästan hela arealen före den 15 juni. Men skörden blev inte fullgod. En viss skördeminskning är enligt redovisningen också att vänta under de två kommande åren. Jordbruksminister Margareta Winberg ger i svaret en antydan om att riskhanteringsinstrument för att skydda inkomsterna är på gång. På vilket sätt avser jordbruksminister Margareta Winberg att medverka till sådana instrument, alltså riskhanteringsinstrument för att skydda inkomsterna? Det är faktiskt så att Vattenfall, i och med den av- reglerade elmarknaden, i större omfattning utnyttjar Vänern för lagring av vatten tills elpriset är som högst, och Vattenfall har lovat att ta fram bättre pro- gnoser.

Elver Jonsson (Fp)

Anf. 3 Elver Jonsson (Fp)

Fru talman! Det sägs att stora arealer får mycket nederbörd. Det gäller både sjöar och markområden. Jordbruksministern konstaterar här att det under sommaren och hösten år 2000 på grund av regn och översvämningar var stora mängder vatten som kom ned. Kan staten ta ett ansvar för naturkrafternas fram- fart? Regeringens maktinflytande sträcker sig väl inte in på vädergudarnas domäner? Nej, egentligen inte. Men vi hade en situation då svenskt och norskt regn- vatten dränkte Arvika, skadade stora delar av Dals- land och lade många västgötaåkrar under vatten. För snart två år sedan frågade jag miljöminister Kjell Larsson om regeringen verkligen hade följt upp vattendomarna och att man höll lagom magasinsnivå- er på sina vattenreservoarer. Miljöministern svarade att han inte var säker på det, utan att detta vore något att se över. Min fråga till jordbruksministern blir därför om den aktiviteten har lett till att man nu har en större kontroll över att det är rätt vattennivå när regnperioderna börjar, så att det inte blir samma extra vattenflöde med så oerhört stora skador. I svaret i dag sägs att statens ansvar i princip inte gäller jordbrukare i samband med förändringen av skördeskadeskyddet osv. Det är klart att man då kan tycka att det möjligen är lite konstigt att andra instan- ser - typ kommuner - kan komma i fråga. Kommer- siella företag får ersättningar, och det är säkert helt riktigt. Dessutom skyddas statens egna intressen ganska väl. Det här borde vara något att överväga. Som interpellanten sade har här gjorts stora insatser t.ex. av enskilda jordbrukare, inte minst runt Vänerns vattenyta som då var kraftigt utökad och ställde till stora skador. Fru talman! Jag tror att det finns anledning för re- geringen och Jordbruksdepartementet, inklusive mil- jöansvarig i regeringen, att se över både hur man förebygger en hel del skador som kan uppstå och hur man - när skadan väl är skedd - mera rättvist kan ordna med ersättning och återställande av det som så att säga är den naturliga ordningen och det som kan främja verksamheterna. Vi ska vara klara över att det blev väldigt stora skador på en rad verksamheter - alltifrån lantbruk till turistföretag och andra verksamheter - så det är en stor fråga där regeringen, skulle jag vilja säga, kanske kunde höja tempot. Sedan jag ställde min fråga har nämligen inte särskilt mycket rapporterats. Men jag gissar att jordbruksministern, vars verksamhet ligger mycket nära miljöområdet, har en del nyheter att berätta om just nu.

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 4 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Får jag börja med att påminna om att när skördeskadeersättningen avskaffades så gjordes det i full överensstämmelse med LRF. De skulle ta över ansvaret - så var ju tanken. Jag har också sagt att även om det inte har utgått några särskilda ersättning- ar för dessa skador kan staten göra andra saker. Jag vill också påminna om att Jordbruksverket gjorde undantag i föreskrifterna för arealstöd som möjliggjorde att areal som ej kunde vårsås ändå fick arealersättning i form av trädesersättning. Det var en aktiv handling. Undantag beviljades också från miljö- stödsregler. Undantag beviljades även av länsstyrel- serna från regler om spridning av stallgödsel. Således får man väl ändå räkna in statliga åtgärder i det som jag nu har räknat upp. Sedan var det också en del icke statliga åtgärder. Vattenfall t.ex. genomförde en överenskommelse med LRF om högsta vattenstånd i Vänern under en viss period - detta möjligen som ett delsvar på frågan från Elver Jonsson. Detta underlättade bl.a. reparatio- nen av skadade invallningar. På basis av det tillkännagivande som är gjort här kommer en arbetsgrupp att se över frågan om statens ansvar för skördeskador på grund av naturkatastrof som drabbar ett större område. En sådan arbetsgrupp kommer strax att tillsättas. Vi räknar med att den ska kunna redovisa sitt arbete under hösten. Elver Jonsson ställde en fråga om vattendomarna och om vi har kontroll över den saken. Jag kan inte svara på den frågan, men jag tycker väl att det är en lämplig uppgift för nämnda arbetsgrupp att ge ett svar på frågan och att ha kontakt med Vattenfall i det avseendet. Ulla-Britt Hagström, självklart förstår jag att det för varje enskild bonde som drabbas av detta är en väldigt svår ekonomisk situation - så är det ju. Kli- matet har faktiskt förändrats. Möjligen kan vi se framför oss ytterligare en förändring av klimatet med varmare perioder. Det gör att vattennivån kommer att bli ännu högre. Det i sin tur gör att vi måste försöka förebygga genom att bygga och planera våra samhäl- len på ett kanske lite annorlunda sätt och inte bygga och bo så nära vatten. Det är också detta som gjort att vi inom EU har diskuterat frågan. I samband med att vi så småningom och - tror jag, tyvärr - så sakteliga kommer att förändra EU:s jordbrukspolitik finns det anledning att ta upp också den här frågan. En sådan diskussion har redan påbörjats i ministerrådet.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 5 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! Tack, Margareta Winberg! Det är bra att en arbetsgrupp tillsätts. Egentligen borde den lantbrukare som förlorat 305 871 kr få tillträde till arbetsgruppen för att framlägga sina problem. Han är kanske inte riktigt nöjd med de riskhanteringsinstru- ment som i framtiden kommer inom EU. Under hösten och vintern 2000/01 hade Vänern de högsta vattennivåerna sedan sjön reglerades. Över- svämningarna har, som vi sagt, medfört stora kostna- der för samhället och för enskilda. Som Margareta Winberg säger tror SMHI:s forskare att vi går mot ett nederbördsrikare klimat och att vi får räkna med att svåra översvämningar i fortsättningen kommer att drabba oss. Därför är det nödvändigt att planera för hur eventuellt kommande översvämningar av Vänern i framtiden ska kunna förhindras. Redan år 1998 lovade Vattenfall LRF att man skulle ta fram bättre prognoser bl.a. genom mätningar av vattenmättnadsgraden i marken - hur mycket vat- ten som marken kan suga upp innan det rinner ned i bäckar och i Vänern. Men ännu har LRF inte sett till något av detta. Det fick jag reda på vid kontakter som jag tog förra veckan. Det är klart att alla optimalt vill ta till vara vatten- kraften. Men samtidigt kan vi konstatera, som Elver Jonsson sade, att domen inte fungerar i dag. Även om ministern inte vill ersätta drabbade lantbrukare vill ministern, uppfattar jag, ändra på Vattenfalls möjlig- heter att tappa och behålla vatten i Vänern. Därför undrar jag hur ministern kommer att agera så att det inte blir översvämningar igen. Kommer ministern att begränsa Vattenfalls rättighet att relativt fritt sköta tappningen av Vänern? Alla möjligheter att öka avtappningen av Vänern måste undersökas. Kanske måste en ny förbindelse, tunnel eller kanal ut i havet, byggas. Det gäller att också undersöka möjligheterna att öka flödet i Göta älv - t.ex. genom geologiska undersökningar och förstärkningar. Vattendomen är från år 1936 och bör givetvis omprövas. Där hänvisade Margareta Winberg till arbetsgruppen i höst. Vid en sådan prövning bör inte bara vattenkraftens situation bli föremål för en över- syn utan också sjöfarten, lantbruket och kommunerna som berörda parter när det gäller vem som bär ansvar för vad. Fru talman! Eftersom en ny vattendom tar många år att genomföra bör en överenskommelse komma till stånd om att tappningen av sjön bör göras med hän- syn till markens vattenmättnadsgrad och de väderpro- gnoser som finns tillgängliga. Vattenfall bör i som- mar hålla en låg nivå på Vänern. Många planerade reparationer på vallarna har inte kunnat genomföras på grund av den rikliga nederbörden under vintern. Flera markägare har, jordbruksministern, mycket stora skador till följd av Vänerns översvämning och har en ansträngd ekonomisk situation. Det är angelä- get att de drabbade får ersättning från staten för ute- blivna intäkter och uppkomna kostnader på grund av Vänerns höga vattennivå. Tyvärr är svaret från jord- bruksminister Margareta Winberg att det i nuläget med nuvarande jordbrukspolitik inte vidtas några åtgärder för enskilda lantbrukare som drabbats av skördeskador så att de ska få ersättning. Det känns obarmhärtigt. Hur ska en lantbrukare kunna fördela förluster av flera hundratusen över åren? Vem, Mar- gareta Winberg, ska garantera de drabbade den er- sättning som de behöver få för sin egen rättssäkerhet, att kunna vara företagare?

Elver Jonsson (Fp)

Anf. 6 Elver Jonsson (Fp)

Fru talman! Statsrådet säger att staten kan göra andra saker. Ja, men nog har det varit segt i regel. Jag tycker inte att det imponerar när man talar om att det ska ges olika dispenser, t.ex. hur man sprider ladu- gårdsdyngan. Det är inte någon långsiktig lösning. Sedan hänvisas det till att det har tillsatts arbets- grupper. Ja, fru talman, alltför mycket över regering- ens verksamhet har blivit arbetsgrupper, översyner och utredningar. Det är säkert bra, det är bara det att det är tempoförluster. Tempot bör kunna höjas utan utredningar, för vi vet väldigt mycket. Naturkatastro- fer låter inte vänta på sig. Det kan komma nya över- svämningsfloder. Interpellanten nämnde att vattendomarna tar lång tid att se över. En sak som man kan göra omedelbart, denna eftermiddag, är att se till att gällande regler följs och kontrolleras. Där brister det väldigt mycket. Jag tycker att vi ska se över en del andra saker. Det finns anledning att samtala med andra departe- mentschefer. Jag ser försvarsministern här i salen. Han hade ett stort ansvar för räddningsverksamheten. Jag föreslår att han och jordbruksministern samtalar om detta. Han fick kämpa väldigt hårt. Frågan i sam- band med översvämningarna var bl.a. hur länsstyrel- serna samverkar gott. Miljöministern drog på sig stövlarna flera gånger när han var ute och synade. Jag tror att det behövs raska stövlar också i Jordbruksde- partementet - om jag får vitsa lite. Jag tror alltså att det finns anledning att ta detta på allvar. Jag hoppas med tanke på vad interpellationen handlar om att vi inte ska behöva vara med om att stora delar av Västergötlands marker dränks än en gång.

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 7 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Elver Jonsson säger att detta hur man sprider gödsel inte är någon långsiktig lösning på den här frågan. Nej, det har jag inte sagt heller. Det är inte heller någon långsiktig lösning att ett år dela ut en viss summa pengar för de bönder som drabbas. Den långsiktiga lösningen måste naturligtvis vara att pla- nera och bygga på ett sådant sätt att man inte hamnar nära vatten, som man nu kan förutse kommer att stiga. En långsiktig lösning är naturligtvis också att ha en sådan relation och en så god kontakt med Vat- tenfall att de håller nivåerna så att detta inte händer. Nu är jag inte chef för departement som har hand om nivåerna i Vänern. Det är bra om ni ställer den frågan till antingen ärade kollegan i bänken eller miljöministern, som nog är den som har huvudansva- ret. Det förvånar mig mycket om inte Kjell Larsson har följt upp det, som han sade för två år sedan. Det är jag rätt övertygad om att han har gjort. Då handlar det om att se till att gällande regler följs. Det kan jag bara instämma i, gällande regler ska följas. Arbetsgruppen kommer att tillsättas nu. Den kommer att bli klar i höst, hoppas jag. LRF kommer inte att ha en egen plats i den, för det blir en departe- mental grupp, men LRF kommer att bjudas in. Väljer LRF t.ex., vilket jag tycker var en bra idé av Ulla- Britt Hagström, att ta med sig någon av de drabbade för att personifiera den personliga förlusten har jag absolut ingenting emot det. Det valet får LRF göra självt. Elver Jonsson sade att vi skulle behöva raska steg eller stöd. Jag vill bara påminna om att några raska stöd i det här systemet är svårt att utlova.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 8 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! Jag är glad att jordbruksminister Margareta Winberg vill tillsätta en arbetsgrupp och att personer som är drabbade ska kunna få företräde. I domstolsprocesser har det blivit nej till bönder som har velat ha ersättning för skador som uppkommit i samband med översvämningar. Det är faktiskt en moralisk fråga att se till att vinsten från t.ex. Vatten- fall kommer de drabbade till del. Det var LRF som tog ansvaret att samordna in- formationen till berörda markägare och få ut budska- pet till samhället via medier. LRF har försökt påverka myndigheter och Vattenfall. Redan i augusti 2000 varnade man för att Vänerns vattennivå skulle kunna orsaka en besvärlig situation under hösten. Det finns överenskommelser mellan LRF och Vattenfall som har lett till att Vänerns vattennivå just nu är låg trots en hög tillrinning. Men det är ekonomin för de drab- bade lantbrukarna som är det stora problemet och som har orsakat tragedier. Det som är den moraliska frågan är att samtidigt som dessa bönder har drabbats finns det vinnare på situationen. Vattenfall borde som vinnare se till att kompensera dem som har drabbats av ekonomiska problem. Staten är ju ägare till Vat- tenfall. Även om det inte ligger under Margareta Winbergs departement finns det väl inte brandväggar i regeringen mellan ministrarna, utan man kan sam- tala med varandra om problemen och hjälpas åt för att lösa detta. Vattenfall borde rimligtvis ha tjänat myck- et på att mängden vatten som runnit genom kraftver- ken har varit större än normalt. Det borde kunna fin- nas en rättvisa så att de drabbade får ersättning.

Gudrun Lindvall (Mp)

Anf. 9 Gudrun Lindvall (Mp)

Fru talman! Jag hade inte tänkt gå upp i den här debatten egentligen, men jag känner mig nödsakad att säga några ord. Det här är en situation som vi faktiskt får vänja oss vid. Vi har klimatförändringar. Vem som är an- svarig för det kan diskuteras. Vilka som ska kompen- seras för det kan verkligen också diskuteras. Vi har fått en annan vädersituation i norra Sverige. Jag skulle kunna tänka mig att det under vår livstid kom- mer att bli betydligt värre. Vi måste naturligtvis fun- dera på hur vi ska hantera det. Från Miljöpartiets sida har vi föreslagit ett klimatkonto som kanske kunde användas när människor drabbas. I det här fallet låter det som att man talar om de drabbade som några som inte har kunnat påverka situationen, men så är det inte. Förr i tiden hade man marker som naturligt över- svämmades på våren. Man hade diken som gjorde att vattnet kunde ta vägen någonstans under någon må- nad för att så småningom rinna ut. Det skapade dess- utom en dynamik, en fin biologisk mångfald i od- lingslandskapet. I dag är det raka diken. I mångt och mycket är det tekniken som har spätt på problemet. Lantbruket har i det här fallet också bäddat för att vi har svårare att tackla det problem som just nu disku- teras. Jag vill med detta inlägg säga att det kanske inte bara är en bov i dramat. Det är flera aktörer som måste fundera på hur vi ska få tillbaka ett landskap som klarar av att periodvis hålla en hel del vatten så som landskapet klarade förr.

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 10 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Jag delar Gudrun Lindvalls uppfatt- ning. Det finns all anledning att fundera över detta, och vi får vänja oss vid den här typen av naturfeno- men, om vi ska kalla dem katastrofer eller inte låter jag vara osagt. Men på grund av klimatförändringar kommer vi att få mer vatten i våra sjöar än tidigare. Då måste vi försöka att förebygga det så långt som det låter sig göras. Det som Gudrun Lindvall pratade om är ett sätt som också lantbruket självt kan påverka och förändra. När man beslutade att avskaffa systemet med skördeskadeskydd 1994 träffades en överenskommel- se med LRF. LRF tog så att säga över ansvaret. Ett övertagande av ansvaret innebär ju att man får ett ansvar för att göra någonting. Men det genomfördes också sådana förändringar i skattelagstiftningen som ökade möjligheterna att balansera det ekonomiska resultatet mellan olika år. Dessutom gjorde anslutningen till EU att andra typer av ersättningar kom in i bilden som vi inte hade haft förut. Vi var ju på väg att skapa ett avreglerat system efter ett kolossalt reglerat och centraldirigerat system. Det fanns alltså många sådana skäl för att inte ha kvar det gamla systemet med skördeskadeskydd. Återigen: Om vi nu lyckas att få till stånd en an- nan - och förhoppningsvis bättre jordbrukspolitik - kan det återigen finnas skäl att se över detta, och det har vi gjort på EU-nivå. På nationell nivå finns det en arbetsgrupp som ska börja att titta på de här sakerna som vi just nu har pratat om.

Intressenter

Frågeställare

Hagström, Ulla-Britt (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

jordbruksminister Margareta Winberg Socialdemokraterna