Varsel och neddragningar inom dagspressen
Interpellation 2012/13:82 av Petersson i Stockaryd, Helene (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-11-01
- Anmäld
- 2012-11-05
- Besvarad
- 2012-11-16
- Sista svarsdatum
- 2012-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 november
Interpellation
2012/13:82 Varsel och neddragningar inom dagspressen
av Helene Petersson i Stockaryd (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Den ekonomiska krisen gör nu sig alltmer påmind runt om i Sverige. Det är inte bara exportföretagen som drabbas av återkommande varsel om uppsägningar. Vi ser nu även att den akuta krisen har nått tidningsbranschen. Det går snart inte en vecka utan att något av Sveriges tidningsföretag lämnar besked om minskad bemanning med uppsägningar som följd.
För en tid sedan meddelade Svenska Dagbladet att 50–60 anställda skulle rationaliseras bort. Ett femtiotal medarbetare riskerar att försvinna på Mediabolaget Västkusten där tidningarna Hallands Nyheter, Hallandsposten, TTELA, Bohusläningen och Strömstads Tidning ingår. Dagbladet i Sundsvall ska spara 10 miljoner kronor med personalneddragningar som följd.
Dala-Demokraten står inför en omfattande neddragning där 50 personer har varslats om uppsägning. Listan kan göras längre. Samtidigt vet vi att det finns många fler tidningar som står inför neddragningar för att rädda ekonomin. Situationen för den tryckta dagspressen är därför just nu mycket alarmerande.
Den tryckta dagspressen har stor och viktig betydelse för vår demokrati och den offentliga debatten. Det finns ett tydligt samband mellan lokala medier och valdeltagande. Lokala medier som utförligt skildrar den lokala debatten gör att många går och röstar. Det visar sig inte minst när man jämför de nyligen genomförda lokala folkomröstningarna i Sunne och Tyresö. Där det finns gott om lokala medier är valdeltagandet högre.
Mot bakgrund av de täta rapporterna om varsel och stora neddragningar på landets tidningsredaktioner blir min fråga:
Hur ser kulturministern på den utveckling som pågår inom mediebranschen och framför allt inom den tryckta dagspressen och föranleder utvecklingen någon åtgärd eller något initiativ från ministerns sida?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:82
Webb-tv: Varsel och neddragningar inom dagspressen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:26 Fredagen den 16 novemberProtokoll 2012/13:26 11 § Svar på interpellation 2012/13:82 om varsel och neddragningar inom dagspressen
Protokoll från debatten
Anf. 15 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig hur jag ser på den utveckling som pågår inom mediebranschen - framför allt inom den tryckta dagspressen - och vad jag avser att göra mot bakgrund av denna.
Inledningsvis vill jag understryka att en förutsättning för ett demokratiskt samhälle är att det finns fria och självständiga medier med granskande journalistik och allsidig nyhetsförmedling. Jag kan tillägga att jag blev påmind om det i går under fängslade författares dag när Samar Yazbek fick Tucholskypriset.
Presstödet har fungerat som ett instrument för att upprätthålla mångfalden på mediemarknaden, vilket gjort det möjligt för ett flertal röster och åsikter att göra sig hörda.
De svenska och internationella medielandskapen är i stark förändring. Som exempel kan nämnas utvecklingen av nya tekniker för att ta fram och distribuera innehåll, förändrade medievanor hos konsumenter och förändrade ägarförhållanden. Medieföretag för ut sitt budskap på flera tekniska plattformar, och medborgarna har i dag större möjligheter att välja när, var och hur de vill konsumera och interagera med medier. Det är i grunden positivt.
Med ökad mångfald i medieutbudet förbättras valfriheten för medborgarna. Samtidigt är de nya konsumtionsmönstren och det förändrade medielandskapet med en ökad konkurrens som följd förklaringar till dagspressens minskade upplagor. Förutsättningarna för de företag som i dag i huvudsak arbetar med utgivning av dagstidningar skiljer sig från 1970-talets, då grunderna för presstödet utformades. Detta är ett viktigt skäl till den breda översyn av det statliga stödet till dagspressen som den parlamentariska Presstödskommittén just nu arbetar med.
Av kommitténs direktiv framgår att det behövs en genomlysning av hur mediemarknaden och medievanorna har förändrats, vad detta innebär för dagens mediemarknad och vilka utmaningar tidningsbranschen i dag och i framtiden står inför. I kommitténs uppdrag ingår bland annat att analysera behoven av ekonomiskt stöd eller andra kostnadseffektiva insatser för dagspressen och då även beakta EU:s statsstödsregler.
Presstödskommittén, som interpellanten själv ingår i, kommer att lämna sitt slutbetänkande den 31 augusti 2013, och jag vill avvakta resultatet av detta arbete. Det är därför för tidigt att säga något i dag om vilka förslag kring stöd eller andra insatser till dagspressen som regeringen kan komma att lägga.
Anf. 16 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Det var nog ett svar som jag hade förväntat mig av kulturministern. Även om presstödskommittén är i full gång med arbetet tycker jag att det är angeläget att lyfta fram den situation som ändå råder i dag.
4 tjänster ska bort från Västerviks Tidningen, 15 försvinner från Upsala Nya Tidning, 50 får gå från Mediabolaget Västkusten, Svenska Dagbladet slipper sparka folk - 60 går med avgångspension. Jag kan göra listan ganska lång.
Under höstens varselvåg har 250 journalister varslats, och de flesta neddragningar sker som en konsekvens av minskade annonsintäkter. Kulturministern säger i sitt svar att det blivit förändrade medievanor och andra ägarstrukturer, men denna gång är det något mer som har hänt här.
En lågkonjunktur slår mot alla branscher, och dagspressen har under alla lågkonjunkturer fått känna av ett vikande annonsunderlag, speciellt platsannonser. Men frågan är om vi någon gång har haft den personalnedskärning som vi ser nu. På en del håll görs så kraftiga nedskärningar att man befarar en urholkning av både journalistiken i sig och kvaliteten på produkten. Enligt Konjunkturinstitutet ska lågkonjunkturen fortsätta ett litet tag. Det är ingenting som man ser något slut på inom den närmaste framtiden.
Vi ser också en annan strukturomvandling i detta. Det är att annonserna inte bara upphör för att sedan återkomma när det blir en annan konjunktur, utan annonserna går till andra medier. De går till Google och de går till Facebook och med risken att tidningarna inte får dem tillbaka.
Vad är det då som händer ute i landet och på tidningsredaktionerna? När vi diskuterade mediekoncentrationen för några år sedan tycker jag att vi såg början, kulturministern, på den utveckling som har gått med rasande fart. Inte nog med att förstatidningarna köper upp andra tidningar, utan man inleder det ena samarbetet efter det andra. Man är oerhört kreativ inom branschen. Och det är nog tur det, för annars kanske vi inte hade haft den situation som vi ändå har i dag, utan varslen hade varit ännu fler och mångfalden hade varit ännu mindre. Men frågan är: Klarar man av sitt demokratiska granskande uppdrag om journalisterna blir färre och färre och samarbetet blir större och större?
Flera forskare och medieröster oroas för att journalistikens roll som kritisk granskare av samhället kommer i andra hand när ekonomin och marknaden successivt får allt större inflytande över journalistiken. Ägarna kräver högre avkastning, eller åtminstone samma avkastning, även om både upplagorna och annonsintäkterna sjunker. Då är det journalistiken som tar stryk.
Detta oroar mig, kulturministern. Av de tio år som jag har varit verksam i riksdagen har jag under ungefär åtta år ägnat ganska mycket tid åt speciellt mediepolitik, och jag har nog inte tidigare upplevt det som nu händer inom dagstidningsbranschen.
Min fråga till kulturministern är: Hur tänker kulturministern här? Kan vi bara förlita oss på och luta oss mot presstödskommittén? Precis som kulturministern vill jag absolut inte föregå kommitténs arbete, för det är jätteviktigt att kommittén får jobba. Men finns det andra åtgärder? För departementet och kulturministern en diskussion med branschen, även om kommittén håller på att arbeta?
Anf. 17 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag vill först säga att jag är glad över den här interpellationen, inte därför att, som Helene Petersson väl inser och också säger, jag kommer att säga någonting annat och föregå kommitténs arbete. Det vore inte korrekt och heller inte sakligt grundat. Men jag har flera andra skäl, bortsett från att jag är medieminister, att fundera över de här frågorna.
Jag är utbildad journalist. Jag gick på Journalisthögskolan på 1970-talet. Då var det också i dyningarna av en annan krissituation. Då hade man precis infört presstödet, för man hade sett en stor tidningsdöd. Detta känner Helene Petersson naturligtvis till. Det innebar inte att det var lugnt eller att det inte behövdes nya förändringar. Det var också i samma skede som det blev ett stort teknikskifte. Det var hårda fackliga konflikter på nästan alla tidningar, och de handlade just om tekniken.
När jag gick på Journalisthögskolan i slutet på 70-talet satte grafikerna, sättarna, fortfarande typer manuellt - man byggde upp tidningssidorna. Det var en yrkesgrupp som naturligtvis slogs för sin överlevnad. Jag tror att ingen av oss vill tillbaka till den tiden, för vi ser vad tekniken faktiskt har inneburit för tidningars kvalitet och för möjligheten att ta del av medier.
Vad jag vill säga med detta är att det ständigt kommer nya förändringar, mycket baserat på teknikskifte. Det är också vad vi ser i dag. Vi har ju tillgång till nyheter, information, naturprogram och drama från i stort sett hela världen, och det är väldigt positivt. Det är inte så att det råder en brist på information.
Nordicom, som mäter våra medievanor, konstaterar att Sverige internationellt sett fortfarande ligger högt när det gäller dagstidningsläsande. Jag tror att 73 procent av alla svenskar mellan 9 och 80 år läser eller går igenom en dagstidning varje dag. Det är högt, men det är alldeles riktigt att det sjunker.
Sedan behöver inte dagstidningen vara det enda forumet för att få information. Men med den snabbhet som nyheter förmedlas blir dagstidningens uppgift en annan - det är nog inte jag den enda som anser eller möjligen inser - för man kommer aldrig att kunna konkurrera med de snabba nyheterna. Här behövs granskning och analys, och jag tror att Helene Petersson var inne på detta.
Det är i det här skedet som många tidningar famlar i sin nya roll. Att det blir samgåenden är nog en förutsättning för många tidningar att överleva. Jag tror att Helene Petersson och jag båda har läst artikeln i Journalisten som handlar om varsel och just ger en förklaring kring annonsingång, som Helene Petersson var inne på. Men där markeras också att landsortspressen fortfarande står stark, och det är positivt. Där finns en tydlig koppling också till lokal annonsering.
Jag är i hög grad bekymrad. Det är också därför som vi i direktiven har givit presstödskommittén fler uppgifter än att bara hitta ett system som förhåller sig till EU:s statsstödsregler, för informationsklyftan, som naturligtvis alltid har funnits, riskerar ju att växa. Det är inte så att det är brist på information, men den ska vara någorlunda lätt tillgänglig och framför allt saklig och pålitlig.
Anf. 18 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Mycket av det som kulturministern tar upp känner vi båda till, och det sker ju en förändring. Men just snabbheten i förändringen och siktet för presstödskommittén, 2017, gör mig lite orolig. Det är alltså fyra år framöver. Nu kommer kommittén att lämna ett betänkande 2013, så det finns faktiskt en möjlighet för kulturministern att ta tag i den här frågan tidigare.
Det finns också andra frågor som inte rör precis presstödet som kan stödja dagspressen, som skattefrågor, momsfrågor, distributionsfrågor och postens övernattsbefordran. Jag hade förmånen att sitta i den förra utredningen också där vi trodde att vi hade en plattform för en ganska lång framtid. Men det har hänt jättemycket på de här sex sju åren sedan vi kom med det betänkandet. Då fanns det en parallell utredning med Postens övernattbefordran samtidigt som Presskommittén satt och jobbade. Posten var färdig tidigare, och vi hade inga möjligheter att skjuta in våra synpunkter.
Nu känner jag att vi är i samma situation, för distributionen är en svår sak för många tidningar. Vi har sett att det exempelvis är många prenumeranter som inte får sin tidning på lördagar. Det finns vissa områden i landet där man från tidningarna säger: Vi kan inte dela ut tidningen, för det kostar på tok för mycket för oss.
Kulturministern kanske lyssnade på Nick Davies, som hade ett finger med i spelet i avslöjandet av Murdochskandalen, under Almedalsveckan i somras. Han och det gäng som han hade omkring sig upptäckte att det köptes in mer och mer journalistiskt material, mycket nyheter och sensationer, eftersom man hade skurit ned på redaktionerna. Det fanns inte utrymme att gå till grunden och kolla källorna för att se att allt stämde och att man hade använt metoder som var okej.
Jag vill inte på något sätt säga att vi har någon tidning i Sverige som inte använder sjysta metoder. Presstödet har storleksmässiga krav men också krav på eget, unikt material. Då kommer diskussionen om hur mycket man kan köpa för att sedan bearbeta och fördjupa sig i och därefter kalla det för unikt material.
Det är många sådana här småfrågor som faktiskt är väldigt stora för tidningarna ute i landet just när det gäller att man har gått ihop. Jag tror faktiskt också, tyvärr, att en förutsättning för att vi ska ha det antal tidningar och den mångfald som vi har är att man har större ägare. Men det finns en ganska stor risk att det blir likartat material. Man kanske gräver lite på ett håll och lite på ett annat, men grunden och var man har fått materialet ifrån är desamma.
Vi har nu en förordning. Finns det något man kan titta på där? Och har kulturministern någon kontakt med branschen? Vi vet att statsministern nyligen gjorde ett besök på Schibsted för att diskutera kvalitetsjournalistik.
Anf. 19 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Ja, vi har naturligtvis kontakt med branschen. Även jag har varit på Schibsted, både på Svenska Dagbladet och Aftonbladet, för, tror jag, två år sedan. Jag träffar också regelbundet Tidningsutgivarna, jag träffar journalister i stort sett dagligen och jag träffar Journalistförbundet och många andra aktörer. Frågorna diskuteras också på andra nivåer, exempelvis i Nordiska ministerrådet och inom EU.
Även om situationen skiljer sig åt mellan länderna finns det naturligtvis en stor oro för vart utvecklingen är på väg. Det här är inte alltid någonting som man kan styra med politiska medel även om man har ett presstöd som uppgår till över 560 miljoner om året eller har bestämda momsregler. Men det är några av de redskap som politikerna har.
När det gäller det som Helene Petersson tog upp om vad jag avser att göra upprepar jag mitt svar att jag inte kommer att gå in och agera innan kommittén har lagt fram sitt betänkande i slutet av nästa sommar. Men det finns ingenting som hindrar att vi, utifrån vad kommittén kommer fram till, lägger förslag även före 2016, som ju är den tidpunkt då vi ska återkomma till EU om hur vi avser att anpassa vårt stöd.
Jag tycker, precis som interpellanten, att den här märkligheten att man inte kan samdistribuera post och tidningar är besvärlig. Det kan i många fall innebära att tidningen kommer en dag senare och att många då kanske väljer att avstå helt från en tidning. Skälet till att det blir så här, vilket Helene ju också känner till, är 24-timmarsregeln. Men man borde kunna hitta nya möjligheter för att lösa detta. Jag håller helt med om det. Kommer kommittén fram till något förslag där är jag mycket glad.
Vi som är politiker lever i någon mening i symbios med journalister och är kanske mer uppmärksamma på journalistiken än många andra. Jag hoppas att det här inte uppfattas som någon kritik mot journalistkåren, men jag förvånas över hur samma nyheter går runt i alla medier och att det ofta, förmodligen av brådska, innebär att man inte hinner gå till källorna. Man förmedlar en nyhet vidare som något annat medium har levererat men som kanske inte stämmer. Det tror jag händer oss alla. Det kan hända även i politikerrollen att vi får felaktiga uppgifter. Men det är viktigt för politikerrollen och journalistrollen att det som man förmedlar är trovärdigt, att det är fakta och att man kan gå tillbaka och se att citat, siffror och årtal stämmer.
Jag är ändå i grunden positiv till framtiden för nyhetsförmedlingen. Det som möjligen gör mig bekymrad är inte att det inte kommer att finnas nyheter, utan att de kan bli mer svåråtkomliga. Om man till exempel läser nyheter på text-tv får man en kunskap men inte alltid en djupare sådan, utan då måste man gå vidare. Jag ser kopplingar också till skolan och till andra områden. Man kan inte googla sig till utbildning. Även om man får fram ett årtal ger inte det ett sammanhang, en kontext, och därför måste man alltid ha möjlighet att gå vidare. Jag tycker att många tidningar arbetar med det genom att ge länkar och genom att underlätta för läsarna, och det är oerhört väsentligt att vi alla inser vikten av detta.
Anf. 20 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Jag är glad över att kulturministern öppnar för en möjlighet för oss att inte vara låsta fram till 2016. Ska man vara riktigt pessimistisk kan man säga att vi kanske inte har några tidningar kvar då. Jag tror inte att det blir så, för branschen jobbar med det här. Det har så starka demokratiska värden, och det är viktigt att det finns en mångfald av röster. Vi har sett det i valsituationer, exempelvis när det var omval. Där de lokala tidningarna plockade upp aktuella debatter och engagerade sig i valet steg valdeltagandet.
Precis som kulturministern säger går man till viss del in och googlar - våra partiers hemsidor är ju jätteviktiga i det sammanhanget - men samtidigt fordras det också att det finns en neutral blick eller att det finns olika medier som presenterar olika ingångar och analyserar saker olika. Exempelvis har det ju funnits en diskussion inom sporten om att man bara sänder en journalist till en fotbollsmatch, för man kan ju inte rapportera mer än fyra mål. Jo, man kan det, och handlar det då om de demokratiska institutionerna inom politiken är det ännu viktigare att det finns journalister som ser på det hela på olika sätt.
Granskande journalistik måste få kosta. 24-timmarsregeln är något som vi har i Sverige. EU-direktivet ligger på tre dygn. Det är vi själva som har sagt att det är bra om posten lämnar den svenska gränsen inom 24 timmar, för då har man två dygn på sig att frakta den till Italien eller vart den nu ska. Jag tror att det finns möjlighet att titta på det.
Anf. 21 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag tycker mig höra att Helene Petersson och jag i mångt och mycket har liknande uppfattningar när det handlar om mediernas roll, vikten av mångfald, yttrandefrihet och tryckfrihet. Jag hade blivit förvånad om vi inte hade haft det, även om vi kan ha olika uppfattningar i andra sammanhang. Jag är glad att Presstödskommittén i Helene Petersson har en engagerad ledamot.
Trettiofem år kan vara en kort eller lång tid, det beror på. Låt mig återkomma till den tid när jag gick på Journalisthögskolan - en väldigt bra utbildning. Vi hade inte ens elektriska skrivmaskiner, utan vi arbetade med tipp-ex och kopieringspapper. Vi ritade våra sidor för hand. Vi gnuggade rubrikerna. Mycket har hänt, och mycket kommer naturligtvis att hända. Och ännu fortare går det.
En positiv del i detta är att allt fler behärskar mediet. Man tar bilder. Man lägger ut kommentarer. Det gäller en stor del av det vi får veta från krigshärdarna, för via de censurerade medierna kommer det inte ut. Vad det har betytt diskuterades i går på Fängslade författares dag på Kulturhuset.
Även om skiftet kan vara besvärligt för många verkar tekniken i demokratins och yttrandefrihetens tjänst. Antingen vi kommer att fortsätta att läsa nyheter i pappersformat eller så småningom går över till någon annan teknikmöjlighet, platta eller annat, handlar det i grunden om att nyheterna måste vara tillförlitliga. Det måste finnas tid att ta fram och kontrollera och analysera fakta.
Jag ser fram emot Presstödskommitténs arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.