Vinterväghållningen
Interpellation 2020/21:292 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-13
- Överlämnad
- 2021-01-13
- Anmäld
- 2021-01-14
- Svarsdatum
- 2021-01-26
- Besvarad
- 2021-01-26
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Tisdagen den 12 januari 2021 drabbades stora delar av Norrland av kraftigt snöoväder, och av förståeliga skäl blev snöröjningen hårt belastad. Samtidigt var flera stora vägar i bland annat Västra Götaland mer eller mindre blockerade av fordon som inte kunde ta sig fram.
För egen del blev jag kontaktad av flera åkeriägare och förare som larmade om glashala vägar där det till och med var svårt att gå. På Facebook lades filmer upp där E20 var så hal att man kunde åka kana på skorna.
Att vinterväghållningen blivit avsevärt sämre under de senaste åren kan landets yrkesförare vittna om. Glashala vägbanor på de stora Europavägarna är mer regel än undantag. Halkbekämpningen är sent ute och insatserna är alldeles för små.
Även på måndagen var E20 blockerad på grund av en olyckshändelse där flera fordon var inblandade. Att halkan var en del av händelseförloppet är troligt. Bilder från olycksplatsen visade en snöbelagd vägbana. Vittnesmålen är många från måndagens och tisdagens svåra halka, inte minst i Västra Götaland.
Att Europavägar och riksvägar har ett så bristfälligt underhåll i vinterväglag är inte acceptabelt.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa en rimlig standard på vinterväghållningen gällande de större vägarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:292
Webb-tv: Vinterväghållningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:70
- Protokoll 2020/21:70 Tisdagen den 26 januariProtokoll 2020/21:70 Svar på interpellation 2020/21:292 om vinterväghållningen
Protokoll från debatten
Anf. 27 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa en rimlig standard på vinterväghållningen gällande de större vägarna.
Det är av stor betydelse att vinterväghållningen på våra vägar håller hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Trafikverket, som har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen, har därför framtagna krav för vad som ska gälla för vinterväghållningen på de statliga vägarna. Kraven ser olika ut beroende på vilket vägtyp det gäller och vilken trafikering som finns. Kraven gäller dock lika i alla delar av landet.
Regering och riksdag har beslutat om ekonomiska ramar som säkerställer att Trafikverket kan genomföra uppdraget. I den nationella plan för transportinfrastrukturen som beslutades 2018 satsades 164 miljarder kronor på underhåll av de statliga vägarna.
Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen och har utvecklat nya metoder och arbetssätt för uppföljning. Bland annat används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet följs upp på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredje part som följer entreprenörernas utförda arbete och som kontrollerar att insatser startar och blir slutförda i rätt tid samt att de håller rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.
Jag kan därmed konstatera att Trafikverket har de ekonomiska resurser som krävs och att det finns framtagna krav för vinterväghållningens standard samt rutiner och metoder för att följa upp entreprenörernas arbete på ett erforderligt sätt. Det skapar förutsättningar för en fungerande vinterväghållning.
Anf. 28 Thomas Morell (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar statsrådet Tomas Eneroth för svaret.
"Detta är vägförvaltningen i Skultorp" - så lät en sketch i slutet av 60talet och början av 70-talet. Sten-Åke Cederhök gjorde sketchen, och Rulle Lövgren var författare till den. De var två kända revymakare i Västra Götaland - ja, de var ju kända över hela Sverige.
Vägförvaltningen i Skultorp var en vägstation, som så många andra runt om i landet, som ansvarade för sitt område och höll vägarna farbara oavsett hur vädret var. Jag säger inte att vi ska gå tillbaka till den typen av väghållning, men man kanske borde ha tagit vara på de kunskaper som fanns där. Det är nämligen någonting man alldeles uppenbart har missat i dagens samhälle.
Tisdagen den 12 januari stod statsrådet och jag här i kammaren och debatterade bland annat det bristfälliga underhållet, som har lett till att hastigheten har sänkts på stora delar av landets vägar. Samtidigt som vi stod i kammaren och diskuterade pågick ett ganska kraftigt snöfall uppe i Norrland. Det blev också en enorm halka i den södra delen av Sverige.
När jag kom tillbaka upp på kontoret svämmade min telefon bokstavligt talat över av sms, meddelanden på Messenger och inlägg på Facebook. Förare som inte kom fram klev ur sina bilar och åkte på skorna på vägen. Det handlade inte om någon enskild väg eller enskild vägsträckning, utan det gällde i stort sett alla stora vägar i södra Sverige.
Detta fick konsekvenser i olycksstatistiken. Det var många avåkningar, och vägar blev avstängda. E20 genom Skaraborg hade fyra avåkningar, tror jag, med tunga fordon som blockerade vägen och förstörde framkomligheten. När en så stor väg som E20 blir blockerad får det givetvis konsekvenser för de transporter som försörjer viktiga delar av vårt samhälle - industrier, butiker, sjukvård och så vidare.
Det är en samlad yrkeskår som ser förändringarna i vägunderhållet vid vinterföre. Jag själv har förmånen att nu ha haft körkort i 45 år, och jag har kört i stort sett alla tänkbara fordon på våra vägar. Jag kan också följa den utveckling som har skett mot ett sämre vägunderhåll. Vägarna är glashala; det går i princip att spänna på sig skridskor och ge sig ut och åka.
Någonting har blivit fel. Detta vittnar också de som är ute på vägen om - man saltar och lägger en så tunn lake på vägen att det tinar och återfryser. Sedan har man en isbalk på vägen, och den isbalken går det inte att få fäste med fordon på.
Den 12 januari var en av mina vänner, som driver ett åkeri, ute på vägen. Han sa att det var näst intill omöjligt att hålla bilen kvar på vägen. Det spelade ingen roll om man körde i 20 eller 30 kilometer i timmen - det gick inte att åka fortare. Han var också med i ett radioinslag och beskrev situationen på vägarna i Västra Götaland.
Detta är vardag för yrkesförarna. Det finns ingen annan yrkesgrupp någonstans som skulle acceptera att jobba under sådana villkor som yrkesförarna får jobba under när vägarna inte underhålls.
Anf. 29 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi har väl fungerande vinterväghållning och att det är bra trafiksäkerhet på våra vägar. Vi har tidigare debatterat och diskuterat de här frågorna.
Jag är den infrastrukturminister som nu har infört en reglering som innebär att tunga fordon ska ha vinterdäck. Så var det inte tidigare. Då var det inte krav på vinterdäck, ett krav som jag tycker är ganska rimligt. Nu ställs detta krav på utländska lastbilar och på svenska lastbilar. Min erfarenhet är att svenska åkeriägare verkligen är duktiga på att följa upp och säkerställa att de har trygga fordon och välutbildade chaufförer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag pratade förra vintern med en åkeriägare som oroade sig över att en del kör ut när det är svartis. Han sa: Jag tar ansvar för mina chaufförer och säger att det inte går, för det är inte alltid trafiksäkert.
Thomas Morell må ha kört lastbil på 70-talet och 80-talet, men de signaler jag får är att tempot är mycket hårdare nu. Man stressar med kör- och vilotidstidsregler. Det är snabbare leveranser, och det är hårdare press på chaufförer som har att leverera. Lagren finns inte längre i lagercentraler, utan nu ska de rakt in i produktionen, vilket gör att man stressas till att köra även när det kommit en meter snö på bara några timmars tid.
Jag tror att vi ibland också måste fundera på vad som är det egna ansvaret för att faktiskt inte ge sig ut utan ställa fordonet. Men när väl detta är sagt är det viktigt att slå fast att det inte finns några budgetrestriktioner för vinterväghållning. Det är inte någon besparing eller liknande som gör att man inte vinterväghåller. Det finns tilltagna resurser för Trafikverket att upphandla en väl fungerande vägunderhållning, och kraven är hårdare nu än vad de var förr.
Problemet har ibland varit att man inte har varit noggrann med uppföljningen. Ett av skälen till att Trafikverket nu sätter gps på de åkare som kör och bedriver vinterväghållning är att säkerställa att körningarna görs och med tillräcklig kvalitet. Jag tror att det är otroligt viktigt, så att vi vet att vi har väl fungerande vinterväghållning på vägarna i Sverige.
Det är också viktigt, vilket kanske inte alla vet som följer den här debatten, att Trafikverket inte har några egna resurser för detta, utan det är upphandlad trafik. Man lägger ut uppdragen på privata entreprenörer, och en tredje part går sedan in och granskar och kontrollerar. Om det då finns fel ska man till och med i några fall kunna ge vite.
Trafikverket har uppdraget att följa upp och säkerställa att vinterväghållningen fungerar inom de tidsgränser som finns, som är ganska tydligt definierade, för när man ska ut och snöröja, inte minst på hårt trafikerade vägar. Detta är inte bara för att yrkeschaufförer ska komma fram utan också ambulanser, brandfordon eller andra fordon.
Naturligtvis har jag respekt för att det blir bekymmer i de fall då det kommer, som nu senast, väldigt mycket snö på väldigt kort tid. Ingen vinterväghållning i världen klarar av att omedelbart röja när det är så mycket snö eller när det blir svartis. Detta har alla att ta hänsyn till. Chaufförer liksom åkeriägare har att ta hänsyn till det. Det var därför jag inledningsvis valde att säga att den stress som våra yrkeschaufförer drabbas av är oroväckande. Ibland säger både slutkunden och ägaren att nu är det viktigt att köra, men trafiksäkerheten är viktig. Jag föreställer mig att när Thomas Morell var chaufför på 80-talet, eller när det nu var, tog han också verkligen ansvar och körde lite lugnare när det var dåligt väglag.
Numera har vi också krav på vinterdäck på tunga fordon. Vi ställer nu ytterligare krav när det inte minst gäller vissa typer av ekipage som syns oftare i olycksstatistiken. Det är så vi systematiskt jobbar med trafiksäkerheten i Sverige.
Anf. 30 Thomas Morell (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Tomas Eneroth!
Den vän som jag hänvisade till för en stund sedan ställer sitt ekipage när det inte går att köra. Han väljer att göra det därför att det inte är värt att fortsätta. Men när det inte går att ta sig fram i låg hastighet och ens komma fram till en plats där det går att stå säkert är det något som är fel. Jag vill betona att det inte är utförarna som är problemet här, utan det är just att styrningen från Trafikverket inte fungerar.
Jag pratade med en åkeriägare igår. Då var det också blixthalka. Åkeriägaren känner personligen de chaufförer som är ute på vägarna och gör jobbet. En av dem hade ringt till åkaren och sagt: Du måste ge dig ut och salta, för det är glashalt. Svaret blev: Jag har ringt till Trafikverket, men jag får inte åka ut. Han blev kvar hemma, för han fick inte åka ut. Det ansågs inte vara tillräckligt halt, och då var det skridskoföre på vägen.
Jag har själv råkat ut för liknande sak för fem sex år sedan. Jag var på väg till ett åkeri i Hova och åkte länsväg 200, som var glashal. När jag kom till åkeriet och satt och pratade med dem kom en av deras chaufförer in som kommit från Norge, och det var likadant där. Det var glashalt, så han hade fått stanna. Det gick inte att köra. Då hade han ringt till utföraren och fick samma svar: Jag får inte åka ut, för det är inte tillräckligt halt.
Det är någonting som är riktigt fel här. Man lägger på en giva som är alldeles för svag. Då töar det på ytan som sedan återfryser. Så skapar man en halka som inte går att hantera.
Fordon som inte har trafiksäkra däck är som getingar ute på vägarna. De har däck som har ett mönsterdjup som är ungefär som talarstolens bordsskiva. De åker som på ostar.
Den 19 januari kontrollerade norrmännen bilar som kom från Sverige. Av 65 kontrollerade fordon fick 35 körförbud. De hade åkt här i Sverige.
En representant för åkerinäringen skriver så här på Facebook: Vad händer hos Trafikverket? Är det meningen att vi förare till bilar, lastbilar med mera ska sätta livet till när vi vistas ute på vägarna? Jag stannade bilen och gick ut på riksväg 23 - det är väl någonstans nere i Växjötrakten - och det gick inte ens att gå normalt på vägbanan. Skärpning! Det finns flera kommentarer till detta. Det står så här: Välkommen till vår arbetsplats! Detta är en arbetsmiljöfråga, men den har ingen hög prio hos Arbetsmiljöverket. Där är det viktigare att du har ett intyg som visar att du kan köra bakgavellyft. Chaufförer och åkare är ganska luttrade över att man lämnas i sticket under vintervägförhållanden.
Att det var besvärligt i Norrland, där uppe i Sundsvallstrakten, har jag full förståelse för, för det går inte att hantera en sådan snömängd. Det är ingen som ifrågasätter att det där är svårt att hålla vägen farbar. Men det var ju inte samma förhållande i södra Sverige, utan där skapade man i stället en svartis och en halka som inte var nödvändigt. Hade man haft en tillräcklig giva att lägga ut hade de här problemen inte uppstått.
Med gps-styrning av fordon, som ministern hänvisar till, ser man direkt var bilen är någonstans. Man ser också hur pass kraftig givan är. Och de som kör vet i regel i vilka kurvor och på vilka broar det fryser på lite extra. Där ökar de på givan. Då kommer det direkt tillbaka att de har lagt på för mycket, fast de av erfarenhet vet att det är just där som halkan uppstår.
Anf. 31 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är alltid bra att ständigt se över hur vi kan utveckla och förbättra vinterväghållningen i Sverige.
Regeringen skjuter till resurser, så att det inte ska finnas några ekonomiska restriktioner, och det finns inga budgetrestriktioner. Kommer det mycket snö ska vinterväghållningen fungera.
Trafikverket lägger ut uppdragen med gps-övervakning och med vägväderstationer för att försäkra sig om hur det ser ut. Jag ska ta ett exempel. Jag tror att det är 800 vägväderstationer är placerade över hela landet. De visar yttertemperatur, lufttemperatur, nederbörd, vindriktning och vindhastighet. På så gott som alla finns det också väglagskameror som tar bilder var tionde minut på hur väglaget ser ut, även nattetid. Det gör att man snabbt kan identifiera var man behöver göra insatser för att minska risken för halka och snödrev. Jag föreställer mig att det är i sådana situationer som Trafikverket hamnar i ett läge där man ibland får prioritera och inte göra insatser på en väg som få kör på utan på vägar där det är tuff belastning och många yrkesfordon som ska fram.
Återigen: Detta ansvar vilar på Trafikverket. Jag är inte expert på vinterväghållning och salthalter, och jag vet inte exakt hur stor mängd man ska bespruta vägbanor med. Detta förutsätter jag kräver yrkeskompetens, och det har Trafikverket. Ihop med åkare ser de till att de åtgärder som behövs vid vinterväglag genomförs på allra bästa sätt.
Jag är också nöjd med att man numera har tredjepartskontroller, där en tredje part går in och kontrollerar och ser efter om vinterväghållningen görs på rätt sätt och är effektiv. Åker man rätt turer? Har man rätt prioritering? Här sker ständigt ett utvecklingsarbete.
Det Thomas Morell tar upp och betonar är också viktigt. Förarna och inte minst åkeriägarna har ett eget ansvar när det inte är säkert och svartis kan inträffa. Den erfarenhet jag har av åkeriägare är att de värnar otroligt mycket om sina chaufförer och säger till om det inte är läge att köra.
Därför bekymrar jag mig ibland över den tuffa press som finns på inte minst cabotagetrafik och internationella transporter. Lågavlönade, utländska chaufförer har press på sig att leverera varor genom eller till Sverige, ibland med dumpade sociala villkor.
Detta är skälet till att regeringen systematiskt har drivit på för inte bara vinterdäckskrav på utländska fordon utan att man ska kunna klampa om reglerna för kör- och vilotider inte följs. Det är också sanktionsavgifter och beställaransvar som gäller.
På EU-nivå har vi förhandlat fram mobilitetspaketet, där vi säger utstationering från dag ett med cabotagetransporter, och kombidirektivet, vägdelen, av dessa transporter. Detta är för att säkerställa att vi får bättre standard, kvalitet och förutsättningar för de transporter som görs i Sverige.
Vinterväglaget är en viktig del. Där lägger vi resurser, och det finns inga budgetrestriktioner.
En annan del är givetvis att säkerställa att fordonen är rätt utrustade, till exempel genom krav på vinterdäck.
Vidare gäller att vi har riktiga kontroller för detta, och vi har öronmärkt resurser så att polisen ska kunna göra fler kontroller.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I en utredning som ska vara klar under våren utreds just nu förutsättningarna för en egen organisation, en yrkestrafikinspektion, just för att öka kontrollerna av yrkestrafiken och se till att de många åkare som sköter sig, tar ansvar, har väl utrustade fordon, klarar klimatkriterierna, följer reglerna för kör- och vilotid och har kraft att utveckla modernare och attraktivare arbeten inom yrkestrafiken får sjysta konkurrensvillkor. Detta brinner jag för, och det arbetar regeringen för.
Anf. 32 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag konstaterar att statsrådet är nöjd med dagens situation. Jag tycker att det är sorgligt, för yrkeschaufförerna jobbar under svåra förhållanden när väglaget inte är dugligt.
De allra flesta yrkesförarna, och jag känner många av dem som är ute på vägarna, tar ett stort ansvar och framför sina fordon med stor säkerhet. Men emellanåt är vägarna så halkiga att det inte går att hantera. Ett tungt fordon fungerar annorlunda än ett lätt. Blir man stående med ett 60-tonsekipage på en väg som lutar lite glider fordonet av. De varma däcken och tyngden gör nämligen att isen smälter. Så har förarna där ute det.
Det moderna systemet för att sköta vägunderhållet fungerar bevisligen inte. Någon sitter vid en dataskärm och bestämmer att här behöver ingen åka ut, så de som ska göra jobbet hindras från att åka ut och vidta de åtgärder som behövs. Det är högst anmärkningsvärt.
Jag tycker att statsrådet ska ta en rejäl diskussion med Trafikverket om hur detta ska hanteras. Det finns inga budgetrestriktioner, säger statsrådet. Fine, då kan vi förvänta oss att det blir farbara vägar framöver.
Anf. 33 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Engagemanget är viktigt, och det är viktigt att vi för en diskussion om vinterväghållningen. Jag har vid ett flertal tillfällen fört diskussioner med såväl Trafikverket som Svevia och andra aktörer inom vinterväghållningen för att försäkra mig om att de har ett fungerande samarbete och att de accepterar, förstår och rättar sig efter de riktlinjer som finns.
Det handlar inte minst om att kunna göra lokala anpassningar. I norra delarna av Sverige har det varit brist på entreprenörer som har velat lägga anbud på sträckor, inklusive till exempel enskilda vägar. Detta har oroat mig, för jag vill inte att vi ska ha vägar där ambulans eller hemtjänst inte kan komma fram, utan vinterväghållningen ska fungera.
Då måste Trafikverket samsas med dem som är väghållare för till exempel enskilda vägar och hitta smarta lösningar. Entreprenören har ett ansvar att finnas på plats och stå för denna samhällsservice och utföra den. Det handlar också om att man med den gps-övervakning som finns utför det som staten betalar för.
Jag tror inte att det finns någon partipolitik i att vi ska ha bra vinterväghållning. Det som det kan finnas partipolitik i är hur mycket pengar vi är beredda att satsa. Den här regeringen satsar 100 miljarder kronor mer än den föregående borgerliga regeringen. Det handlar om 164 miljarder kronor i vägunderhåll och en ordentlig ökning av insatserna för inte minst trafiksäkerheten och för att stärka yrkestrafiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med Fair Transport 2.0 gör nu yrkestrafiken otroliga insatser för att öka attraktiviteten och möjligheten att färdas tryggt och säkert.
Det handlar om att ta politiskt ansvar, och det gör den här regeringen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.