Visumfrihet för medborgare i Kosovo
Interpellation 2022/23:244 av Ludvig Aspling (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-03-08
- Överlämnad
- 2023-03-09
- Anmäld
- 2023-03-10
- Sista svarsdatum
- 2023-03-23
- Svarsdatum
- 2023-04-11
- Besvarad
- 2023-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jessika Roswall (M)
Regeringen valde nyligen att ställa sig bakom förslaget att ge visumfrihet till medborgare från Kosovo. Sverigedemokraterna motsatte sig beslutet.
Beslutet om visumfrihet är olyckligt eftersom det riskerar att förvärra ett antal problem som Sverige står inför, bland annat kopplat till kriminalitet. Flera av unionens egna rapporter understryker att Kosovo har mycket kvar att göra på områdena brottsbekämpning, korruption, extremism och rättsstatlighet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jessika Roswall:
Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:244
Webb-tv: Visumfrihet för medborgare i Kosovo
Dokument från debatten
- Protokoll 2022/23:86 Tisdagen den 11 aprilProtokoll 2022/23:86 Svar på interpellation 2022/23:244 om visumfrihet för medborgare i Kosovo
Protokoll från debatten
Anf. 62 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Herr ålderspresident! Ludvig Aspling har frågat EU-minister Jessika Roswall om hon ser några risker med att bevilja Kosovo viseringsfrihet och vad statsrådet planerar att göra för att motverka eventuella risker.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Kommissionen presenterade 2016 ett förslag om viseringsfrihet för kosovanska medborgare för kortare vistelse i Schengenområdet. I mars 2023 kom rådet och Europaparlamentet överens om att inkludera Kosovo på listan över länder vars medborgare är undantagna från krav på visering till EU. Viseringsfriheten för Kosovo träder i kraft den 1 januari 2024.
Dialogen för att ge Kosovo viseringsfrihet har således pågått under många år. Under den tiden har Kosovo vidtagit omfattande reformer enligt den vägkarta för viseringsfrihet som EU har tagit fram. Vägkartan innehåller kriterier knutna till migration och gränsförvaltning, dokumentsäkerhet, allmän ordning och säkerhet samt grundläggande rättigheter - områden där det identifierats tydliga behov av förbättring för att undantas från kravet på visering. Utöver kriterierna finns även skrivningar om samarbete kring återvändande. För att uppfylla kriterierna har Kosovo anpassat sin lagstiftning på dessa områden för att närma sig reglerna inom EU.
Riskanalys och riskhantering är centralt i förberedelsearbetet inför alla beslut om viseringsfrihet. Förberedelsefasen har varit längre och mer ingående för Kosovo än för många andra länder. För att nämna några exempel har Kosovo byggt ut sin gränsförvaltning, upprättat samarbetsavtal med Frontex och kunnat påvisa konkreta framsteg i arbetet mot organiserad brottslighet och korruption. Arbetet har motsvarat det som gjort att andra länder i regionen har beviljats viseringsfrihet, och regeringen har inte funnit anledning att avvika från den tidigare bedömningen.
Viseringsfrihet medför dock alltid en viss risk. En central del av att hantera den är att noga följa hur den utvecklas. Inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU har regeringen därför initierat en diskussion om att se över möjligheterna att utifrån objektiva grunder, snabbare och mer effektivt kunna vidta åtgärder för att upphäva viseringsfriheten om denna leder till oönskade konsekvenser. Möjligheten till snabbare agerande vid missbruk minskar riskerna med beviljandet av viseringsfrihet, samtidigt som fler kan åtnjuta de fördelar som den innebär för laglydiga medborgare.
Anf. 63 Ludvig Aspling (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Först och främst vill jag understryka att vi har ett väldigt gott samarbete på migrationspolitikens område. Ingenting av det som jag lyfter fram här ska alltså tolkas som kritik mot regeringen i denna del.
Men just vad gäller frågan om Kosovo tycker jag att regeringen har hamnat helt fel. Man har alltså ställt sig bakom ett förslag om viseringsfrihet för personer från Kosovo, vilket innebär att ungefär 2 miljoner människor från detta land nu i princip kommer att kunna resa till Europeiska unionen med väldigt få krav.
Man kan titta lite grann på vilka konsekvenser detta kan innebära i praktiken. I kommissionens staff working paper, alltså landrapport, om Kosovo står följande i kapitel 24, Justice, freedom and security: "Kosovo is at an early stage in the fight against organised crime and limited progress was made in investigating and prosecuting organised crime cases. Powerful tools envisaged by the Criminal Code and the Law on Extended Powers of Confiscation are not yet fully utilised . The operational independence of law enforcement agencies must be ensured. Fighting organised crime in the northern part of Kosovo continues to be challenging."
Borde inte ett land ha kommit längre än "det inledande stadiet" i kampen mot organiserad brottslighet innan vi lämnar över nycklarna till Europeiska unionen? Jo, jag tycker det.
Läser man vidare ser man att Kosovo är en viktig knutpunkt, och i vissa fall ursprungsland, för människo- och narkotikahandel med stora mängder och volymer i rörelse.
Kosovo, och i allmänhet albanska organisationer, ser ut att ha en avgörande roll i handeln med narkotika inom Europa, ofta med kopplingar till Turkiet och Italien där det också finns gott om organiserad brottslighet.
Detta är ingenting nytt. Jag skulle kunna dra upp en katalog med exempel på hur Kosovo är ett väldigt problematiskt land i dessa avseenden.
Mot bakgrund av detta måste man ställa frågan: Har detta något samband med de samhällsproblem som vi ser i Sverige i dag? Mitt svar på den frågan är ja. Jag skulle definitivt hävda att det har det. Faktum är att organiserad brottslighet, illegala vapen och internationella ligor inte bara är ett problem, utan det är problem nummer ett som denna regering har att hantera.
Man måste också ställa sig frågan om regeringen har ställt ut några löften angående detta. Ja, det har den definitivt gjort. Jag citerar från Moderaternas egen hemsida strax före valet: "De kriminella gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp. De hotar inte bara enskilda människors liv, utan hela det svenska samhällskontraktet. Det skadar det förtroende och den tillit som vårt samhällsbygge vilar på. Det var mot just den bakgrunden vi den 1 september efterlyste en snabb och operativ politisk mobilisering för att bekämpa gängbrottsligheten."
Jag kan naturligtvis bara hålla med om vikten av detta - men varför då öppna upp EU mot ett land som vi vet är en källa till omfattande mängder organiserad brottslighet, illegala vapen, narkotika och människohandel direkt vid vår yttre gräns? För mig är det obegripligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet nämner också att ett antal andra länder har fått viseringsfrihet på ungefär samma kriterier och att detta följer praxis. Det är helt sant, men det betyder ju inte att det var bra - och det betyder definitivt inte att vi stod bakom de besluten. Vi var emot viseringsfrihet för de flesta av länderna på västra Balkan, för att inte säga alla. För vår del är det alltså inte ett särskilt starkt argument att det här misstaget har begåtts tidigare.
Anf. 65 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Herr ålderspresident! Min kollega ledamoten Aspling skriver i sin interpellation att beslutet om visumfrihet för medborgare från Kosovo är olyckligt. Visst är det olyckligt, men det visar också att det tyvärr bara finns ett parti i denna riksdag som värnar om svenskarnas trygghet.
Det är viktigt att gemene man förstår vilka förhållanden som råder i Kosovo när EU med stöd av denna regering öppnar portarna genom visumfrihet. Kosovo är ett minst sagt mycket instabilt land. Så sent som den 28 december reste kosovoserber i norra Kosovo vägspärrar. Läget är spänt mellan serber och albaner i Kosovo. Serbien och Kosovo har fortfarande inte skrivit under ett fredsavtal, trots ihärdiga försök från EU att få detta att ske.
Det finns ingen garanti över huvud taget för att de våldsamma etniska motsättningarna i landet kommer att försvinna inom de närmaste 50 åren. Det är medan en sådan otrygghet råder i Kosovo som den svenska regeringen går med på att stödja visumfrihet för medborgare från Kosovo.
Låt oss säga - och hoppas - att freden håller i sig i Kosovo. Men det finns ju många andra stora problem i Kosovo som gör att landet inte är lämpat för visumfrihet.
Herr ålderspresident! Kosovo har enligt Världsbanken en arbetslöshet på 25 procent av den totala arbetskraften. Det betyder att var fjärde medborgare i Kosovo som kan arbeta saknar arbete. Vad tror migrationsministern blir en av många konsekvenser när medborgare från Kosovo lättare kan ta sig till Sverige?
Just nu finns det en uppåtgående trend när det gäller arbetslösheten i Kosovo. Trots arbetslösheten finns det kompetensbrist i landet. Anledningen till detta är att många utbildade kosovanska medborgare lämnar Kosovo för att söka arbete i andra länder. Detta kommer att bli lättare att göra med den visumfrihet som den svenska regeringen stöder, så inte heller Kosovo kommer att vinna på en sådan visumfrihet.
Enligt en rapport från Europeiska kommissionen från den 12 oktober 2022 fortsätter korruption, organiserad kriminalitet och förutsättningarna för yttrandefrihet att vara ett problem i norra Kosovo. Samma rapport, och flera andra rapporter, förmedlar hur stort problemet är när det gäller den illegala ekonomin i Kosovo. Den illegala ekonomin utgör mer än 30 procent av Kosovos bnp. Enligt experter upprätthålls en illegal ekonomi av den omfattningen av en svag rättsstat. En så stor illegal ekonomi skrämmer bort investerare från Kosovo men attraherar kriminella.
Med tanke på dessa ekonomiska förutsättningar undrar man verkligen hur denna regering resonerar när den stöder visumfrihet för kosovanska medborgare.
Anf. 66 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! De risker ledamöterna tar upp, bland annat i form av brottslighet och narkotika, är naturligtvis sådana som måste tas på allvar. Regeringen medger att det finns en tydlig avvägning mellan olika intressen, och jag håller med interpellanterna om att det finns risker. Det är också därför Sverige och ett antal andra länder har varit avvaktande inför detta beslut, men regeringens bedömning - som till slut också delades av alla medlemmar i ministerrådet - är att fördelarna i fallet med Kosovo totalt sett överväger de risker som finns.
Det är en grundläggande utgångspunkt för den här regeringen att värna goda relationer och föra en aktiv politik i förhållande till länder i EU:s närområde. Att Kosovo närmar sig EU och i förlängningen våra grundprinciper om rättsstat och mänskliga rättigheter är någonting positivt. Att människor kan röra sig fritt är en framgång, och att förenkla handel och helt vanliga människors vardag är något som vi värnar. Viseringsfrihet är ett steg framåt i den mån riskerna inte växer sig alltför stora.
Jag vill också betona någonting som är väldigt viktigt här, och det är att regeringen ser frågan ur ett bredare säkerhetsperspektiv. Kosovo är i dag det enda landet på västra Balkan utan viseringsfrihet till Schengen. Fortsatt isolering riskerar att leda till ökade spänningar, vilket är särskilt problematiskt givet konfliktnivån och Kosovos omstridda ställning.
Bibehållet momentum i grannskapspolitiken, med ett stort fokus på rättsstatens principer, bidrar å andra sidan på sikt till ökad stabilitet, en starkare rättsstat och ökade möjligheter att långsiktigt förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Det är också faktorer som måste läggas i vågskålen när ett beslut ska fattas.
Att ta bort viseringskravet innebär dock som sagt vissa risker. För att bedöma och förebygga dem och för att tydligt driva på för rättsstatliga reformer har kommissionen upprättat färdplaner för vissa länders viseringsfrihet. Förslaget om viseringsfrihet för Kosovo presenterades 2016, och Kosovo har under åren vidtagit ett flertal åtgärder. Sedan 2018 har kommissionen gjort bedömningen att Kosovo har uppfyllt samtliga kriterier i den färdplanen.
Avslutningsvis vill jag betona vikten av att EU agerar trovärdigt mot tredjeland och står fast vid sina utfästelser. I detta fall har det funnits ett tydligt löfte från EU:s sida om viseringsfrihet under vissa förutsättningar. Att gång efter gång välja att backa från sådana löften när stater lever upp till krav som har ställts riskerar att gröpa ur förtroendet för EU:s relationer med tredjeland, och det är särskilt viktigt att EU är pålitligt när vi talar om länder i vårt grannskap som är en del av EU:s utvidgningsprocess.
Det var utifrån denna sammantagna bild som en bred majoritet i den här kammaren och hela ministerrådet ställde sig bakom beslutet att från årsskiftet bevilja Kosovo viseringsfrihet för kortare vistelser inom EU.
Anf. 67 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Inledningsvis tänkte jag bara säga att praxis i kammaren så som jag har uppfattat den är att kortare citat på engelska, ur papper som inte har översatts till svenska, brukar vara acceptabelt. Annars skulle vi behöva en auktoriserad översättare för att kunna återge citatet korrekt, och det verkar väl något onödigt när det är på engelska.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tänkte att vi skulle hoppa vidare till ett annat kapitel i landrapporten och titta på vad det står om ett problemkomplex som borde eka bekant här i Sverige, nämligen islamism plus fattigdom och migration. Så här står det på sidan 51 i kommissionens landrapport: "Challenges in countering terrorism and preventing and countering violent extremism and radicalisation remain. Militant Salafist ideology and ethnonational movements continue to be present in the region, including Kosovo, and remain a threat."
Kosovo har ett väldokumenterat och välkänt problem med våldsbejakande islamism. Enligt Kosovar Center for Security Studies, som är en lokal, icke-statlig organisation, har Kosovo haft fler terrorkrigsresande till Islamiska staten per capita än något annat land i Europa. Det är inget dåligt rekord - fler än något annat land! Man är nummer ett. Organisationen beskriver problemet så här: The poor economic conditions experienced after the war have continued, and have meant that religious and political Islamic groups have gained more credibility than the government. Det tycker jag inte låter jättebra.
Den höga graden av radikalisering gör Kosovo till en naturlig inkörsport för islamisk terrorism i Europa, och det har redan skett flera gripanden av denna typ av personer som har planerat attacker mot mål i EU. I detta läge måste man fråga sig: Har vi ett problem med organiserad radikal islamism här i Sverige? Jag vill hävda att vi har det. Är det då smart att öppna upp för visumfrihet för ett helt land när vi vet att Sverige brukar bli ett väldigt attraktivt resmål för sådana här personer? Nej, jag skulle inte säga det. Sverige behöver mindre islamism - inte mer.
Kosovo är också ett av de fattigaste länderna i Europa. Ungefär en fjärdedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och är beroende av försörjningsstöd, och försörjning från släktingar som jobbar utomlands är något som är väldigt utbrett. Enligt en tidigare chef för den albanska statistikmyndigheten spenderar folk ungefär hälften av sina legala inkomster - alltså hälften av lönen - på bröd.
Det är inte så att jag står här och klandrar dessa personer för att de är fattiga. Det är jättetråkigt, och jag önskar naturligtvis att de kunde få ordning på sitt land och få en bättre fungerande ekonomi. Men året är ju ändå 2023, och vi borde ha kommit så långt att vi vet vad som händer när vi öppnar upp gränserna och uppmanar till migration från länder som har en betydligt lägre levnadsstandard. Vi behöver inte fler personer som söker sig hit och som är tvingade att jobba svart, konkurrera med låg lön eller begå brott. Ser statsrådet verkligen ingen risk för att detta faktiskt kommer att bli ett problem?
Jag upplevde att statsrådet tidigare i debatten hänvisade till den lite mer övergripande geostrategiska diskussionen och till att det är viktigt att detta land knyts närmare EU och inte blir en lydstat till Ryssland, Turkiet eller vilka regionala makter som nu skulle kunna vara intresserade av att ha fotfäste där. Självklart är det så, men man ska komma ihåg att ungefär 90 procent av Kosovos handel går till Europeiska unionen. Det här landet är helt och hållet beroende av EU som det är. De kommer inte att ställa om hela sin ekonomi för att i stället bli en lydstat till Ryssland - det är ju helt osannolikt. De är helt beroende av EU. Vi har en stark förhandlingsposition, och vi kan kräva betydligt mer.
Anf. 69 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Herr ålderspresident! Med tanke på att Sverige har haft och fortsätter att ha problem med ekonomiska migranter blir visumfrihet för medborgare från Kosovo en belastning för Sverige. Kosovo är ett land som har sociala och ekonomiska problem samt säkerhetsproblem. Det finns inget som tyder på att detta kommer att ändras inom den närmaste tiden.
Jag tycker inte att migrationsministern ska bli överraskad när medborgare från Kosovo kommer till Sverige och stärker Sveriges skuggsamhälle. Migrationsministern ska inte heller bli överraskad när Kosovo blir ett land som används som en färdled för att ta sig in i EU och så småningom till Sverige. Det jag är överraskad över är att migrationsministern helt och hållet har missat denna problembild.
Vi måste se vad som är bra för Sverige, och mycket talar för att visumfrihet för medborgare från Kosovo inte är bra för Sverige. En femtedel av Kosovos befolkning lever i fattigdom. Det gör landet till ett av Europas fattigaste länder. Det är för detta lands medborgare som EU har infört visumfrihet med stöd av Sveriges regering.
Kosovo har en omfattande illegal ekonomi bestående av narkotikahandel, cigarettsmuggling, prostitution och människohandel. Det är uppenbart att visumfrihet till medborgare från Kosovo kommer att göra Sverige otryggare. Det är tråkigt att migrationsministern inte förstår detta.
Anf. 70 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Herr ålderspresident! När det gäller de risker som båda ledamöterna har lyft fram har jag absolut sagt att jag ser dem och att det har skett en avvägning där vi har landat i att fördelarna ändå väger upp. Det här är inte alltid enkla avvägningar, men det har alltså skett en avvägning.
När det gäller risken för illegal migration kommer vi, något försenat, att sjösätta Etias, som kommer att innebära registrering för viseringsfria personer som vill resa in i EU. Där kommer det också att ske en säkerhetsprövning. Detta är oerhört viktigt, och det är också någonting som har framförts i förhandlingarna om viseringsfrihet för Kosovo.
När det gäller risken för illegal arbetskraft har vi ett gemensamt och väldigt viktigt arbete i att komma åt skuggsamhället. Vi kommer att gå fram med många åtgärder som jag tror är nödvändiga av flera skäl. När det gäller den mer reglerade arbetskraftsinvandringen kommer vi att skärpa kraven väsentligt, vilket jag tror kommer att leda till en mer balanserad situation.
Jag konstaterar att risken för asylsökande är begränsad. Antalet asylsökande från Kosovo har minskat kraftigt under de senaste åren. Det senaste decenniet har vi sett en minskning med 90 procent. Migrationsverket bedömer också att risken är mindre jämfört med andra länder i närområdet eftersom Kosovo finns med på listan över säkra ursprungsländer. Migrationsverket är också tydligt med att återvändandet till Kosovo fungerar mycket bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag går tillbaka till den bredare bilden och vikten av att kunna både bevilja viseringsfrihet och hantera de risker som detta medför. Det pågår, som jag nämnde, ett reformarbete när det gäller den gemensamma viseringspolitiken i EU och Schengenområdet. Under det svenska ordförandeskapet i EU har jag initierat en diskussion med mina motsvarigheter dels om hur kraven för viseringsfrihet kan ses över och hur de löpande ska följas upp, vilket är viktigt, dels om hur suspendering av viseringsfrihet ska kunna ske på ett mer effektivt sätt när det uppstår behov.
Det svenska initiativet innebär att såväl beviljande som suspendering av viseringsfrihet ska kunna ske utifrån tydliga kriterier. I dag fattas beslut om viseringsförändringar i rådet helt och hållet utifrån politiska bedömningar. Det har lett till mindre förutsägbarhet för tredjeland och stor tröghet när det väl behöver fattas tuffa beslut om att begränsa viseringsfrihet.
Regeringen har fått ett brett stöd från medlemsstaterna, och kommissionen har åtagit sig att presentera förslag på hur detta ska kunna genomföras. Jag är optimistisk när det gäller att nå en ordning där missbruk kan beivras betydligt snabbare och där underlaget för beslut i viseringsfrågor blir bättre.
De länder som är viseringsfria till Schengenområdet måste anpassa sin viseringspolitik till EU:s även efter att beslut har fattats. Detta har blivit tydligt inte minst vad gäller utvecklingen på västra Balkan.
Utöver en förbättrad uppföljning och suspenderingsmöjligheter kommer Etias, som jag nämnde, vid sitt ikraftträdande att förbättra möjligheterna att upptäcka säkerhetshot och irreguljär migration utan att viseringskrav införs. I frågan om Kosovo skulle dessa förändringar - Etias och en reformerad suspenderingsmekanism - ge oss bättre förutsättningar att hantera en situation som också förändras över tid.
Anf. 71 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Nu sjunger migrationsministern för kören - detta är naturligtvis saker som vi är överens om och som Sverigedemokraterna har tjatat om i år och dagar. Både Europeiska unionen och den svenska regeringen måste ta dessa frågor på större allvar än vad man har gjort, och nu händer det faktiskt saker. Det är helt sant att det nya Etiassystemet kommer att innebära en betydligt bättre kontroll över dem som reser in i och ut ur unionen, och detta är naturligtvis någonting som Sverigedemokraterna står bakom.
Vad gäller anpassningen av viseringspolicy till EU:s regelverk får man väl säga att arbetet har gått så där. Det finns starka indikationer på att vissa länder bryter mot EU:s regelverk, men dessa länder har fortfarande kvar sina viseringsfördelar. Det har ju inte fattats några drastiska beslut, även om det har pratats en del och även om statsrådet på ett förtjänstfullt sätt har tagit upp saken i bland annat Europeiska rådet.
De punkter som statsrådet lyfter fram som positiva är asylsökande och återtagande. Detta är väl det minsta man kan kräva. Något slags bottenplatta för att ett land ska få viseringsfrihet borde vara att vi inte har strömmar av asylsökande som kommer från det landet, för då råder det uppenbarligen en situation som inte medger att landet kan hålla koll på sina egna medborgare och leverera korrekt information om vem som reser ut ur landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även återtagande borde vara något slags bottenplatta. Utan ett fungerande återtagande ska man absolut inte ha någon viseringsfrihet över huvud taget.
Herr ålderspresident! Avslutningsvis vill jag åter tacka statsrådet för det goda samarbete vi har haft på migrationspolitikens område. Denna regering kommer att göra väldigt mycket bra för Sverige om man håller kursen framöver, och jag är jätteglad över att få vara en del av detta samarbete. Det betyder dock inte att vi är överens om allt, och detta är en sådan punkt.
Men återigen: Tack för det arbete ni gör!
Anf. 72 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Herr ålderspresident! Regeringen är väl medveten om att vi här gör en avvägning mellan olika intressen, men vi ser också frågan ur ett bredare säkerhetsperspektiv. Som jag sa är Kosovo i dag det enda landet på västra Balkan utan viseringsfrihet, och fortsatt isolering innebär risker.
Ludvig Aspling tar upp problemet med att det finns länder som bryter mot viseringsregelverket. Jag delar helt uppfattningen att det har hänt alldeles för lite, och det är precis därför jag har initierat en förändring i ministerrådet. Jag är glad att det fanns en bred uppslutning bakom ett förändrat regelverk med mer effektiva möjligheter till suspendering av viseringsfrihet och att kommissionen har åtagit sig att ta fram ett sådant reformförslag. Detta är viktigt på riktigt.
Avslutningsvis: Nima Gholam Ali Pour sa inledningsvis att det bara finns ett parti som bryr sig om landets trygghet. Det stämmer inte. Det finns flera.
Även jag vill tacka för ett gott samarbete med samarbetspartiet för att genomföra de viktiga reformer Sverige behöver för en ökad trygghet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.