Begäran om granskning av energi- och näringsminister Ebba Busch handläggning av EU:s förordning (EU 2022/18/54) om övervinster på el och finansminister Elisabeth Svantesson uttalande i samband med handläggningen av ärendet

KU-anmälan 2022/23:29 (1608-2022/23) av BIRGER LAHTI (V)

BIRGER LAHTI
Riksdagsledamot (V)
2023-02-20
Dnr 1608-2022/23

Begäran om granskning av energi- och näringsminister Ebba Busch handläggning av EU:s förordning (EU 2022/18/54) om övervinster på el och finansminister Elisabeth Svantesson uttalande i samband med handläggningen av ärendet

Enligt EU:s förordning (EU 2022/18/54) om övervinster på el skulle intäktstaket varit infört senast den 1 december 2022. Regeringen har dock dragit ut på processen och den tillfälliga skatten kommer att gälla mellan den 1 mars och den 31 juni 2023. Det gör att man agerar emot förordningens syfte och går miste om att komma till rätta med övervinsterna under vintern när elen dessutom var som dyrast.

Finansminister Elisabeth Svantesson har hänvisat till att det var omöjligt att implementera EU-förordningen i tid med respekt för grundlagens beredningskrav. Enligt 7 kap. 2§ RF ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter vid beredningen av regeringsärenden. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig. Jag anser att konstitutionsutskottet bör granska grunden för finansministerns uttalande.

Jag anser också att konstitutionsutskottet ska granska finansminister Elisabeth Svantessons uttalande om att det är omöjligt att ta ut skatt från den av EU avsedda tidsperioden med hänvisning till retroaktivitetsförbudet i grundlagen avseende skatt och avgifter granskas.

En EU-förordning har direkt rättsverkan i ett EU-land utan att införlivas i nationell lagstiftning (till skillnad mot direktiv). En förordning träder i kraft tjugo dagar efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om inget annat föreskrivs i förordningen. Eftersom en förordning är direkt tillämplig krävs inga nationella genomförandeåtgärder för att dess bestämmelser ska få direkt effekt, utan när den träder i kraft får den omedelbart och enhetligt rättslig effekt i alla medlemsstater och kan åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag. Detta hindrar dock inte medlemsstaterna från att vidta genomförandeåtgärder som anses nödvändiga för att anpassa den nationella lagstiftningen till unionsrätten i enlighet med principen om lojalt samarbete. När en förordning träder i kraft undanröjer den dock automatiskt tillämpligheten för alla motstridande nationella lagar och andra författningar.

Retroaktivitetsförbudet inom skatterätten framgår av 2 kap. 10 § 2 st. 1 meningen RF och har följandelydelse: Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Det skulle därför kunna uppfattas som att retroaktivitetsförbudet skulle gälla övervinster då den exakta utformningen inte var på plats den 1 december p.g.a. regeringens senfärdighet.

Enligt 2 kap. 10 § 2 st. 2-4 meningen RF får dock retroaktivitetsförbudet under vissaförutsättningar bortses ifrån. Lagtexten har följande utformning: Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta (egen kursivering). Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.

Jag anser att lagen redan gällde i Sverige och därmed inte faller under retroaktivitetsförbudet. Att alla detaljer i lagen inte måste vara klarlagda faller under 2 kap. 10§ RF om att ett sådant förslag var att vänta. Företagen skulle därmed vara medvetna vid tidpunkten för införandet av EU-förordningen att övervinsterna skulle beskattas och enligt de principer som framgår av förordningen. Regeringen har därmed haft full möjlighet att fortfarande beskatta övervinsterna enligt den ursprungliga EU-förordningen. Att inte göra så innebär enligt mig ett brott mot EU-rätten.

Mot bakgrund av det inträffade anser jag att konstitutionsutskottet bör granska energi- och näringsminister Ebba Busch handläggning av EU:s krisinterventionsförordning (EU 2022/18/54) om övervinster på el och finansminister Elisabeth Svantesson uttalande i samband med handläggningen av ärendet.

Birger Lahti