Ädellövskog

Motion 1989/90:Jo305 av Karl-Gösta Svenson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo305

av Karl-Gösta Svenson (m)
Ädellövskog

Svenskt jordbruk står inför många omställningsproblem. En stor del av åkermarken
behövs inte längre för produktion av livsmedel.

På goda grunder kan antagas att en stor andel av överskottsmarken kommer
att beskogas. På många områden i vårt land är det nödvändigt att denna
beskogning sker på sådant sätt att man så långt möjligt kan bibehålla karaktären
av ett öppet landskap. Det kan åstadkommas med ett större inslag av
lövskogsproduktion.

Genom att stimulera till ökad plantering av ädellövskog skulle Sverige
också på detta sätt bidra till att vi i större utsträckning än vad som för närvarande
är fallet tillgodoser vårt behov av hårda träslag. Det är nödvändigt att
vi också bidrar till att den överavverkning av hårda träslag som bland annat
förekommer i världens regnskogar på sikt nedbringas genom att vi i allt
större utsträckning inriktar oss på en inhemsk produktion.

Det föreligger stora svårigheter att anlägga helt ny ädellövskog. De statsbidrag,
som finns för ändamålet, bör därför utnyttjas på ett bättre sätt än
hittills.

I bland annat Blekinge finns stora arealer av blandskog. Dessa arealer
skulle kunna ligga till grund för att i närtid skapa förutsättning för en ökad
produktion av hårda träslag som ek och bok. Med hjälp av ädellövskogsbidraget
kan man stimulera till att röja och gallra fram en framtidsinriktad ekeller
bokskogsproduktion. Genom en sådan åtgärd bidrar man också till att
en del av denna typ av biandskogsareal inte omvandlas till ren granskog.
Landskapsbilden förändras på ett naturvänligt sätt.

En nyanläggning av ädellövskog på exempelvis nedlagd åkermark är både
arbets- och kostsam. Man får exempelvis räkna med mycket stora viltskador,
som också är svåra att bemästra på ett fullgott sätt.

I Blekinge har det sedan 1940-talet bedrivits en omfattande och väl dokumenterad
ekskogsproduktion. Nyproduktion av ek på nedlagd åkermark har
skett tillsammans med plantering av gran. På så sätt har viltskadorna minimerats.
Stamkvistningen på eken har i stort sett skötts på naturlig väg genom
den växande granen. Samplantering med gran gör att det ekonomiska utfallet
blir klart bättre. Risktagandet minskar betydligt.

De erfarenheter man sålunda erhållit genom denna väl dokumenterade
ekskogsproduktion visar i dagsläget att man på detta sätt efter cirka 45 år

Mot. 1989/90
Jo305

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får
utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika skötselåtgärder förändra
produktionen till en renodlad ädellövskogsproduktion,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får
utnyttjas vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med exempelvis
gran.

Stockholm 17 januari 1990

Karl-Gösta Svenson (m)

kan åstadkomma en helt renodlad ekskog. Det är således endast en tredjedel
av ekens omloppstid som samproduktion sker med gran.

Gällande ädellövskogsbidrag bör utnyttjas på ett optimalt sätt. Man måste
från statsmaktens sida se långsiktigt när det gäller att stimulera till ökad ädellövskogsproduktion
.

11