Advokatsamfundets disciplinnämnd

Motion 1989/90:Ju722 av Stig Gustafsson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju722

av Stig Gustafsson m.fl. (s)
Advokatsamfundets disciplinnämnd

Sedan 1948 har advokatsamfundet stadgar som fastställs av regeringen. Tillsynen
över advokatväsendet utövas av styrelsen. En väsentlig del av tillsynen
hänför sig till den disciplinära verksamheten.

När en anmälan mot en advokat görs hos advokatsamfundet eller annars
fråga om åtgärd mot en advokat uppkommer, är det i första hand styrelsen
som tar upp ärendet. Om styrelsen finner att en disciplinär åtgärd - uteslutning
ur samfundet, varning, straffavgift och erinran - inte är påkallad, får
styrelsen avgöra ärendet. I annat fall skall ärendet hänskjutas till samfundets
disciplinnämnd. Även justitiekanslern (JK) har befogenheter att hos styrelsen
påkalla åtgärd mot en advokat. Disciplinnämnden består av en ordförande,
en vice ordförande och sju andra ledamöter. Ordförande, vice ordförande
och fem av ledamöterna är advokater medan två ledamöter sedan 1982
är offentliga representanter utsedda av regeringen.

Rubriker i pressen som Kändisadvokat smugglar brev ur häktet, Advokaten
skrev själv testamentet, Advokat åsidosätter sina plikter som
bouppteckningsförrättare osv. visar att det inte alltid står rätt till hos advokaterna.

Vi vill emellertid i detta sammanhang framhålla att det stora flertalet advokater
följer gällande regler och iakttar god advokatsed. Den centrala ställning
som advokaterna har inom rättssystemet och det förhållandet att deras
betydelse på senare år har stärkts i olika avseenden, bl.a. på rättshjälpsområdet
och när det gäller konkursförvaltning innebär dock att allmänheten har
anledning att ställa mycket höga krav på utövare av advokatyrket. Det är
symptomatiskt att advokatsamfundet i sitt rättssäkerhetsprogram ägnar betydande
utrymme åt det minskade förtroendet för domstolarna och myndigheterna
men inte med en mening diskuterar förtroendet för advokaterna.

Mot bakgrund av att titeln advokat är lagligt skyddad och att advokater
har en offentligrättslig ställning kan och skall höga krav ställas på deras yrkesutövning.
Det kan därför inte accepteras att medlemmar av en av samhället
på detta sätt skyddad yrkesgrupp vid uppenbara övertramp skall få behålla
och använda sig av advokattiteln.

Mot bakgrund av bl.a. inträffade händelser och den allmänna diskussion
som har förts är det enligt vår mening synnerligen angeläget att disciplinnämndens
sammansättning ändras för att allmänhetens och myndigheternas
tilltro till advokaternas yrkesutövning skall bestå. Visserligen genomfördes

1982 den ändringen av disciplinnämnden att till denna knöts två s.k. offentliga
representanter. Redan när denna ändring gjordes anförde justitieminister
Petri i prop. 1981/82:57 bl.a. följande:

Det torde inte råda någon tvekan om att den organiserade och ekonomiska
brottsligheten i viss utsträckning bedrivs med hjälp av rådgivning och vägledning
av olika experter, däribland jurister.

Han anförde vidare:

Advokatkåren har en central ställning i samhället och det är av stor vikt att
både allmänheten och myndigheterna har tilltro till advokaternas yrkesutövning.
Som jag senare skall återkomma till finns det visserligen all anledning
att hysa förtroende för det sätt på vilket advokatsamfundet utövar tillsyn
över sina medlemmar. Trots detta finns det bl.a. mot bakgrund av den allmänna
diskussion som har förts skäl att överväga behovet av åtgärder för att
ytterligare motverka att advokater, som i sin yrkesutövning på olika sätt kan
komma i kontakt med organiserad och ekonomisk brottslighet, medvetet eller
omedvetet underlättar sådan brottslighet.

Detta uttalande har alltjämt sin giltighet. Man kan bara beklaga att den reform
som 1982 företogs blev en halvmesyr, dvs. advokatsamfundets stadgar
ändrades endast på det sättet att två offentliga representanter tillfördes disciplinnämnden.
Nämndens avgöranden innefattar inte sällan etiska bedömningar
där det kan ha ett särskilt värde att lekmannasynpunkter förs fram.

Av nu anförda skäl anser vi att disciplinnämndens sammansättning bör
förändras på så sätt att majoriteten av ledamöterna skall vara offentliga representanter
samt att som ordförande utses en högt kvalificerad domare.
Samhällsrepresentanterna och ordföranden skall utses av regeringen.

Här kan även en jämförelse göras med förhållandena i Danmark. Det
danska advokatsamfundets disciplinnämnd (advokatnämnden) består av en
ordförande och två vice ordförande vilka samtliga skall vara domare samt av
ytterligare 15 ledamöter. Av dessa utses sex, som inte får vara advokater, av
justitieministern medan nio väljs bland medlemmarna i det danska advokatsamfundet.
De sex lekmännen skall representera det allmänna och särskilt
säkra samfundets intressen i förbindelse med handläggningen av advokatnämndens
uppgifter, bl.a. fastläggandet av hur advokater skall uppfylla kravet
på att handla i överensstämmelse med god advokatsed.

Denna ordning existerar i Danmark sedan 1982 och det kan framhållas att
det danska advokatsamfundet från början ställde sig bakom sammansättningen
av nämnden.

Vi anser det naturligt att man ser över de regler som gäller för advokater
i detta hänseende på samma sätt som redan har skett när det t.ex. gäller revisorer.
Det kan också nämnas att det finns andra yrkeskårer som har liknande
nämnder. Vi tänker här på hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och pressens
opinionsnämnd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

Mot. 1989/90

Ju722

12

nen anförts om behovet av lagändringar vad gäller advokatverksamhet.

Stockholm den 25 januari 1990
Stig Gustafsson (s)

Gertrud Sigurdsen (s) Oskar Lindkvist (s)

Mot. 1989/90

Ju722

13

gotab 99988, Stockholm 1990