Ägaransvar för tomgångskörning

Motion 1989/90:Ju620 av Åke Selberg m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju620

av Åke Selberg m.fl. (s)
Ägaransvar för tomgångskörning

I flertalet av landets kommuner har i lokala hälsoskyddsföreskrifter fastställts
regler för tomgångskörning med motordrivna fordon. I allmänhet gäller
därvid att inom område med fastställd detaljplan får motorn hållas i gång
högst en (alt. tre) minuter. Den fordonsförare som bryter mot förbudet kan
dömas till böter enligt bestämmelserna i 23 § hälsoskyddslagen. Tillsynen
över att dessa bestämmelser efterlevs åvilar i första hand miljö- och hälsoskyddsnämnden
i respektive kommun.

Efterhand som insikten har ökat om bilismens roll som en allvarlig luftförorenare
framstår det alltmer angeläget att tomgångskörningsförbudet respekteras
i våra tätorter. En obelastad motor som går på tomgång, lär enligt
undersökningar avge upp till 50 gånger mer föroreningar till luften, än en
belastad motor. En verkningsfull övervakning och strikt tillämpning av bestämmelserna
mot tomgångskörning försvåras dock effektivt av hur ansvarsfrågan
för närvarande är utformad. Vid överträdelse av förbudet i fråga är
det oftast svårt eller kanske omöjligt att helt säkert fastställa vem som framförde
fordonet och därigenom gjorde sig skyldig till förseelsen. Det har därför
visat sig att åklagarmyndigheten i brist på säkra besked om vem som ansvarade
för tomgångskörningen och därmed har straffansvaret, i många fall
tvingas att lägga ner målet.

I detta sammanhang kan det vara intressant att jämföra hur förseelse mot
parkeringsbestämmelser är utformade. Som bekant finns lokala trafikföreskrifter
fastställda av kommunfullmäktige i respektive kommun och överträdelse
kan beivras enligt lag om felparkeringsavgift.

Till skillnad mot bestämmelserna i hälsoskyddslagen anges i § 4 lag om
felparkeringsavgift att fordonets ägare ansvarar för att felparkeringsavgiften
betalas. I lagen regleras också på ett smidigt och förenklat sätt hur förseelsen
skall fastställas utan att åklagarmyndigheten och domstolarna behöver anlitas.
Enligt vår mening är det nog så viktigt att förseelser mot tomgångskörningsförbudet
också kan övervakas och beivras på ett effektivt och icke alltför
resurskrävande sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om straffansvaret för tomgångskörning med bil.

Stockholm den 23 januari 1990

Åke Selberg (s)

Bruno Poromaa (s) Ewa Hedkvist Petersen (s)

Leif Marklund (s)

Mot. 1989/90
Ju620

3