Åkerinäringen

Motion 2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka den svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för att svavelfri diesel snarast blir standard inom EU.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på alkolås i yrkestrafiken.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett reformerat bötessystem lika för alla.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade resurser för kontroller av tung trafik.

1Yrkande 2 hänvisat till MJU.

2 Inledning

Lastbilen kritiseras ofta för de miljönackdelar den medför. Men ett faktum är att lastbilen har en transportkapacitet som inget annat transportslag kan ersätta i dagsläget. På längre sträckor finns skäl att överföra godstransporter till järnväg eller sjöfart men det ska främst ske genom ökad efterfrågan på en fri transportmarknad och inte via politiska beslut. De flesta vägtransporter sker trots allt på korta sträckor. Endast 7 procent av allt lastbilsgods i Sverige körs över 30 mil. I många fall är lastbilen även på långa sträckor fortfarande det enda realistiska transportslaget.

Transportpolitikens inriktning bör vara att förbättra möjligheterna till samverkan mellan transportslagen, så att godstransporterna blir mer energieffektiva på samma gång som företagens och konsumenternas behov av transporter av varor tillgodoses.

Den svenska åkerinäringens miljö- och säkerhetsambitioner ska premieras, inte bestraffas. Regeringen har misslyckats med att föra en näringspolitik för åkarna som gör att säkerhet och miljötänkande ökar konkurrenskraften. Ett exempel på detta är regeringens höjningar av dieselskatten de senaste åren vilket nu fortsätter under beteckningen grön skatteväxling. Det har enbart lett till fler utländska lastbilar i Sverige med sämre diesel och följaktligen ökad belastning för miljön som drabbar människors hälsa.

Vid sidan av detta anser Kristdemokraterna att en betydligt ökad satsning på vägnätet, både i form av underhåll och investeringar, är ett måste för att transporterna ska fungera över hela landet.

Därutöver föreslår Kristdemokraterna ett intensifierat trafiksäkerhetsarbete, både i form av tekniska lösningar för att motverka rattfylleri och genom förbättrade kontroller av den tunga trafiken.

3 Konkurrensen

De studier som gjorts av åkerinäringens villkor visar entydigt att svenska åkare har ungefär 20 procent högre kostnadsläge än omvärlden. Enligt Svenska åkeriförbundets redovisning nyligen så ligger fortfarande kostnadsskillnaderna gentemot närliggande länder (Tyskland och Danmark) omkring 20 % till Sveriges nackdel medan Polens åkare har nästan 50 % lägre kostnadsnivåer. Det fria cabotaget och de nya EU-medlemmarnas inträde i unionen gör att många svenska åkare får det allt svårare att konkurrera.

Det finns också omfattande inslag av oseriös konkurrens. Kristdemokraterna har i tidigare motioner krävt konkreta åtgärder för svensk åkerinäring, men regeringen har inte velat lyssna. Därför tvingas vi åter att upprepa gamla krav.

Under 2001 transporterade svenska lastbilar 311 miljoner ton gods, vilket är en minskning med 5 procent mot året innan, redovisar SCB. Vägverket har däremot angett att trafiken på det statliga vägnätet ökat och den rimliga förklaringen torde då vara att den utländska lastbilstrafiken har ökat i Sverige.

Den socialdemokratiska regeringen har tagit fram ett program som syftar till att rätta till den sneda konkurrenssituationen. Stick i stäv med detta har dock regeringen höjt dieselskatten med 45 öre sedan 1 januari 2000. Detta motverkar svenska åkeriers möjligheter att konkurrera på lika villkor. Dessutom försämras miljön eftersom utländsk diesel, med upp till nästan 40 gånger högre svavelhalt, kommer att användas i ökad omfattning i Sverige. Detta är sannerligen ingen grön skatteväxling. I Kristdemokraternas budgetmotion föreslås därför en sänkning av dieselskatten med 25 öre per liter från 1 juli 2005. Därutöver föreslår Kristdemokraterna sänkta arbetsgivaravgifter med 7 procentenheter 2005 och 10 procentenheter 2006 för de första 900 000 kronorna, vilket särskilt skulle gynna åkerinäringen med sina många små företag.

Godstransportdelegationen (GTD) tillsattes av regeringen 1998 för att ta fram en samlad strategi för godstransporterna. I avsnittet om näringspolitik för transportsektorn understryks vikten av gemensamma regler inom EU genom följande mening: Sverige måste undvika att skjuta sig själv i foten. Regeringen bör ta till sig mer av Godstransportdelegationens rekommendationer om att stärka svensk åkerinäring. Kristdemokraterna har därför flera gånger föreslagit att en permanent Godstransportdelegation inrättas för att ta tillvara kompetensen inom näringsliv och transportbranschen. Nu har regeringen åtminstone tillfälligt startat en ny delegation där även riksdagspartierna ingår i en referensgrupp för avgiftssystemen. Detta välkomnar Kristdemokraterna som ett första steg i rätt riktning.

Kristdemokraterna anser dock att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att ytterligare åtgärder behöver vidtagas för att stärka den svenska åkerinäringens konkurrensmöjligheter.

4 Kilometerskatt

I flera europeiska länder införs nu kilometerskatt för lastbilar på över 12 ton. Inom EU finns tankar på att alla lastbilar över 3,5 ton borde omfattas av kilometerskatt. Olika länder har olika motiv för sina skatter. Schweiz som redan infört systemet behöver pengar till att bygga tunnlar och nya järnvägar. Schweiz är ett transitland och det är förståeligt att de måste vidta åtgärder för att inte korkas igen av den växande lastbilstrafiken. Tyskland som inför kilometerskatt i höst har också trängselproblem i kombination med dåliga statsfinanser. England är likaså ett land med trängselproblem på vägarna. I Sverige utreds just nu en tänkbar kilometerskatt i Vägtrafikbeskattningsutredningen. Kristdemokraterna är inte emot en kilometerskatt men vi vill varna för kraftigt höjda priser på varor om man bara inför skatten rakt av utan att vidta andra åtgärder. Att tro att en kilometerskatt automatiskt skulle flytta över stora mängder gods till järnväg och sjöfart är knappast realistiskt.

5 Bättre vägar

Staten tar ut höga bränsleskatter och avgifter av åkarna samtidigt som underhållet av vägarna är kraftigt eftersatt. Vägverket räknar med att eftersläpningen uppgår till hela 17 miljarder kronor. Skogsnäringen beräknar en årlig förlust om 900 miljoner kronor på grund av brister i underhållet. De dåliga vägarna är inte bara till bekymmer för godstransporterna utan även för trafiksäkerheten.

Större resurser behöver tillföras vägunderhåll och nybyggnad än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2004. I Kristdemokraternas budgetalternativ avsätts 2,25 miljarder kronor mer till vägarna under 2004–2006. Av detta reserveras 1 miljard kronor till ett förbättrat vägunderhåll.

Kristdemokraterna menar också att alternativ finansiering i form av PPP (Public-private Partnership) bör användas för att flera stora, angelägna vägbyggen ska kunna färdigställas snabbare och även billigare än med traditionell upphandling. Detta utvecklas närmare i Kristdemokraternas trafikpolitiska motion.

6 Miljö

Allt fler svenska åkerier miljöcertifieras, vilket är mycket positivt. Av Svenska åkeriförbundets 10 500 medlemsåkerier så tillämpar redan mer än 2 300 åkerier rutiner och ledningssystem som motsvarar kraven i ISO 14001 och ISO 9001:2000.

Dels kommer drivkraften inifrån, det vill säga från företagare och anställda som har ett starkt miljömedvetande och vill påskynda utvecklingen, dels genom yttre påverkan eftersom miljöhänsyn i dag är ett konkurrensmedel. Många större transportköpare har också antagit miljöpolicyer som gör att de inte vill välja transportörer utan miljöcertifikat. Åkerinäringen har också tagit fram en grönbok där de uttrycker sin vilja att medverka i omställningen till ett hållbart samhälle.

Det ligger naturligtvis i allas intresse att transporterna blir mindre miljöstörande. Själva kan transportörerna känna tillfredsställelse när de vet att de gör vad de kan för miljön, men de kan också i längden tjäna pengar genom ökad konkurrenskraft samt genom mindre bränsleförbrukning och minskat slitage. Problemet är att det är en kostnadskrävande process att genomgå miljöcertifiering och det tar också mycket tid och kraft i anspråk. Det måste finnas ett samförstånd om att minska näringens miljöpåverkan och det uppnås inte genom att regering och riksdag inte visar förståelse för näringens villkor. Med Kristdemokraternas förslag om sänkta arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma skulle alla företag gynnas, men i synnerhet småföretagen bland vilka många åkerier återfinns.

Godstransportdelegationen påpekade i SOU 2001:61 att de beslutade EU-kraven för bränslen får i praktiken en mycket liten effekt för utsläppen för tung trafik i Sverige då svensk diesel miljöklass 1 fortfarande är renare än den diesel som blir standard inom EU 2005. Vidare konstaterades i rapporten att den tunga lastbilstrafiken står för 6 % av koldioxidutsläppen, vilket är mindre än vad utrikessjöfarten lämnar ifrån sig. Miljön skulle vinna på om hela Europa använde MK1-diesel såsom de svenska åkarna gör.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör verka för att miljökrav motsvarande den svenska miljödieseln klass 1 snarast blir standard inom hela EU.

7 Trafiksäkerhet

Tunga lastbilar är mer inblandade i dödsolyckor än vad deras andel av trafikarbetet motiverar. Över 23 % av de som omkom i trafiken 2002 dog i en olycka med en tung lastbil. Ofta pekas lastbilarna ut som orsaken till dessa dödsolyckor trots att den vanligaste orsaken är att personbilen kom av okänd anledning över på fel vägbana. Någon djupstudie av orsaken till de dödsolyckor där lastbilar har varit inblandade, har ännu inte presenterats. Inom Vägverket pågår dock en sådan studie sedan 1997. Kristdemokraterna ser fram emot resultatet av denna så att debatten kan föras med fakta som bakgrund.

Svenska åkeriförbundet presenterade 2002 en ambitiös satsning på trafiksäkerhet. Bland annat är målsättningen till 2004 att bältesanvändningen hos lastbilsförare ska vara lika hög som hos privatbilister samt att 75 % av fordonen i yrkesmässig trafik ska omfattas av en fastställd säkerhetspolicy.

Ett av de största problemen i trafiken är drogerna. Tyvärr förekommer rattfylleri även bland yrkesförare. Kristdemokraterna anser att alla bilar på sikt ska ha alkolås. Riksdagen har också beslutat att regeringen ska ta fram en plan för detta. För att påskynda processen anser Kristdemokraterna att yrkestrafiken omedelbart borde installera alkolås. Det pågår ett frivilligt arbete inom åkerinäringen, och det är positivt, men regeringen borde intensifiera sitt arbete med lagstiftning så att vi inom ett par år kan få se alkolås i all yrkestrafik.

8 Trafikövervakning

Ökade resurser måste satsas på övervakning av tung trafik och reglerna behöver bli mer konsekventa. Rättvisa bötessystem måste finnas för att konkurrensen ska vara lika för alla. Att många utländska chaufförer kan ignorera böter är stötande. Regeringen har fått två tillkännagivanden av riksdagen att åtgärda denna fråga men fortfarande finns enbart ett utredningsförslag som begränsar sig till förskottsinbetalning av överlastavgifter. Regeringen bör skyndsamt fullfölja riksdagens beslut i detta avseende och åstadkomma ett reformerat bötessystem som är lika för alla oavsett nationalitet.

Vägverkets neddragning av polisens bilinspektörer är inte heller acceptabel. Utan deras specialkompetens kommer det att bli mycket svårare för polisen att stoppa de trafikfarliga bilarna och trafiksäkerheten kommer att minska. Bilinspektörernas och polisens arbete är mycket viktigt för att förebygga olyckor på grund av felaktig lastsäkring och andra överträdelser.

Stockholm den 30 september 2003
Johnny Gylling (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Göran Hägglund (kd)	Sven Gunnar Persson (kd)
Dan Kihlström (kd)	Björn von der Esch (kd)