Åkerinäringens kostnads- och konkurrensvillkor

Motion 2000/01:T414 av Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av åtgärder för att stärka konkurrens- och
utvecklingsmöjligheterna för svensk åkerinäring.
Motivering

Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning om vikten av
att Sverige har en konkurrenskraftig åkerinäring. Det är därför även
enligt utskottets uppfattning angeläget att man söker ge näringen
långsiktigt hållbara förutsättningar och harmoniserade spelregler i
förhållande till åkeriföretag i andra europeiska länder.

Så skriver trafikutskottet bl.a. i betänkande 1999/2000:TU11
med anledning av motioner som tar upp den svenska
åkerinäringens kostnads- och konkurrensvillkor.

Den 1 juli 1998 avreglerades den europeiska transportmarknaden.
Innebörden av denna avreglering (fritt cabotage) är att det nu inte föreligger
några hinder för utländska åkeriföretag att bedriva inrikes godstrafik i Sverige
utan särskilt tillstånd. Den fria EU-marknaden innebär också fri
etableringsrätt för EU-länderna, vilket medför att företag kan flytta
verksamheten till områden där förmånliga etableringsvillkor erbjuds. Till
bilden av kostnadsvillkoren skall också läggas skillnader i lagar, regler, deras
efterlevnad liksom sanktionsmöjligheter. Som ett exempel kan nämnas att
utländska fordon bryter mot kör- och vilotidsreglerna tre gånger oftare än
svenska företag, och i de fall överträdelserna uppdagas leder de endast i
undantagsfall till åtgärder. Många svenska åkeriföretag upplever att
konkurrensen på den gemensamma europeiska transportmarknaden för
lastbilstransporter inte sker på lika villkor. Den största skillnaden synes
föreligga mellan svenska företag och företag från länder i östra Europa.

I inrikestrafiken tycks svenska åkeriföretag fortfarande hävda sig väl vilket
sammanhänger med att man lyckats klara konkurrensen genom
rationaliseringar och samgåenden. Branschstrukturen genomgår en stark
förändring. Företagsenheterna blir allt större, medelstora företag köps upp
eller går samman medan flera mindre företag kan verka inom speciella
nischer. Svenska företag som bedriver utrikes trafik, däremot, förlorar
godsvolymer till utländska konkurrenter. Utrikesåkerierna anlitar i stor
utsträckning utländska chaufförer, och utländska dragbilsåkerier. En del
företag har också etablerat verksamheter i andra länder.

Skillnaderna i konkurrensförutsättningar drabbar inte bara åkerierna.
Sysselsättning, miljö, trafiksäkerhet och samhällsekonomin i stort påverkas
också i större eller mindre utsträckning av utvecklingen inom den svenska
åkerinäringen. Åkerierna är en viktig småföretagargrupp som under
någorlunda jämlika konkurrensförhållanden kan bedömas ha goda möjligheter
att skapa ytterligare arbetstillfällen.

Även miljöfaktorer har stor betydelse för konkurrenssituationen. I Sverige
används nästan uteslutande miljöklass 1-kvalitet ("miljödiesel"). Den svenska
dieseln håller den kvalitetsmässigt absolut högsta klassen inom EU. I
Danmark, Finland och Storbritannien finns vissa skattelättnader för
användarna av en mer miljövänlig diesel, men inget land är i närheten av den
utbredda användningen av miljövänlig diesel som finns i Sverige. Utländska
åkare kan fylla tankar på 600-800 liter med smutsigare diesel vid gränsen i ett
land och sedan köra in och ut i Sverige på samma tank. Dessa förhållanden är
djupt otillfredsställande. Svenska åkeriföretag missgynnas kostnadsmässigt,
samtidigt som utsläppen av skadliga ämnen ökar och miljön får betala ett högt
pris. Dessutom minskar svenska statens skatteintäker.

Transportnäringen är av stor betydelse för det svenska samhället.
Sammanlagt inbringar de svenska utrikesåkerierna drygt 6 miljarder i
exportinkomster. Totalt omsätter branschen ca 40 miljarder kronor och
sysselsätter drygt 50.000 chaufförer. Sammanfattningsvis kan konstateras att
svenska åkeriföretag ofta befinner sig i ett sämre konkurrensläge än deras
utländska konkurrenter. Kostnadsnackdelarna sammanhänger främst med
skillnaden i totala lönekostnader och olika regelsystem.

En jämförande studie av åkeriers kostnader i fem länder (1999) utförd av
Öhrlings Price Waterhouse på uppdrag av regeringens s.k. SIKA-utredning
visar att det svenska åkeriet har det högsta kostnadsläget på samtliga
marknader, dvs., även när det gäller uppdrag i Sverige.

Användandet av olika bränslekvaliteter missgynnar Sverige såväl
kostnadsmässigt som ur miljösynpunkt. Kontroll- och sanktionsmöjligheterna
vid överträdelser av trafikregler, kör- och vilotidsregler är otillräckliga.
Eurovinjetten - dvs. de vägavsnitt där det skall krävas vägavgifter, måste
gälla för sammanhängande vägsträckor. Gemensamma tolkningsregler för
cabotage måste utarbetas.

Vid behandling av motion T428 vid förra riksmötet skriver trafikutskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande - 1999/2000:TU11 bl.a. följande:

Utskottet finner det värdefullt att regeringen nu intensifierar sitt arbete
med att främja en livskraftig svensk åkerinäring så att det inte bara
omfattar ett effektivare påföljdssystem utan också en rad andra åtgärder i
fråga om t.ex. vägtrafikbeskattning, kompetensutveckling inom näringen,
kvalitetssäkring av transporter för miljöhänsyn och trafiksäkerhet,
forskning och utveckling, företags- och personalbeskattning samt
särskilda insatser för småföretagare.

Regeringen har efter bl.a. analyser av SIKA och
överläggningar med branschen beslutat om ett transport- och
näringspolitiskt handlingsprogram för svensk åkerinäring.
Mycket litet av konkreta förslag till konkurrensfrämjande
åtgärder har dock hittills kommit ut av detta program. Vad
gäller fordonsfrågorna aviseras i handlingsprogrammet en
utredning angående trafikbeskattningen för tunga fordon, som
skulle kunna leda till de första förändringarna från 2003 (!).
Det finns en insikt om att nuvarande beskattningssystem
(drivmedelsskatt, fordonsskatter, Eurovignetteavgifter för
internationell trafik) av yttre och inre orsaker måste
omskapas till ett system som är mer anpassat till den
nuvarande och framtida marknadssituationen. Utredningen
har fortfarande inte tillsatts och en sänkning av
fordonsskatten först 2003 kommer sannolikt att innebära att
situationen för många företag i åkeribranschen förvärras
under de närmaste åren. Lika angeläget torde det vara att i
handlingsplanen aviserade åtgärder angående samordning av
kontrollverksamheten för att undvika att fusk (kör/vilotid,
överlast, trafiksäkerhet/miljöregler etc.) skall bli
konkurrensfaktorer på marknaden, kommer till stånd utan
ytterligare dröjsmål.

För att undvika en situation liknande den som redan drabbat svensk
sjöfartsnäring krävs ett skyndsamt och samlat grepp för att stärka den svenska
åkerinäringens konkurrens- och utvecklingsmöjligheter. De samlade
åtgärderna måste omfatta ovan berörda områden dvs. samhällsekonomin i
stort, skattevillkor (vägavgifter, momsindrivning etc.) miljö, trafiksäkerhet
samt efterlevnad av det nationella och internationella regelverket.

Stockholm den 25 september 2000

Bengt Silfverstrand (s)

Anders Karlsson (s)