Alkoholmissbruket

Motion 1990/91:So239 av Erik Holmkvist (m)

Ett flertal utredningar de senaste åren visar att
alkoholmissbruket ökar. Det finns beräkningar som visar att
kostnaderna för stat, kommun och landsting uppgår till 70-
80 miljarder kronor årligen. Vad det dessutom kostar
enskilda och deras familjer i form av problem och
bekymmer går inte att beräkna i pengar.

En mycket stor andel av vårt lands sjukvårdskostnader
är att hänföra till missbruk av alkohol. Stor andel av
brottsligheten emanerar också från missbruket av alkohol
och narkotikaanvändning, som ofta blir en följd av
alkoholmissbruket.

200 000 barn beräknas i dag växa upp i hem där den ena
eller båda föräldrarna har alkoholproblem. I 100 000-tals
hem i vårt land lever föräldrar och barn med ständig ångest
för vad just den här dagen -- veckan -- månaden skall föra
med sig av bekymmer och problem med alkoholmissbruk.

Alkoholproblemen på våra arbetsplatser växer. Antalet
olyckor där alkoholförtäring ingår som en avgörande faktor
ökar.

Sveriges riksdag har ställt sig bakom WHO:s
Europaregions målsättning att minska
alkoholkonsumtionen med 25 procent fram till år 2000. En
tuff målsättning kan det tyckas, men ytterst angelägen att
nå. Vi tvingas dock konstatera att den under några få år
nedåtgående trenden ännu en gång vänt. Konsumtionen
ökar och då framför allt bland de yngre och kvinnor. Tar vi
hänsyn till den hembränning vi alla är medvetna om sker,
har den svenska komsumtionen av alkohol knappast
minskat utan i ställat ÖKAT.

Åtgärder riktade mot den vuxna generationen i vårt land
har haft en mycket begränsad genomslagskraft. Visst måste
vi fortsätta med åtgärder riktade mot de något äldre, men
huvudparten av våra resurser skall riktas mot barn och
ungdom.

Det är de unga vi måste nå. Med aktivare och mer
medveten information. Det är familjer, barn och ungdom vi
måste nå om vi långsiktigt skall kunna vända trenden.

Radiomonopolets roll i opinionsbildningen behöver
uppmärksammas mer än som sker. TV:s genomslagskraft är
underskattad när det gäller viss glorifiering av
alkoholdrickandet. Undersökningar visar att
alkoholdrickandet i TV inte kan jämföras med vad som är
brukligt i hemmen i vårt land. Denna alkoholliberala
framtoning, som blir följden av TV:s programutbud, är inte
ett stöd för en annan samhällsattityd till alkoholförtäring.

Statliga och kommunala bidrag skall inte kunna gå till
alkoholförtäring hos bidragsmottagarna. Det är inte rimligt
att skattepengar skall anslås till exempelvis
ungdomsorganisationer för deras verksamhet och sedan
användas till spritförtäring vid fester eller andra
sammankomster.

Informationen i skolorna måste förbättras. I dag ofta
kluvna budskap från lärare i informationen till eleverna ger
inte avsedd effekt. Skolan måste kunna ta ställning mot
alkoholkonsumtion.

I utbildningen av lärare, journalister, socionomer etc
skall alkoholfrågorna ingå som en viktig del.

Ungdom skall inte tillåtas gå utan utbildning eller arbete
någon längre tid. Sysslolöshet och ett liv utanför normal
gemenskap skapar ofta problem med alkohol och
narkotika.

Arbetsgivare och fack har en viktig uppgift i att
medverka till att få färre missbruksproblem på våra
arbetsplatser. Den dolda alkoholismen skapar allt fler
skador och olyckor. Kamrater emellan på våra arbetsplatser
måste oftare och snabbare än nu ta upp dessa problem. Det
är en falsk solidaritet att låta en missbrukande kamrat få
fortsätta sitt missbruk på den gemensamma arbetsplatsen.

Samverkan mellan polis, skola och sociala myndigheter
samt familjerna kan förbättras. Viktigt är att familjerna
tidigt blir medvetna om de problem som inom familjen är
på väg att växa fram.

Vi behöver ökad forskning om orsakerna till ungdomens
alkoholmönster. Den allt tidigare alkoholdebuten skapar
ökad risk för medicinska och sociala skadeverkningar.
Ökade kostnader för forskning inom detta område skall
samhället ta på sig när så mycket står att vinna.

Vi bör stimulera tillkomsten av fler alkoholfria miljöer.
I dag är ungdomar alltför ofta hänvisade till miljöer där vin
och sprit är en viktig del i umgänget. Inkörsporten in i
ungdomslivet blir således för de allra flesta den första och
bestående kontakten med alkoholförtäring.

Prissättningen på alkohol kan ges rollen som pådrivare i
en aktivare alkoholpolitik. Priset på vin och sprit skall minst
följa den allmänna inflationstakten.

Information om alkohol kan intensifieras genom bland
annat en koncentrerad information varje vecka i anslutning
till kvällsekot eller Rapport/Aktuellt. På bästa tänkbara
sändningstid. Med den allra bästa effekt.

Ett krav vi alla skall ställa är att vi måste komma till
rätta med den allt öppnare och destruktiva langningen av
alkohol som sker till unga människor. Tyvärr medverkar
även familjemedlemmar i denna hantering. Det är en fläck
på den svenska folkhedern att våra ungdomar från 13-
årsåldern och uppåt år efter år, och utan att vi reagerar
tillräckligt kraftfullt, kan berusa sig på allmän plats i den
omfattning som sker. Det måste även i realiteten bli
straffbelagt att langa alkohol i vårt land.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande riksdagens tidigare
beslut om en 25-procentig minskning av
alkoholkonsumtionen fram till år 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en nödvändig och snar
förändring av samhällets attityd till alkoholförtäring,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en alltför alkoholliberal
samhällsattityd som blir följden av TVs programutbud som
inte på något sätt speglar de svenska hemmens
alkoholvanor i allmänhet,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det otillfredsställande i att bidrag
från stat och kommun används till alkoholdrickande hos
bidragsmottagaren,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande alkoholinformationen i
skolorna,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av utbildning i
alkoholfrågor för lärare, journalister, socionomer
m.fl.,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om missbruksproblemen på våra
arbetsplatser,3]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av en ökad
samverkan mellan familjer och skola--polis--sociala
myndigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett ökat behov av forskning kring
ungdomens allt tidigare alkoholdebut och övriga
alkoholmönster,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av tillskapandet av fler
alkoholfria miljöer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att använda prissättningen som
en del i en aktivare alkoholpolitik,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mer medveten och
koncentrerad information i radio och TV under bästa
sändningstid,1]

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta
med den allt öppnare och destruktiva langningen av alkohol
till unga människor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt i motionen anförts för att komma till rätta med
alkoholproblemen i vårt land.

Stockholm den 17 januari 1991

Erik Holmkvist (m)

1 1990/91:Kr231

2 1990/91:Ub807

3 1990/91:A602