Alkoholpolitiken

Motion 1988/89:So253 av Olof Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: So253

av Olof Johansson m.fl. (c)
Alkoholpolitiken

Sammanfattning

Riksdagen har beslutat att målet för alkoholpolitiken skall vara att minska
alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000. Den nuvarande utvecklingen
visar att insatserna inte är tillräckliga.

I denna motion presenterar centerpartiet förslag, vilka sammantagna
skulle kunna leda till att alkoholkonsumtionen minskade i enlighet med
riksdagens beslutade målsättning. Förslagen innebär ett åtgärdsprogram i 8
punkter.

1. Skatteinstrumentet måste användas med större kraft. Priserna på
alkoholdrycker skall minst följa konsumentprisindex. Prishöjningarna skall
ske på sådant sätt att hamstringseffekter undviks. Skatteinstrumentet skall
användas så att konsumtionen styrs till alkoholsvagare drycker.

2. Opinionsbildningen mot ett kulturmönster där alkohol är ett dominerande
inslag måste intensifieras. Folkrörelserna måste känna ett positivt
engagemang i dessa frågor. De kan inte verka utan statsmakternas positiva
stöd. Regeringen måste våga ta kommandot och ledningen i alkoholpolitiken.
Den nuvarande passiviteten gör regeringen medskyldig till konsumtionsökningen.

3. Riksdagen måste en gång för alla klargöra att alkoholkonsumtion och
trafik inte hör samman. Av lagstiftningen skall detta framgå.

4. Utskänkningstillstånden har ökat i antal. Det ställer ökade krav på
uppföljning och tillräckliga resurser för detta. Det måste i ökad utsträckning
vara möjligt att återkalla tillstånd där detta missbrukats. Sådana beslut får tas
enbart från alkoholpolitiska utgångspunkter och inte från kommersiella.

5. Harmoniseringen med EG får inte innebära att Sverige ger upp sin
självständiga beslutanderätt vad gäller alkoholpolitiken.

6. Den ökande hembränningen måste bekämpas. Det finns en tendens att
hembränning blir socialt accepterad. Polisen måste ägna denna problematik
uppmärksamhet i samarbete med de nykterhetsvårdande sociala myndigheterna.

7. Värden av alkoholskadade måste utvecklas, bl.a. med avseende på de
nya grupper alkoholister som växer fram. Platser måste finnas tillgängliga.
Vårdprogrammen måste utgå från ett yngre klientel, från att allt fler
alkoholister är kvinnor och att många i en begynnande alkoholism fortfarande
i centrala avseenden är socialt fungerande (de har t.ex. arbete).

8. Familjelanhörig-stödet till alkoholskadade måste förstärkas. Få klarar

sig ur alkoholism utan en nära vänkrets som kan ge stöd och hjälp. Med nya Mot. 1
grupper alkoholister finns också nya grupper anhöriga. Det är viktigt att So253

utveckla behandlingsformer som ger dessa anhöriga hjälp och stöd i en svår
situation.

Inledning

Alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar på individ och samhälle
är utomordentligt stora. Det stora antalet våldsbrott och nykterhetsbrott kan
inte accepteras.

Till det fåtal slag av alkoholskador som hittills kunnat mätas någorlunda
tillförlitligt under ett stort antal år hör alkoholframkallade dödsfall och
våldsbrott. Kunskap om övriga alkoholrelaterade skador är bara fragmentariska.

Samhällets kostnader för alkoholbruket har beräknats till 70 miljarder
kronor. Man uppskattar att av akutsjukvårdens platser utnyttjas ca 20-25 %
för vård av alkoholberoende. Ca 40 % som skrivs ut från de psykiatriska
sjukhusen har diagnosen alkoholism eller alkoholpsykos. Mellan 300 000 och
500 000 människor missbrukar alkohol i Sverige. Ca 80 % av all misshandeloch
då speciellt kvinnomisshandel - utförs av alkoholberusade personer.

Kunskaperna om dessa frågor är mycket bristfälliga och behovet av en
noggrann kartläggning av alkoholskadorna synnerligen stort.

1977 års alkoholpolitiska beslut

En politik som leder till ökade klyftor i samhället innebär också ökad
utslagning och fler med svåra alkoholskador. Det alkoholpolitiska beslutet
1977 innebar att riksdagen beslutade om grunder för en kraftfull alkoholpolitik
med främsta syfte att sänka alkoholkonsumtionen.

Under de följande åren bedrevs en alkoholpolitik där dåvarande regering
vågade ta täten för att minska alkoholkonsumtionen. Den politiken fick även
sitt stöd av de olika nykterhetsorganisationerna. Alkoholförsäljningen
minskade och därmed också de alkoholrelaterade sjukdomstillstånden. En
ökning sker sedan mitten av 80-talet. Systembolagets försäljningsstatistik
visar för 1988 en ökad försäljning om 1,2 % mätt i liter ren alkohol.

Den trend som numera visar sig i konsumtionsmönstret är en kontinuerlig
ökning av vin- och ölkonsumtionen. Med detta nya dryckesmönster har nya
konsumentgrupper tillkommit, främst yngre män och kvinnor. Den tidigare
ökande vin- och ölkonsumtionen har nu lett över till en mycket hög
konsumtion av starksprit. Den oregistrerade konsumtionen (främst hemtillverkning
och privatimport vid utlandsresor) är av stor omfattning. Även här
svarar främst yngre män och kvinnor för den högsta konsumtionen.

Därför är en slutsats man kan dra att med all sannolikhet dricker den stora
mängden yngre män och kvinnor i dag alkohol oftare och i större kvantiteter än
någon annan tidigare generation gjort i modern tid.

Vården av alkoholskadade måste utvecklas bl.a. med avseende på de nya
grupper alkoholister som växer fram. Platser måste finnas tillgängliga.
Vårdprogrammen måste utgå från ett yngre klientel, från att allt fler
alkoholister är kvinnor och att många i en begynnande alkoholism fortfaran

de i centrala avseenden är socialt fungerande (de har t.ex. arbete).

Familje/anhörig-stödet till alkoholskadade måste förstärkas.Få klarar sig
ur alkoholism utan en nära vänkrets som kan ge stöd och hjälp. Med nya
grupper alkoholister finns också nya grupper anhöriga. Det är viktigt att
utveckla behandlingsformer som ger dessa anhöriga hjälp och stöd i en svår
situation.

Skatteinstrumentet

Ett effektivt sätt att sänka alkoholkonsumtionen har visat sig vara att bedriva
en skattepolitik som medför att priset på alkohol följer kostnadsutvecklingen.
Den metod som nu används, med en lång period där skattehöjningen
aviserats, har medfört att människor frestas att hamstra och det leder ofelbart
till en ökad konsumtion. Det visar den senaste skattehöjningen vid årskiftet
klart exempel på. Det finns starka skäl för att skapa ett särskilt konsumentprisindex
som är rensat från alkoholpriser. Det finns redan en beredskap för
denna åtgärd. Vi anser därför att ett sådant beslut snarast bör fattas.

Skatteinstrumentet bör utformas så att en successivt högre beskattning
sker när dryckens alkoholstyrka stiger.

Denna åtgärd är helt nödvändig om det av riksdagen 1985 uppsatta målet
för en minskning av den totala alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2 000
skall uppnås.

Opinionsbildning

Det nya dryckesmönster som nu utvecklas är oroväckande. Opinionsbildningen
lyckas inte flytta fram positionerna. Det finns ingen som tillräckligt
kraftfullt tar täten för en utveckling för minskad alkoholkonsumtion totalt
och för fler helt alkoholfria miljöer. Någon motsvarighet till den ändrade
attityden till rökning har inte uppkommit när det gäller alkohol. Tvärtom.

Nykterhetsorganisationer och övriga folkrörelser har en viktig roll i detta
sammanhang. Kulturlivet, idrottsrörelsen och massmedia har stor betydelse
för hur trender och beteenden utvecklas.

Drogfria ungdomsmiljöer måste ha bättre förutsättningar. Utan stöd till
positiva alternativ finns små möjligheter att lyckas i arbetet att höja
debutåldern. Riksdagen bör ge bättre förutsättningar för organisationerna
att verka och även ge utrymme för okonventionella initiativ för en bra
ungdomsmiljö. Bidraget till organisationer (H 3) bör öka med 10 milj. kronor
utöver vad regeringen föreslagit.

Enligt vår mening finns skäl att alla samlas till aktion mot en ökad
alkoholkonsumtion. Regeringen måste vara beredd att ta en offensiv
tätposition i denna opinionsbildning.

Trafik och alkohol hör inte ihop

Regeringen aviserar att en proposition om sänkt promillegräns i trafiken
skall lämnas inom kort. För vår del vill vi slå fast att alkoholkonsumtion och
trafik över huvud inte hör samman. Det gäller all alkoholkonsumtion.
Riksdagen skall tydligt markera denna uppfattning genom att i lagstiftningen
slå fast att promillehalt som säkert kan mätas inte kan accepteras.

Mot. 1988/89

So253

12

Lagen om handel med drycker

All försäljning av alkoholdrycker inom landet är i princip tillståndspliktig.

Försäljning av drycker skall omfattas av lagen om handel med drycker
(LHD) och skall skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån
förhindras. Det skall råda ordning, nykterhet och trevnad på försäljningsstället.
Omyndiga får inte bedriva försäljning av alkoholdrycker.

Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl gäller en åldersgräns på
20 år. För detaljhandel med öl och för servering av alkoholdrycker är
åldersgränsen 18 år. Alkoholdrycker får inte säljas eller utlämnas till den som
är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Det är också
förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa
alkoholdrycker.

Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall alkoholfria
drycker finnas att tillgå i tillfredställande urval och omfattning. Som allmän
regel skall gälla att en kund eller en gäst som önskar alkoholfri» skall
behandlas på samma sätt som en som beställer alkoholdrycker.

Enligt gällande bestämmelser om försäljning av alkoholdrycker skall
tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet i vissa fall. Detta gäller vid
uppkomna olägenheter eller i de fall inte bestämmelserna iakttas. Även
varning eller särskild föreskrift kan meddelas. Enligt vår mening måste
länsstyrelserna ha resurser för detta och tillämpa en policy där man inte
tvekar att återkalla tillstånd när så är påkallat.

Tillsyn

Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av LHD.
Den regionala och lokala tillsynen av den verksamhet som styrs av LHD
åligger länsstyrelser, socialnämnder och polismyndighet. Länsstyrelsen har
huvudansvaret och har ensam befogenheter att vidta åtgärder. Länsstyrelsens
personal sköter även de tillsynsuppgifter som skall ske ute på fältet.

Att övervakningen av handel med alkoholdrycker bör ha en offensiv
inriktning framhölls av departementschefen vid 1977 års alkoholpolitiska
beslut. Särskild vikt skulle läggas på förebyggande insatser och skärpt
lagstiftning.

Riksdagen beslutade även att antalet handläggare vid länsstyrelserna skulle
öka från 27,5 till 45. Tyvärr har de neddragningar som skett vid landets
länsstyrelser medfört att flera tjänster är vakantsatta.

För många av de handläggare som återfinns på länsstyrelserna ingår även
andra arbetsuppgifter än de som kan hänföras till alkoholsidan. Följden har
nu blivit att erforderlig kontroll av utskänkningstillstånden inte kan ske. Det
är angeläget att länsstyrelsernas resurser disponeras så att man kan fullfölja
riksdagens uppdrag.

Europasamarbetet

1 det pågående harmoniseringsarbetet i förhållande till EG är det nödvändigt
av bl.a. folkhälsoskäl att Sverige utan begränsningar kan bibehålla sin rätt till
punktbeskattningar av alkohol och att Sverige kan behålla de restriktioner
för försäljning av alkohol som nu finns.

Mot. 1988/89

So253

13

Centerpartiet anser det dessutom nödvändigt att i regeringens rådgivande
organ för EG-frågor också de sociala frågorna och alkoholfrågorna får en
företrädare. Inom dessa områden finns det betydande anledning att följa
arbetet vid ett närmande till EG.

Hembränningen

Det finns tecken som tyder på att hembränningen får allt större omfattning.
Det gäller i både städer och i glesbygd. Många upplever risken för upptäckt
som mycket liten.

I allt fler sammanhang börjar hembränningen bli socialt accepterad. Det
sker en omfattande och öppen annonsering och försäljning av aktivt kol. Det
går att använda kolet i andra reningsprocesser än hembränningen men det är
uppenbart att merparten av denna försäljning syftar till en marknad som inte
är tillåten. Livsmedelsbutiker säljer smaktillsatser till sprit.

Samhället måste tydligare markera att hembränning inte är tillåten. Enligt
vår mening kan detta enbart ske om polisen mer aktivt inriktar sig på detta
brott. Det bör inte enbart vara dem man slumpmässigt kommer på som
bestraffas.

Kvinnliga missbrukare

Det traditionella kvinnliga dryckesmönstret karakteriseras av få dryckestillfällen
och små kvantiteter.

Det nya kvinnliga dryckesmönstret är en utökning av det traditionella,
med större kvantiteter och tätare konsumtionstillfällen. Vin är den dryck
man främst väljer.

I de yngsta åldersgrupperna återfinns nu ett nytt dryckesmönster som
kännetecknas av större mängder och starkare spritsorter.

Kunskaperna om kvinnors missbruk och deras liv som missbrukare är
mycket vaga. Det dolda missbrukets offer utgörs till stor del av kvinnor.
Kvinnor dricker också i större utsträckning ensamma hemma. Andelen
självmordsförsök bland dessa kvinnor är stort.

Det är således en mycket dyster bild för de kvinnor som genom ett
oskyldigt vindrickande blivit alkoholberoende. Inom familjen blir det allt
mera vanligt att såväl kvinnan som mannen överkonsumerar alkohol, vilket
leder till mycket svåra konsekvenser för de barn som fostras i familjen.
Manlig motsvarighet till den sammanhållande och tålmodiga alkoholhustrun"
är sällsynt, varför familjestrukturen sönderfaller snabbt och
ohjälpligt när kvinnan är den missbrukande parten.

Behandling och rehabilitering av kvinnor med alkoholproblem kräver
speciella insatser. I socialstyrelsens skriftserie från februari 1987 sägs:Utifrån
dokumentationen kan vi konstatera att det finns alla skäl att ställa
särskilda krav på vården för kvinnliga missbrukare.

Detta måste beaktas i all planläggning av socialt behandlingsarbete som
berör kvinnliga missbrukare.

När det gäller barnens situation i missbrukarhem finns alltför dåliga
kunskaper för att kunna föreslå åtgärder för att förbättra dessa utsatta barns
situation. Här måste en kartläggning komma till stånd för att vi skall nå

Mot. 1988/89

So253

14

kunskaper om vilka behov denna grupp av barn har samt vilka åtgärder som
måste vidtas.

Det gäller t.ex. frågan om omhändertagande av barn, stödinsatser för
familjen och den missbrukande parten eller parterna som blir allt vanligare,
och som medför stora behov av familjeterapi.

Tyvärr saknas i dag mycken kunskap ute på socialförvaltningarna när det
gäller alkoholrelaterade problem. Detta beror delvis på att nykterhetsnämndernas
kunskaper och arbetssätt inte togs tillvara när den nya socialtjänstlagen
antogs.

Det finns skäl att via en översyn av hur missbruksarbetet bedrivs skapa
kunskap om hur den faktiska situationen är ute i kommunerna.

Aids och alkohol

Centerns syn på förebyggande insatser för att hejda spridningenav HIVsmitta
utvecklas i en särskild motion. Det är viktigt att informationen om
alkoholens roll i smittspridningen uppmärksammas.

I de grupper som nu utgör den troliga smittspridningsgruppen kommer
alkoholens roll tillsammans med sexualmönstret att utgöra de stora fält där
informationen måste förstärkas.

Vi vill från centerns sida ge Aids-delegationen i uppdrag att verkligen ta
detta på allvar och sätta in kraftfulla informationsinsatser för att peka på den
roll alkoholkonsumtionen spelar i smittspridningsmönstret.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken samt
regeringens övergripande ansvar i detta sammanhang,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande utnyttjandet av skatteinstrumentet i alkoholpolitiken,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om en progressiv
alkoholbeskattning enligt det anförda,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett särskilt
konsumentprisindex, vilket rensats från alkoholprisernas utveckling,2]

2. att riksdagen till H 3 Bidrag till organisationer anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
om 65 015 000 kr för utvecklade möjligheter att stimulera
tillkomsten av drogfria ungdomsmiljoer,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som markerar
att alkolhol och trafik över huvud inte hör samman enligt vad som
anförts i motionen.']

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av kartläggning av alkoholskadornas omfattning,

[att riksdagen uppmanar regeringen att i regleringsbreven till
länsstyrelserna klargöra att tillgängliga resurser disponeras så att de
alkoholpolitiska uppgifterna kan fullgöras,4]

Mot. 1988/89

So253

15

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om alkoholpolitikens roll i EG-harmoniseringen,5]

[att riksdagen hos regeringen begär att företrädare för sociala
frågor och alkoholfrågor finns i regeringens rådgivande organ för
EG-frågor,5]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av insatser mot hembränningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande åtgärder för att komma till rätta med kvinnors
alkoholmissbruk,

6. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av barnens
situation i missbrukarhemmen i enlighet med det anförda.

Stockholm den 23 januari 1989
Olof Johansson (c)

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Gunnar Björk (c)

Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Börje Hörnlund (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)

11988/89:Sk647

21988/89: Fi413

-,1988/89:Ju622

41988/89 :Bo308

51988/89:U519

Mot. 1988/89

So253

16