Alkoholskatten

Motion 2005/06:So493 av Lars Gustafsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder mot en ökad alkoholkonsumtion.

Motivering

Sverige har av tradition haft en restriktiv alkoholpolitik, vilket har bidragit till en relativt låg alkoholkonsumtion i vårt land. Den låga alkoholkonsumtionen har medfört en positiv hälsoutveckling bland befolkningen. De främsta instrumenten för en fungerande alkoholpolitik har varit hög alkoholskatt, försäljningsmonopol och ett aktivt folkhälsoarbete av både myndigheter och frivilliga rörelser.

De senaste åtta åren har alkoholkonsumtionen ökat med cirka 30 procent. Effekterna av detta har inte uteblivit. Särskilt allvarligt är berusningsdrickandet bland ungdomar. På alkoholmottagningar runt om i landet har man fått ta emot allt fler ungdomar med allvarliga alkoholförgiftningar. Antalet påverkade i trafiken har också ökat markant. Samhällets totala kostnader för följderna av den ökade alkoholkonsumtionen har stigit i motsvarande takt.

Halland är ett av de län som drabbats hårdast av den ökade konsumtionen av alkohol. Den ökade konsumtionen beror inte enbart på den allt mer omfattande införseln av alkoholdrycker från Danmark och Tyskland utan även en allmän konsumtionsökning.

I september 2005 presenterande Region Halland en omfattande hälsostudie från Hallands län.

Den visar att hallänningen generellt mår bättre än svensken i allmänhet utom på ett område. Det området är alkoholkonsumtionen, där var fjärde ungdom har en riskkonsumtion av alkohol. Enligt hälsostudien konsumerar 36 procent unga män i åldern 18 till 29 år i snitt 75 centiliter sprit i veckan! Risken för att en stor grupp unga människor kommer att hamna i ett alkoholberoende är överhängande. Att detta får återverkan på flera andra områden är uppenbart, alltifrån familj, yrkesliv till trafiken.

Enligt polisen har även berusade som kör till och från Systembolagets butiker blivit fler. Men det finns ljuspunkter i den negativa utvecklingen av alkoholkonsumtionen.

Polisen i Stockholms län har sedan 2003 bedrivit ett projekt under beteckningen SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, som utfallit så väl att man nu beslutat sig för att permanenta försöket. Försöket bygger på att man etablerat en organiserad samverkan mellan polismyndigheten, Vägverket, landstinget, Kommunförbundet, kriminalvården och länsstyrelsen. Man har en så kallad 24-timmarsregel som involverar polis, beroendevård och socialtjänst. I praktiken innebär projektet att man ser till den enskilde trafikanten, som ertappats påverkad under körning, och erbjuder honom eller henne en rehabilitering under kvalificerade former. Utfallet av antal personer, som vill delta i rehabilitering och personer som inte återfaller i missbruk, är så positivt att de samverkande huvudmännen funnit det lönt att permanenta verksamheten.

Projektet visar att det med konkreta insatser går att påverka en negativ utveckling genom samverkan. Detta projekt bör prövas i fler län.

Alkoholinförselutredningen har föreslagit en mycket kraftig sänkning av skatten på alkohol, som medel mot den ökande alkoholkonsumtionen i Sverige. Man menar att den stora legala införseln av alkoholdrycker skulle praktiskt taget försvinna och överföras till inköp inom landet. Detta alternativ har prövats i Finland med avskräckande resultat. Problemet med alkoholberusning har ökat kraftigt på samhällsområden och man överväger nu en höjning av alkoholskatterna.

Sverige bör inte följa Finlands exempel med kraftigt sänkta alkoholskatter utan istället angripa huvudproblemen. Det största enskilda problemet är införselkvoterna för privatpersoner. Dessa bör återställas till en rimlig nivå. Sverige bör kraftfullt driva frågan om alkoholen som en folkhälsofråga och nationalstaternas rätt att besluta om begränsad privatinförsel av alkoholdrycker.

Dessa åtgärder bör åtföljas av kraftfulla folkhälsosatsningar, bättre tullkontroll och lagändringar som ger ökad möjlighet för tull och polis att beslagta illegalt intagna varor.

Stockholm den 29 september 2005

Lars Gustafsson (kd)