Till innehåll på sidan

Allmän rättshjälp vid bodelningsförrättning 1989/90

Motion 1989/90:Ju706 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju706

av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m)

v ' Mot.

Allmän rättshjälp vid bodelningsförrättning 1989/90

Ju706-714

Den allmänna rättshjälpen har i praktiken avskaffats vid angelägenhet rörande
bodelning. Villkor har uppställts som i de allra flesta fall har avskaffat
stödet till den svagare parten i detta avseende. Det är ett av många beslut på
äktenskapsrättens, pensionsrättens och beskattningens områden som har sin
udd riktad mot kvinnor för att citera en familjerättsadvokat och som lett
till att särskilt kvinnor drabbas ekonomiskt. Det gäller till exempel för ändringar
i äktenskapsbalken vad gäller privata pensionsförsäkringar, besluten
om så kallad reviderad efterlevande pension, sambeskattning av förmögenhet
med mera. Grundprincipen synes vara att hänsyn till familjerollen tas
inte om det kan gynna kvinnan. Om det missgynnar henne ses plötsligt familjen
som en enhet, även om det är aldrig så inkonsekvent som till exempel
vid sambeskattning av förmögenhet.

Det enskilda ägandet är relativt obetydligt i Sverige jämfört med många
OECD-länder. Det höga skattetrycket försvårar möjligheten att bygga upp
en ekonomisk trygghet, en buffert för kriser. Ändå är det som skall delas
väsentligt för den som skall starta på nytt efter ett havererat äktenskap. Det
är dyrt att sätta bo.

Effekten är att många kvinnor i praktiken fråntagits den ekonomiska möjligheten
att kämpa för sin rätt. Lagen ger även på denna punkt fördel åt mannen.
Denne drabbas mer sällan av lagstiftningen eftersom han i flertalet fall
är den som får sitt ägande skyddat genom nuvarande lagstiftning.

Argumentationen att staten inte skall bidra med eller låna ut medel, för
att tillse att förhållandena mellan makar kan regleras på ett någorlunda rättvist
sätt, synes synnerligen haltande. Skulle det inte vara statens sak att medverka
till att reglerandet av ekonomiska förhållanden mellan medborgare i
samhället ordnas på ett rättvist sätt för att de är makar? Det är en klar diskriminering
av familjen och äktenskapet. De ekonomiska förhållandena mellan
andra individer bidrar staten till att reglera. Oavsett vilken sorts egendom
det gäller, eller hudfärg, ras, ålder, kön eller civilstånd bör staten ha samma
ansvar gentemot alla människor utan diskriminering.

I praktiken handlar det här ofta om kvinnor som inte har några andra möjligheter
att finansiera rättsliga ombud än genom allmän rättshjälp. Vid de
beslut om ändringar av rättshjälpslagen som nyligen vidtagits har den fattigare
makens speciella ekonomiska problem vid bodelning negligerats, trots

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ju706-714

att äktenskapsrättsjurister i pressen belyst svårigheterna. Om staten inte ens
är beredd att låna ut medel, för senare återbetalning, för att nå rättvisa förefaller
det som om staten inte bedömer det så angeläget att de drabbade grupperna
får rättvisa förhållanden. Den moraliska kvintessensen av ett sådant
ställningstagande är att riksdagsmajoriteten menar att familjemedlemmarna
inte skall hjälpa och stödja varandra, om det på något sätt går ut över den
egna karriären eller inkomsten. Om den egoistiska inställningen breder ut
sig blir Sverige ett sämre land att leva i.

Kriterierna för allmän rättshjälp bör sättas så att den som vill få sin sak
rättsligt prövad skall ha möjlighet att få det. Inte minst viktigt är det när det
kan handla om större delen av den aktiva tiden, tid som svårligen kan tas
igen.

I många fall har dessa kvinnor använt sin kraft till reproduktion. Det leder
till ny arbetskraft och nya pensionsavgiftsbetalningar, något som vårt samhälle
är i skriande behov av. Det kan knappast vara för mycket begärt att få
tillgång till allmänna medel, som återbetalas när bodelningen är avslutad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen upphäver 8 § 7. rättshjälpslagen.

Stockholm den 16 januari 1990

Charlotte Cederschiöld (m)

Göthe Knutson (m) Margit Gennser (m)

Inger Koch (m)

Mot. 1989/90
Ju706

2

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen upphäver 8 § 7. rättshjälpslagen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen upphäver 8 § 7. rättshjälpslagen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.